Episodes

  • Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat?

    Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt? Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla: Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet. Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden: Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid. Gäster i programmet: Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker. Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg. Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun. Producent Shang Imam. Programmet sänds direkt.

  • Gustav faller i sömn plötsligt och okontrollerat. Han försöker dölja det för kollegorna. Men de ser att han sover framför datorskärmen. I Kropp & Själ om trötthet som inte går att sova sig fri ifrån.

    När Frida pluggade kunde hon inte äta lunch med sina klasskompisar. Hon letade upp en brits att vila på. Hon hade svårt att läsa. Texten hoppade. Men hon lyckas läsa om sina egna besvär. Hon förstår att hon är hjärntrött och att alla slag hon fått mot huvudet varit upprepade hjärnskakningar.Ungefär 200 000 personer i Sverige lider av hjärntrötthet. Många gör det i det tysta och utan att få rätt hjälp.Gäster i studion är Lars Rönnbäck, neurolog och Birgitta Johansson, neuropsykolog, båda experter på hjärntrötthet.Programledare: Stina Näslund

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • När Cynthia målar försvinner tid och rum. Mats vet aldrig vad som ska komma ur hans penna, den är som en direktlänk till hans inre liv. För Nicki är kreativiteten livsviktig för att bearbeta sorg.

    Ända sedan antiken har man pratat om det galna geniet. På senare tid har sambandet mellan kreativitet och psykiska diagnoser bekräftats av svenska forskare.Men för att bli maximalt kreativ behöver man hitta en jämvikt mellan det sjuka och friska. Förutom att tänka fritt och oväntat, så behöver vi ett driv och en förmåga att planera, strukturera och genomföra.I Kropp & Själ undersöker vi vad kreativitet är.Gäster i studion är bland andra Simon Kyaga, psykiater och kreativitetsforskare och David Bäckström, neurolog som skrivit boken Fantasi och Donia Saleh, författare. Programledare är Stina Näslund.Producent Shang Imam.Programmet sänds direkt.Lyssna gärna på vårt program "Jakten på fantasin". Efter en hjärnoperation förlorade vår programledare Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Klicka här för att lyssna!

  • 10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då?

    Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Alice LööfDetta är en repris från hösten 2022.

  • En vän dör plötsligt. En dotter rycks hastigt bort. Sorg är alltid svårt att gå igenom, men om den kommer oväntat kan den bli extra smärtsam. Hur gör man för att ta sig vidare?

    Människor strömmar till minnesstunden för en ung man som hastigt gått bort. En av dem är Kropp & Själs reporter Alice Lööf. Hon är ovan vid döden, känner sig osäker och bortkommen. En kvinna tar hennes arm och visar henne en tradition av gemenskap kring sorg. Det blir startskottet för en undersökning av sorgens väsen.I Eritrea syns det och hörs det på den som sörjer, berättar Elsa Zere. Hon har egen erfarenhet, för elva år sedan dog hennes då 18-åriga dotter. För Elsa har det varit viktigt att sörja ihop med andra som kan trösta och dela smärtan.Sorg kan också vara ett sätt att växa som människa, en chans vi behöver ta, det kan bli en gåva, säger en av Finlands sista gråterskor Pirkko Fihlman.Hon gråter för både levande och döda med en klagosång som har gamla anor. I sitt hem har hon samlat fotografier, på människor efter att de dött, skrivit sorgkväden till dem och sjunger för dem.I programmet möter vi också forskaren Ulrika Kreicberg som studerat hur länge en sorgeprocess pågår och hur den kan se ut. Och så visar designern Tora Kirchmeier hur tidigare generationer har signalerat och symboliserat döden med hjälp av färg och tyg. Programledare och reporter är Alice Lööf. Producent Stina Näslund. Programmet är förinspelat.

  • Skrik, bråk och hårda ord. Plötsligt tar känslorna över och konflikten, som egentligen var ganska liten, urartar till ett sårigt gräl. Går det för två känslostarka personligheter att ha meningsfulla och trygga relationer med varandra?

    Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling. Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice LööfDetta är en repris från tidigare i år.

  • Kropp & Själ-redaktion har läst böcker i år igen! Vad har galenskap med kreativitet att göra? Skulle neandertalare dansa på Nobelbanketten? Och vad är egentligen ett hem?

