Chopin Podcasts

  • Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska klädesdräkter.


    I tusen år har svenskar och polacker mötts på slagfältet och i dynastiska äktenskap, ändå är grannlandet Polen ganska okänt för så många svenskar. Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 82 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, och skrivit boken Sverige-Polen – 1000 år av krig och kärlek.


    Gustav Vasas älsklingsson Johan III gifte sig med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen i en tid när reformationen omvandlade Sverige. Ett giftermål som utmanade brodern och kungen Erik XIV. Johan III:s son Sigismund kom också att bli kung i Polen, men som katolik lyckades han inte behålla den svenska tronen.


    På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska. När Sverige levde under hård lutheransk ortodoxi där en skolgång i en katolsk kyrka kunde leda till avrättning var Polen länge religionsfriheten och yttrandefrihetens stamort på jorden. Senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism.


    I Polens dramatiska historia finns det många förbindelselänkar med den svenska historien. Men även om Sverige och Polen har krigat mot varandra, var Polen inte av de svurna arvfienderna som Ryssland och Danmark.


    Musik: Chopin Fantaisie-Impromptu No.4 Op.66 in C# minor, Storyblocks Audio


    Bild: Sigismund Vasa som ung svensk kung i Polen av Martin Kober, public domain. Kunsthistorisches Museum Wien.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Efterbörden av det bittra finska inbördeskriget år 1918 blev 13 500 döda i koncentrationsläger. Värst var förhållande i Dragsvik utanför Ekenäs. Under några månader dog tusentals män i sina bästa år på grund av svält, vattenbrist och ohyggliga hygieniska förhållanden. Rena avrättningar och dödsskjutningar förekom men de absolut flesta dog av de omänskliga förhållanden i lägret, som med tiden blev en internationell skandal.


    Efter ett bittert inbördeskrig präglat av terror från både den röda och vita sidan vann den vita sidan med tysk hjälp. Efter det relativt korta kriget som pågick från januari till maj 1918 internerades över två procent av den finska befolkningen – det handlade om rödgardister som begått övergrepp, men också tvångsrekryterade soldater och socialistiska sympatisörer som inte gjort sig skyldiga till några brott.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 79 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och historieläraren Sture Lindholm som skrivit boken Fånglägerhelvetet Dragsvik – Massdöden i Ekenäs 1918.


    De värsta lägerförhållandena uppstod i militärförläggningen Dragsvik utanför Ekenäs. Av tiotusen rödgardister som skulle ställas inför rätta för högförräderi dog mer än 3000 män under några få sommarmånader år 1918 i koncentrationslägret i Dragsvik. Många fångar var redan utsvultna och sjuka när de anlände till lägret eftersom de redan varit internerade i månader utan ordentligt med mat.


    Mängden fångar, men också ett hat mot den röda sidan, gjorde att lägerledningen inte klarade av att hantera situationen. Svältkost, trängsel och snusk blev en dödlig mix som inte förbättrades förrän en hemlig rapport läckte till svensk press.


    Lägerläkaren Toivo Ellilä skrev den 12 juni 1918:


    ”Vad tjänar det till med någon sjukvård och läkarverksamhet här när det inte finns mat. För att inte tala om sjukhusmat. Någon plats att placera patienterna. För att inte tala om sängkläder och dylikt. Flera fångar ber att de ska skjutas hellre än att svältas till döds här.”


    Musik: Chopin Funeral March, Storyblocks Audio

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Varför ville en mystisk man att Christer skulle spela Franz Liszt i en film? Hur kommer det sig att teosoferna ändå fick rätt om Krishnamurtis livsöde i slutändan? Och vad var egentligen Walt Disneys sista ord? Detta är några av de stora frågorna vi öppnar dörren till i dagens avsnitt! Välkommen in i vårt universum. POK /Christer och Victoria


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den danska nedstängningen under den första corona-perioden har nu resulterat i ett vackert musikverk, ”mellan vildhet och ömhet”, pianokonserten La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021).

