Folgen

  • Utspringen blir det inte mycket av, men pandemin har också mer långtgående konsekvenser för studenterna. Praktikplatser och enklare jobb försvinner. Steget ut i vuxenlivet blir ännu tuffare.

    Studenterna Emilia Bertilsson och Paulina Jauhonen ger inte upp sina drömmar, trots att nutiden ser mörk ut. Coronapandemin förstärker utvecklingen som vi redan sett av att många enklare jobb sannolikt försvinner för gott. Det blir tuffare för många unga framöver, menar både Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet och Inga Dennhag, psykolog och forskare vid Umeå universitet.Men filosofen Julia Mosquera vid Institutet för framtidsstudier menar att både coronakrisen och klimathotet i bästa fall kan skapa en ny generation som blir bättre på att återhämta sig från stora kriser.I programmet hörs: Emilia Bertilsson,student Lidköping, Paulina Jauhonen, student Lidköping, Sven Bremberg, docent socialmedicin Karolinska institutet Stockholm, Inga Dennhag, psykolog och forskare Umeå universitet, Julia Mosquera, filosof och forskare Institutet för framtidsstudier Stockholm.Programledare Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Både Jan och Lena Chirico fick Covid-19, men Jan drabbades värst. Efter 12 dagar i respirator är Jan tillbaka hemma, men att bli helt frisk tar tid och kräver rehabilitering.

    Jan Chirico smittas av coronaviruset på en skidresa. Hans kompis klarar sig med rethosta några dagar, själv ligger Jan tolv dygn i respirator. Nu är han hemma igen och har läst i journalen hur nära döden han var.Det kan ta lång tid att återfå krafterna för den som har varit svårt sjuk i covid-19. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har man öppnat en särskild rehabiliteringsavdelning där covidpatienter får träna upp sig. Bara att sätta sig upp i sängen kan vara en stor ansträngning.I programmet hörs: Jan och Lena Chirico, som varit sjuka i covid-19. Rolf Karlsten och Per Hamid Ghatan, båda överläkare på rehabiliteringsavdelningen 85 CX på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fysioterapeuten Tim Göransson, logopeden Julia Wallman, undersköterskan Linnea Hellenius och sjuksköterskorna Lena Karlsson och Lotta Danielsson Meuller.Du kan även lyssna på nyhetsinslaget här.Programledare Cecilia OhlénProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Fehlende Folgen?

    Hier klicken, um den Feed zu aktualisieren.

  • Att ligga länge i respirator gör många som är svårt sjuka i covid-19. Men långvarig andningshjälp är både utmattande och förvirrande. Något som Sara Larsson vet allt om.

    För de flesta som vårdas eller vårdats på sjukhus för Covid-19 räcker det med tillskott i form av syrgas på en vanlig infektionsavdelning för att kroppen ska klara av att besegra viruset.Men några procent blir kritiskt sjuka och då handlar det i regel om svår akut lungsvikt, där lungorna tenderar att falla ihop. Då blir det fråga om intensivvård med respirator ganska länge, i många fall upp till två veckor.När respiratorn kopplas ur och patienter efter så lång tid ska andas och göra saker på egen hand är de inte bara i princip helt kraftlösa, de är också ofta förvirrade och vägen tillbaka kan vara lång.I programmet medverkar docent Filip Fredén, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Sara Larsson som under våren vårdats i respirator under åtta dygn på Universitetssjukhuset i Linköping.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Björn Jonson uppfann apparaten som räddar många liv världen över den moderna respiratorn. I brist på läkemedel får svårt covid-sjuka hjälp av Björns uppfinning att fortsätta andas.

    Det var i samband med de sista stora polioepidemierna på 1950-talet som inblåsning av luft i patienter drastiskt började minska dödstalen till följd av andningssvårigheter.Epidemiläkaren Carl Gunnar Engström i Stockholm uppfann ett mekaniskt andningshjälpmedel, den första volymstyrda respiratorn. Engströmrespiratorn såldes över hela världen, men den var inte alls anpassad för att följa patientens egen andning.Att det var problematiskt insåg den unge uppfinnaren och läkarstudenten Björn Jonson. Han gav sig genast i kast med att bygga en flödesregulator, det som blev förlagan till dagens moderna och avancerade respiratorer och en grundbult i den moderna intensivvården världen över.I programmet medverkar professor emeritus Björn Jonson, professor Torsten Gordh på Medicinhistoriska museet i Uppsala och företagsstrateg Nils Rosén på respiratortillverkaren Getinge i Solna.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet.

