Episodes

  • En ny säsong av podcasten är här! I första avsnittet pratar vi om skogen!



    Skogen är till för människan, det är vår slutsats. Antingen i form av rekreation eller produktion. I vår moderna värld har skogen fått en nästan religiös betydelse. Den är det äkta. Samtidigt är all skog i Sverige planterad. Antingen för att vi ska tillbringa vår fritid där eller för att vi ska hugga ner den för råmaterial.



    Vi snackar om litteraturen som skildrar skogen. För några år sedan vann Sven Olov Karlsson Augustpriset i den facklitterära kategorin för sin bok Brandvakten, där han skildrar den stora skogsbranden i Västmanland 2014. En brand som det moderna skogsbruket hade stor skuld till. Vi pratar om Karlssons bok, liksom vi pratar om de böcker som skildrat arbetet i skogen. Så som Eyvind Johnsons Nu var det 1914, Göran Palms Vintersaga, Moa Martinson, Sara Lidman och Harry Martinson, såklart.



    Vi pratar också om vår personliga relation till skogen, både stadens och landsbygdens skog.

  • Säsongens sista avsnitt av podcasten Arbetarlitteratur handlar om Ingrid Sjöstrand! Sjöstrand har skrivit ett flertal diktsamlingar för både barn och vuxna. Hon är en viktig poet som använts flitigt inom kvinnorörelsen och fredsrörelsen.

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Folkbildningen har varit en central del av den svenska arbetarrörelsen. För att ta makten över samhället krävdes bildade människor. Folkhögskolan gav många begåvningar ur arbetarklassen möjlighet att studera, och många av studenterna gick senare vidare till politiken, facken och journalistiken. Även arbetarlitteraturen har bildningen att tacka för mycket, liksom bildningen har litteraturen att tacka. Många arbetarförfattare fick sin bildning genom folkhögskolorna. Men vad är bildning? Hur skiljer den sig mot utbildning? Och hur ska vi se på begreppet fostran? Hur mår bildningsrörelsen idag och vad kan litteraturen göra? Vi pratar om folkbildning utifrån litteraturprofessorn Beata Agrells bok Maria Sandel och folkbildningen. En medlemsbok utgiven av Maria Sandel-sällskapet. Maria Sandel som var en av våra tidigaste arbetarförfattare och den första kvinnliga.

  • "jag måste få in mer pengar. / det är jag. som måste få in mer pengar." skriver Johan Jönsson återkommande i sin senaste diktsamling. Och ja, pengar har alltid varit författarens problem. Skrivandet är sällan en ekonomiskt lönsam sysselsättning. Vad gör det med litteraturen? Vilka är det som fått möjlighet att skriva? Jo, de som har pengarna, såklart. "Jag känner många författare som tvingas leva på sina föräldrars förmögenhet" som en författare uttryckte det. Citatet säger ganska mycket om vem det är som får skriva, jo den som har föräödrar med en förmögenhet. I det här avsnittet pratar vi om litteraturens förhållande till pengar, utifrån Evin Ahmads bok En dag ska jag bygga ett slott av pengar.

  • Hur gör alla de med skrivardrömmar som inte kan "tvingas" leva på sina föräldrars förmögenhet? De som aldrig träffat en författare och inte vet vilka vägar som är möjliga? Mattias och Marie diskuterar skrivandet och författarskapet utifrån Anneli Jordahls essä Orm med två huvuden.

  • Är ensamhet en förutsättning för skrivandet? Det är åtminstone svårt att skriva med svärmor över axeln. Vill du skriva på tåg är ett bra tips att lägga ryggsäcken på sätet bredvid så att du slipper sitta intill någon som studerar din skärm. Dessutom om ensamhet i det kollektiva skrivandet, för visst är det en förutsättning även där?

  • Vad jobbar du med? Det är den första frågan som ställs när du träffar nya människor. Idag identifierar vi oss starkt med våra arbeten. Men vad händer om man tycker att ens yrke ljuger i fråga om vem man är? Hur har arbetarförfattarna skildrat identitet? Samtidigt som de tillfälliga arbetena är fler tenderar arbetarlitteraturen fokusera mer på enskilda yrken. Hur kommer det sig?

