Episodes

  • Berättelsen om en upplyst mästare från Kina - det är det senaste seklets bästa bok på svenska, om Expressens kulturredaktör får välja.

    Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung, vilket många räknar som startskottet för Sverige som nation. Men vad har vi läst under dessa 500 år? Vilka böcker lever kvar i oss? Vi har gett några kunniga personer uppdraget att välja varsitt verk ur varsitt sekel och i dag går miniserien i mål med perioden 1923 fram till i dag - ur vilken Expressens kulturchef Victor Malm väljer Willy Kyrklunds filosofiska kortroman Mästaren Ma från 1953.

    BILDNINGSRESAN: SVERIGE

    Ulrika Knutson och Kalle Lind – båda författare och kända radioröster – ger sina förslag på resmål som kan ge kunskap om svensk historia, men också insikter om det som sker just nu. Varför inte resa i sedlarnas spår till exempel, där Astrid Lindgrens 20-lapp kan ta dig till Vimmerby eller Ingmar Bergmans 200 kronors-sedel leder till Fårö? Eller besöka Kiruna, en stad som i detta nu håller på att flyttas, hur går det egentligen till? Hör också om glädjen av att läsa Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa" eller vad som kan hända när man besöker Hasse och Tages skrivarstuga i Vita Bergsparken i Stockholm.

    VECKANS KLASSIKER: MIDVINTERBLOT

    Ur radioarkivet har vi hämtat upp Mats Arvidssons möte med Carl Larssons mest utskällda verk, som trots allt hittade hem till Nationalmuseum till slut.

    CHARLOTTE GYLLENHAMMARS HÄNGANDE EK ÅTERUPPSTÅR

    Gäst i studion är skulptören Charlotte Gyllenhammar, som slog igenom med dunder och brak 1993, när hon hängde upp ett stort ekträd mellan två hus intill Sergels torg i Stockholm. I höst gör hon en ny version av "Dö för dig", som verket hette, på samma plats.

    Programledare: Fredrik Wadström
    Producent: Mårten Arndtzén

  • P1 Kultur fortsätter att sekel för sekel undersöka hur det litterära Sverige vuxit fram under landets alldeles strax 500-åriga historia. Idag väljer författaren Gabriella Håkansson en betydande bok från epoken 1823-1923: En dåres försvarstal av August Strindberg.

    SÅ HAR BILDEN AV STADEN FÖRÄNDRATS I ROMANEN

    Något har förändrats i vilken roll staden har i litteraturen. Om det förr var en plats dit romanfigurer sökte sig för att finna lyckan och bli befriade, har den idag allt mer blivit det motsatta: staden har blivit en allt mer sluten, segregerad och dysfunktionell plats för romanfigurerna. Reportage av Jenny Aschenbrenner.  

    ESSÄ: FARAN MED KANON ÄR TRON PÅ DEN VÄSTERLÄNDSKA KULTUREN

    Den här veckan har Obs diskuterat kanon och i dagens essä reflekterar författaren och kritikern Hanna Johansson över en kanondebatt som präglas av misstänksamhet från båda sidorna. Och hon närmar sig den stora frågan: varför läser man egentligen?

    Programledare: Lisa Wall
    Producent: Eskil Krogh Larsson

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • P1 Kultur blickar mot Italien: I TV-serien "The Good Mothers" är det kvinnorna i maffian som berättar och i romanen "Den fördömda flickan" handlar det om kvinnlig vänskap under fascismen.

    Är det möjligen Elena Ferrante som banat väg för en ny våg av kvinnliga italienska författare? Vi pratar om den litterära sensationen Beatrice Salvionis roman "Den fördömda flickan" som nu kommer på svenska och så har vi sett en TV-serie om den italienska maffians kvinnor "The Good Mothers" på Disney+. Gäster är Cecilia Schwartz, docent i italienska på Stockholms universitet, Lina Kalmteg och Mattias Berg, kritiker på Kulturredaktionen i P1.

