Totalförsvarets Forskningsinstitut Podcasts
-
Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln.
Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön. Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Christer Tjernell -
Efter tveksamheterna har nu den tyska regeringen bestämt sig för att skicka stridsvagnar av typen Leopard 2 till Ukraina. Hör Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniel Alling, och Alina Engström, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut om beslutet.
Medverkande: Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniel Alling och Alina Engström, biträdande analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Elias Wahlberg.Producent: Felicia Hassan.Sändes i P1 Morgon den 25 januari. -
Centerpartiets Annie Lööf gjorde sin sista partiledardebatt och blev avtackad med fina tal och presenter. En sak stack ut - många vill umgås med Annie Lööf. Vi går igenom på vilket sätt och varför.
Spa, pizza, grillkväll och fotbollsmatch - det är några av de presenter som Annie Lööf fick av sina partiledarkamrater när hon idag tackades av efter 16 år i riksdagen. Thomas och Louise pratar om hur det kommer sig att så många ville hänga med henne? Det är stor fest på Stockholms operahus ikväll. Operan fyller 250 år och Thomas delar med sig av otrolig fun-fact om Gustav den III, allmänna reflektioner om operans usla skick och förväntningar på kvällen. Musikalen A Chorus Line har premiär på kulturhuset nästa vecka. Vi pratar med artisten Hanna Lindblad om musikalen, om att vara på audition och så får vi livemusik, ett smakprov från showen. Det är inte bara Annie Lööf som gör sin sista dag på jobbet. Vår egen inrikespolitiske kommentator, Tomas Ramberg, tackas av från Sveriges Radio. Vi pratar med honom om vad som gör en bra politisk kommentator och hur det är att lämna sin trygga plats på radion efter så många år. Kvinnornas situation i Afghanistan blir bara värre. Kvinnor stängs ute från landets universitet, arbetsmarknaden och de ska avbryta sin utbildning. Det är bara några av de lagar som försämrat friheten för kvinnor i landet sedan talibanerna återtog makten i landet. Det här har fått Migrationsverket att ändra sina regler och nu räcker det med att vara kvinna från Afghanistan för att betraktas som flykting och få uppehållstillstånd. Vi pratar med Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut om situationen för kvinnor i landet. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman -
Storbritannien ska skicka 14 stridsvagnar till Ukraina, en trend som flera länder nu funderar över att följa. Hör Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Medverkande: Albin Aronsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Magnus Christiansson, lektor i militärstrategi vid Försvarshögskolan, samt Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.Programledare: Mikael KulleProducent: Maria HanssonSändes i P1 Morgon 16 januari 2023. -
Fredlig samexistens mellan Ryssland och Ukraina, är det möjligt? Nej, är det korta svaret från FOI:s forskningsledare, Gudrun Persson. nej. Hör mer i P1 Morgon från Folk & Försvar i Sälen.
Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Lasse JohanssonSändes i P1 Morgon tisdag 10 januari 2023 -
Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda.
Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.Medverkande:Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnätHenrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan. Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, CNN -
Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret.
Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter. Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman. Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.Medverkande:Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från Sveriges Radio och Youtube. -
Direkt efter att Ryssland invaderat Ukraina började det politiska spelet.
Kina har utåt sett hållit ganska låg profil medan tydligare signaler kommit både från amerikanskt- och EU-håll.Hör Björn Jerdén, chef över Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska institutet och Björn Ottoson, USA-forskare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Från P1 Morgon 2 december 2022. Ansvarig utgivare P1 Morgon: Klas Wolf-Watz. -
Ryssland har tvingats tillbaka från Kherson, en stor framgång för Ukraina. Men attackerna från luften på det ukrainska kraftnätet fortsätter. Syftet är knäcka den ukrainska civilbefolkningen som troligt vis kommer få en tuff vinter utan elektricitet. WHO varnar för en humanitär katastrof. Andra bedömer det ryska tilltaget som ett krigsbrott. Men kommer ryssarna kunna knäcka den ukrainska viljan? Hur kommer vintern att påverka kriget på marken? Och vad ställer den nya årstiden för krav på oss som stöttar den ukrainska insatsen?
Medverkande:
Johan Norberg, militär- och rysslandsanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Med kriget i Ukraina har vi sett hur storkriget har återvänt till den europeiska kontinenten. Det senaste året har vi sett exempel på den moderna krigföringen som innebär en kombination av såväl skyttegravar och stridsvagnar som precisionsvapen och cyberangrepp.
Samtidigt som kriget fortgår finns det redan nu erfarenheter och observationer som kan omhändertas för arbetet att stärka det svenska totalförsvaret. Det gäller både det militära och civila försvaret. Det är extra angeläget att belysa dessa lärdomar i och med arbetet med nästa totalförsvarsbeslut nu påbörjas.
Medverkande:
Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien
Pär Eriksson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut.
Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Efter Rysslands tillbakadragande är Cherson insvept i de blågula färgerna igen, men samtidigt är förstörelsen i staden stor. Hör Rysslandsexpert Johan Norberg och UNHCR:s Karolina Lindholm Billing.
Medverkande: Johan Norberg, Rysslandsexpert och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut och Karolina Lindholm Billing, chef för FN-organet UNHCR i UkrainaProgramledare: Mikael KulleSändes i P1-morgon måndagen 14 november. -
Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan.
När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.Sverige tar skydd mot drönareDrönarhotet tar hela tiden nya former i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.Medverkande:Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Björn NitzlerLjud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube -
Vad rör sig egentligen i Putins huvud. Vad hoppas han på med kriget och hur vill han uppfattas av andra?
I P4 Världen gör vi ett nytt försök att förstå oss på den ryske ledaren. Hur tänker han? Vad har han för plan? Var bor han och har han en dubbelgångare? Frågorna är många och ibland svåra att svara på, men vi gör ett försök genom att prata med en rad gäster som alla har olika kunskaper om Putin.Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren har bevakat Ryssland och Putin under många år. Hon kommer att ge oss en bild av den hämndlystne Putins liv och svara på frågan om hur han firade sin 70-års dag häromdagen, mitt under ett brinnande krig. Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, ger oss sin bild av Putins krigföring. Enligt honom börjar man se tecken på att både Ryssland och Ukraina är militärt utmattade. Hör om stridsdelfiner och mobiliseringen av nya soldater. Vi pratar även med Rysslandskännaren Malcolm Dixelius, för att ta reda på mer om Vladimir Putins historiska förebilder och om hur har hans ledarstil förändrats under krigets gång.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Alma Segeholm -
Robotattackerna mot civila mål i Ukraina under måndagens morgon har fördömts av flera världsledare som avskyvärda. Putin bekräftade senare att beskjutningen var hämnd för sprängningen av Krimbron i helgen. Hör experterna Hugo von Essen och Stefan Appelgren.
Medverkande: Hugo von Essen, analytiker på Utrikespolitiska institutet och Stefan Appelgren, enhetschef för kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut. Programledare: Hélène BennoSändes i P1-morgon tisdag 11 oktober -
Kievs borgmästare bekräftar minst fyra explosioner i staden dessutom: detta vet vi om sprängningen av bron mellan Ryssland och Krimhalvön. Hör Ekots korrespondent Lubna El-Shanti och Johan Norberg på FOI.
Meverkande: Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent med fokus på kriget i Ukraina.Programledare: Elias WahlbergSändes i P1-morgon 10 oktober 2022 - Mehr anzeigen