  • Visst låter det som att hat och kärlek är varandras motsats? I själva verket har de mycket gemensamt. Ragnar Jändel har diktat om både kärleken och hatets betydelse för den socialistiska kampen. Och Hanna Arendt säger att vi älskar världen så mycket att vi besvärar oss med att skaffa barn och uppfostra dem att föra den vidare. Men kanske älskar vi världen så mycket att vi älskar sönder den, när klimatförändringarna blir allt mer påtagliga.

  • Finns det glädje i arbetet? Enligt Josef Kjellgren gör det. Där de flesta arbetarförfattare skildrar arbetet som en möda och ett förtryck lyfter Kjellgren fram de ljusa sidorna. Den korta stunden med kollegorna i pauserna och människans behov av att skapa. Men är det okej med en sådan positiv syn på arbetet om man är socialist? Är det skillnad på arbete och lönearbete? Säljer du ditt leende och tar du ansvar för din arbetsglädje? Också managementkulturen tvingar oss att vara glada på jobbet, men går det?

  • Hur upptäckte du litteraturen? I antologin Mitt möte med boken från 1943 berättar tjugo svenska författare om hur de började läsa och skriva. Utifrån boken samtalar vi om litteraturens kraft och möjligheter och hur vi ska få fler att läsa i en tid då allt färre regelbundet öppnar en bok.



    Medverkande: Mattias Torstensson och Marie Hållander

  • I vår får podcasten ett helt nytt format och du hör en helt ny röst! Här presenteras vem som kommer medverka i de flesta avsnitt framöver. Dessutom lite kort info om höstens utgivning av arbetarlitterära klassiker. Lyssna!



    Här kan du köpa böckerna: arbetarlitteratur.com/butik/

  • Vartannat år ger Föreningen Arbetarskrivare ut en antologi. I höstas kom den senaste, som fått titeln Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar.



    I det här specialavsnittet hör du fem författare själva läsa sina bidrag. Du hör Erik Haking, Robert Jonsson, Karin Nilsson, Mija Åhlander och Meri Alarcón.



    Antologin har fått stor uppmärksamhet i media. Redaktörer har varit författarna Henrik Johansson och Anna Jörgensdotter.



    Beställ på Föreningen Arbetarskrivares hemsida!



    Om författarna



    Robert Jonsson är svetsaren som blev undersköterska, fimpade och började skriva. Arbetar numera på ett sjukhem och läser kreativt skrivande vid Luleå tekniska universitet.



    Karin Nilsson är tvåbarnsmamma och bosatt i Sandviken. Hon jobbar som lärare och frilansskriver när och om tid och uppdrag finns.



    Erik Haking bor mot sin vilja återigen i Stockholm där han arbetade nattskift på en bensinmack i flera år. Han debuterade med den postapokalyptiska Skuggvärlden 2014. Han bloggar på denomhet.blogspot.se



    Meri Alarcón är grävmaskinsmekaniker från Kiruna, numera bosatt i Göteborg och verksam som litteraturvetare och författare.



    Mija Åhlander är född i Småland och har en magisterexamen i litteraturvetenskap. Har arbetat inom hemtjänsten, samt inom skolan som lärare och resurspedagog. Bloggar på mijaahlander.blogspot.se

  • Vilhelm Moberg är en av våra allra största författare. Alla har vi väl på något vis kommit i kontakt med hans verk. Antingen vi läst dem, hört dem som radiopjäser, sett teveinspelningarna eller lyssnat på musikalen.



    Moberg föddes i ett fattigt soldattorp i Småland. Det var därifrån han hämtade inspiration till sina första verk. Under andra världskriget sker en förändring i Mobergs författarskap och han blir allt mer samhällskritisk. Det är nu han skriver den legendariska Rid i natt! om den svenska eftergiftspolitiken gentemot Nazityskland.







    Samtalet spelade in inför publik på Biblioteken i Burlöv.