    SVERIGE FYLLER 500 ÅR. PERIODEN 1723-1823: STAGNELIUS

    I år firar Sverige 500 år som Sverige om vi räknar från den dag Gustav Vasa blev kung 1523. Men vad har vi läst dessa år egentligen? Vi har redan tidigare fått höra litteraturkritikern Ingrid Elam prata om Gustav Vasas bibel, författaren Anna-Karin Palm valde Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot". Och idag när vi kommit fram till tiden 1723 -1823, så har Johan Hilton som är kulturchef på Göteborgsposten valt "Vän! i förödelsens stund" av Erik Johan Stagnelius.

    ESSÄ OM VARFÖR STAFFAN WESTERBERG PLATSAR I KULTURKANON

    Den här veckan fördjupar sig Obs i frågan om en litterär kanon, och idag konstaterar författaren Torbjörn Elensky att kanon inte är någon lista med böcker att pricka av, eller ett källarförråd med gammalt bråte. Utan det är något som vi måste arbeta med hela livet - och något som ger tillvaron mening.

    Programledare: Cecilia Blomberg
    Producent: Nina Asarnoj

  • Haussade HBO-serien "Succession" går i mål efter fyra säsonger. Vad är framgångsreceptet? Vad har den gjort för avtryck? Och hur sevärd är den i sin helhet? Vår kritiker Felicia Frithiof förklarar.

    VARFÖR TAR LITTERATUREN ÖVER TEATERSCENERNA?

    I helgen var det premiär för dramatiseringen av den hyllade romanen "Den stora skrivboken" av Ágota Kristóf på Dramaten, ett exempel av många pjäser som de senaste åren baserats på litterära förlagor. Vad beror den här tendensen på? Och vad gör det med dramatiken? Teaterkritiker Maria Edström och dramaturgen Magnus Lindman kommer till P1 Kultur.

    LISA WALL GUIDAR TILL PETER GABRIEL – TOPP 5 ALBUM

    Artisten Peter Gabriel hade sin storhetstid på 80-talet men nu är han aktuell på nytt. Vem är han, hur blev han så stor och vilka är de största hitsen? Kulturredaktionens Lisa Wall guidar till fem omistliga album som ger dig full koll.

    SVERIGE 500 ÅR: ANNA-KARIN PALM OM LASSE LUCIDOR OCH LITTERATUREN SOM PRÄGLADE 1600-TALET

    Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung, vilket många räknar som startskottet för Sverige. Men vad har vi läst under dessa 500 år? Vilka böcker lever kvar i oss? Vi har gett kunniga personer det omöjliga uppdraget att välja varsitt verk ur varje sekel. I dag är vi framme vid perioden 1623-1723, och akademiledamoten Anna-Karin Palm som valt Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot".

    ESSÄ: DÄRFÖR BORDE VI GLÄDJAS ÖVER NOBELPRISETS ALTERNATIVA KANON

    Den här veckan djupdyker OBS i hur och varför en kanon skapas. Genom åren har Svenska akademin många gånger fått kritik för att de har förbisett de författarskap som i efterhand ses som litteraturhistoriens riktigt stora. Men å andra sidan är det kanske just detta som gör att Nobelprisets egen kanon bidrar med något annat? Den frågan ställer litteraturvetaren Paul Tenngart i dagens essä från OBS.

    Programledare: Eskil Krogh Larsson
    Producent: Felicia Frithiof

  • Seinabo Sey är aktuell med sitt första nya album på fem år, "The One After Me". Hon har vunnit fyra grammisar och genombrottslåten "Younger" har spelats 274 miljoner gånger på Spotify. Under arbetet med det nya albumet har hon tappat bort sig själv, brottats med skivbolag och hittat rätt igen. Lisa Wall har träffat henne.

  • Gustav Vasa valdes till kung för snart 500 år sedan. Det blev startskottet för det moderna Sverige. P1 Kultur har bett några litteraturkännare att välja varsin bok från våra fem sekel som nation.

    Vi inleder vår litterära eriksgata med en bok som kanske kunde kallas rikets allra första: Gustav Vasas bibel från 1541. Litteraturkritikern Ingrid Elam berättar för kulturredaktionens Mattias Berg.

    OCH GULDPALMEN GÅR TILL...