    Katrine Gislinge gav under pandemin konserter hemma på flygeln för sin man för att han skulle kunna njuta av livemusik, då det offentliga konsertlivet var nedstängt. Hon spelade Beethoven, Mozart, Chopin, Schubert, Schumann m fl och Bent Sørensen hörde detta och inspirerades alltså att komponera sin tredje pianokonsert, vilken han tillägnat Katrine Gislinge. Han har tidigare tillägnat sin hustru flera andra verk.

    De har båda äktenskap med andra, flera barn och egna karriärer bakom sig. De fann varandra 2011 vid en musikfestival.

    Hur påverkar deras relation dem musikaliskt? Hur känns det för Bent att skriva musik till Katrine och hur känns det för Katrine att spela den? Har deras förhållande till tonsättandet och musicerandet förändrats?

    Om Bent Sørensen har skrivits: ”Hans musik påminner mig om något jag aldrig hört förut! Han är en underbart poetisk kompositör vars musik svävar och flyger som höstvindar i oberäknelig skönhet!”

    2018 vann han en av världens främsta klassiska musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser L’isola della Città (Ön i staden), från 2016. Verket är för violin, cello, piano och stor orkester.

    En recensent skrev: ”Katrine Gislinges tolkningar präglas av en darrande känslighet, där varje liten detalj i musiken blir väldigt viktig men samtidigt samlas i en klar och framåtblickande ström. I sina händer, i sin musik, lyckas hon skapa den perfekta balansen mellan det sköraste och det mest direkta, och när man lyssnar på henne går man in i ett musikaliskt rum av "berusande sensualitet".

    Katrine Gislinge är känd för att spela den klassiska repertoaren, men hon arbetar även i många andra genrer. Hon har bl a spelat in Mozarts Pianokonserter 11, 12 och 13 med kadenser av Bent Sørensen. Tillsammans med svenska Stenhammarkvartetten.

    I 1999 spelade Katrine Gislinge in cd'en Piano Works på Deutsche Grammophon och var därmed den första danska pianist att utge musik på denna label.

    Vi får förstås i programmet lyssna på den mycket vackra musiken.

    Låtlista:

    Mignon - Papillons - IV. Allegretto, Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano, John Storgårds, dirigent, Lapplands kammarorkester

    DACAPO 8.226134

    Sigrids Wiegenlied, 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano

    DACAPO 8.226627

    Kreisleriana, Op. 16/ I. Äußerst bewegt (Extremely animated), Robert Schumann, musik

    Katrine Gislinge, piano

    danacord DACOCD 741

    Fantasia Appassionata For Piano Solo, Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano,

    DACAPO 8.226135

    Sterbende Gärten, I Allegro, molto fluente, Bent Sørensen, musik

    Rebecca Hirsch, violin Leif Segerstam, dirigent Danmarks Radios Symfoniorkester

    dacapo 8.224039

    Piano Concerto No. 3, "La Sera Estatica" (2020/21), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano, John Storgårds dirigent, Copenhagen Phil (Själlands Symfoniorkester) 12 nov 2021

    Live

    Impromptus For Piano D 899, Nr. 4 Ass-dur, opus 90, Franz Schubert, musik

    Maria Joao Pires, piano

    Piano Concerto No. 12 Kv414/ II Andante A-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen

    Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet

    Alba Records ABCD 418

    Piano Concerto No. 13 Kv415/ I Allegro C-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen

    Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet

    Alba Records ABCD 418

    Nächtlicher Fluss,

    12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano

    DACAPO 8.226627

    Pianosonat nr 2, op. 36 i b-moll, Sergej Rachmaninov, musik

    Katrine Gislinge, piano

    Live

    Kitch musik, Valentin Silvestrov, musik

    Katrine Gislinge, piano

    Live

    Mondnacht (Berceuse No. 2), 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik

    Katrine Gislinge, piano

    DACAPO 8.226627

  • Radiokakan och Kaksmulan Kathinka beger sig till Strindbergsmuseet och Maggans vernissage på utställningen "Vad skulle Strindberg sagt?"

    Museichef Erik Höök och Intendent Camilla Larsson från Strindbergsmuseet är intervjuade tillsammans med många andra.

    Musik:
    Aufschwung - Schumann
    Alla menuetto - Grieg
    D-mollsonat - Beethoven
    Etyd i ciss-moll - Chopin

    Trevlig lyssning!