Stig Engström Podcasts
-
Repris från 2016.
Skandiamannen Stig Engström pekades ut som den mest trolige Palmemördaren när utredningen lades ner 2020. Men hur rapporterade vi och andra medier om honom innan dess?
I tre avsnitt, som släpps tre dagar i rad, får ni höra det!
Dan presenterar här de ursprungliga avsnitten om Skandiamannen, personen som gick från att kallas "elefanten i porslinsbutiken" till att utpekas som mest trolig mördare.
Av och med Dan Hörning
Fram till årsskiftet 2022/2023 utkommer Palmemordet med nya avsnitt varannan vecka, på grund av omständigheter utanför vår kontroll. De övriga veckorna plockar vi fram äldre avsnitt som förtjänar att höras igen. Inga pengar dras på Patreon för de repriserade avsnitten.
Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordet
Sponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")
Kontakta Palmemordet: [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Avsnitt 118 av Palmemordspodden - en podcast om Palmemordet. Lasse Lampers (eller Lars Olof, om man så vill) har en gedigen erfarenhet av både kriminaljournalistik i allmänhet och Palmemordet i synnerhet. När åklagare Krister Petersson plötsligt meddelade redaktionen för SVT:s "Veckans brott" att man minsann hade en lösning på gång, och lösningen sedan visade sig vara Stig Engström, så föll det på Lasse att titta närmare på utpekandet. Det resulterade i både tv-dokumentären "Palmemördaren" (med citattecken) och boken "Tillbaka till Sveavägen", och en stor hög med tvivel om hur starkt spåret egentligen var. Ett fullsmockat avsnitt som förutom väsentligheter om statsministermordet också innehåller allt från mystiska grodmän till varmkorv i våffla. Du vill inte missa.
Prenumerera på PALMEMORDSPODDEN på underproduktion.se/pmp!
Gå med i PALMEMORDSPODDEN - eftersnack på facebook: https://www.facebook.com/groups/226383862490223
Köp biljetter till världens kanske bästa ståuppklubb UNDER JORD på underjord.nu!
-
Många själar har gått vilse i jakten på sanningen om Palmemordet. Kulturredaktionens Olof Åkerlund reflekterar över teorier som alltid saknar minst en pusselbit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.
1963 presenterade en trettiofemårig filosof vid namn Edmund Gettier ett par tankeexperiment som fick de akademiska korridorerna att skälva. Ett av dem löd ungefär så här: Personerna Mario och Luigi har båda sökt en tjänst som rörmokare. Mario har av skäl vi inte behöver gå in på mycket starka belägg för två saker:
1) Det är inte han själv, utan Luigi, som kommer att få jobbet
och
2) Luigi har tio mynt i sin ficka.
Mario tror alltså, på goda grunder, att följande påstående är sant ”den som får jobbet har tio mynt i sin ficka”. Men så händer det, mot alla odds blir det ändå Mario som får tjänsten och även han råkar, utan att veta om det, ha exakt tio mynt i sin ficka.
För den som är ovan vid den analytiska filosofins ibland lite krystade exempel är det kanske inte uppenbart varför Gettiers artikel väckte så starka reaktioner. Det beror på att den tycktes motbevisa en populär definition av begreppet kunskap som sann, grundad tro. Det var ju sant att personen som fick jobbet hade tio mynt i fickan. Mario trodde också att en person med tio mynt i fickan skulle få jobbet och han hade därtill en god grund, rent av bevis, för att så skulle ske. Ändå tar det emot att kalla hans sanna, grundade tro för kunskap. Den liknar mer en tillfällighet. Och filosofin tycktes, som så ofta, vara tillbaka på startpunkten: Trots 2400 år av grubblerier fanns det ännu ingen definition av något så grundläggande som kunskap att enas kring.
Samma år som Gettiers artikel publicerades inträffade något som skulle påverka offentligheten betydligt mer än detta filosofiska dilemma: mordet på USA:s president John F Kennedy. Ett attentat som genererat undersökande och spekulativ litteratur av ett omfång som vida överstiger det om Gettierproblemet, bland annat en kritiserad rapport från 1979 där en undersökningskommitté i representanthuset menade att det troligen låg en konspiration bakom mordet. En åsikt som delas av en majoritet av USA:s invånare, medan minoriteten nöjer sig med den ensamme gärningsmannen Lee Harvey Oswald.
I dessa poler gömmer sig två av människans djupa och motstridiga önskningar: Längtan efter mening och längtan efter avslut. En instabil ensamvarg utan klara motiv ger inte mening, diffusa sammansvärjningar utan bevisad koppling till brottsplatsen ger ingen känsla av avslut. Många själar har gått vilse i jakt på det ena eller andra.
I konkurrens med dessa drivkrafter står vår längtan efter sanning och kunskap sig slätt, befarar jag. Det vi uppfattar som den bästa storyn vinner oftast. Det gäller för övrigt även inom filosofin, en disciplin som så gott som aldrig erbjuder avslut. Till exempel var Gettier var egentligen inte först med sitt dilemma. Det hade presenterats i olika varianter sedan medeltiden, men tajming och slagkraftighet gjorde att problemet sedan 1963 bär hans namn.