    Kulturredaktionens utsända i Cannes summerar årets festival och gissar vilken film som kammar hem det finaste priset.

    SVERIGES BÄSTA KONSTKRITIKER - NU PÅ ENGELSKA

    Ulf Lindes inflytande över svenskt kulturliv är svårt att överblicka, men utomlands har hans författarskap varit näst intill okänt. Tio år efter Lindes död utkommer nu en samling av hans bästa essäer på engelska. P1 Kultur har träffat bokens redaktörer.

    VAD HAR HÄNT MED LILLA SJÖJUNGFRUN

    I helgen är det biopremiär för Disneys nya version av "Den lilla sjöjungfrun". Den bygger på en saga från 1837 av H C Andersen, men var älskad även som barnvänlig tecknad film från 1989. I veckans Klassiker går Marie Wennersten på djupet med sagan och alla dess uttolkare.

    Programledare: Lisa Bergström
    Producent: Mårten Arndtzén

  • Hon har beskrivits som "The Queen of Rock'n'roll". På onsdagskvällen den 24 maj lämnade hon oss. Kulturredaktionens Lisa Wall minns Tina Turner, en stor röst och en vulkanisk personlighet.

    SEINABO SEY TAPPADE BORT SIG SJÄLV – OCH HITTADE TILLBAKA

    I morgon, fredag, släpper Seinabo Sey sitt första nya album på fem år: "The One After Me". Hon har vunnit fyra grammisar och genombrottslåten "Younger" har spelats 274 miljoner gånger på Spotify. Under arbetet med det nya albumet har hon tappat bort sig själv, brottats med skivbolag och hittat rätt igen. Lisa Wall har träffat henne.


    LJUBOMIR TOG MED SIG MUSIKEN NÄR HAN FLYDDE UKRAINA

    Med den ukrainska flyktingvågen över Europa sprids också landets kultur. 15-årige Ljubomir från Butja spelar bandura, ett stränginstrument med djupa rötter i den ukrainska kulturen. Hör Ljubomirs historia om flykt undan död och förstörelse och om kärleken till banduran. Ett reportage av Fredrik Wadström.

    ESSÄ: RADIOAKTIVITET I BERGGRUNDEN – KANSKE HELT NATURLIGT?

    Numera finns radioaktivitet överallt omkring oss. Kan den kontrolleras av oss människor? Anna Storm åker ner i underjorden och funderar på hur vi idag formar framtidens natur.

    Programledare: Felicia Frithiof
    Sändningsproducent: Karin Arbsjö

  • Sju kvinnliga regissörer är med och tävlar om Guldpalmen i år. Inte 50-50 men nytt rekord för kvinnorepresentationen i Cannes. Har möjligen den nya festivalchefen Iris Knobloch något med saken att göra?

    JORDKONST I NORRKÖPING

    När staden Norrköping nu expanderar med nya bostadskvarter, parker och kanaler i Inre hamnen, har ett antal konstnärer involverats för att skapa konst på de nya platser som växer fram. Just Åsa Jungnelius verk heter ”Den Inre världsutställningen” och består av flera delar eller ”Paviljonger” som hon kallar dem. Den första paviljongen iscensattes redan 2021 med en ballongflygning inomhus, i Bråvallaverkets turbinhall. Och nyligen var det dags för ”Paviljong #2: JORD”. Då en samlades en skara Norrköpingsbor vid kommunens trädgårdskompost på Syltenberget för att delta i en jordceremoni.

    VERKET SOM VÄRKER: HITCHCOCKS "VERTIGO"

    I januari 1959 gick vår lyssnare Kenneth Strandborg på biografen Palladium i Göteborg och såg Alfred Hitchcocks psykologiska thriller "Studie i brott", eller "Vertigo" som originaltiteln lyder. Filmen påverkade Kenneth Strandborg så mycket att han gick såg om den två gånger på raken med bara några dagars mellanrum. Vertigo har aldrig släppt greppet, på senare år har det blivit återkommande visningar i den egna hemmabion.