    Böckerna vi läst är: Europas mödrar de senaste 43 000 åren av Karin Bojs Lex THX av Maria Josephson Ekvilibrium av Simon Kyaga och Jonas Mattson Halima om de sina av Salad Hilowle God jul och gott nytt år önskar vi er!

  • Krig, klimathot, vintermörker och pandemi. Det är svårt att inte påverkas av den oroliga omvärlden vi lever i. Men varför är så svårt att hålla kriserna på avstånd? Och hur ska man göra för att hantera känslorna?

    Ett av 2021 års nyord var doomscrolling, eller domedagsskrollande, alltså att man inte kan låta bli att överkonsumera negativa nyheter. Under pandemins första och värsta period gick psykologer ut och rådde allmänheten till att kolla på nyheterna en gång om dagen, inte att sitta och ständigt uppdatera sig om antalet IVA-inläggningar och smittotal. Vi människor är evolutionärt utrustade med ett negativt filter. Hot och faror har varit extra viktigt för oss att bry oss om för att säkra överlevnaden. Det är det som gör att vi bland annat är intresserade av true crime, säger psykologen Siri Helle. Om det är ett problem för en att man gör på det här sättet är det viktigt att ersätta det med något annat, som ger glädje. Det ger automatiskt mindre tid till att leta efter hemska nyheter, säger hon. Gäster i programmet: Siri Helle, psykolog, Kata Nylén, psykolog och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare. Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice Lööf

  • Genom alla tider har människan varit gravid och fött barn men hur vi gör det, var vi gör det och med vilka förutsättningar har förändrats genom seklerna. Vad har gått förlorat i och med moderniseringen, och vad finns kvar?

    Ofta, när det kommer till graviditeter, pratas det om de fysiska förändringarna som sker och att förbereda sig på en verklighet med en utökad familj. Sällan pratas det dock om de existentiella tankarna som en graviditet kan medföra. Det ville filosofen Jonna Bornemark ändra på, och skrev boken jag är himmel och hav. Det enklaste exemplet är frågan: Är jag en eller två när jag är gravid? Inget av de alternativen kändes sant, det var att säga för mycket. Jag behöver inte köpa två biobiljetter när jag ska gå på bio, men samtidigt finns det två hjärtan. När börjar den där samhörigheten? Är jag någonsin ensam när jag är gravid? Det tänker jag är en existentiell erfarenhet som vi inte pratar om, säger hon. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare till boken jag är himmel och hav och Anna-Karin Wikström, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet. Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice Lööf

  • I dag möts man sällan av rubriker om överbelamrade IVA-avdelningar, presskonferenser om restriktioner eller prognoser för när pandemin kommer vara över. Annat var det för bara ett år sedan, nu är det som om pandemin är bortblåst för de allra flesta av oss. Men så finns det de som blev kvar, de som drabbades av postcovid och fortfarande lider i sviterna av covid-19-viruset. Hur är läget för patienterna, forskningen och viruset nu?

    Jag är fortfarande påverkad väldigt mycket, säger Veronika, som är en av de som fått diagnosen postcovid.Hon berättar att hon fortfarande, två år efter insjuknandet, är hemmabunden. Hon inte kommer utanför dörren varje dag, och när hon väl gör det gäller det oftast vårdbesök. Jag försöker ibland att ha ett normalt liv och typ bestämmer med någon kompis, amen jag behöver ändå handla, jag vill försöka strosa runt lite. Men det kostar, varje gång. Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet, Christer Lidman, överläkare och specialist på infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhusets postcovid-mottagning i Huddinge, Jessica Alm, enhetschef på NPC-center vid Karolinska Institutet och David Krabbe, psykolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice Lööf

  • Livet är fullt av uppoffringar att jobba för att försörja familjen istället för att vara med familjen, eller att ta hand om barnen och sedan stå där med noll kronor i pensionskassan. Vad det än är kokar det ner till ett val man gjort en gång i tiden. Vi frågar oss: Var det värt det?

