Venedig Podcasts
-
I dagens avsnitt berättar jag om ett projekt som jag jobbar med just nu. Projektet har fått sitt namn efter den svarta sammetsmask som kvinnor bar i Venedig på 1600- och 1700-talet. Masken hade inga band som man knöt runt huvudet, utan istället hölls masken på plats med hjälp av en knapp på insidan av masken och som klämdes fast mellan läpparna och gjorde bäraren stum.
I mitt projekt har jag valt att måla moretta-masker på gamla visitkort, det vill säga porträttbilder från 1800-talet som är monterade på hård kartong. Visitkort kallas de, eftersom man på den tiden ofta delade ut dem när det kom folk på besök. I mitt arbete utforskar jag om bärandet av moretta-masker verkligen ökar nyfikenheten för den som bär den.
-
För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris.
Möt danske tonsättaren Bent Sørensen år 1996.-Min musik är sprungen ur nutiden och skulle inte ha kunnat fungera i någon annan tid, säger han.Då Sørensen av Aarhus Symfoniorkester blev ombedd att skriva en konsert för ett soloinstrument visste han genast att det skulle bli en violinkonsert. I sitt föräldrahem hörde han Schönbergs Violinkonsert innan han stiftade bekantskap med en endaste symfoni av Beethoven, t ex. Därför blev denna violinkonsert för honom en slags drömaktig spegel tillbaka till hans barndom och har fått en klassiskt romantisk form med en långsam, pluralistisk första sats och så två mer rytmiska satser där den sista är den dansande satsen. Sørensen beskriver det som att violinkonserten har fått en slags romantisk slöja, men även uttrycker en beslöjad romantik.För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen Nordiska Rådets Musikpris.Den långa första satsen anknyter allra mest till titeln, d v s döende trädgårdar. Violinen ligger som en melodisk tråd över hela orkestern som avspeglar skuggorna och förfallet under violinstämman.Den sista satsen kallas en Estampida, en dansande sats. Den bygger på många olika folkmusikaliska ingredienser som har lagts ovanpå varann som ett filter med olika rytmer. En sats inspirerad av fladdermössens jakt av varandra under himlen en sommarkväll. Så här skrev Bent Sørensen om sitt stycke Sterbende Gärten 1997:Min violinkonsert heter Sterbende Gärten. Jag åkte till ett ställe i Danmark där det fanns den här igenvuxna trädgården, och det gjorde mig på ett väldigt speciellt humör. Jag tänkte på var en viss mening i en dikt av Herman Hesse, där det finns en rad Sterbende Garten ... (döende, förfallen trädgård). Den har en tysk titel, även om min tyska inte är flytande. En annan inspiration för verket är italienska fresker från 1400-talet. Det som är speciellt intressant för mig är att bilden man ser när man går för att titta på fresker i en katedral i Florens eller Rom, är en mycket gammal bild som har förfallit. Så det blir mer och mer en bild av vår tid, och det är därför väldigt nytt. Sättet som kultur blir natur på grund av tiden har varit en inspiration för alla mina verk. Det viktiga med strukturen är att den alltid är på gränsen till att vara tonal. Min musik handlar alltid om att vara på kanten av något man hört förut, men man har faktiskt aldrig hört det ändå. Formen på stycket är typ klassisk. Musiken håller sig mest i det högre registret. Det finns inga ackord i stycket. Allt som spelas i orkestern är ett slags eko av violinstämman. Det är mitt mest romantiska och klassiska verk på ett sätt. Men detta är för mig en sorts dröm; det finns inga citat. Stycket börjar med en kadens som är på gränsen till tystnad. Jag bor på landet, och jag gillar att jobba på natten, när det är helt tyst. De enda ljuden kommer från fåglarna, som signalerar gryningens brytning genom till synes slumpmässiga utbrott. Det finns många ögonblick där jag försöker skapa ett slags distans genom att många instrument spelar pianissimo staccato-noter. Den här sortens