    Vilhelm Mobergs Utvandrarserie



    Utvandrarserien har fått en alldeles särskild status. I fyra romaner skildrar han de svenska migranterna som flyr undan fattigdomen för att söka sig ett bättre liv i Amerika. Böckerna har kallats nationalepos och det är dem de flesta som förespråkar en svensk litteraturkanon pekar på.



    Alla har Vilhelm Moberg som favoritförfattare. Alla vill göra honom till sin. Men var stod han egentligen politiskt? Och varför är det så viktigt för politiker att nämna Moberg som favoritförfattaren?



    Vilhelm Moberg-kännaren Jens Liljestrand



    Jens Liljestrand, litteraturvetare och biträdande kulturredaktör på Expressen, har ägnat över tio år åt att studera Moberg. Sin avhandling skrev han om det politiska i Utvandrarserien. Jens menar att de kan läsas som kalla krigs-romaner. De senaste åtta åren har han ägnat åt att skriva den första heltäckande biografin över en av Sveriges mest uppmärksammade författare någonsin - Vilhelm Moberg.



    Gillade du det här avsnittet? Hör även om Ivar Lo-Johansson och Maria Sandel!

  • Erika Petersson är drottningen i kassan. Efter många år bakom kassabandet valde hon att skriva en bok om sitt arbete. Med stor humor belyser hon viktiga frågor.

    Erika Petersson är uppvuxen i Borgholm på Öland. Där, i denna sommarstad, har hon i flera år arbetat i kassan. Projektet med att berätta om sitt arbete började på Twitter, och nu har det blivit bok! En bok som gjort stor succé och den första upplagan sålde snabbt slut hos förlaget.
    Drottningen i kassan
    Vad tänker personen i kassan om dig? Det får du veta i den här boken. Erika Petersson illusterar och skriver. Hon berättar om sitt jobb och kunderna hon möter. Det är med stor humor men också allvar. Hon belyser frågor som sexuella trakaserier, ensamarbete, hårdare produktivitetskrav och delade turer. Framför allt vill hon ge alla servicearbetare höjd status. Det är inga idioter som sitter i kassan (som många verkar tro). Det är kompetenta människor som dagligen sliter till låga löner och usla anställningsvillkor för att vi ska få en bra upplevelse i matbutiken. Människor som älskar sitt jobb.

    Jag träffar Erika Petersson i Lund, där hon numera studerar till socionom. Vi pratar om arbetet i kassan, synen på arbetaren och den moderna arbetarlitteraturen.

  • Hur ser arbetarlitteraturen ut i olika länder? Vilka likheter och skillander finns? Det har Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap, tillsammans med kollegor runt om i världen tagit reda på.

    Arbetarlitteraturen har en särställning i Svreige. I inget annat land är den lika stark som här. Men hur ser då andra länder arbetarlitteratur ut, och varför är den inte lika stark i sina respektive hemländer?

    Working class litrature(s)
    Magnus Nilsson är professor i litteraturvetenskap och tillsammans med den amerikanska professorn John Lennon har han varit redaktör för boken Working class literature(s). Litteraturforskare som medverkar har skrivit om arbetarlitteratur i USA, Sovjet, Finland, Mexico, England och Sverige.

    Arbetarlitteraturen likhet och skillnader
    Slutresultatet är att aretarlitteraturen i många hänseenden är lik, men också väldigt olik. Genom att jämföra det olika länderna kan man få bättre bild av vad som utmärker de olika ländernas litteratur. Gemensamt för alla arbetarlitteraturer är att de växer fram under industrialiseringen och nära förknippad med arbetarpressen.

    Boktips från olika länder
    Vi pratar om ifall vi behöver prata om en nationell arbetarlitteratur. Om i vilken utsträckning författarna har inspirerats av författare i andra länder och varför Vainö Linnas författarskap är så stort. Boken har gett en mängd nya litteraturtips och Magnus berättar om en bok han genast satte sig och läste.

  • Marie Hållander har i sin avhandling undersökt vilka möjligheter det finns i vittnesmålet. Arbetarlitteraturen är full av vittnesmål från människor som velat vittna om sina arbeten och livsvillkor.