    Prästen Ted Harris menar att uppoffringar i vissa sammanhang är nödvändiga, men att det inte behöver betyda att man inte ångrar dem senare. Jag växte upp i ett traditionellt, frikyrkligt, bokstavstroget, kristet hem. Jag upptäckte att den världen var inte en värld där jag ville vara kvar, det var för begränsande. Men för att komma vidare var jag tvungen att lämna det sammanhanget, komma bort från min familj, min mamma mina syskon och ge mig själv rymd att bli Ted. Det var en uppoffring, säger han. Martin Bengtsson är fotbollsproffset som la av. Att bli fotbollsspelare var något han valde redan som 8-åring. Men det var ett val som innebar att han även valde bort barndomen. Redan som 17-åring skrev Martin på kontrakt för den italienska proffsklubben Inter. Till en början var det väldigt roligt, men sedan börjar det gå utför. Tillslut blir det så illa att han kommer att ta ett drastiskt beslut. Den här berättelsen har två nivåer för det ena handlar om hur miljön ser ut i den här klubben och hur spelare behandlas, men den andra delen handlar ju ganska mycket om att i samma veva hände något existentiellt i att befinna sig i den här drömmen och successivt inse att man var en tonåring som var sökande, berättar han. Gäster i programmet: Jonna Lappalainen, filosof vid Södertörns högskola, Irena Makower, psykolog och Ted Harris, präst. Programledare: Ninos Chamoun

  • Att sova borde vara världens enklaste syssla. Men faktum är att ganska många har så stora problem med sömnen att de tar hjälp av tabletter. Vad händer den dagen man inte kan sova utan?

    I början sa min läkare att jag skulle ta dem vid behov, och när jag förklarade för min läkare efter en tid att behovet är varje natt, då sa hon att då får du ta dem varje natt, säger Maria*, som varit beroende av sömnmedicin. Tillslut sov hon inte trots att hon tog maxdosen. Det blev bara värre och värre, berättar hon. Jag är nog inte den enda som, vid 4-5-tiden på morgonen, när man börjar bli desperat, tar en halv tablett till och överskrider sin dos, vilket jag gjorde, berättar hon.Det verkar finnas ett glapp mellan forskarvärlden och den praktiska läkarprofessionen när det gäller förskrivning av sömnmedicin. På forskarnivå råder det konsensus kring att det som gäller vid sömnbesvär är KBT-behandling, men ändå är det många som, likt Maria, får sömnmedicin på recept. Alla internationella riktlinjer har kommit fram till att det är KBT, och inte medicin, som ska användas i första hand mot sömnproblem. KBT kan ha lite biverkningar i början i form av att man blir trött, men det försvinner sedan. Tillskillnad från med sömnmedicin där det är precis tvärtom, säger Susanna Jernelöv, psykolog och docent vid Karolinska institutet. Gäster i programmet: Susanna Jernelöv, psykolog och docent vid Karolinska institutet, Niklas Preger, överläkare och sektionschef på Beroendecentrum Stockholm och Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutet. *Maria heter egentligen något annat.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Den senaste tiden har bastuns vara debatterats flitigt med tanke på de stigande elpriserna och de ändliga resurserna. Men det finns andra aktualiteter på ämnet, till exempel vad bastandet kan ha för hälsofördelar. Vad kan man vinna på en varm kroppstemperatur?

    När vi sätter oss i bastun blir vi varma, och eftersom kroppen vill ha en konstant temperatur börjar vi svettas, de ytliga kärlen vidgas och hjärtat slår snabbare. Det är ungefär samma effekt som när vi sticker ut och springer, säger Hans Hägglund, bastudoktor, överläkare och professor. Det som han beskriver, stimulerar i sin tur hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. Man kan också se att blodtrycket går ner och att det finns en antiinflammatorisk effekt. Om man tittar på registerstudier från Finland visar de att bastubad minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens, säger Hans Hägglund. En trogen bastubadare är Peter Lindgren som vi träffar vid bybastun i Norrbo utanför Ockelbo. De är en liten grupp män som traditionsenligt bastar varje lördag klockan 17. Det är framförallt gemenskapen, ibland är vi tre stycken, men oftast fem och det är ju trevligt att sitta och prata, säger han. Gäster i programmet: Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Uppsala universitet, Jens Linder, matskribent, som skrivit en bok om bastu och Abram Katz, professor i idrottsvetenskap vid GIH. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Ömmande bröst, mens och kroppsbehåring. Alla har upplevt puberteten och haft varierande upplevelser av den kroppsliga förändringen. Men hur är det när man gör en ovanligt tidig eller ovanligt sen debut?