pointillistiska drag, som jag har blivit känd för, är som Georges Seurats målningar, där man måste stå på avstånd för att se hela bilden. Efter att ha skrivit första satsen åkte jag till Venedig med tanken att skriva en romans för den långsamma andra satsen. Det första jag kom att tänka på var Barcarolle. Jag bestämde mig för att skriva en sorts slow-motion Barcarolle. Min musik är byggd på terser. Det som särskilt intresserar mig med detta är utforskningen av tonala tvetydigheter. Kanske är detta anledningen till att det inte finns några basgångar, för att understryka dessa tvetydigheter. Sista satsen är väldigt snabb och danslik. För många år sedan i Amsterdam hörde jag en gatumusikant spela sin fiol extremt snabbt. Här har jag försökt återskapa denna typ av folkmusik, med dess hetsiga sound. - Bent Sørensen 06-07-97Vi hör även utdrag ur:Bent Sørensens verk Angel's Music med Ardittikvartetten. Han skrev det i Rom, inspirerad av alla de spelande änglar som finns i barockkyrkorna i staden. Bent Sørensen blir ofta inspirerad av andra konstformer än musik. Det kan vara en bild, en titel, ett namn eller ett ord som fascinerar honom. Selma Lagerlöf, Emily Dickenson, Shakespeare, Rilke, Donne och den danske poeten Michael Strunge är några av författarna vars verk har gett Bent Sørensen impulser till att komponera musik. Men krackelerade kalkmålningar fascinerar honom mer än t e x mästerverk av Rubens och Titzian.Bent Sørensens solostycke för klarinett The Songs of the Decaying Garden - Den ruttnande trädgårdens sånger.Sørensens The Bells of Vineta för trombonsolo. Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons underbara resa, om staden som sjunker i vattnet med ringande kyrkklockor och endast återkommer vart hundrade år, inspirerade Bent Sørensen till The Bells of Vineta.Bent Sørensen har komponerat mer än 140 musikverk i alla genrer, bl a operan Under himlen. Sin andra pianokonsert La Mattina, skrev han 2009 till Leif Ove Andsnes. 2013-14 komponerade Bent Sørensen trilogin Papillons, dedicerad till konsertpianisten Katrine Gislinge. Han har under åren skrivit flera verk till henne. Bl a12 Nocturner för piano och den tredje pianokonserten som han komponerade under coronapandemin 2021. Titeln är La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021). 2018 vann Bent Sørensen ett av världens främsta musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser Lisola della Città (Ön i staden). Lyssna även på tonsättaren Bent Sørensen och konsertpianisten Katrine Gislinge i det nyare radioprogrammet Danska konstmusikens kungapar som publicerades i Tollans musikaliska den 28 juni 2022. -
I den tyska paviljongen på Venedigs konstbiennal går konstnärer ofta i närkamp med de mindre smickrande delarna av landets historia. 2022 års upplaga är inget undantag. Ett reportage av Mårten Arndtzén.
-
Malena genomled sin mittlivskris i Venedig men varken glamouren, gondolerna eller gränderna hjälpte mot själens dunkla natt.
Varför har Gina Dirawis program upprört så många skribenter och kommer Kendall Roy från tv-serien Succession någonsin att ta sig ur sin kris?
-
En tomteverkstad utan tomtar?
Ett konstnärligt SIDA?
Relationell estetik for kids?
En protest mot Art Basel?
Konst som bara handlar om att hänga runt?
Buden är många när vi försöker förklara vad årets upplaga av jätteutställningen (1500 konstnärer) Documenta i Kassel egentligen handlar om.
Kuratorerna i det indonesiska kollektivet Ruangrupa har lanserat begreppet ”lumbung” för att förklara vad de håller på med. Det betyder ursprunligen ”rislada” men ska här förstås som att Documenta är en kollektiv process där konstnärerna fördelar resurser mellan varandra.
Det handlar helt klart om att pandemin gjort mänsklig samvaro till en bristvara. Så på årets Documenta är det ingen hejd på hur mycket man ska delta och engagera sig i konsten.