    OBS OM SKYDDSRUM OCH ANDRA HÅLOR

    När hotet om krig ökar, väcks tanken på skyddsrummen plötsligt till liv. Men kanske fyller de här märkliga platserna en funktion också i stabil fredstid? Konstnären Oskar Kardemark funderar över saken i dagens essä.

    Programledare: Lisa Bergström
    Producent: Nina Asarnoj

  • Igår kom beskedet att den ryska författaren Maria Stepanova får årets Bermanpris för sin roman "Minnen av minnet". Stepanova ser det historiska minnet som en viktig aspekt i Rysslands invasionskrig i Ukraina.

    Fredrik Wadström ringde upp Maria Stepanova som just nu lever i exil i Berlin.

    NY SKIVA: KELLERMANN & KARLSEN SPELAR TAKEMITSU

    Gitarristen Jacob Kellermann och dirigenten Christan Karlsen har ofta formerat sig som en dynamisk duo i svensk klassisk musik. Nu har de tillsammans med BBC:s symfoniorkester och ytterligare ett par solister tagit sig an den japanska kompositören Toru Takemitsu på skivan Spectral Canticle. Sara Norling från Musikrevyn i P2 har lyssnat.

    KARIN MAMMA ANDERSSON OCH TAL R RIFFAR PÅ C F HILLS SJUKDOMSMÅLERI

    Månaderna innan den svenska konstnären Carl Fredrik Hill mot sin vilja internerades på en klinik i Paris 1878 på grund av sitt psykiska tillstånd hade han målat några av sina märkligaste bilder. På Malmö Museum finns 2600 av de som kommit att kallas "sjukdomsteckningarna". Just nu visas utställningen Runtom Hill, där konstnärerna Mamma Andersson och Tal R tagit sin utgångspunkt i Hills bilder. P1 Kulturs kritiker Mårten Arndtzén har varit där.

    PHILIPPE STARCK GÖR PATAFYSIK AV PARIS

    Just nu visas utställningen "Paris est pataphysique" på Musée Carnavalet i just Paris. Det är den franska stjärndesignern Philippe Starck – framförallt en framstående industridesigner – som här träder in i patafysikens absurda och lekfulla värld. Karsten Thurfjell har träffat Philippe Starck.

    ESSÄ: BUNKERKÄLLAREN OCH GILLESTUGAN – MER LIKA ÄN MAN KAN TRO

    Finns det några likheter mellan bunkercellen och samhället utanför? Lever vi i relationer som befriar oss - eller stänger vi snarare in varandra och oss själva? Aase Berg läser Natacha Kampusch bok "10 år i frihet" och funderar på olika sorters fängelser.

    Programledare: Lisa Wall
    Producent: Eskil Krogh Larsson

  • Den femte - och möjligen sista - filmen om Indiana Jones har haft premiär på filmfestivalen i Cannes. Dessutom: "Kalifat"- och "Knutby"-regissören tar sig an Jan Stenbeck. Våra utsända rapporterar direkt i P1 Kultur.

    SALMAN RUSHDIE ÄR TILLBAKA - I TOPPFORM

    En gudinna som grundar ett imperium, sår en stad och lever i 247 år - det är kärnan i den rikedom av berättelser som utgör Salman Rushdies nya roman Segerstaden. Den hör till hans allra bästa, tycker P1 Kulturs recensent Mattias Berg.

    KONSTEN ATT KÖPA FILM I CANNES

    Katarina Matthsson på Folkets Bio berättar hur det är för en liten, svensk distributör att jobba på filmfestivalen i Cannes.

    KLASSIKERN OM EN KULTROMAN

    Veckans Klassiker handlar om Den stora skrivboken: en aktuell, kultförklarad roman från 1980-talet av den schweizisk-franska författaren Agota Kristof.

    Programledare: Lisa Bergström
    Producent: Mårten Arndtzén

  • Johannes Vermeer är 1600-tals konstnären som glömdes bort efter sin död för att sen segla upp som en av den nederländska guldålderns lysande stjärnor.

    Johannes Vermeer är en av konsthistoriens giganter. Hans målningar av borgerliga nederländska interiörer och stadsvyer strålar av ljus och känslighet. De tar oss genvägen tillbaka till 1600-talet.

