Episodes
-
00:55:08 Klimatångest
Kropp & Själ addEn malande oro för isar som smälter, översvämningar och skogsbränder. Vad ska vi göra med klimatångesten och varför är klimathotet så lätt att förneka?
Dagligen kan vi se, höra och läsa om hur vi människor håller på att förstöra planeten. Hälften av befolkningen oroar sig för klimatet minst en gång i veckan. Samtidigt kan ett hot så stort som det mot klimatet vara svårt att ta in och det är lätt att man känner sig liten och maktlös. Vilka psykologiska mekanismer påverkar hur vi förhåller oss till klimathotet? Hur gör man för att förvandla sin klimatångest till något konstruktivt, något som faktiskt hjälper jorden? Och hur lever man miljövänligt utan att det känns som man måste offra allt som är bekvämt och njutbart?Gäster i programmet: Kali Andersson, psykolog specialiserad på klimatångest, Misse Wester, doktor i psykologi och gästprofessor vid Lunds universitet, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt. - 00:55:00
Sex som självskada
Kropp & Själ addJonathan är bara 13 år när han för första gången blir våldtagen och inleder ett flera år långt självskadebeteende. I likhet med att skära sig kan sex också användas för att skada sig själv.
Jonathan berättar inte för någon om våldtäkten och det blir starten på en lång nedåtgående spiral. För att dämpa sin ångest och straffa sig själv söker han upp andra män som vill utnyttja honom. - Man blir som en docka som kastas runt. Min inställning till männen var Använd mig för att behaga dig så blir jag nöjd, berättar Jonathan.Övergreppen lindrar självhatet i stunden men för varje dag mår han allt sämre. Trots det är det svårt att sluta, männen ger honom bekräftelse.Ungdomar som skadar sig genom att sälja sex eller ha sex mot sin vilja är en grupp som uppmärksammas i en ny avhandling från Linköpings universitet. Forskarna har sett att sex som självskada kan användas som ett sätt att reglera ångest. Funktionen var jämförbar med att skära eller bränna sig och ungefär en tjej i varje klass i tredje året på gymnasiet har använt sex för att avsiktligt skada sig själv, visar avhandlingen. Att se det som just ett självskadebeteende skulle kunna göra det lättare att ge den här gruppen adekvat vård menar forskarna. Men samtidigt måste man vara försiktig så att inte skulden för övergrepp läggs på den som utsatts för dem.Gäster i studion: Cecilia Fredlund, forskare Linköpings universitet, Gabriella Kärnekull Wolfe från uppropet #intedinhora, Malin Andersson, socialsekreterare/uppsökare Mikamottagningen samt Åsa Haggren, barnmorska Mikamottagningen.Programledare är Stina Näslund Hit kan du vända dig om du behöver stöd:Hjälplinjen kan du kontakta anonymt och kostnadsfritt om alla psykiska problem eller svåra livssituationer. Telefon 0771 22 00 60. Jourhavande medmänniska: 08 702 16 80 Jouren är öppen alla dagar kl 21-06.Bris - barnens rätt i samhället 116 111 -
Missing episodes?
- 00:55:08
Det bästa rådet
Kropp & Själ addRätt råd vid rätt tillfälle kan vara livsavgörande. Men har man otur kan det landa väldigt fel. Det är en konst att ge råd. Hur ger man råd i rätt tid och på ett bra sätt?
Programmet är ett direktsänt telefonväkteri där vi ställer frågan till lyssnarna: Vilket är det bästa råd du fått och vad ledde det till?Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00.Idag vänder vi oss gärna till professionella för att få rådgivning. I informationsbruset kan det kännas tryggast att ringa en sjuksköterska och fråga hur du bäst får ut stickan ur barnets fot. Och har du fastnat i en livssituation som inte känns helt optimal kan det kännas lättare att ta hjälp av en utbildad psykolog än att prata med vännerna.Samtidigt växer en kultur fram på nätet där vi gärna tar råd från totala främlingar. I grupper på sociala medier kan du när som helst på dygnet dryfta din oro om allt från barnuppfostran och sjukdomar till relationer och kost. Och få råd från andra gruppmedlemmear om hur du ska tänka och agera.Vad ligger bakom vår önskan om att dela vår osäkerhet med främlingar? Är det en ny form av solidaritet som växer fram? Eller handlar det om att vi i en tid när det går att få svar på allt inte längre står ut med ovissheten? Har vi tappat tron på vår egen förmåga att göra det rätta? Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog och Sebastian Rehnman, filosofisk praktiker. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt. - 00:55:08
Skapa ditt eftermäle
Kropp & Själ addEn plats i historieböckerna, ett nytt läkemedel eller en gata uppkallad efter dig? Eller räcker det kanske med att dina barn fortsätter laga din lasagne. Vilka spår vill du ha lämnat när du dör?