    På gruppnivå har man kunnat se att tjejer som kommer i puberteten tidigt har en ökad risk för depression, att blir utsatta för sexuella trakasserier och även att de får barn tidigare, säger Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet. De senaste åren har det rapporterats om att puberteten kommer allt tidigare, framförallt bland flickor i västvärlden. Om det verkligen stämmer är dock omtvistat. Det är inte helt lätt att forska på det här eftersom det kräver att friska personer utan anledning ska ställa upp på ganska intima undersökningar, säger Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska institutet. Han fortsätter: Det har framkommit den typen av resultat i olika studier, att puberteten kryper ner i åldrarna, men de studierna har inte gått att upprepa. Därför är det svårt att slå fast, säger han. Gäster i programmet: Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska Institutet och Anton Holmgren, barnläkare och forskare. Programledare: Ninos Chamoun

  • Skrik, bråk och hårda ord. Plötsligt tar känslorna över och konflikten, som egentligen var ganska liten, urartar till ett sårigt gräl. Går det för två känslostarka personligheter att ha meningsfulla och trygga relationer med varandra?

    Om man är en känslostark person kan det lätt bli väldigt intensivt när något är viktigt för en, säger psykologen och parterapeuten Cecilia Fyring. Jag har träffat par som inte alls känner igen sig i den person man blir i relationen. En dans i otakt så skulle den här typen av relationer kunna beskrivas. Att man får väldigt starka känslor, men är dålig på att uttrycka det man egentligen vill säga, menar Cecilia Fyring. Det blir mycket mer sekundära känslor än primära. Låt säga att man inte känner sig uppskattad, det är den primära känslan, men det kommer ut som kritik och ilska istället, dvs de sekundära känslorna, säger hon. Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling. Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice Lööf

  • Synen brukar kallas för det viktigaste sinnet, eftersom närmare 70 % av kroppens sinnesceller finns i näthinnan. Så hur ska man göra för att ta hand om sina ögon på bäst sätt?

    Om ögonen ska må bra måste man undersöka dem med jämna mellanrum, det är det nog många som missar, säger Tony Pansell, optiker på S:t Eriks ögonsjukhus. Glaukom, gråstarr och sjukdomar i gula fläcken. Det finns många saker som kan drabba ögonen. En mindre allvarlig synnedsättning är dock myopi närsynthet. Det finns inte så mycket man kan göra åt det när det väl utvecklat sig, förutom att använda glasögon eller linser, men en studie har visat att utomhusvistelse som barn kan göra att man har lägre risk att bli närsynt. Man tror att det är det naturliga ljuset utomhus som skyddar ögat, säger Pelsin Demir, som är en av de forskare som står bakom studien. Gäster i programmet: Tony Pansell, optiker som forskar på Karolinska institutet, Anders Kvanta, ögonkirurg på S:t Eriks Ögonsjukhus och professor på Karolinska institutet, Pelsin Demir, optiker och doktor inom biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitet och Branka Samolov, ögonkirurg och forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus. Programledare: Ninos Chamoun Producent: Alice Lööf

  • Då och då bevittnar vi saker som får det att knyta sig i magen, när man märker att något inte står rätt till men inte kan vara hundra procent säker. Hur ska man göra för våga dryfta sin oro när insatsen kanske är så hög som en vänskap, sitt arbete eller bara förnedring till allmän beskådan?

    Det kan vara oförklarliga blåmärken, personlighetsförändring och isolering. Vissa av de situationer som kan vara svåra att agera i handlar om när man misstänker att någon utsätts för våld i nära relation. Ett klassiskt råd till någon som ska ta upp en sådan här oro med någon närstående är att utgå från sig själv, säger psykologen Anna Bennich. Säga att jag är lite orolig för dig, jag känner inte igen dig längre istället för att gå på och säga att du borde lämna din partner!, det kan snarare få personen att bli mer isolerad. Anna Bennich menar också att en viktig sak att förmedla till en närstående som man misstänker far illa är att visa att man står kvar, oavsett. Man tar sig inte ur en våldsam relation på egen hand, och då är det jätteviktigt att man känner att man har någon att ringa som bryr sig. Även om det kan ta väldigt lång tid från det att man säger ifrån till att personen faktiskt lämnar, säger hon. Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet, Per Bauhn, filosof och Andreas Wedeen, psykolog som skrivit böcker om rättshaveristiskt beteende. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice Lööf

  • 10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då?