    Med målningar som "Flicka med pärlörhänge", "Vy över Delft", "Piga häller upp mjölk" och "Kvinna i blått som läser ett brev" så fortsätter han att hänföra nya generationer konstbesökare.

    Våren 2023 lyckas Rijksmuseum i Amsterdam låna ihop 28 av Johannes Vermeers 37 kända målningar. Det är första gången någonsin så många verk av Vermeer samlas i en retrospektiv utställning. Dessutom i landet där de en gång skapades.

    Samtidigt görs en stor utställning i staden Delft om Vermeers liv där. För det var i Delft han föddes, levde och sen dog vid 43 års ålder. I stort sett levde han hela sitt liv i kvarteren runt stadens centrala torg Marktplatz.

    Följ med Kulturredaktionens Cecilia Blomberg på en resa in i Johannes Vermeers liv och konst. En resa som tar oss både till målningarna och till staden Delft, men fångar också upp ny forskning som gjorts om Johannes Vermeer av utställningens två curators Pieter Roelofs och Gregor Weber.

    Ett reportage av Cecilia Blomberg.

  • En målning av den internationellt uppmärksammade konstnären Robert S. Duncanson orsakade en tvist mellan svenska Hovet och norska Nasjonalmuseet, som fick ett abrupt slut. Men vad var det egentligen som hände?

    Förra sommaren berättade Kulturredaktionens Mattias Berg om hur den väldiga landskapsmålningen "Land of the Lotus Eaters" från 1861 donerades till slottet i Oslo, men råkade hamna i Sverige efter unionsupplösningen 1905. I flera års tid hade det pågått en intensiv korrespondens, med advokater inblandade, om äganderätten till målningen. Och sedan vände plötsligt norska sidan helt, strax efter invigningen av det storslagna nya museet i juni 2022 - och förklarade sig helt tillfreds med att tavlan hängde kvar på Slottet i Stockholm.

    Sedan kom kulturreportagets efterverkningar. En norsk tidning ägnade fyra helsidor åt att försöka ta reda på vad som låg bakom den här omsvängningen från Nasjonalmuseets sida. Och flera konstnärer inspirerades av historien: gjorde bland annat en kopia av Duncansons målning, som en symbolisk gåva till museet.

    Nu har vi stigit ned i hela den här historien igen. I sin uppdaterade och utbyggda version, gör Mattias Berg nya intervjuer med konstnärer, forskare och ytterligare en företrädare för Hovet: han som skrev korrespondensen från den svenska sidan.

    Detta är Tavelstriden 2.0. Våren 2023.

    Musiken i reportaget är ur Edvard Griegs tonsättning av Norges nationalepos "Peer Gynt" av Henrik Ibsen. Styckena heter "Åses död" respektive "Solveigs sång".

    Uppläsare ur den svenska korrespondensen: Mikael Cohen.
    Uppläsare av citat ur dagstidning och mejl: Doreen Kanter.

  • Som den samvetslöse förföraren Don Juan står svenske världsstjärnan Peter Mattei än en gång på The Metropolitans gigantiska scen - men hur porträtterar man habegäret och vad har det för plats i vår tid? P1 Kultur väcker Peter Mattei i New York och ställer många svåra frågor.

    ÄCKEL BLIR KUL I JOHANNA FRIDS NYA ROMAN

    När vår kritiker Jenny Teleman läser Haralds mamma av Johanna Frid så finner hon att framsläppt, kvinnlig totalt genomhavererad artighet är sjukt kul.

    Det är fem år sedan romandebuten med Nora eller brinn Oslo brinn hyllades sönder och samman av både kritiker och läsare.

    IVA NOVA: "VI ÄR INTE TILLRÄCKLIGT KÄNDA FÖR ATT ANVÄNDAS SOM AVSKRÄCKANDE EXEMPEL"

    Möt ryska undergroundgruppen Iva Nova på deras - mot alla odds - turné genom Sverige, Finland och Tyskland."Människor vänjer sig vid allting, vid allt slags förtryck, vid alla problem och förluster" säger Galina Kiseljova, en av bandmedlemmarna till vår reporter Fredrik Wadström.