Att ens liv här på jorden ska ha betytt något vill väl de flesta. Men hur ska man förhålla sig till den bild ens efterlevande kommer ha av en?Gunilla Sternelius har ett starkt behov av att berätta om sin uppväxt med en alkoholiserad bror. Som ett sätt att dela med sig av sina erfarenheter till andra har hon börjat skriva på en bok.För Emmy Lundberg blev funderingarna över hennes eftermäle verklighet när hon fick veta att hon hade en hjärntumör och ett år kvar att leva. Hon skrev sitt begravningstal, sa adjö till sina vänner och planerade hur hon ville begravas intill ett äppelträd. Och så skrev hon en lista på saker hon ville ha gjort innan hon dog.När vi går bort vill vi att livet ska kännas fullbordat. Det menar Peter Strang som är professor i palliativ vård och som träffat många människor på deras dödsbädd.Spåren av dem som lämnat och deras efterlevandes sorg har blivit allt synligare på internet. På sociala medier får vi då och då ta emot tragiska dödsbesked och det händer att vi får påminnelser om att gratta någon på födelsedagen - trots att det var flera år sen hen gick bort. Vad fyller den publika sorgen för funktion och vad kan de få för konsekvenser att människor finns kvar i dessa forum efter sin bortgång? Gäster i programmet: Peter Strang, författare, överläkare och professor, vid Karolinska Institutet, Palliativt kunskapscentrum och Stockholms sjukhem samt Amanda Lagerqvist, medieforskare vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt. - 00:55:09
Magic Johnson - basketlegenden som förändrade synen på HIV
Kropp & Själ addMed sina 206 cm och sin kreativa spelstil tog han hela USAs basketvärld med storm. Vem är han, basketlegenden Magic Johnson? Och hur gick det till när han värvades av en liten klubb i Borås?
På toppen av sin karriär går basketligan NBA´s sjtärnspelare Magic ut och berättar att han fått HIV. Under en känsloladdad presskonferens berättar han att han nu ska gå i förtidspension och bli en talesperson för säkert sex. Men bara ett år senare är han tillbaka på plan. I USA är basket lika med underhållning och matcherna är en show. Det finns en kultur av att spelare är engagerade politiskt för sociala orättvisor, något som de ibland också fått kritik för. En av Sveriges största baskettalanger heter Elijah Clarance, Kropp & Själ har pratat med 20-åringen från Nydala som siktar mot NBA.Gäster i programmet: Charles Barton, baskettränare, Malin Wahlberg, journalist Sportbladet, Dan Wiorek, utbildningsledare tränarprogrammet GIH.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt. - 00:54:30
En generation utan föräldrar
Kropp & Själ addREPRIS FRÅN HÖSTEN 2018 Hur känns det att växa upp i ett främmande land utan sina föräldrar?
Vi hör ofta om ensamkommande flyktingbarn i debatten, men mer sällan om hur känns det att vara den som skickas eller åker iväg. 15-åriga Salim vet hur det är att växa upp utan föräldrar. - Alla mina lagkamraters föräldrar kom och kollade på deras fotbollsmatcher. Men jag hade ingen som kom. Det gjorde lite ont i hjärtat. Salim skiljs från sin mamma som 8-åring när deras by attackeras. Efter olika turer hamnar han i Sverige och saknaden efter mamman är stor. Men en dag för några veckor sedan får han ett telefonsamtal som ska förändra allting - en släkting har hittat hans mamma. Att komma själv till ett nytt land som barn kan göra att man blir väldigt kompetent och ansvarstagande. Man får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt eget liv. - Men det är också problematiskt för barn ska inte behöva känna så, säger psykologen Mostafa Hosseini som mött många ensamkommande ungdomar i sitt arbete på HVB-hem. När Hanif Azizi är nio år sätter hans mamma honom och lillebror på en buss till Sverige. - Det jag har varit med om har satt spår. Det är en stor utmaning för mig att ha en nära relation. Idag har han lite kontakt med sin släkt. - Nu vill de att vi ska stå varandra nära och de förväntar sig att jag ska vara kärleksfull tillbaka. Men jag har svårt att visa det, berättar han. Idag jobbar Hanif Azizi som polis och föreläser om integration, utanförskap och extremism. Gäster i programmet: Hanif Azizi, polis och föreläsare, Åsa Söderqvist Forkby, lektor i socialt arbete Linnéuniversitetet, Carl Pether Wirsén, beteendevetare och terapeut, Mostafa Hosseini, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. - 00:54:38
Årskrönika 2018
Kropp & Själ addUnder det gångna året har det blivit tydligt att hälsa är en samhällsfråga. Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och gör nedslag i några av de program vi sänt.