    Jättelika vulkanutbrott som kylt ner klimatet och förändrat odlingsförutsättningar vid ett flertal tillfällen under de senaste 2000 åren har slagit ut stora delar av Europas livsmedelproduktion.Konsekvenserna har blivit missväxt, svält och förlust av människoliv. En ökande global livsmedelshandel har minskat sårbarheten eftersom vulkanutbrotten - och andra orsaker till missväxt - inte drabbar jordbruket lika hårt överallt i världen. Regioner som klarar sig bra kan exportera mat till mindre lyckligt lottade.I programmet medverkar: Fredrik Charpentier Ljunqvist, klimathistoriker vid Stockholms universitet.Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • 9/10 döda i covid-19 är sjuttio år och äldre. De flesta inom äldreomsorgen. Vad var det som gick fel när de äldre skulle skyddas från coronaviruset? Och hur skyddas nu de som ännu inte fått smittan?

    Redan tidigt i mars i år fanns coronaviruset på flera av Stockholms äldreboenden. Mycket tyder på att det kom från smittad personal som inte visste om att de bar på viruset. I kombination med hög personalomsättning och brist på skyddsutrustning har det lett till höga dödstal. Gruppen äldre med demenssjukdomar tycks vara särskilt utsatt. Situationen ser ut att bli bättre, men fortfarande behövs fler tester och effektivare separation av smittade från friska personer.I programmet medverkar Ingmar Skoog, äldreforskare i Göteborg, Stefan Amér, läkare i Stockholm, Petra Lindhe, verksamhetschef på Attendo, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Malin Grape, enhetschef Folkhälsomyndigheten, Laura Fratiglioni, äldreforskare Karolinska Institutet samt röster från äldre och anhöriga till äldre på särskilda boenden för äldre i Stockholm.Programledare Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Tidigare ville teknikjättarna veta vad du klickar på. Nu vill de veta hur du mår. De är ute efter dina känslor och vad du tänker på. Tack vare coronakrisen kan de få veta det.

    När det nya coronaviruset ska spåras visar det sig att vi är beroende av de stora tech-företagen i Kalifornien för att göra det. Tekniken som styr våra telefoner och smarta apparater behövs för att kontrollera smittspridningen. Men vårt beroende av techjättarnas tjänster har en baksida. Info om oss säljs vidare, utan att vi förstår hur det går till eller har insyn i hur informationen används. De vet allt om oss vi vet inget om dem.Reportaget gör flera referenser till socialpsykologen och Harvardprofessorn Shoshana Zuboffs bok "The Age of Surveillance Capitalism: The Fight for a Human Future at the New Frontier of Power", utgiven 2019.I programmet medverkar: Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet, Sonja Buchegger, professor i datavetenskap KTH.Programledare Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa, men samtidigt varnas det för skapandet av övervakningsstater.

    Nice är Frankrikes mest övervakade stad. Här finns över 3000 övervakningskameror i en stad stor som Malmö. Nu ska dessutom artificiell intelligens och ansiktsigenkänning sättas in i jakten på brottslingar. Och under coronapandemin används drönare som filmar gatorna och ropar ut varnande budskap.En sån här utveckling oroar forskare som historikern Yuval Noah Harari. Han menar att i kristider som under coronapandemin snabbspolas den tekniska utvecklingen och oprövad och kontroversiell teknik tas i drift. Risken att inte göra någonting anses ofta vara större. Men när krisen väl är över kan det bli svårt att göra sig av med de nya övervakningssystemen.I programmet hörs: Jean-Philippe Claret, vd för företaget Confidentia i Monaco som utvecklar ansiktsigenkänningsmjukvara åt polisen i Nice, Sandra Bertin, chef inom den kommunala polisen i Nice och ansvarig för innovation, Emmanuel Aguera, medlem i organisationen Ligue-des-Droits-de-l'Homme, Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet.Programledare Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Klarar du av Covid-19 bättre om du gör andningsövningar och försöker träna upp dina lungor? Och spelar det någon roll vad du äter och dricker för att lindra symtom?

