Zeus Podcasts
-
De grekiska heroerna, eller hjältarna, är personer i den grekiska mytologin som ständigt utmanade människans gränser. Deras bedrifter, både segrar och nederlag, gjorde dem värda att minnas över flera århundraden. En av de mest hyllade hjältarna var Perseus, son till Zeus och den dödliga Danaë, vars främsta dåd var dödandet av gorgonen Medusa. Det här är hans berättelse.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I veckans avsnitt är det Idas tur att berätta om mytologier och ingen mindre än Zeus som var gudarnas konung och himlens härskare inom den grekiska mytologin.
Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på [email protected] eller på Instagram via Stapalspodcast eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När djurkommunikatör Astrid Hagelskog Evans samtalar med hunden Zeus, blir det så tydligt att han inte bara är en klok, snäll och tillgiven hund, som älskar att vistas i skogen. Han är också väldigt bestämd över hur han vill ha det i sin omgivning. Han ger sin matte många råd, som underlättar livet för dem båda.
När Zeus berättar att djur, växter och människor hör ihop och är ett med alltet och när han förmedlar att nyckeln till vår lycka är att förstå den osynliga världen, så övertygas jag om att djuren har en djup visdom, som innebär att de även vet hur viktiga de är för oss människor. De fångar upp allt vi känner, allt som händer mellan oss människor och vill inget hellre än att förmedla kärlek och läkande energier till oss. De påminner oss om vad som är det viktigaste på jorden - kärleken till allt levande.
Astrid tipsar om hur vi kan tänka för att hjälpa våra djur om de känner sig övergivna när vi lämnar dem ensamma. Kanske något vi även kan använda i relation till våra små barn.
Astrid är träffsäker i sin beskrivning av hunden Zeus. Hon har en djup tillit till att informationen djuren förmedlar till henne är sann. Hon har alltid haft en djup kärlek och passion för djur, som hon avslöjar när hon berättar om sitt ihärdiga arbete att förvandla en vildkatt till tamkatt, som sedan fick ett långt och underbart liv.
Astrid har skrivit två barnböcker, som är autentiska eftersom de handlar om hennes egna upplevelser. I Sagan om Holger berättar hon om en väldigt speciell katt och Fabrikshönan Bianca handlar om en höna som fick bo i Astrids lägenhet ett tag. Böckerna finns på Bokus.
Boken jag nämner i avsnittet är Ami Sundemans bok Livet enligt djuren.
Astrid hittar ni på www.terryevans.se
-
Alexander den store är en av historiens mest spännande gestalter. Han var en skicklig fältherre som lyckades bygga upp ett enormt välde som sträckte sig från Adriatiska havet i väster till Indien i öster.
Alexander var alltså inte bara kung i Makedonien utan också farao i Egypten och härskare över Persien och Asien. Historien om Alexander den store är en fascinerande historia om släktband, intriger, fälttåg och erövringar.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Alexander den stores liv och död. Hur bar han sig åt för att skapa sitt stora välde och hur trovärdiga är egentligen de olika förklaringarna till hans död?
Men inte bara Alexanders liv utan även hans död har fascinerat eftervärlden. År 323 f.Kr befann sig den då 33-årige kungen i Babylon. Järtecknen hade varslat om att olyckor stod för dörren och efter ett rejält dryckeslag insjuknade Alexander i frossa och feber. Några dagar senare var han så svag att han knappt förmådde lyfta sin högra hand för att hälsa de krigare som defilerade förbi hans bädd och kort därefter vad han död. Hans hädanfärd har omgivits av många myter och ännu tvistar de lärde om vad det egentligen var som orsakade Alexander den stores död. Söp han ihjäl sig? Dog han i malaria eller blev han rent av förgiftad av sina fiender?
Alexander föddes den 20 juli år 356 f. Kr i kungapalatset i Makedoniens huvudstad Pella. Det var för övrigt samma natt som Herostratos satte eld på Artemistemplet i Efesos, ett av antikens sju underverk. Hans mor var den nittonåriga drottningen Olympia och fadern var kung Filip II av Makedonien – en skicklig krigare, full av ärr efter alla drabbningar och med bara ett öga. Redan som liten fick sonen höra att han var speciell och att han kunde räkna sina anor från hjälten Akilles på sin mors sida och från Zeus son Hercules på fädernet.