En person på pressdagarna sade sig vara beredd att börja slåss om hen tvingades ”delta” i fler konstverk och en tysk ledande kritiker kände sig tvungen att ställa frågan ”Var är själva konsten?”
Documenta är på sätt och vis en revival för nittiotalets ”relationella estetik”, men Sinziana vill lansera ett nytt begrepp för att förklara vad som pågår: ”Invitational art”. Det är viktigare att träffa sina kompisar än att göra föremål.
Att Documenta numera handlar om något helt annat än att bygga upp Tysklands kulturella status i omvärldens ögon är i alla fall helt uppenbart.
Och bara det är ju kul.
Anklagelserna om antisemitism som riktades mot kuratorskollektivet innan öppningen faller dock helt platt.
Faktum är att politiska konstverk lyser med sin frånvaro. Man måste åka till Berlinbiennalen som pågår samtidigt för att få se lite politisk vrede. Och vill man se sex och erotik får man åka till Venedig.
Denna podd spelades in torsdagen den torsdagen den 17e Juni, före det antisemitiska bildspråket i den stora banderollen "Folkets rättvisa" av gruppen Taring Padi uppmärksammades, vilket resulterade i att verket togs bort från utställningen, och Taring Padi liksom curatorerna i ruangrupa bad om ursäkt.
Med Ulrika Stahre, Sinziana Ravini, Fredrik Svensk och Clemens Poellinger, kritiker i Aftonbladet och Svenska Dagbladet
Producent: Martin Aagård
-
Följ med P1 Kulturs reporter Cecilia Blomberg som träffat konstnären Anders Sunna framför hans konstverk på Venedigbiennalen.
Just nu pågår konstbiennalen i Venedig och i år är den den Nordiska paviljongen en samisk paviljong. Där samsas tre konstnärer som bor i delar av Sapmi som ligger i Norge, Sverige och Finland. Alla politiska aktivister men med olika uttryck och där frågor som klimatförändringar och samernas rennäring tar stor plats. Från den svenska delen av Sapmi deltar Anders Sunna med en installation som berättar historien om familjen Sunnas konflikter med svenska staten och myndigheter. En historia som Anders Sunna i sitt konstnärskap återvänt till många gånger. Reporter: Cecilia Blomberg Producent: Maria Götselius -
Möt artisten och låtskrivaren Monica Törnell som i dag blev invald i Swedish music hall of fame. Vad tänker hon om genombrottet på 70-talet, de svåra åren i slutet av 80-talet och vad musiken betyder för henne i dag?
PREQUELS SVARET PÅ FANSENS DRÖMMAR ELLER BRANSCHENS KASSAKO?I dag är det premiär för filmen "Lightyear" som hänger ihop med filmen "Toy Story" från 1995. Det är säkert många som minns Andys rymdleksak Buzz Lightyear, nu har actionhjälten fått en egen film om vad som egentligen hände innan han blev en plastfigur i första filmen. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har kikat bakom kulisserna under inspelningen av "Lightyear" och han slogs av att likheterna med spelfilmen är så många, med kameramän, scenografer, kostymörer och till och med en hårdesigner. Hör intervjuer med skaparna av denna prequel, ett begrepp som vi sedan reder ut tillsammans med filmjournalisten Wanda Bendjeloull och filmexperten Roger Wilson, Sveriges Radios korrespondent i San Francisco. Vad händer när filmserier som exempelvis Star Wars hoppar tillbaka i tiden och gör filmer som utspelar sig före den allra första..? Hur påverkar det filmberättandet, varför har det blivit blivit så vanligt och vem är det som tjänar mest på det?KONSTNÄREN ANDERS SUNNA PÅ VENEDIGBIENNALENJust nu pågår konstbiennalen i Venedig och i år är den den Nordiska paviljongen en samisk paviljong. Där samsas tre konstnärer som bor i