    Vittnade om statarnas tillvaro
    Ivar Lo-Johansson ansåg att litteraturen skulle ha en tendens. Skrivandet skulle inte bara vara resultat av skrivklåda - en författare skulle vilja något med sitt verk. För många arbetarförfattare har skrivandet varit ett sätt att vittna om sina livsvillkor. Dels för sin samtid för att åstadkomma politisk förändring, men också för framtiden. Statarnas tillvaro möter vi idag som klarast i Moa Martinsons, Jan Fridegårds och Ivar Lo-Johanssons verk från 30-talet.

    Det omöjliga vittnandet
    Men vilka möjligheter finns det i vittnesmålet? Kan ett vittnesmål åstadkomma social och politisk förändring? Forskaren och arbetarförfattaren Marie Hållander har i sin avhandling i pedagogik undersökt vad hon kallar Det omöljliga vittnandet.

    Jag träffar Marie Hållander i Stockholm för att prata om vilka risker som finns med vittnesmålet. Kan man vittna för en grupp? Måste ett vittnesmål vara sant? Vilken betydelse har historiska vittnesmål idag? Vi pratar om vittnesmålets betydelse inom arbetarrörelsen och såklart om metoo.

    Marie Hållanders vittnesmål
    Marie Hållander debuterade 2013 med boken Tjänster i hemmet, som baseras på hennes upplevelser från arbetet i hemtjänsten. Vad tänker hon om sitt eget vittnande idag, om man nu kan kalla det vittnande?

  • Henrik Johansson kommer nu med sin tredje bok. Han kallar det en bageriroman. I fokus står huvudpersonen Raya, som arbetar på ett bageri med sin mamma och styvfar.

    Det är inte ovanligt på mindre arbetsplatser, särskilt inom restaurangbranschen, att hela familjen arbetar där. Det har Henrik Johansson tagit fasta på i sin nya roman, där konflikter och relationer står i fokus.
    Raya arbetar på bageri
    Huvudpersonen Raya arbetar på ett industribageri där både hennes mor och styvfar arbetar. Styvfadern är arbetsledare och tvingas till svåra beslut när han ska ta hänsyn både till företagets och familjens bästa. När en strejkvåg sveper över landet hamnar han i en allt mer kaotisk situation. Företagsledningen sätter press på honom, samtidigt som de anställda börjar organisera sig.

    Här finns den moderna arbetsmarkandens alla problem med osäkra anställningar, sexuella trakaserier och arbetsmiljöolyckor. Allt sammanvävt i en spännande intrig som gör att man inte kan lägga ifrån sig boken förrän den är färdigläst.


    Bageriet i Malmö
    Bageriet som Henrik själv arbetade på låg vid Folkets Park i centrala Malmö. Det var en av de sista industrierna som låg kvar i centrala stan. Bageriet hade en över hundra år lång historia. Vill du läsa mer och se bilder rekommenderar jag den här sidan.


    Henrik Johansson
    Henrik Johansson (född 1973) debuterade med romanen Av kött och blod 2013. Därefter har han gett ut Johanssons liv, arbetsglädje och återuppståndelse (2016).

  • I Agneta Thomasin Svenssons bok Alla röster, alla ljus skildras Göteborgs radikala arbetarhistoria. En berättelse om kamp och överlevnad på 20- och 30-talet.

    Den globala sjöhandeln har gett Göteborg en internationell prägel. Hit har människor från jordens alla hörn kommit. Många arbetare bodde i de nergångna kvarteren kring Haga.

    Stadsskildring i Fogelström-anda
    Agneta Thomasin Svenssons bok är en stadsskildring i Fogelström-anda. Vi möter sjömannen Hjalmar som flyttar till Göteborg från Karlshamn. På en av sina resor träffar han Elieen som väljer att flytta ifrån England. Hon chockas av misären som råder i Göteborg. En stad där arbetarrörelsen vuxit sig allt starkare och där strejkerna är flera. Samtidigt ekar stöveltrampen i Europa.

    Agneta har hämtat inspiration från sina farföräldrars levnadsöden. Hon har grävt i arkiv och pratat med människor för att skapa sig en bild av dåtidens Göteborg. Parallellerna till vår tid är fler än någonsin. Bostadsbristen, de otrygga arbetsvillkoren och främlingsfientligheten. Har vi inte lärt oss något?