    LOTTE LASERSTEIN – KONSTNÄREN SOM STÄNDIGT VAR FEL

    Under sin levnad fick målaren Lotte Laserstein aldrig rätt: hon var "för mycket jude" för nazisterna i hemlandet Tyskland, hon var "för tung och tysk" för den svenska konstmarknaden och målade "för figurativt" för att kunna få en ny karriär efter andra världskriget. Men nu visas ett urval av hennes livsverk på Moderna Museet i Malmö. Mårten Ardntzén beskriver ett delat liv och konstnärsskap.

    ESSÄ: "JAG BLEV TILL EN OMKRINGVANDRANDE AMÖBA"

    I dagens radioessä från OBS skriver Malena Forsare, kulturjournalist och psykolog om huden, graviditeten - och maneter.

    Programledare: Eskil Krogh Larsson
    Producent: Lisa Wall

  • Hon har tidigare skrivit en bok om vägen tillbaka från sitt alkoholberoende, nu är hon aktuell med en bok om sin fars självmord. Möt författaren Rebecka Åhlund.

    Författaren Rebecka Åhlund har skrivit flera barnböcker och 2019 kom boken "Jag som var så rolig att dricka vin med" som handlade om hennes personliga erfarenheter av att tillfriskna från ett beroende.

    Nu fortsätter hon på det självbiografiska spåret i boken "Någon måste vattna tomaterna". I den berättar hon om pappans självmord när hon precis skulle fylla elva år.

  • När Turkiet går till val i helgen står mycket på spel. P1 Kultur rapporterar direkt från konstmässan Supermarket där tidningen Flammans uppmärksammade Erdoankarikatyrer hör till årets dragplåster.

    EUROVISION I ETT EUROPA I KRIG

    Mer än vanligt står på spel även i årets Eurovision. I fjol segrade det ukrainska bidraget men på grund av kriget står Liverpool som värd för tävlingen. Fredrik Wadström kommenterar arrangemangen inför helgens final.

    KLASSIKERN: HÄR KOMMER NATTEN

    Nyligen gick artisten och låtskrivaren Pugh Rogefelt ur tiden. Veckans Klassiker är låten Här kommer natten från hans banbrytande album Ja dä ä dä.

    ANTECKNINGAR I DÖDENS OMEDELBARA NÄRHET

    Kanske har det aldrig skrivits något så nära döden som det här, säger vår kritiker Katarina Wikars efter att ha läst nya boken "Och väggarna förvandlades till världen runtomkring", en sammanställning av författaren Johanna Ekströms anteckningsböcker.

    BERÄTTELSEN OM DEN SAMISKA KAMPEN

    Ellos Eatnu - låt fjället leva. Så heter en ny film om protesterna emot vattenkraftsutbyggnaden i Norge på 1970-talet. Hur har berättelsen om samisk rättighetskamp förändrats sedan tiden som skildras? Kulturredaktionens Emma Engström recenserar.

    Programledare: Lisa Bergström
    Producent: Mårten Arndtzén

  • Artisten Jelassi har släppt musik sedan 2019, men det är först nu hon debuterar som albumartist. Skivan heter dom har bara gett mig ett namn 12 låtar om en trasslig uppväxt, kantad av missbruk och diagnoser.

    Eller som hon själv rappar "Testa gör ett album med dyslexi /och
    tusen demoner som säger att du är skit". P1 Kultur har träffat Jelassi.

    NY BOK: MISSLYCKAT FÖRSÖK ATT BLI KINES

    För drygt 20 år sedan satte Hanna Sahlberg, Sveriges radios tidigare korrespondent, sin fot i Kina för första gången. Målet: att bli kines. Nu kommer hennes bok ”Den osynliga muren – Rapport från mitt misslyckade försök att bli kines”. Hanna Sahlberg är gäst i programmet.