    Nu sprids filmer på nätet med olika typer av andningsövningar. Att ta djupa andetag sägs kunna förbättra våra möjligheter om vi blir sjuka i Covid-19. Det kommer också mycket tips på vad som skulle kunna vara bra och dåligt att äta för att få ett bättre immunförsvar.Men vad gäller egentligen? Kan vi "boosta oss" för att stå emot coronaviruset?I programmet hörs: Monika Fagevik Olsén, professor vid Göteborgs universitet och universitetssjukhusöversjukgymnast, Birgitta Heyman, professor i experimentell immunologi vid Uppsala Universitet, och Cecilia Magnusson, läkare och professor i folkhälsoepidemiologi på Karolinska institutet.Programledare Cecilia OhlénProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Coronapandemin har lett till att man inom äldrevården nu börjat prioritera att hinna med brytpunktssamtalen på ett annat sätt än tidigare. För döden kan komma mycket snabbare än man räknat med.

    Brytpunktssamtalet är tillfället att formulera hur man vill leva sin sista tid. Det samtalet tillhör de viktigaste patienträttigheterna, men ändå har vården ofta skjutit samtalen så långt på framtiden att patienten inte längre klarar av att vara med själv. Det förs då med de anhöriga istället.Såväl vårdpersonal som anhöriga och patient skyggar ofta för frågor kring döden men om ett brytpunktssamtal genomförs i god tid får patienten chansen att på bästa sätt ta vara på sin sista tid, och kan slippa en hel del rädsla kring hur den sista tiden ska bli.Nu under coronapandemin är kanske de här samtalen viktigare än någonsin att hinna med.I programmet hörs: Maria Taranger, överläkare och verksamhetschef Östra sjukhuset Göteborg, Anna Holst, specialist allmänmedicin och chef för Närhälsan Backa vårdcentral Göteborg, Bertil Axelsson, professor palliativ vård Umeå universitet.Programledare Ylva Carlquist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Sven Wingquist revolutionerade fabriksindustrin med sitt kullager och skapade en svensk världssuccé. Maskiner blev mer hållbara och pålitliga, men uppfinnaren själv förpassades ut i kulisserna.

    När Sven Wingquist var 23 år gammal flyttade han till Göteborg där han jobbade som driftsingenjör i Gamlestadens stora textilfabrik. Den var byggd på lerig mark nära Göta älv vilket gjorde att det ibland blev sättningar i det stora fabrikskomplexet, något som skapade kostsamma stopp i produktionen.Wingquist skapade då sitt självreglerande kullager. Snabbt förstod han att hans "förlåtande" kullager skulle komma att revolutionera driftsäkerheten i industrin. Han tog patent och kullagren blev en svensk världsframgång för SKF, Svenska Kullagerfabriken.Men 1919 lämnade Sven Wingquist företaget han byggt upp. Varför då?I programmet hörs: Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Victoria van Camp, teknisk direktör SKF.Programledare Mats Carlsson LénartLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • På infektionsavdelning 30F på Akademiska sjukhuset i Uppsala vårdas personer i isoleringsrum som blivit svårt sjuka i covid-19. Hur är det att bekämpa en sjukdom med oklar behandlingsbild?

