Institutet för Framtidsstudier Podcasts
-
Det ser mörkt ut på många håll i världen. Snart har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det – och kan frågan ens ställas så?
Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.
Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Karim Jebari dök upp i min twitterfeed med en tråd om ekofascism. Det var en lång tråd men den gick inte att sluta läsa. När jag läst klart den började jag följa honom och till min förvåning och glädje fanns det fler trådar - mååååånga fler.
Vårt samtal tar avstamp i ekofascismen men vi hinner, som vanligt, prata om mycket mer. När jag har en äkta framtidsforskare på tråden så passar jag naturligtvis på att fråga om hur framtiden kommer se ut.
Länkar:
Karim på twitter
Institutet för framtidsstudier
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2022 var året då vi släpptes åter ut i det fria efter år en lång tid av restriktioner på grund av covid-pandemin. Kort därefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde återigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större än på 30 år, klimatåtgärder ställdes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphävde Högsta domstolen den grundlagsstiftade aborträtten. AI blev allt mer avancerat och frågan om AI kan ha ett medvetande blommade upp när en dataingenjör på Google stängdes av från sitt arbete när han påstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds väckte frågor om djurens rättigheter.
Filosofi 2023Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frågorna 2023?
Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Skäl är ett grundläggande begrepp inom både etiken, den politiska filosofin och rättsfilosofin. Men vad får människor att handla som de gör?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De flesta beslut rör struntsaker men vi utför och bestämmer oss också för handlingar som får långsiktiga konsekvenser, som definierar oss själva och som i högsta grad påverkar andra.
Så hur gör man för att syna sig själv och de motiv som lett en hit eller dit? Vad finns det i grunden för olika slags skäl för handling?
Stina Björkholm, filosof vid Institutet för framtidsstudier och Toni Rønnow-Rasmussen, professor i filosofi vid Lunds universitet, diskuterar detta, bland annat i termer av normativa, motiverande och förklarande skäl. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist
-
Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.
En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.
Och om vi har ett perspektiv på en miljon år – blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara “små krusningar på ytan till livets stora hav”, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?
I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.
Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen
-
Delmis nya rapport Nyanländas integration: En enkätstudie om språkstuderandes erfarenheter av livet i Sverige understryker vikten av att förstå den självupplevda integrationen hos nyanlända i Sverige utifrån flera olika dimensioner: social, psykologisk, ekonomisk, språklig och politisk integration. Delmi har därför bjudit in tre kunniga gäster till studion för att diskutera den viktiga frågan: hur arbetar vi i Sverige med nyanländas integration? Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, forskare vid Institutet för framtidsstudier, och generalsekreterare för World Value Surveys (WSV), pratar om behovet av att ställa rätt frågor och problemen som kan uppstå utifrån hur vi mäter integration. Linn Karlsson, samordnare för nyanlända på Arbetsmarknadsförvaltning i Stockholms stad, förklarar värdet i att arbeta lokalt och med flera aktörer när det gäller integrationssatsningar, och Mardin Baban, verksamhetschef på Nya Kompisbyrån, diskuterar hur matchningar mellan nysvenskar och etablerade svenskar kan främja en lyckad integrationsprocess utifrån flera dimensioner.
Anna Hammarstedt, utredningssekreterare på Delmi, kickar igång podden genom att berätta om Delmis nya rapport. Programledare är Ann-Louise Rönestål Ek. -
Många säger att Artificiell Intelligens ska leda till fördomsfri rekrytering. Men stämmer det? Jag pratar med Karim Jebari, som är forskare på Institutet för framtidsstudier. Vi pratar om AI och rekrytering, och hur algoritmer kan bidra till att förstärka diskriminerande idéer och praktiker. Vi pratar också om framtiden och lösningar.
-
Idag är Miljöpartiet ensamt om ekologismen som ideologisk grund. Vänsterpartiet har återgått till att kalla sig enbart socialistiskt, och Socialdemokraterna betonar istället pragmatismen. Varför, och vad innebär det för politiken?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De svenska riksdagspartierna lyfter alla, med undantag för SD, fram klimatet som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Men hur går det när åtgärderna ska vägas mot andra viktiga frågor? Hur motiverar politikerna sina ställningstaganden utifrån den ideologi de grundar sig i? Och rymmer ideologierna kanske möjligheter att ta hårdare tag för att möta klimatkrisen, i stället för att lita till att marknaden och tekniska framsteg ska lösa utmaningen? I ett andra program av två fokuserar vi på de röda och gröna partierna.
Vi har låtit samtliga riksdagspartier beskriva sin klimatpolitik kopplat till deras ideologi, och sedan bett forskare förklara varför svaren ser ut som de gör, och vilka möjligheter som politikerna missar.