Kanske var det längtan efter avslut som fick Stefan Löfven att 2016 offentligt torgföra sin med största sannolikhet felaktiga tro att den ensamme gärningsmannen Christer Pettersson var skyldig till mordet på Olof Palme. Storyn om det som kallats vår motsvarighet till Kennedymordet hade satt sig, det vore på många sätt besvärligt att hitta en ny.
Inom kort kom dock en sådan. Och det var en i vissa avseenden så pass bra story att Löfven verkade beredd att ändra sig, lite grann åtminstone. Den handlade om Skandiamannen Stig Engström, som verkade ha trasslat in sig i vittnesutsagor som överdriver hans roll minuterna efter mordet. Det är väl åtminstone så de luttrade ser på saken, de som sett PKK-spår och Christer Pettersson-rättegångar komma och gå medan mer suspekta omständigheter och individer aldrig tycks ha blivit ordentligt utredda. Andra tycker att indicierna som förtjänstfullt togs fram i Lars Larssons och Thomas Petterssons böcker – och sedan adopterades av åklagaren – räcker för att tron på Stig Engström som gärningsman ska ha en grund.
Sann, grundad tro. Definitionen av kunskap som Gettier problematiserade kan spåras tillbaka till Platon och särskilt hans dialog Theaitetos. Där det egentligen heter “Sann åsikt förenat med förklaring”. Men redan där inser huvudpersonen Sokrates att det inte riktigt håller. Kan man ha en riktigt pålitlig förklaring utan att förutsätta åtminstone någon gnutta kunskap? Och sanningen, kan vi lägga till, är inte det kriteriet nog så problematisk?
I det svenska språket används sanning ofta som en ungefärlig synonym till ärlighet, motsatsen till lögn och förljugenhet, medan det i mer tekniska definitioner lätt blir en tårta ovanpå en annan: Att något är sant betyder att det liksom, tja, ligger till på det sättet.
Platons ord för sanning – aletheia – har däremot mytiska proportioner. Det leder ner i underjorden till glömskans flod Lethe, men den lilla inledande bokstaven alfa gör ordet till en negation. Odoldhet eller icke-glömska skulle man kunna översätta det. Eller om man, likt filosofen Martin Heidegger, har en dragning till det omständliga: Oförborgadhet.
För Platon är de sanningar som är värda att ta på riktigt allvar eviga och något våra odödliga själar en gång stått i förbindelse med. Våra kroppar, vår kultur och våra oprecisa sinnesförnimmelser bedrar oss däremot hela tiden, får oss att glömma det vi egentligen vet. Det gör det som vi vanligtvis kallar verkligheten till en dimmig plats fylld av glömska. Och vårt uppdrag: Att med stor möda återskapa det som glömts. Då blir sanningen inte något som slås fast med hjälp av opålitliga vittnesutsagor, utan något tidigare dolt som plötsligt visar sig och som mycket väl kan ha funnits framför våra ögon hela tiden. Lite som Stig Engström, som hela tiden fanns där: i tidningarna, på kvällsnyheterna – och på mordplatsen. Frågan är bara när och i vilken roll.
Och det är väl så att sanningens betydelse är helt avhängig vad man frågar efter. Den polisiära och juridiska frågan om vem som höll i vapnet är kanske inte ointressant, men ändå bara en öppning för vidare frågor: Varför? Ensam eller i konspiration med någon?
För även om det är intressant att som Gettier fundera över vad kunskap om ett faktum egentligen är, så är det ju hur allting hänger ihop vi verkligen vill veta. Vi, som törstar efter både mening och avslut.
Så om vi någon gång får ett riktigt välgrundat svar på frågan om vem som mördade Olof Palme så kommer vi att ha en sanning men ingen kunskap. Eller kanske tvärtom: viss kunskap, men inte hela sanningen?
Ja, vi kommer aldrig riktigt hela vägen fram tycks det – varken med sanningen eller med Palmemordet.
Återstår alltså lögnen – och Palmeutredningen.
För medan mordgåtan på många sätt står och stampar på samma plats den gjorde strax före halv tolv på kvällen den 28 februari 1986, så har envetna granskningar gjorda av personer som Stieg Larsson, Lars Borgnäs och Gunnar Wall satt ljuset på allt från misstag till lögner och nätverk inom polisen, högerextremismen, näringslivet och statens mer dolda sidor. Och så har det olösta mordet, som enligt vissa förändrade Sverige i grunden, blivit inte bara ett slukhål för vilsna själar utan också en skola för dem som likt Platons Sokrates är beredda att misstro de föregivna sanningarna och söka vidare under ytan. Lite icke-doldhet trots allt, i den bottenlösa glömskan.
Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionen
Litteratur
Platon: Theaitetos ur Skrifter, band 4. Översättning Jan Stolpe. Atlantis, 2006.
Gunnar Wall: Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet. Bokförlaget Kärret, 2020.
Om Stig Engström:Lars Larsson: Nationens fiende – Om mordet på Olof Palme. Books on demand, 2016.
Thomas Pettersson: Den osannolika mördaren – hela berättelsen om Skandiamannen. Offside press, 2021.
Lars Olof Lampers: Palmemordet – tillbaka till Sveavägen. Storytel publsihing, 2021.
-
Mörkret sänker sig över Sverige, men juridiken skiner sitt ljus! Vi tar upp frågor om juridiken kring kön, domskrivning i HD och så kommer vi inte runt, den här gången heller, Stig Engström. Nu efter en serie på Netflix, Den osannolika mördaren. Och så något om att överklaga en förlikning med anledning av tvisten mellan en partiledare (Ebba) och en fastighetsförsäljare (Esbjörn).
-
Filterredaktionen diskuterar den nya Netflixserien Den osannolika mördaren med journalisten Thomas Pettersson, vars bok om Palmemordet ligger till grund för dramat. Hur förhåller sig den fiktiva serien till fakta? Och är Mattias Göransson verkligen så gammal och trött som han skildras? Ur innehållet: Stig Engströms terapisessioner, betydelsebärande promenader och Robert Gustafssons teorier.
-
I Netflix nya serie Den osannolika mördaren om mordet på statsminister Olof Palme spelar Robert Gustafsson den utpekade mördaren, Stig Engström, som också kallats Skandiamannen i media.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Även om Stig Engström pekats ut som skyldig till mordet på Olof Palme fortsätter spekulationerna. En av dem som inte är övertyga är skådespelaren Robert Gustafsson.
– Alla har sina egna teorier och jag har minst tre. Så tror jag att det kommer fortsätta att vara tills vi får svaren, säger han.
I Netflix nya serie ”Den osannolika mördaren” spelar han Stig Engström – eller Skandiamannen som han länge kallades i media.
Kan känna igen sig i Stig EngströmRobert Gustafsson berättar att han gärna väljer att spela karaktärer som ligger långt ifrån honom själv, men den här gången känner han ett släktskap med den han gestaltar.
– Att gå upp i saker, att vara fokuserad och att inte känna sig förstådd. Det finns stråk i Stig som jag kan relatera till, även på det personliga planet.
Tros ha mördat Olof Palme 1986Ett annat karaktärsdrag som präglade Stig Engström var behovet av uppmärksamhet.
– Det är det intressanta. Att det behovet kan bli så stort att man går så långt som att eventuellt mörda en statsminister.
”Den osannolika mördaren” har premiär på Netflix fredag 5 november.
-
Rikskriminalen utreder PKK medan Hans Holmér fortsätter jaga Victor Gunnarsson och Skuggan. Stig Engström får inte vara med på rekonstruktionen och gör en egen rekonstruktion i stället. Ingrid Holmér blir överfallen av två mystiska män. Holmér tror att hon ljuger. Spaningschefen tar del av ett uppslag om att en Christer Pettersson är högsta prio som misstänkt för mordet.
Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordet
Sponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")
Kontakta Palmemordet: [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ni har frågat, vi har letat, och till slut också hittat en person som försvarar utpekandet av Stig Engström som Palmes mördare! Tillsammans med Tobias pratar Mattias Lundqvist om Stig, hans möjliga gärningsmannaskap och om varför det här spåret kom att aktualiseras så pass sent.
På grund av en svajig lina vid inspelningen kan brus och ekon förekomma i avsnittet. Vi har gjort vårt bästa för att klippa bort sådant, och att få bort bruset, men vi ber er ha överseende om en del av detta finns kvar.
Medverkande:
Mattias Lundqvist – gästTobias Henricsson – programledareSponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordet (NYHET: Nu kan du sponsra oss i svenska kronor)
Sponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")
Palmemordet på Facebook: https://www.facebook.com/palmemordet
Det här är en podd skapad av Dan Hörning. Avsnitten görs omväxlande av Dan och Tobias Henricsson och ibland av bägge.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Onsdagen 10 juni kom beskedet om att förundersökningen om mordet på Olof Palme läggs ner. Det meddelade förundersökningsledare och chefsåklagare Krister Petersson samt spaningsledaren Hans Melander.
Den som pekas ut för mordet på Olof Palme 1986 är Stig Engström, den så kallade Skandiamannen. Han har tidigare figurerat i utredningen och avled i juni 2000.
Den 34 år långa utredningen kring mordet på den dåvarande statsministern, på öppen gata i centrala Stockholm, kom åter i strålkastarljuset i februari.
Då sa Petersson att Palmegruppen kommit närmare en lösning och att han hoppades kunna berätta vem som låg bakom mordet till sommaren.Hör hela presskonferensen som sändes i P1.
Programledare: Marcus Nilsson
[email protected]