    MIRJA PALO HITTADE HEM – MED HJÄLP AV DEN URÅLDRIGA KANTELEN

    Finlands nationalinstrument Kantelen är 2000 år gammalt, och fortfarande ett levande inslag i den finska kulturen. Men trots att vi delar mycket historia är det sällsynt med kantelespelare i Sverige. Reportage om en av få svenska kantelespelare, Mirja Palo, som hittade hem när hon hittade Kantelen.

    Programledare: Lisa Wall
    Producent: Eskil Krogh Larsson

  • Frida Kahlo är kanske den konstnär som är allra mest känd för att konsekvent använda sitt eget ansikte och sin egen kropp i konsten. Men vad är priset för att skära ur sitt eget kött?

    Just nu pågår utställningen "Frida Kahlo - Her photos" på Kulturhuset i Stockholm. Lisa Bergström träffade Perla Labarthe Álvarez, chef på Frida Kahlo Museum i Mexico som var på Stockholmsbesök. Utställningen pågår 4 maj - 1 oktober 2023.

    REBECKA ÅHLUND SKRIVER OM SJÄLVMORD

    Författaren Rebecka Åhlund har skrivit flera barnböcker och 2019 kom boken "Jag som var så rolig att dricka vin med" som handlade om hennes personliga erfarenheter av att tillfriskna från ett beroende. Nu fortsätter hon på det självbiografiska spåret i boken "Någon måste vattna tomaterna". I den berättar hon om pappans självmord när hon precis skulle fylla elva år. En privat händelse som präglat hennes liv - och nu blir den offentlig.

    TYSKA JUDITH HERMANN VAR ETT "FRÖKENUNDER"

    Den tyska författaren Judith Hermann slog igenom med dunder och brak med novellsamlingen "Sommarhus, senare" 1998. Hon hyllades i Tyskland som ett Fräuleinwunder - ett "frökenunder" och boken sålde i hundratusentals exemplar. Sedan ledsnade kritikerna och hon föll från piedestalen. Nu har hon återuppstigit och tagits till nåder av de tyska kritikerna med romanen "Hemma", en berättelse som påminner starkt om hennes egen livssituation. Det handlar om att fylla femtio, skilja sig och flytta ensam till havet. Lina Kalmteg har träffat henne.

    OBS-ESSÄN OM ATT MISSFÖRSTÅ EN FILOSOF

    Vetenskapsfilosofi är ett ämne med rötter i antiken, men upplevde många av sina mest intensiva debatter och omvandlingar under österrikaren Paul Feyerabends livstid, 1924 till 1994. Feyerabend kan beskrivas som en outsider på insidan av detta fält, och hans anarkistiska förhållningssätt till metod gav honom ibland rykte som vetenskapens fiende. Men vad var det han menade egentligen? Ja, filosofen Kim Solin berättar hur den frågan blev alltmer komplex efter Feyerabends död.

    Programledare: Lisa Bergström
    Producent: Nina Asarnoj

  • När Reportrar utan gränser publicerade sitt årliga pressfrihetsindex förra veckan visade det sig att Ungern klättrat drygt 10 placeringar en förändring som säger mer om omvärlden än om Ungerns utveckling.

    P1 Kultur har rest till Budapest och träffat medieforskare; företrädare för de allt färre statsoberoende medier som finns kvar och mediekonsumenter som splittras i sin bild av landet – beroende på vilka medier de följer. Gäst i studion är Erik Halkjaer, ordförande i Reportrar utan gränser.

    ESSÄ: UTAN FESTENS EXTAS BLIR TILLVARON FATTIG

    I festen hävdar människan sin rätt i leva i ett frihetens nutidsrike. Michael Azar reflekterar över ett farmakon som är både farligt och nödvändigt.

    Programledare: Lisa Wall
    Producent: Eskil Krogh Larsson

  • Bioaktuella dokumentären "Little Richard: I am everything" av Lisa Cortés fångar hur rockmusiken exploderade som en supernova när Little Richard äntrade scenen.

    Men inte bara det - dokumentären vill plocka isär den vittvättade amerikanska pophistorien, och belysa hela pophistoriens afroamerikanska rötter.

    Recensent: Lisa Wall
    Programledare: Maria Askerfjord Sundeby