Alexander fick undervisning av de bästa lärare som kunde uppbringas. En av dem var Aristoteles som tränade sin unge adept i kritiskt tänkande. Men han fick inte bara klassisk utbildning utan undervisades också i krigets konst, vilket gjorde honom muskulös och vältränad. Kung Filip var stolt över sin son och utnämnde honom som sextonåring till riksföreståndare. Sin första stridserfarenhet fick han som artonåring då han var delaktig i krossande av ett uppror bland de grekiska stadsstaterna med Aten i spetsen.
Lyssna också på Hopliten och klassisk grekisk krigsföring före vår tidräkning.
Bild: Alexander den store vid slaget vid Issus, mosaik frånPompeji, okänd konstnär från 100 fvt, Museo Archeologico Nazionale i Neapel, Wikipedia, Public Domain
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Backanterna brukar anses vara ett av den atenska tragikern Euripides allra främsta verk, tillika ett av de främsta tragiska verken någonsin. Det berättar historien om kung Pentheus av Thebe, vars familj bestraffas av Dionysos. Orsaken? De har förtalat Dionysos dödliga mor, Semele, och vägrat erkänna honom som son till Zeus. Efter att ha färdats över hela världen befinner sig nu Dionysos i Thebe för att utkräva sin hämnd, genom att inrätta en extatisk mysteriekult i staden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-720"));Hej kära läsare
Så har ännu en vecka passerat och vi har kortare tid än vi kan tänka att få allting gjort innan semestern. Så det är dags att komma igång som min fru ofta påminner mig om. Jag brukar säga på mina seminarier att om ett år kommer du att önska att du började idag, så börja nu!
Vill du höra mer om vad som har störst hävstång att börja med så ta en titt på mina online kurser och föreläsningar här. Vill ni ha inspiration i den riktningen på jobbet så ta gärna en titt på vilka föreläsningar jag erbjuder för företag och event HÄR!
Sedan är jag väldigt glad över att så många av er hör av och vill vara med på retreat med mig och Jesper Caron den 15-16 oktober. Vill du vara med på det hittar du informationen du behöver HÄR!
Med marknadsföringen klar tar jag den här veckan upp en insikt som jag tror är av värde för dig överallt i livet. För kan vi höja vår förståelse av hur vi som människor fungerar höjer det i sin tur både vår produktivitet och livskvalitet. Scrolla ner, läs och kom ihåg …
Ditt liv är ett mästerverk,
Anders Haglund
Nothing found.
UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-721"));Veckans citat
”För att få allting gjort - gör en sak i taget. Det är det enda alternativ som någonsin kommer att finnas.”- Byron Katie
UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-722"));
UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-723"));Skrapa fram din superkraftUNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-724"));När vi är i vår stuga på kusten behöver man gå ut en sväng för att gå på toa. Tittar man då upp på natthimlen märker man hur extra magisk den är utan stadens alla bakgrundsljus. Stjärnorna är så klara och många att man ofta kan se vintergatan breda ut sig. Insikten att den innehåller flera hundra miljarder stjärnor och att det finns lika många galaxer får tanken att svindla.
Men det som fick mig att fundera lite var när jag en klar natt försökte identifiera stjärnbilder. Orions bälte är lätt att känna igen, men att få till de tre klara stjärnorna som ett bälte kräver lite fantasi. Men det är inget mot vad som krävs för att få till skytten med sin båge spänd till skott.
Även att få till Karlavagnen måste ha kommit till på en kväll runt lägerelden där man försökt hitta mönster på himlavalvet så gott man kunde. Det visar om inte annat att vi här i Norden såg det som Odens vagn, medan de i Grekland ansåg att samma mönster bildade en björn som placerats där av Zeus efter att hans svartsjuka fru Hera förvandlat en av hans älskarinnor till en björn (vet inte vad man rökte på den tiden men det måste varit något annat än vanlig tobak;-)
Nu läser ju du förmodligen inte detta brev för att bli uppdaterad i nordisk och grekisk mytologi, så vad är jag ute efter? Jo, att när vi kopplar ihop mönster som inte har någon kausalitet (orsak och verkan) så leder det alltid till vidskepligt beteende. Nog för att det är ganska oskyldigt att spotta tre gånger för att en svart katt korsar vägen, men vidskeplighet kan ändå få stora konsekvenser.