    I flera studier har man kunnat visa att det finns samband mellan hur snabbt någon går och hur länge den personen kommer leva. En av de studierna står Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik bakom. Vi har tittat på människor som är över 80 år gamla. Genom studien har vi kunnat se att det innebär en mycket förhöjd risk om man inte kan gå överhuvudtaget och det andra vi kunnat se är att man har en mycket högre risk för dödlighet de kommande åren om man går långsammare än 0,5 km/h, säger han. Han fortsätter. Det var väldigt överraskande att gränsen visade sig vara så tydlig. Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice Lööf

  • Vardagen rullar på med liknande rutiner för de flesta av oss. Men utan att man hade kunnat förutse det, händer det något som vänder upp och ner på allt. Plötsligt blir man bonuspappa eller får reda på att ens bakgrund är en annan än den man trodde.

    Kropp & Själ är på Bokmässan och träffar författare som alla har saker att säga om att möta livsförändringar. Nicolas Lunabba har skrivit boken Blir du ledsen om jag dör? som handlar om hur han lät en ung kille flytta in hos honom för att bo på hans soffa. Rent krasst handlade det om att jag inte ville att han skulle dö, det var instinkten. För han var inte bara vild, han var odräglig, säger han. Medverkar i programmet gör: Nicolas Lunabba, författare till boken Blir du ledsen om jag dör?, Patrik Lundberg, författare till Adoptionerna, Frida Boisen, författare till Våga våga, Jenny Jägerfeld som skrivit Min storslagna kärlek, Torbjörn Flygt, författare till Slugger, Peter Alestig, som skrivit Världen som väntar och Kayo Mpoyi, författare till boken En övning i revolution. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice LööfProgrammet är förinspelat.

  • Ilska beskrivs ofta som att det svartnar för ögonen, susar i öronen och att ansiktet byter färg. Det är en del av livet, ett sätt att markera sina gränser, speciellt när vi är små. Men när är raseriet ett tecken på något annat än den naturliga utvecklingen? Hur ska vuxenvärlden agera?

    Jag vill jämföra det med en panikattack, du blir lätt illamående, skakig. Det är en känsla som är otroligt jobbig att ha, säger Molly*, 14 år, som tidigare har haft problem med raseriutbrott. Man brukar prata om trotsåldern det vill säga den ålder när barn både testar och sätter gränser, ibland genom att bli arga. Då är barnet ungefär mellan 2 och 4 år, och även om utbrotten kan vara jobbiga, brukar det beteendet betraktas som sunt och övergående. Men för vissa barn går inte ilskan över. Forskare har undersökt sambandet mellan aggressivitet i unga år och kriminalitet i vuxen ålder, och sett kopplingar mellan den lilla procent barn som har ett allvarligt utåtagerande beteende och problem med uppförande, psykisk ohälsa och så småningom kriminalitet när de blir äldre. En av forskarna som undersökt detta är Björn Hofvander, psykolog och docent i rättspsykiatri. Vi vet genom forskningen att vi måste ingripa och ge stöd. Sedan vet vi också att stödet måste riktas till de barn som har störst problem, för där är effekten störst, säger han. Han fortsätter. Det är en liten del i samhället som står för en väldigt stor del av konflikter, våld och bråk. Det som har störst inverkan är om man fokuserar på att förändra beteendet. Inriktar man sig bara på självkänsla eller stöd i familjen, men glömmer beteendet, får man inte lika bra effekt. Gäster i programmet: Björn Hofvander, psykolog och docent i rättspsykologi, Stina Hindström, psykolog och Clara Linnros, psykolog, psykoterapeut och författare till boken De kallar det trots. *Molly heter egentligen något annat. Programledare och producent: Alice Lööf