    Ännu finns inget läkemedel mot covid-19. Ett malarialäkemedel har testats i vården, men Läkemedelsverket har avrått ifrån vidare användning på grund av eventuella allvarliga biverkningar.På infektionsavdelning 30F ser sjuksköterskorna och läkarna varierande symptom hos patienterna, men gemensamt är andningssvårigheterna. Vissa är också mentalt påverkade och förvirrade utan att man riktigt vet orsaken. Ständigt finns oron över om andningshjälpmedlen och vårdplatserna ska räcka till.Personalen beskriver hur skyddsutrustningen är helt nödvändig, men att den tar tid att ta av och ta på. Den påverkar också kommunikationen i vårdteamen och inte minst patientsamtalen. Många samtal förs nu via telefon för att undvika springet in i och ut ur isoleringsrummen.I programmet hörs: Sandra Myrberg, specialistsjuksköterska i infektionssjukvård, Fredrik Lindell, läkare och specialist i infektionssjukdomar, Gustav Bergström, fysioterapeut, Hans Barkevall, 87, som tillfrisknat efter att ha varit sjuk i covid-19.Programledare Cecilia OhlénProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin?

    Människor är överlag lite mer optimistiskt än pessimistiskt lagda. Men inte bara optimistens chanstagningar har klarat sig vidare genom evolutionen, även pessimistens riskanalyser behövs eftersom det är situationen som avgör vilken syn på världen som fungerar bäst.En yttre kris som Coronapandemin rubbar inte vår grundläggande syn på världen, snarare reagerar vi olika på det som sker, säger Mikael Landén, professor i psykiatri. Vi saknar ofta självinsikt om att vi färgas av optimism eller pessimism, men pågående pandemi visar att vi måste försöka motverka våra känslodrivna beslut och utgå från fakta, säger Anna Rosling Rönnlund från Gapminder.I programmet hörs: Anna Rosling Rönnlund, Stiftelsen Gapminder, Louise, med erfarenhet av att leva alltför optimistiskt, Mikael Landén, professor i psykiatri Göteborgs universitet, Urban Olsson, professor i biodiversitet och systematik vid Göteborgs universitet.Programledare Ylva Carlquist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Coronapandemin har gett 2020-talet en svår start med många dödsfall världen över och en världsekonomi som tvärbromsat. Vilken livssyn är det som dominerar idag och vad får den för konsekvenser?

    För 100 år sedan har Det glada 20-talet just börjat. Efter kulturell och ekonomisk blomstring kommer börskrasch och ekonomisk depression. Historiska paralleller är lätta att dra. Var vi kanske lika aningslösa om vad som väntade innan Coronapandemin kom?Optimism och pessimism påverkar våra beslut, inte minst när det kommer till det ekonomiska planet. På många arbetsplatser och inom den personliga utvecklingen råder samtidigt en sorts positivitetskult som säger att vi måste vara optimister för att lyckas och bli lyckliga. Medierna och politiken har ett fokus på konflikter och "det värsta scenariot" som kanske gör oss alltför pessimistiska inför framtiden.I programmet hörs: Mathias Sundin, fd liberal riksdagsledamot, numera Warp Institute, Richard Wahlund, professor Handelshögskolan i Stockholm, Emelie Fröberg, lektor Handelshögskolan Stockholm, Ida Hallgren, leg psykolog och frilansande filosof och doktorand i filosofi Göteborgs universitet.Programledare Ylva Carlquist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige.

    I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer.Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots att hotet om smittan var känt så hölls omfattande militärövningar hösten 1918, vilket ledde till att sjukdomen fick stor spridning. Karantänvapnet är mycket kraftfullt, men eftersom samhället ser annorlunda ut idag så måste vi tänka till noggrant hur vi använder det, säger medicinhistorikern Peter Nilsson.Samtidigt är Spanska sjukan också en källa till kunskap för forskare som försöker utveckla behandlingsmetoder för att få ned dödligheten i virussmittor.I programmet hörs: Annika Linde, pensionerad professor i virologi och tidigare statsepidemiolog, Peter Nilsson, professor vid Lunds universitet och chef för enheten för medicinsk historia, Staffan Normark, seniorprofessor vid Karolinska Institutet.Programledare Marcus HanssonProducent Ulrika Björkstén

  • Starka musikupplevelser har förmågan att förändra oss i grunden. Vilka reaktioner och upplevelser får vi när musiken griper tag i oss?

