Natos Podcasts
-
Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.
– Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.
Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.
Försäkringar från NatoSen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.
Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.
– Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.
Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.
Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ”Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas”.Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.
– Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.
Ett nytt nationellt säkerhetsrådDet har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.
Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.
Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på Ekot
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Margareta Svensson
Tekniker: Alma Segeholm -
Efter att två personer dödats av en luftvärnsrobot i Nato-landet Polen håller världen andan. Hör hur nära vi är ett storkrig på europeisk mark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två personer är döda efter att en luftvärnsrobot landat i en polsk by nära ukrainska gränsen i tisdags. Det är första gången som kriget spiller över – in i ett Nato-land. G20-ländernas toppmöte i Bali förvandlades till ett krismöte och såväl Nato som FN:s säkerhetsråd höll extrainsatta möten om läget. Polen höjer krigsberedskapen och Litauen kräver utökat luftförsvar längs med Natos östra gräns. Är Putins invasion av Ukraina på väg att utvecklas till ett regionalt krig?
Avgörande vem som avfyrade robotenRyssland pekades initialt ut som det land som skjutit roboten, men USA:s president Joe Biden var snabb att slå fast att det var osannolikt att roboten avfyrats från ryskt territorium. Också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade under en presskonferens att det mesta tyder på att roboten avfyrats av Ukraina för att avvärja en rysk attack. Hör vilken betydelse det har vem som avfyrade roboten, för omvärldens reaktion, och vad som krävs för att aktivera Nato-artiklarna fyra och fem.
Dålig stämning i Rysslands egen säkerhetsorganisationI det militära försvarssamarbetet CSTO, där en rad länder som tidigare var en del av Sovjetunionen ingår, är oviljan också stor att dras in i Putins krig. Trots att Ryssland dominerar organisationen, tassar länder som annars brukar agera i Rysslands intresse, nu på tå.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om de ökade spänningarna till följd av Putins krig i Ukraina och hur stor risken är att omvärlden dras in i konflikten – också militärt.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent som just kommit hem från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Gudrun Persson, forskningsledare på FOI.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Hanna Melander
-
Turkiets president Erdogan hotar med en ny militäroperation i Syrien. När han nyss mötte Rysslands president Putin försökte han få stöd för sina invasionsplaner. Hör om två maktmän i Mellanöstern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under sommaren har Turkiet och Rysslands presidenter mötts flera gånger för att diskutera nyckelfrågor som krigen i Syrien och Ukraina. Erdogan går dock en känslig balansgång, där Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé och samtidigt försöker ha goda relationer till Ryssland. Turkiet har också sagt att landet kan komma att blockera Sveriges Nato-ansökan på grund av kopplingar till kurdiska grupper som Turkiet hävdar är terrorister.
Turkiet hotar att angripa kurdiska områden i SyrienPresident Erdogan har upprepat sitt hot om en ny militär invasion av kurddominerade delar av Syrien. Turkiet påstår att den kurdiska väpnade grupp som varit mest aktiv i striderna mot terrorgruppen IS är en gren av den terrorklassade gerillan PKK. Men utan president Putins godkännande riskerar Erdogans styrkor att angripas av den syriska regimen som är en nära allierad till Ryssland. Hör hur Erdogan försöker göra upp med Putin i en rad frågor som påverkar hela regionen och varför de två presidenterna behöver varandra.