delar av Sapmi som ligger i Norge, Sverige och Finland. Alla politiska aktivister men med olika uttryck och där frågor som klimatförändringar och samernas rennäring tar stor plats. Från den svenska delen av Sapmi deltar Anders Sunna och han deltar med en installation som berättar historien om familjen Sunnas konflikter med svenska staten och myndigheter - en historia som Anders Sunna i sitt konstnärskap återvänt till många gånger. Följ med P1 Kulturs reporter Cecilia Blomberg som träffat konstnären Anders Sunna framför hans konstverk i Venedig.ESSÄ: WORLD OF WARCRAFT OCH DET MODERNA KRIGET Få datorspel har påverkat spelkulturen mer än World of Warcraft. Frågan är om spelets logik också påverkat samhället? Det funderar Vincent Flink Amble-Naess på i dagens OBS-essä.Programledare: Lisa Bergström Producent: Maria Götselius -
Som vi har väntat! Äntligen kom uppföljaren TOP GUN : Maverick ut på bio och har gjort succé världen över. Ena halvan av podden ville ej se filmen medan andra halvan var så taggad på filmen så att han gick på filmen dagen innan biopremiären. Så nu kommer den stora frågan: Funkar det att släppa en uppföljare 36 år senare? Detta reder vi ut i kvällens stora happening (Enligt ena halvan av podden i alla fall).Thomas har varit på solobio och sett multiverse-rullen EVERYTHING, EVERYWHERE ALL AT ONCE med Michell Yeoh och Jamie Lee Curtis. Marvel MCU i all ära med sitt multiverse men frågan är om inte detta energiknippe till actionäventyr till film är ett par snäpp vassare? Ni hör Thomas exhalterade recension i avsnittet.Vi tar oss an dokumentären VÄRLDENS VACKRASTE POJKE där vi får ta del av berättelsen om Björn Andrésen som börjar med när han får rollen som Tadzio i Luchino Viscontis film DÖDEN I VENEDIG. Hans liv kommer att för alltid förändras och det är en plågad själ som vi får träffa när han tvingas in i kändisskapet som han helst av allt vill slippa. I vårt populära segment ÅTERTITTEN har vi valt denna gång Ron Howards drama A BEAUTIFUL MIND från 2001 med Russel Crowe som skärpt matimatiker. Filmen börjar 1947 på skolan Princeton där den unge John Nash visar sig vara supersmart men vet ej hur han skall kanalisera sin begåvning. När vi såg filmen när den kom ut så tyckte vi båda att den var lite tråkig och seg men frågan är om våra äldre ögon nu uppfattar filmen annorlunda.Ni hör ju själva. Det blir åka av i After Burner-hastighet i kvällens program. Häng med. Det blir kul! We have a need for speed!
-
Samarbetet mellan Svenska Dagbladets och Aftonbladets konstredaktioner testades till bristningsgränsen när vi gick på danske konstnären Jeppe Heins evenemang på Moderna museet häromdagen.
Det hela påminde om teambuildingövningar på en kickoff. Clemens och Ulrika fick balansera varandra i ett tält och hålla konstnären i fingret. Tanken var att vi skulle bryta vår ”komfortzon” och kanske lära oss något om oss själva.
Vi lärde oss att vi har en sur tonåring inombords som tycker allt är löjligt.
Ett konstverk som däremot bryter bekvämlighetszonen på riktigt är Bigert och Bergströms jätteskulptur ”The tipping point” som visas i Stockholm i samband med klimattoppmötet.
En gigantisk mobil om klimatförändringarna som är svår att värja sig från. Den tränger effektivt igenom den där avtrubbningen som finns kring frågan.
Ulrika blir riktigt gripen av denna ”performativa skulptur” som innehåller allt från scouter och vädergudar till vetenskapsmän.
Frågan är bara om dagens klimatkonst kommer att bli lika utskälld som sjuttiotalets plakatkonst om sisådär 20 år?