Inför årets valrörelse har Vänsterpartiet bytt partiledare och klimatpolitisk talesperson, och partiet uppger sig numera vila enbart på den socialistiska ideologin, istället för att som tidigare vara ett ”socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund”. Enligt David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet, är detta en renodling och ett sätt att återknyta till den socialistiska grunden. Och enligt filosofen Olle Torpman finns det en spänning inom socialismen när det gäller miljö- och klimatfrågor, där frågan är om människor som inte har andra grundläggande behov tillgodosedda kan förväntas göra uppoffringar för klimat och miljö. Forskarna menar att det kan gynna V och MP att tydliggöra partiets skillnader jämfört med tidigare. Socialdemokraternas Annika Strandhäll nämner pragmatismen som den viktiga vägen framåt, eftersom det avgörande är att få med sig befolkningen på den stora gröna omställningen, säger hon.
Medverkande: David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet; Olle Torpman, filosof vid Institutet för framtidsstudier; Jens Holm, tidigare klimatpolitisk talesperson (V); Elin Segerlind, klimatpolitisk talesperson (V); Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson (MP); Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister (S).
Reportrar: Ulrika Björkstén och Ci Holmgren
[email protected]
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
De svenska riksdagspartierna lyfter alla, med undantag för SD, fram klimatet som en av de allra viktigaste politiska frågorna. Men hur går det när åtgärderna ska vägas mot andra viktiga frågor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur motiverar politikerna sina ställningstaganden utifrån den ideologi de grundar sig i? Och rymmer ideologierna kanske möjligheter att ta hårdare tag för att lösa klimatkrisen, i stället för att låta marknaden och tekniska framsteg utgöra lösningen? I ett första program av två fokuserar vi på de liberala och konservativa partierna.
Vi har låtit samtliga riksdagspartier beskriva sin klimatpolitik kopplat till deras ideologi, och sedan bett forskare förklara varför svaren ser ut som de gör, och vilka möjligheter som politikerna missar.
En utmaning är att klimatkrisen ofta framställs som en ren kunskapsfråga, menar David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet, men att forskningen inte ger tydliga svar på hur kunskapen ska omsättas i politisk handling för att ta oss igenom krisen. Därför måste vi också kunna föra ett politiskt samtal om vilka intressekonflikter som finns, och påminna oss om vilka verktyg de olika politiska ideologierna erbjuder för att hantera klimatutmaningen, menar han.
Medverkande: David Larsson Heidenblad, historiker vid Lunds universitet; Olle Torpman, filosof vid Institutet för framtidsstudier; Rickard Nordin, klimatpolitisk talesperson (C); Helena Gellerman, klimatpolitisk talesperson (L); Jessica Rosencrantz, klimatpolitisk talesperson (M); Kjell-Arne Ottosson, klimatpolitisk talesperson (KD); Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson (SD).
Reportrar: Ulrika Björkstén och Ci Holmgren
[email protected]
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet är en repris från 11 april 2022.
Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt – och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle?
Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommun
I programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Programmet sändes första gången den 12 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna.
Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politik
Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?När man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle?
Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlLästips:
Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red)
Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari
Feminsm - Lena Gemzöe
Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse
Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld -
Sanktioner och bojkotter är hittills omvärldens främsta vapen för att markera mot Rysslands pågående invasion i Ukraina. Nationer och internationella organisationer stänger luftrummen för ryska flygbolag, förbjuder import av ryska varor, fryser ryska tillgångar och sparkar ryska kulturutövare. Men hur effektiva är dessa sanktionerna egentligen? Påverkar de regimen, eller drabbar de främst rysk medborgare? Kan de verkligen sätta stopp för kriget? Studio Anekdot reder ut vad forskningen säger om sanktioner och bojkotter i krigstid.
Gäster i studion är Faradj Koliev och Ludmila Pöppel. Faradj Koliev är forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, som disputerade 2018 på en avhandling om "shaming", skambeläggande, i internationell politik. Ludmila Pöppel är professor i ryska vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på rysk politisk diskurs.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
Vad säger forskningen om vilka typer av brott som har ökat i Sverige och vilka som inte har det? Och hur kan olika delar av samhället gemensamt motverka brottslighet?
MedverkandePär Bygdeson, vd, Livsmedelshandlarna
Andreas Carlson (KD), vice ordförande i justitieutskottet
Hanna Jarl, kriminalvårdsdirektör, Kriminalvården
Gustaf Lantz (S), ledamot i justitieutskottet
Åsa Ljusberg, chef, enheten för trygghet och brottsförebyggande arbete, Stadsledningskontoret, Stockholms stad
Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle och affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier
Camila Salazar Atías, kunskapsområdeschef, Fryshuset
Jerzy Sarnecki, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet och senior professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle
Samtalet leds av Emelie Lekebjer, projektledare på SNS.
-
President Emmanuel Macron har redan börjat flörta med unga och klimatintresserade väljare. Deras kandidater gick inte vidare i första omgången och nu tilltar striden om denna viktiga väljargrupp som riskerar att avstå från att rösta i det avgörande presidentvalet 24 april.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Claes Aronsson, programledare
Medverkande:
Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent
Beatrice Janzon, Ekots utsände
Axel Gylden, journalist vid Léxpresse
Gustaf Arrhenius, VD för Institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi
-
Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt – och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle?
Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommun
I programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.
Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Björn Gunér
[email protected] - Mehr anzeigen