När gamla kejsare trodde att kometer var ett tecken på att gå ut i krig fick unga män dö för äldre mäns oförståelse. I många länder där man vill ha söner anser man att kvinnan inte gjort sitt ”jobb” när hon föder döttrar. Till den milda grad att man straffar henne. Måste vara en chock i den manskulturen när de väl får höra att ägget är könsneutralt och att det är genen i spermien som avgör könet.
Vi har alla dessa oskyldiga missförstånd av tingens ordning som leder till vidskepligt beteende. Det mest grundläggande som jag märker ställer till det för de jag föreläser för och mina personliga klienter (och inte minst mig själv) leder till mängder med vidskepliga beteenden, dvs handlingar som inte är de facto kopplade till den verkan vi försöker åstadkomma.
Lite kryptiskt kanske så låt mig gå direkt på vad... -
Prometheus älskade människan mer än olympierna, som hade förvisat större delen av hans familj till Tartarus. Så när Zeus dekreterade att människan måste skänka en del av varje djur som han slaktade till gudarna, bestämde sig Prometheus för att lura Zeus. Han skapade två högar, den ena med benen insvepta i saftigt fett, den andra med det goda köttet gömt i skinnet. Han bad sedan Zeus att välja. Zeus valde benen. Eftersom han hade gett sitt ord, var Zeus tvungen att acceptera denna hög som sin del för framtida offer. I sin ilska över tricket tog han elden ifrån människan. Men Prometheus tände en fackla från solen och förde tillbaka den till människan. Zeus blev då arg över att människan återigen hade eld. Han bestämde sig därför för att utdöma ett fruktansvärt straff mot både människan och Prometheus.
För att straffa människan lät Zeus Hefaistos skapa en dödlig av fantastisk skönhet. Gudarna gav den dödliga många rikedomsgåvor. Han lät sedan Hermes ge den dödliga ett vilseledande hjärta och en lögnaktig tunga. Denna skapelse var Pandora, den första kvinnan. En sista gåva var en burk som Pandora förbjöds att öppna. Således och avslutande, skickade Zeus Pandora ner till Epimetheus, som stannade bland människan.
Att vara en skönhet som ord inte kunde beskriva, fick Pandora som en gåva till Epimetheus. Pandoras nyfikenhet på burken som hon förbjöds att öppna blev outhärdlig för henne. Hon öppnade burken och ut flög alla slags ondska, sorger, svält, sjukdom och olyckor. Dock rymde botten av burken en bra sak - hopp.
Zeus lät gripa Prometheus, förde honom till Kaukasusbergen och kedjade fast honom vid en sten med okrossbara kedjor. Här plågades han dag och natt av en jätteörn som slet ut och åt upp hans lever. Zeus gav Prometheus två vägar ut ur denna plåga. Han kunde berätta för Zeus vem som var mor till barnet som skulle avsätta honom från tronen, eller uppfylla två villkor. Det första var att en odödlig måste frivilligt ställa upp på att dö för Prometheus, och det andra var att en dödlig måste döda örnen och lossa honom.
Prometheus berättade för Zeus att havsnymfen Thetis skulle föda en son som skulle bli större än sin far. Detta var viktig information. Både Zeus och hans bror Poseidon åtrådde Thetis, men de ordnade så att hon gifte sig med en dödlig så att hennes son inte skulle utgöra en utmaning för deras makt.
Zeus skickade därefter Herakles för att skjuta örnen som plågade Prometheus och för att bryta de kedjor som band honom. Efter sina år av lidande var Prometheus fri och kunde återförenas med sin kvinna Asia. För att belöna Herakles för hans hjälp rådde Prometheus honom hur man får tag i Hesperides gyllene äpplen, ett av de 12 storverk som den berömda hjälten var tvungen att utföra.
I detta ligger där en viss sensmoral inbäddad, och är inte den innebördsmässiga betydelsen förvånansvärt lik en annan känd historia från Kristen mytologi?