En klimatkonstnär vi vill minnas är i alla fall den allt för tidigt bortgångne Lars Arrhenius (1966-2020). Ulrika har läst en fin minnesbok över humoristen och aktivisten Arrhenius med texter av bland annat Dan Jönsson och Mats Bigert.
Konstvärldens internationella superkändisar syns sällan i Sverige, men nu visas den första svenska separatutställningen med Anselm Kiefer på Artipelag i Stockholm.
En verklig konsthändelse.
Mästaren från Tyskland har alltid tagit sig an de riktigt stora ämnena, som den tyska arvsynden, världshistorien och existensen.
Förväntningarna är höga. Clemens har sett en otrolig utställning i Tel Aviv och Ulrika såg Kiefers fantastiska installation i Dogepalatset i Venedig, som inte ens kommer att sparas för eftervärlden.
Men… är verkligen 400 kronor en rimlig entréavgift?
Det återstår att se.
En något mer bortglömd konstkändis är nigeriansk-brittiske Yinka Shonibare, som var väldigt poppis runt millennieskiftet men som nu gör comeback tack vare att prinsessan Estelles kulturstiftelse i år har valt ut en skulptur av honom.
Vi konstaterar att konstvärlden är ganska lik popvärlden ibland.
Dessutom har dramatiken kring Documenta-utställningen i Kassel trappats upp ett par veckor innan öppningen. Den senaste nyheten är att ett galleri som ska visa en palestinsk konstgrupp vandaliserats av nazister.
Med: Ulrika Stahre och Clemens Poellinger
Producent: Martin Aagård
”I själva verket” är ett samarbete mellan Aftonbladet och Svenska Dagbladet
-
Konstnären Sonia Boyce tilldelas ett Guldlejon för utställningen Feeling her way på konstbiennalen i Venedig. Hon är den första svarta kvinnliga konstnären i Storbritanniens paviljong på biennalen. Jag ville arbeta med riktigt människor och riktiga röster, säger Sonia Boyce till P1 Kulturs Cecilia Blomberg.
-
Konst och politik - och identitetspolitik i konst - följ med våra reportrar Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén bland utställningarna i Venedig.
Möt den svenska konstnärspionjären Charlotte Johannesson, hör om lågmäld finurlighet, politisk aktivism och huvudutställningens pärlor i Venedig. EFTER NETFLIX BÖRSRAS VAD HÄNDER NU?Vår korrespondent i San Fransisco, Roger Wilson, om en marknad i gungning och möjliga scenarior för strömningstjänsternas framtid. 10 ÅR SEDAN TV-SERIEN GIRLS HADE PREMIÄRRak och naken humor om några tjejer i 20-årsåldern och deras relationer, och det stora genombrottet för manusförfattaren, regissören och huvudrollsinnehavaren Lena Dunham. Emma Engström och Lisa Bergström minns med både leende och skärpa. HEINER MÜLLERS SUCCÉ MED HAMLETMASKINENHeiner Müller var den östtyske dramatikern och regissören som reste runt i Europa och USA som en rockstjärna med ständig cigarr, skinnjacka och svartbågade glasögon. 1977 skrev han pjäsen som blev hans största succé Hamletmaskinen. Teaterkritikern Maria Edström tecknar ett porträtt av både verket och verkmästaren.Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström -
Krigets smärta är högst närvarande på världens mest prestigefyllda konstevenemang, Venedigbiennalen. Våra reportrar Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén berättar om starka bilder och drabbande möten.