Det här avsnittet av P1:s Mellanösternpodd spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Beşîr Kavak, reporter på Ekot
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Fabian Begnert
-
Turkiets president Erdogan hotar med en ny militäroperation i Syrien. När han nyss mötte Rysslands president Putin försökte han få stöd för sina invasionsplaner. Hör om två maktmän i Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sommaren har Turkiet och Rysslands presidenter mötts flera gånger för att diskutera nyckelfrågor som krigen i Syrien och Ukraina. Erdogan går dock en känslig balansgång, där Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé och samtidigt försöker ha goda relationer till Ryssland. Turkiet har också sagt att landet kan komma att blockera Sveriges Nato-ansökan på grund av kopplingar till kurdiska grupper som Turkiet hävdar är terrorister.Turkiet hotar att angripa kurdiska områden i SyrienPresident Erdogan har upprepat sitt hot om en ny militär invasion av kurddominerade delar av Syrien. Turkiet påstår att den kurdiska väpnade grupp som varit mest aktiv i striderna mot terrorgruppen IS är en gren av den terrorklassade gerillan PKK. Men utan president Putins godkännande riskerar Erdogans styrkor att angripas av den syriska regimen som är en nära allierad till Ryssland. Hör hur Erdogan försöker göra upp med Putin i en rad frågor som påverkar hela regionen och varför de två presidenterna behöver varandra.Det här avsnittet av P1:s Mellanösternpodd spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Beşîr Kavak, reporter på EkotProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Fabian Begnert
-
Boris Johnson närmar sig ett nytt toppjobb.
Den brittiske premiärministern pekas ut som nästa Natochef.
– Han har lett västs respons mot Putin, säger tidigare Brexitministern David Jones.
I september nästa år lämnar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sin post.
Spekulationerna om vem som ska ta över rollen är i full gång – och nu bollas Boris Johnson upp som en av kandidaterna.
Den brittiske premiärministern väntas avgå i september efter en stormig tid vid makten och högt uppsatta Torymedlemmar anser att han vore en utmärkt efterträdare.
– Folk kommer att diskutera Boris Johnsons arv i åratal, men hans starka stöd för Ukraina efter Rysslands barbari är obestridligt, säger parlamentsledamoten Mark Francois till Telegraph.
– Om han skulle söka jobbet som Natos generalsekreterare antar jag att han kan använda president Zelenskyj som referens.
Den tidigare Brexitministern David Jones håller med:
– Boris Johnson har lett västs respons mot Putin. Det var Boris Johnson som åkte till Sverige och Finland och uppmanade ledarna i båda länder att skicka in sina Natoansökningar, vilket de så klart gjorde.
Ja Boris "The Terminator" vet hur man spelar för att vinna...
#CarlNorberg #DeFria
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Boris Johnson närmar sig ett nytt toppjobb. Den brittiske premiärministern pekas ut som nästa Natochef. – Han har lett västs respons mot Putin, säger tidigare Brexitministern David Jones. I september nästa år lämnar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sin post. Spekulationerna om vem som ska ta över rollen är i full gång – och nu bollas Boris Johnson upp som en av kandidaterna. Den brittiske premiärministern väntas avgå i september efter en stormig tid vid makten och högt uppsatta Torymedlemmar anser att han vore en utmärkt efterträdare. – Folk kommer att diskutera Boris Johnsons arv i åratal, men hans starka stöd för Ukraina efter Rysslands barbari är obestridligt, säger parlamentsledamoten Mark Francois till Telegraph. – Om han skulle söka jobbet som Natos generalsekreterare antar jag att han kan använda president Zelenskyj som referens. Den tidigare Brexitministern David Jones håller med: – Boris Johnson har lett västs respons mot Putin. Det var Boris Johnson som åkte till Sverige och Finland och uppmanade ledarna i båda länder att skicka in sina Natoansökningar, vilket de så klart gjorde. Ja Boris "The Terminator" vet hur man spelar för att vinna... #CarlNorberg #DeFria Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Sverige och Finland har formellt bjudits in till Nato sedan man kommit överens med Turkiet - men om vad?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På tisdagen meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att det finns ett avtal mellan Sverige, Finland och Turkiet. Avtalet ligger till grund för en fortsatt process med målet att införliva de båda nordiska länderna i försvarsalliansen.
Vägen hit har inneburit stora prövningar för svensk diplomati och förhandlingsförmåga. Vad var priset för att Erdogan till slut skulle säga ja? Har USA ett finger med i spelet? Och har Sverige övergivit kurderna i regionen?