Att Carl som f.d världsmästare i styrkelyft är vår egna svenska Herakles och som i modern tid är den som släppt sanningen fri, är ju hur som helst i sammanhanget lite smålustigt trots allt. :)
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Varför har just tidsloopar blivit så populärt i amerikansk film de senaste åren? Torbjörn Elensky letar efter svar i den här essän.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Det måste vara någon mer än jag som har lagt märke till en rätt märklig trend i framför allt amerikansk film under senare år: fler och fler filmer handlar om människor som fastnar i tidsloopar. Tidsresor är en sak, sådana har länge varit vanliga, både frivilliga och ofrivilliga, det är inte sådana jag tänker på. Utan det här när folk fastnar i en dag, som sedan bara går om och om och om... Den mest kända är fortfarande Groundhog day, på svenska Måndag hela veckan, från 1993, i vilken Bill Murrays självupptagne, cyniske och manipulative rollfigur, som är väderman på någon halvstor tv-kanal, ska rapportera om ett murmeldjur som traditionsenligt ska spå hur länge vintern kommer att vara. Det är urlarvigt, han tycker det är urlarvigt, han hatar hela den urlarviga grejen. Och så vaknar han upp, gång på gång på gång, till samma dag, med Sonny and Cher som sjunger I got you babe på klockradion. Han blir förtvivlad, road, passar på att utnyttja läget, försöker ta livet av sig, men hela tiden vaknar han upp till precis samma enahanda dag. Tills han börjar lära sig sin läxa, blir en god människa och vinner den sanna kärleken. Det ges aldrig någon förklaring till varför han hölls kvar i den här dagen och tvingades genomleva den igen och igen och igen. Men den moraliska lektionen är klassisk och förlösningen genom en kvinnas kärlek likaså.
Den filmen verkar inte ha startat någon trend under 90-talet. Det är ju också svårt att upprepa en idé som bygger på ett så specifikt koncept utan att det blir efterapning, måndag hela veckan det också. Men på senare år har det kommit den ena efter den andra filmen som utnyttjar just detta motiv, med olika variationer. Som Boss Level, en film i vilken någon fastnat i en sorts dataspel, som den får spela om gång efter gång, och The map of tiny perfect thing, i vilken två tonåringar fastnar i samma loopade dag, finner varandra och blir kära. Det finns skräckfilmsvarianter och det finns komedier, storbudgetrullar som Edge of tomorrow med Tom Cruise och indiefilmer som den suggestiva The endless, av Justin Benson och Aaron Morrhead, som bägge också spelar huvudrollerna: två bröder som återvänder till den UFO-kult där de växte upp, och som upptäcker att människor i den lever fängslade i var sin liten loop. Bröderna måste fly igen för att inte fastna i en egen loop.
När en trend blir så påtaglig, som denna är, måste det bero på något. Vad är det i tidsandan som speglas i den stora mängden tidloopsfilmer? Något måste det ha att göra med den generella känslan av att vi fastnat, att vi inte lyckas förnya oss, att vi bara upprepar, citerar, bearbetar, parodierar. Kulturutbudet är proppfullt av uppkok på gamla rester. Jag skulle vilja påstå att vi lever i vad som kan kallas en alexandrinsk epok, en där bevarandet, förvaltandet, kommenterandet och citerandet är viktigare än nyskapandet. Den kommer inte att vara för evigt, men det är rätt speciellt att den börjar kännas så seg att den bearbetas även i Hollywoodfilmer, där man knappast egentligen bryr sig om kulturens vitalitet så länge man drar publik.
Men det är något annat också, djupare, som jag tycker mig uppfatta i dessa filmer. Tidloopar är något rätt nytt, det känns som science fiction – men tanken att man kan fastna i mönster är mycket äldre. Gestaltterapin exempelvis är en psykologisk metod som handlar om att bli medveten om sina egna mönster och "bryta den onda cirkeln". Och medvetenheten om att vi kan sitta fast i våra egna vanor, känslor, åsikter och rädslor är äldre än så, är det till exempel inte detta den svenske mystikern och visionären Emanuel Swedenborg syftar på då han beskriver helvetet (och för all del också himlen) som något som vi skapar själva: onda handlingar ger upphov till mönster som håller oss fängslade, för Gud skulle inte straffa människor, han är enbart god, utan det är vi själva som snärjer oss i negativiteten.