FÅR MAN STJÄLA EN ANNAN MÄNNISKAS BERÄTTELSE?"Inget av det som du kan hitta på kan vara så hårresande som det som folk berättar för dig. Jag kan bara uppmuntra er att stjäla så mycket som möjligt." Så sa den tyske författaren WG Sebald till sina universitetsstudenter. Men är det verkligen okej att stjäla någon annans story? Vem äger en berättelse? Och vad säger de som utbildar i konstnärliga yrken i Sverige till sina elever? Hör Tinna Joné, lektor i dokumentärt berättande i film på Stockholms Konstnärliga Högskola, och Sara Gordan, författare och skrivlärare på Biskops-Arnös folkhögskola.RAMADAN SOM KARNEVALDen heliga fastemånaden Ramadan är för många en from och lugn tid, då man avstår från mat och dryck och stillar sig för att komma närmre gud. Men i Egyptens huvudstad Kairo är Ramadan också en kulturell högtid - en karneval! En fest när mörkret sänker sig. Följ med vår reporter Edgar Mannheimer på en promenad kantad av konserter och dansande dervischer.WG SEBALD - EN KONTROVERSIELL INSPIRATÖRFörfattaren WG Sebald skrev ett slags dokumentära essäer där han blandade självbiografiska inslag och fiktion och verkliga livsöden som han snappat upp. Något som han ibland fick kritik för av personer som plötsligt upptäckte sin livs historia i en av hans böcker. Hör författaren Eva Ströms essä om Sebalds betydelse och hans kontroversiella litterära metod. -
Rapport från konstbiennalen i Venedig som öppnar på lördag och så något mycket ovanligt; två fällande domar som kommit den senaste veckan gällande hot mot journalister.
Producent: Astrid HolmProgramledare: Linnéa Wannefors -
Apokalypsen är över oss, eller …? Efter två år av pest har vi nu kommit till kriget, och snart kommer svälten orsakad av uteblivna skördar från Ukraina. Men är inte De fyra ryttarna bara ett sätt att beskriva en normal process, mer än förebådande en undergång?
Vi lyckas undvika krigssnack i nästan en halvtimme, i stället handlar det om Rick Astley och 80-talets revival som Peter ser omkring sig. Vi pratar om Covid, restriktioner och masker i olika länder, och dissar det våta Venedig.
Men såklart måste vi bita i det sura äpplet också i form av Putins idiotiska invasionskrig som dels går åt helvete på grund av korruption och låg moral, och dels påminner om något från historiens soptunna. Vi försöker hitta rationella förklaringar och prövar hans geopolitiska och religiösa bevekelsegrunder. Janne har läst Gary Lachmans Holy Russia och tror sig se hur det hela hänger ihop.
I bakgrunden hör vi Jannes femåring och om det är svårt att läsa vinjettens texter är det pga att de är skrivna med kyrilliska bokstäver, men där borde stå ”Två nollor för mycket – pest krig svält död”. -
I år slipper vi oligarkerna på Venedigbiennalen.
Abramovitjs gigantiska yacht är beslagtagen, Sergej Lavrovs dotter får inte curera den ryska paviljongen och Leonoid Mikhelsons palats i Venedig kommer att stå tomt.
Rysslands invasion av Ukraina har påverkat oss alla djupt, även konstvärlden. Så temat för detta avsnitt kan inte vara något annat Ryssland – på gott och ont.
Vi pratar om art-washing, konsten att köpa upp dyra prestigeverk och skapa en kulturell fernissa. En verksamhet inte bara ryska oligarker ägnar sig åt, utan även de tveksamma norska oljemiljardärer som nyligen finansierat det andra gigantiska konstmuseet i Oslo på kort tid.
Men vi tittar även på Pavel Otdelnovs ruinromantiska utställning ”Promzona” i Uppsala som Clemens tycker rymmer mycket rysk konsthistoria. Och vi pratar om Putins bord, ni vet det där absurt långa bordet där pelarna på bordet har egna pelare.
Maktens stilideal stelnade någon gång i slutet på 1800-talet. Inte bara i Ryssland.
Dessutom försvarar Ulrika utställningen med dåliga skulpturer på Nationalmuseum. En aspekt av konsten vi sällan pratar om är nämligen att konsten också är en bruksvara – nåt man har hemma bara för att man tycker det är lite fint.
Med Ulrika Stahre, konstkritiker på Aftonbladet och Clemens Poellinger, konstkritiker på Svenska Dagbladet
Producent: Martin Aagård
- Mehr anzeigen