Hur ska vården organiseras för att ge bästa resultat, hur stor del av budgeten kan läggas på behandlingar som bara berör få patienter och vem får vara sjukskriven?Hör om läkarna på Gröndals vårdcentral som fick nog. Försäkringskassan ifrågasatte deras bedömningar och de fick ägna sin arbetstid åt att pilla med formuleringar i sjukintyg istället för att stödja patienter i att bli friska.Spetspatienter brukar de kallas, de patienter med kroniska sjukdomar som blir större experter på sin sjukdom än sin läkare. I april berättade vi om spetsanhöriga och intervjuade Johan som helt utan tillstånd från vården tog saken i egna händer när dottern drabbades av diabetes. Kvinnlig könsstympning utförs fortfarande på en stor mängd flickor i vissa delar av världen och man tror att det finns minst 38.0000 könsstympadekvinnor i Sverige. Många lever i tysthet med stora besvär och smärta till följd av ingreppet. Vilken hjälp finns att få och hur ska vården hitta dem som vill ha hjälp men inte vet hur?Vilka strömningar kommer vi sen inom hälsoområdet nästa år? Omvärldsbevakaren Ida Hult berättar om vilka trender vi kommer se inom träning, kost och hälsa. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Vi på redaktionen önskar alla våra lyssnare ett gott nytt år! - 00:54:39
Förlåta en otrohet
Kropp & Själ addOtrohet kan se ut på många olika sätt och förvånansvärt sällan beror den på att man faktiskt är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela tillvaron krossad när otroheten avslöjas.
Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt.Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan?Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt. I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema. Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. - 00:54:36
Får man bli förbannad
Kropp & Själ addArga blir väl de flesta av oss lite då och då. En orättvis chef, en nonchalant servitör eller en vän som alltid ställer in i sista stund. Men när är det okej att agera på känslan och visa sin ilska?
Vi fascineras av arga tv-kockar och älskar när folk bråkar och tappar kontrollen över sitt humör på film och tv. Men vad har ilskan för status i vår egen vardag? Det anses bättre att kunna lösa en konflikt i lugn och sansad ton än att ställa sig upp och skrika. Vad händer med ilskan när den inte får komma ut? Och är det verkligen bara av ondo att visa sin ilska?Programmet är ett direktsänt telefonväkteri, slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i programmet: Amira Hentati, psykolog, Kristin Öster, psykolog, Martin Lazar, polis. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. - 00:54:39
Livet efter cancern
Kropp & Själ addVad händer med en människa som överlevt cancer, när behandlingen är klar och det vanliga livet förväntas börja igen?
Carina fick bröstcancer. Men när behandlingen var över uteblev känslan av tacksamhet över att ha överlevt.När du är frisk i alla andras ögon, det är då det verkliga jobbet börjar för dig själv. Det är först då du själv hamnar i det, innan har du skygglapparna på för att kunna ta dig igenom det hela, det berättar hon. Att komma tillbaka efter en cancersjukdom kan ta tid. Förutom fysiska men efter sjukdomen och behandlingen kan man behöva bearbeta det man varit med om. Skam- och skuldkänslor över att ha överlevt kan komma och en del behöver omdefiniera sig själva och sitt liv.I och med att fler överlever cancer idag har den här gruppen av före detta patienter vuxit. Vilka behov av rehabilitering finns och vilket ansvar har sjukvården?Säkert har du hört om någon som vunnit kampen mot cancern. Eller som förlorade striden. Cancersjukdomen är omgärdad av krigsmetaforer. Vilken betydelse har språket kring cancer för hur man upplever sjukdomen?Gäster i programmet: Maria Hellbom, psykolog och verksamhetschef Centrum för cancerrehabilitering Stockholm, Yvonne Brandberg, psykolog och professor i vårdvetenskap Karolinska institutet, Maria Olsson, specialistsjuksköterska disputerad i pediatrik Sahlgrenska akademien.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt. - 00:54:39
Förälder på nytt sätt del 2 - föräldrarollen under lupp
Kropp & Själ addVad säger vår samtid om hur en förälder ska vara? I andra delen av vår serie om föräldraskapet tittar vi närmare på föräldrarollens utveckling och vilka ideal som råder.