Världslitteraturens största skildrare av människor som fastnat i loopar är annars Dante Alighieri . Nästan alla de påtagliga straffen i helvetet bygger på att själarna som torteras där sitter fast i upprepningen av det som utgjorde deras synd under livstiden. I Helvetets fjärde krets straffas exempelvis de som varit snåla och de som varit slösaktiga tillsammans, genom att tvingas att rulla runt i eviga cirklar, där de gång på gång möter varandra:
De stötte ihop, sen vände de, och välte
åt andra hållet, under höga tillrop:
"Gnidare där!" och "Allt har ni förslösat!"
Så fortsatte de rulla tills de möttes
vid motsatt punkt på denna mörka cirkel
och skrek på nytt den skymfliga refrängen...
Andra, ännu mera kända exempel är Paolo och Francesca, som straffas för lustfullhet genom att evigt svepas runt av virvelvindar och så frossarna, som visserligen bara befinner sig i skärselden för att renas inför sitt inträde i himlen, men som tvingas gå hungriga i skuggan av träd som dignar av läckra frukter.
Och där känner vi även igen en av Dantes många klassiska influenser: för det är i antiken vi hittar de första looparna. Tantalos, en kung som fick ordna en middag i gudarnas boning på Olympen, och som ville testa Zeus allvetande genom att servera sin egen son. Ett groteskt test, som straffades med att han tvingas stå i vatten upp till hakan, men varje gång han vill dricka viker det undan; och ovanför sig har han, likt frossarna hos Dante, ett träd fullt av frukter, som drar sig undan varje gång han sträcker sig efter det. Bland de myter om eviga straff som vi känner från antikens greker är också Prometheus , vars lever evigt äts av en örn, och naturligtvis den mest kände av dem alla, Sisyfos, som straffas för rätt invecklade brott, på ett pedagogiskt enkelt sätt: genom att tvingas rulla en sten upp för en kulle, som rullar ner igen varje gång han nästan nått toppen.
Albert Camus använde Sisyfos som symbol för människans livsvillkor: det vi sysslar med har ingen mening, men vi måste själva ge det mening, tillskriva det mening genom vår inställning till det. Vi måste, med en berömd fras ur Camus bok, "tänka oss Sisyfos lycklig".
De här motiven ur mytologin och litteraturhistorien har alltid varit populära som motiv för vidarediktning, skulpturer och andra konstverk. Det finns något i dem, som i koncentrerad form säger något om våra livsvillkor, precis som Camus också påpekar. Tvånget att upprepa, svårigheten att komma vidare, känslan av att gå i cirklar, som straff för eller bara följden av ensidighet, fantasilöshet, självupptagenhet, eller någon av de andra eviga synderna, som alla har den egenheten att de straffar sig själva.
Återkommande i filmerna om tidloopar är att det gäller att komma på ett sätt att ta sig ur dem, ett som oftast bygger på att man måste förstå något, lära sig hur världen fungerar, komma till insikt om sig själv kanske. Väldigt tydligt i The map of tiny perfect things, där tjejen måste försonas med sin mors död i cancer för att klara att gå vidare i livet. Men också i The endless, som mest av allt påminner om Dantes helvetesstraff – eller Swedenborgs, för den delen. Är det inte något i vår tid, som vi måste bli medvetna om, som vi måste fatta för att komma vidare? Eller är det helt enkelt insikten om att vi måste rulla Sisyfos sten och att det är måndag hela veckan och det gäller att gilla läget bara? Måste vi tänka oss Bill Murray lycklig? Eller kommer Sisyfos äntligen att vakna till en ny dag?