Kristdemokraternas syn på abortI samband med abortbeslutet i USA:s högsta domstol har abortdebatten fått nytt syre i Sverige. Det finns ett parti med en särskild historisk relation till abort - Kristdemokraterna.
Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Besir Kavak, reporter på kurdiska redaktionen på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
-
Kriget fortsätter rasa i Ukraina. I helgen meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Rysslands anfallskrig i Ukraina kan pågå i flera år. Samtidigt sa den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal under söndagen att han förväntar sig att Ryssland kommer att intensifiera sina ”fientliga aktiviteter” i veckan. Han varnade även resten av Europa för ryska attacker – en varning som går hand i hand med det faktum att Ukraina kan ta steget mot kanditatstatus i EU i veckan.
Vad för sorts attacker kan det röra sig om? Vad kan EU:s kommande beslut innebära? Har den ryske presidenten Vladimir Putin reagerat?
Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet
Programledare: Ronja de Boer
Kontakt: [email protected]
-
Idag möttes Nato och Ryssland i det återupplivade Nato-Ryska-rådet. Hur gick förhandlingarna? Vi pratar med Rysslandsexperten Gudrun Persson. Dessutom - vem är egentligen Boba Fett? Programledare: Thomas Nordegren. Bisittare: Louise Epstein.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Känner sig Ryssland hotade av Nato?I Bryssel mötte Rysslands biträdande utrikesminister Aleksandr Grusjko och 30 representanter från Natos medlemsländer under eftermiddagen för att diskutera det oroliga läget kring Ukraina. Åt vilken riktning är situationen på väg? Vad låg uppe på förhandlingsbordet? Känner sig Ryssland hotade av Nato? Vi gästas av Gudrun Persson från Totalförsvarets Forskningsinstitut som kommer till studion.
Vem är egentligen Boba Fett?I slutet av december hade den nya Star Wars-serien "The Book of Boba Fett" premiär. Ledmotivet är skriven av vår svenska kompositör Ludwig Göransson. Men vilken svensk filmreferens är låten inspirerad av? Dessutom vill Louise Reda ut vem denna mytomspunne karaktär är egentligen. Vi gästas därför av tv och filmrecensenten Viktor Jerner för att reda ut detta.
Vad kan vi lära oss av bäverns livshistoria?I år är det hundra år sedan bävern återplanterades i Sverige. På 1800-talet försvann den helt och hållet på grund av det bland många eftertraktade bävergället. Hur gick det till när den återuppstod i de svenska vattendragen? Varför anses det vara det mest lyckade naturvårdsprojektet någonsin i Sverige? Vi pratar med Göran Hartman, lektor på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Rickard Nerbe
-
Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
Initierade rapporter från Financial Times har under hösten berättat om att Kina uppfunnit en science fiction-lik kärnvapenbestyckad rymdmissil som kan kringgå alla världens luftvärnsförsvar och slå till var som helst, när som helst.
USA:s och Natos generaler och vapenstrateger famlar hittills i mörkret efter en förklaring av hur missilen, som tycks bryta mot fysikens lagar, ens är möjlig samtidigt som den interna oordningen inom Nato blivit allt stökigare trots president Donald Trumps sorti där det mesta kom att handla om just Kina snarare än den tidigare primära antagonisten Ryssland.
Den regelbaserade världsordningen har förfallit, och med ett upprustande Kina på väg mot världsdominans i vapentekniken är den nukleära balansen på väg att tippa över - och därmed också den yttersta påtryckningsmakten inom allt från politiska till ekonomiska frågor om hur världen ska formas kring oss.
Kräver Kinas upprustning att övriga stormakter nu trappar upp takten i racet om framtidens militära maktmedel, och att vi är på väg in i ny kapprustning med rymdvapen i fokus, eller har det andra kalla kriget redan startat?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.