I dag lever vi med föreställningen att det är upp till varje förälder att forma det barn den vill ha. Barnet blir en produkt av förälderns känslomässiga och praktiska investeringar. Men hur är man förälder på rätt sätt, hur ser normen för den goda föräldern ut idag?Vår reporter Ninos Chamoun testar livet som pappa och förvånas över vilka föreställningar han har om föräldrarollen.Att föräldrarna ska ha en trygg och stabil kärleksrelation till varandra kan vara avgörande för om de blir godkända som adoptivföräldrar. Vi tittar närmare på de utredande samtal som socialtjänsten håller med dem som ansökt om att bli adoptivföräldrar.Gäster i programmet: Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola, Anna Bennich, psykolog, Kristina Alstam, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt. - 00:54:38
Förälder på nytt sätt del 1 - Flerföräldraskap
Kropp & Själ addVad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? I första delen av vår serie om föräldraskap tittar Kropp & Själ närmare på Flerföräldraskapet.
Det handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop, utanför en romantisk relation, och delar på föräldraansvaret. Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. De har nu bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse?Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara.Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster. Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid? Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt. - 00:54:40
Biologin bakom övervikt
Kropp & Själ addVissa tycks kunna äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt medan andra får kämpa för att mota tillbaka varje extra kilo. Varför är det så?
Devisen kalorier in - kalorier ut stämmer inte. För att förstå varför vissa går lätt upp i vikt och andra inte behöver man blicka inåt. Forskning visar att det kan vara din kropps förmåga att omsätta och lagra fett som spelar roll för om du är överviktig eller inte.Vi föds med olika förutsättningar för att lagra fett efter efter 20-årsåldern kan man inte minska sitt antal fettceller. Stress och sömnbrist är också en faktor som påverkar hur lätt vi har för att gå upp i vikt. Att späka sig är ingen bra idé, man måste jobba med sin kropp och inte mot den om. Det menar Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan. Gäster i programmet: Kerstin Brismar Professor i diabetesforskning Karolinska institutet, Erik Hemmingsson, docent Gymnastik- och idrottshögskolan, Jonathan Cedernäs, läkare och forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. - 00:54:40
Träna upp skelettet
Kropp & Själ addHur tränar man för att få ett starkt skelett? Frågan är viktig eftersom benskörhet är en av våra stora folksjukdomar och innebär ett stort lidande genom brutna ben och sjukhusinläggningar.
Var tredje 70-årig kvinna är benskör, men nedbrytningen av skelettet börjar redan i 25-årsåldern.Att gå ut och promenera är inte tillräckligt för att stärka skelettet, menar Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Dalarna. Han förespråkar tyngre och mer explosiv träning. Han visar hur du enkelt kan få in träningen i vardagen.En ny träningsmetod, där förespråkarna påstår att man genom att lyfta flera gånger sin egen kroppsvikt på deras maskiner, kan förbättra sin bentäthet, har nyligen gjort intåg i Sverige. Men håller metoden verkligen vad den lovar? - 00:54:39
Prestationens pris
Kropp & Själ addHan fick anbud från internationella klubbar och sågs som en av svensk handbolls stora stjärnor. Albin Tingsvall hade uppnått alla sina mål, men kände ingen tillfredsställelse. De höga kraven på prestation satte stopp för karriären.
Elitidrottaren ses som en stark person som klarar precis vad som helst, det gör att det finns en högre tröskel för att söka hjälp för psykiska problem, berättar Göran Kentää, idrottspsykolog och initiativtagare till en mottagning som tar emot elitidrottare med psykisk ohälsa.Om medaljens baksida och den tomhet som kan komma på toppen.I studion även: Anna Funke, beteendevetare med fokus på prestationsbaserad självkänsla och Sanna Kallur, före detta häcklöpare. - 00:54:38
Nudging – en knuff i rätt rikning
Kropp & Själ addFör att få människor att sikta bättre i en holländsk pissoar, klistrades bilder av flugor upp på strategiskt utvalda platser i porslinsskålen. Det är bara ett exempel på hur man genom så kallad nudging kan påverka våra beteenden.