Torbjörn Elensky, författare och skribent
-
Prometheus älskade människan mer än olympierna, som hade förvisat större delen av hans familj till Tartarus. Så när Zeus dekreterade att människan måste skänka en del av varje djur som han slaktade till gudarna, bestämde sig Prometheus för att lura Zeus. Han skapade två högar, den ena med benen insvepta i saftigt fett, den andra med det goda köttet gömt i skinnet. Han bad sedan Zeus att välja. Zeus valde benen. Eftersom han hade gett sitt ord, var Zeus tvungen att acceptera denna hög som sin del för framtida offer. I sin ilska över tricket tog han elden ifrån människan. Men Prometheus tände en fackla från solen och förde tillbaka den till människan. Zeus blev då arg över att människan återigen hade eld. Han bestämde sig därför för att utdöma ett fruktansvärt straff mot både människan och Prometheus. För att straffa människan lät Zeus Hefaistos skapa en dödlig av fantastisk skönhet. Gudarna gav den dödliga många rikedomsgåvor. Han lät sedan Hermes ge den dödliga ett vilseledande hjärta och en lögnaktig tunga. Denna skapelse var Pandora, den första kvinnan. En sista gåva var en burk som Pandora förbjöds att öppna. Således och avslutande, skickade Zeus Pandora ner till Epimetheus, som stannade bland människan. Att vara en skönhet som ord inte kunde beskriva, fick Pandora som en gåva till Epimetheus. Pandoras nyfikenhet på burken som hon förbjöds att öppna blev outhärdlig för henne. Hon öppnade burken och ut flög alla slags ondska, sorger, svält, sjukdom och olyckor. Dock rymde botten av burken en bra sak - hopp. Zeus lät gripa Prometheus, förde honom till Kaukasusbergen och kedjade fast honom vid en sten med okrossbara kedjor. Här plågades han dag och natt av en jätteörn som slet ut och åt upp hans lever. Zeus gav Prometheus två vägar ut ur denna plåga. Han kunde berätta för Zeus vem som var mor till barnet som skulle avsätta honom från tronen, eller uppfylla två villkor. Det första var att en odödlig måste frivilligt ställa upp på att dö för Prometheus, och det andra var att en dödlig måste döda örnen och lossa honom. Prometheus berättade för Zeus att havsnymfen Thetis skulle föda en son som skulle bli större än sin far. Detta var viktig information. Både Zeus och hans bror Poseidon åtrådde Thetis, men de ordnade så att hon gifte sig med en dödlig så att hennes son inte skulle utgöra en utmaning för deras makt. Zeus skickade därefter Herakles för att skjuta örnen som plågade Prometheus och för att bryta de kedjor som band honom. Efter sina år av lidande var Prometheus fri och kunde återförenas med sin kvinna Asia. För att belöna Herakles för hans hjälp rådde Prometheus honom hur man får tag i Hesperides gyllene äpplen, ett av de 12 storverk som den berömda hjälten var tvungen att utföra. I detta ligger där en viss sensmoral inbäddad, och är inte den innebördsmässiga betydelsen förvånansvärt lik en annan känd historia från Kristen mytologi? Att Carl som f.d världsmästare i styrkelyft är vår egna svenska Herakles och som i modern tid är den som släppt sanningen fri, är ju hur som helst i sammanhanget lite smålustigt trots allt. :) #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
På grund av en ruskig förkylning så blir det tyvärr en repris denna veckan. Men det blir en dunderbra sådan.
Höner har glömt en massa packning och Zeus är sjukt sugen att hänga på playan. Som sig bör när berättarpodden ska ut och flyga.
Här kommer förresten ett flygskämt från en av Fredriks pappas skämtböcker:-Upprepa efter mig: Jag kan flyga, jag är inte rädd.-Jag är inte rädd för att flyga, jag är ju rädd för att störta.
I Berättarpodden berättar Samuel och Fredrik historiens bästa historier.Följ oss gärna på sociala medier, vi heter @berattarpodden på instagram och Berättarpodden på facebook.
-
Avsnittet inleds med en liten livepodd där Anton har en överraskning till Emil.
(01:58) Spel: Först pratar vi om våra intryck av Playstation 5 och sedan har vi spelat Astros Playroom, Spider-Man: Miles Morales, God of War, Titanfall 2, Alba: A Wildlife Adventure, Superhot: Mind Control Delete, Curse of the Dead Gods
(32:32) Film: Zack Snyder's Justice League, Justice League 2017 och Peninsula
(48:34) Anime: Pacific Rim: The Black, Blood of Zeus, Konosuba: God's Blessing on This Wonderful World!, Attack on Titan
(53:51) Tv-serier: Drive to Survive, For All Mankind, Falcon and the Winter Soldier, Superman and Louis, His Dark Materials
Tips eller eventuella frågor får gärna skickas till [email protected]
Instagram gotypodden
Vi vill skänka enorma tack till Emma Idberg för superklippning och våra vackra avsnittsbilder, till Sara Idberg för den fabulösa omslagsbilden samt till Hilda Axelsson och Otto Johansson för den fantastiska musiken.