    Alf Gabrielsson är en utbildad kyrkomusiker som blev psykolog, och han har forskat på människors starkaste musikupplevelser. Han har velat ta reda på vad musiken gör med oss, och vilken roll den spelar i våra liv.Han har samlat ett halvt tusental intervjuer i boken "Starka musikupplevelser", som sträcker sig över cirka 100 år: Från 1908 till 2004. Det han har varit ute efter är något som går utöver musik som underhållning att undersöka musik som bekräftar vilka vi är, musik som har kraften att förändra oss till och med rädda oss.Programmet är en repris från 6 mars 2018.Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seProducent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Vilka fakta och data ligger bakom Folkhälsomyndighetens rekommendationer? Vi besöker deras analysgrupp för att få veta hur deras bild av viruspandemin skapas.

    Varje dag strömmar nya data in till den myndighet som organiserar vårt försvar mot coronaviruset. Men ännu saknas viktiga nyckelfakta om virusets smittsamhet och annat för att man ska kunna ge en tydlig bild av var vi är på väg och hur många som blir allvarligt sjuka.Samtidigt får Folkhälsomyndigheten kritik för att de inte är tillräckligt öppna med vad de vet. Sitter de på hemlig information? Absolut inte, säger de ansvariga på myndigheten.I programmet hörs Lisa Brouwers, analyschef på Folkhälsomyndigheten, Maria Axelsson, epidemiolog FHM, Sharon Kuhlmann, statistiker FHM, Anders Tegnell, statsepidemiolog FHM. Programledare Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Hur ska vårdpersonalen klara av en långvarig kris, där det är brist på både vårdplatser och skyddsutrustning? Vårdpersonal kan tvingas ta beslut som kan strida mot deras inre moraliska kompass.

    Moralisk stress till följd av prioriteringar som vården måste göra är inget nytt, men att under varje arbetspass bedöma och besluta om vilka patienter som har störst möjlighet att tillgodogöra sig behandling - som nu vid Covid19 - är nytt för nästan alla i den svenska vården.Undantagna är de läkare och sköterskor som varit ute i världen och arbetat under exempelvis Ebolaepidemierna i Afrika. Två av dem är Martina Gustavsson, sjuksköterska och forskningshandläggare vid Karolinska institutet och Fredrik Rücker, infektionsläkare vid Falu lasarett.Det är viktigt att så många som möjligt känner till begreppet moralisk stress och att man vet att det är helt normalt att känna frustration, vrede och sorg efter att ha tvingats till svåra beslut, säger Martina Gustavsson.I programmet hörs Martina Gustavsson, forskare inom katastrofmedicin vid Karolinska Institutet och sjuksköterska. Fredrik Rücker, infektionsläkare vid Falu lasarett.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Testa, testa, testa, säger WHO, men Sverige har valt en annan väg för att komma tillrätta med Coronaviruset. Snart kan vi se vem som har haft sjukdomen och blivit frisk. Blir vi immuna? Ingen vet än.

    Nya blodprov som ska visa om viruset funnits i kroppen. De kallas antikroppstester och efterfrågas just nu över hela världen och de första testerna har gett goda resultat i Göteborg. Men det är många som vill ha dem och det är en osäker väntan på att få leveranser.Samtidigt utvecklas nya varianter på testet på flera håll i Sverige.I programmet hörs Sara Schulz, omvårdnadschef akutmottagningen Karolinska sjukhuset Huddinge, Tomas Bergström, professor i virologi vid Göteborgs universitet, Åke Lundkvist, professor i medicinsk mikrobiologi vid Uppsala universitet, Sophia Hober, professor i molekylärbiologi vid KTH.Programledare Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Ali Mirazimi utvecklar ett läkemedel för svårt sjuka Covid-19-patienter som förväntas vara klart och godkänt inom några månader. Parallellt jobbar han på ett vaccin och ett Corona-test.

    Ett internationellt team med bland annat forskaren Ali Mirazimi arbetar just nu intensivt med att snabbt få ut ett effektivt läkemedel som kan hjälpa svårt sjuka Covid-19-patienter. Det handlar om att lura viruset att inte etablera sig på mänsklig cell, utan på en falsk receptor istället. Det gör man genom att kopiera proteinet på de celler i kroppen som viruset gillar att etablera sig på.I programmet medverkar Ali Mirazimi, adjungerad professor i laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se