Att nudga någon, att knuffa den i rätt riktning, är ett hett spår inom psykologin just nu. Genom små medel försöker man påverka människors beteenden i positiv riktning. Men metoden ställer också frågor om vad som egentligen är "rätt" beteende och vad som skiljer nudging från manipulation.I ett experiment undersöker Kropp & Själs reporter Clara Lowden om hon kan påverka människors benägenhet att kasta skräp i en papperskorg, genom att tejpa upp fotsteg på marken.I studion: Niklas Laninge, psykolog, Ida Lemoine, beteendelabbet, Therese Lindahl, doktor i nationalekonomi vid Beijerinstitutet i Stockholm och Katharina Pauli, föreläsare och initativtagare till Nudging Sweden. - 00:54:39
Barn som trotsar
Kropp & Själ addMånga föräldrar upplever att deras barn ändrar personlighet över en natt och säger nej till allt. Det brukar heta att trotsåldern infaller vid två till tre års ålder. Men är det i själva verket föräldrarna som trotsar mot barnets utveckling?
Är det dags att omvärdera synen på trotsåldern och se den som en naturlig självständighetsfas?Oavsett vad man vill kalla det, kan det vara frustrerande när ett barn lägger sig på golvet i mataffären och skriker.Vill du har råd och tips om vad du ska göra i en sådan situation? Undrar du över vad det egentligen är som händer i hjärnan när barnens egen vilja formas? Eller har du en fråga om hur man sätter gränser?Mejla oss på kropp@sverigesradio.se så kan du få svar i tisdagens direktsändning av våra experter, barnpsykologen och forskaren Malin Bergström och Gustaf Gredbäck, professor i utvecklingspsykologi. - 00:54:39
Hopp för könsstympade
Kropp & Själ addKhadra Seerar Westerberg såg fram emot sin könsstympning, men det blev inte alls som hon hade tänkt sig.
Hon minns inte smärtan, men skriken från de andra flickorna som könsstympades samma dag som hon, glömmer hon aldrig.Socialstyrelsen har uppskattat att det finns 38 000 könsstympade kvinnor i Sverige, men mörkertalet kan vara stort och ännu fler riskerar att bli utsättas. I ett unikt projekt arbetar plastikkirurgen Hannes Sigurjohnsson, på Karolinska sjukhuset, med att återskapa klitoris hos kvinnor som har blivit könsstympade. Förhoppningen är att ingreppet ska ge minskad smärta och mer känsel.I studion: Bita Eshraghi gynekolog Amelmottagningen, Södersjukhuset, Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig inom könsstympning, Länsstyrelsen i Östergötland, Amina Ali Mohammad, skolsköterska Sandeklevsskolan och Elisabeth Ubbe, barnmorska och författare.I programmet sägs att Amelmottagningen på Södersjukhuset, som riktar sig till kvinnor med erfarenhet av könsstympning, är den enda i sitt slag, men det finns även en mottagning på Angereds närsjukhus i Göteborg. - 00:54:31
Bli en finsmakare
Kropp & Själ addFör en del är mat något man slänger i sig i farten, för andra är det ett stort intresse. Våra gener påverkar hur maten smakar, men det går att träna upp sitt smaksinne.
Det räcker med att bli magsjuk av en maträtt en enda gång för att aldrig mer vilja äta den igen. Vårt smaksinne ska skydda oss från att bli sjuka av mat, men det ska också hjälpa oss att äta det som är bra för oss.Reporter Stina Näslund vill kräkas så fort hon känner lukten av fiskbullar, kan hon övervinna sin fobi?I studion: Johan Lundström, Karolinska Institutet, Malin Sandström, medförfattare till boken Matmolekyler och Johan Swahn, forskare vid Örebro universitet. - 00:54:37
Optimeringsrevolten
Kropp & Själ addEfter en tid då allt ska optimeras - oavsett om det handlar om träning, jobb eller relationer - börjar nu en motrörelse ta form.
Vad händer när man inte längre kan se skillnad på vad man vill göra och vad man kan göra? Och hur ser livet ut bortom optimeringshetsen som får dig att träna för triathlon, gå i förebyggande parterapi och sova exakt så lite som krävs för att du ändå ska fungera? Programmet är inspelat på Bokmässan i Göteborg 2018. Gäster är Jonna Bornemark, docent i filosofi, Bella Linde, författare och journalist, Kristoffer Pettersson, psykolog, Alfred Ruth, författare, Heidi Hakala, journalist och författare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Böcker som nämns i programmet är:Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde av Jonna Bornemark, Fermis Filter av Alfred Ruth, Odla ditt lagomliv av Bella Linde, Bara lite till av Heidi Hakula, I befintligt skick: Att ta sig själv på allvar av Katja Lindert Bergsten och Kristoffer Pettersson, Och bilen går bra? av Niklas Källner, Gå vidare är silver - älta är guld av Tina Mannegren och Amanda Kallin. - Show more