    Göteborg idag
    Idag är Göteborg en annan stad. De fattiga har förpassats till förorten och Haga rustats upp. Men spåren av det gamla Göteborg finns kvar. Följ med på en vandring genom Göteborgs radikala arbetarhistoria.

  • När Malin började arbeta på Ica anställdes hon på knappt tre timmar i veckan. Resten av passen fick hon jaga. Antonio är inte mer än trettio år men har redan fördärvat sin rygg i arbetet och tvingas nu proppa i sig tabletter för att orka gå till jobbet. Anställda på lagret övervakas i realtid och om de är inaktiva i mer än 180 sekunder kallas de upp till chefen för effektivitetsamtal. Människor sover med mobiltelefonen under kudden för att snabbt kunna svara när arbetspass blir lediga. 30 sekunder har de på sig, annars går jobbet till någon annan. Detta är vardagen för många anställda inom handeln.

    I boken Lösa förbindelser möter vi människor som är anställda inom handeln. I egna texter och för journalister berättar de om sin vardag. Jenny Wrangborg är redaktör för boken. Vi träffas utanför Göteborgs litteraturhus dit hon kommit för att prata om villkoren för de handelsanställda.

    Jag pratar också med Mikael Gäfvert som tillsammans med Jenny är på Göteborgs litteraturhus för att prata om boken. Mikael är en av de anställda som figurerar i boken. Tillsammans med sina arbetskamrater tog han strid när företaget han arbetade på villerealtidsövervaka de anställda.

    Lösa förbindelser är enligt mig en av årets viktigaste böcker. Läs den!

  • Arbetsplatshumorn är speciell och i många fall nödvändig för att utstå vardagen. Men vad kännetecknar arbetsplatshumorn och hur skriver man humoristiskt om arbete?

    I det här avsnittet pratar jag med arbetarförfattarna Andreas Svanberg och Henrik Johansson om humor på arbetsplatsen och i arbetarlitteraturen. Andreas och Henrik ger i höst ut tidskiften Ögonlögner och Halvfart - en tidskrift om arbetsplatshumor.

    Påhittade karaktärer ges en röst
    Andreas har tillsammans med sin arbetskollega Tony Bergvall under tjugo års tid samlat karaktärer och händelser utan att veta vad de ska användas till. Nu kommer karaktärerna till tals i tidskriften. Vi möter Tomas som gör fyra försök att skriva ett CV och för varje försök suddar ut lite mer av sig själv för att bli den efterfrågade super-personen som företaget söker.

    Henrik skriver om humor i hotellköket och om den fiktiva idrottsföreningen Sandåker IF. Vi får läsa fiktiva annonser om den nya lågskon från AB Hjälteskor som passar den chef som smidigt vill glida undan konflikter.

    Halvfart med Ögonlögner vill stanna upp och avlyssna. Det är en tidning för reflektion och återhämtning, ett utslag av vanvett och vantrivsel, irritation, frustration, lekfullhet och inspiration. En anledning att gå till jobbet. Skrattet är en motor och drivkraft som är mer pålitlig än vilka effektiviseringsmodeller som helst.

    - Ur Ögonlögner och Halvfart

    Arbetsplatshumorn är livsviktig
    Både Andreas och Henrik tycker att humor är viktigt för att klara arbetet. De tror att humorn finns överallt och den vill de ta fasta på i sin tidskift. Humorn kan se olika ut men så finns ju också de där klassiska skämten riktade till vissa yrkesgrupper. Brevbäraren får höra att han kommer med räkningar och larminstallatören att det är hon som begår inbrotten för att sälja fler larm. Och på Systembolaget frågar kassörskan om kunden vill ha kvitto, varpå kunden svarar: "Det är ändå ingen återbäring".

    Ett gott skratt förlänger livet, heter det som bekant. Skådespelaren Siw Carlsson har berättat att hon är övertygad om att hon som revyartist hjälpt många människor - kanske till och med räddat livet på några - genom att underhålla på scen. Hasse och Tage lovade varandra att oavsett vad som hände så skulle de skratta sig genom livet.