Episodes

  • Hur ska vårdpersonalen klara av en långvarig kris, där det är brist på både vårdplatser och skyddsutrustning? Vårdpersonal kan tvingas ta beslut som kan strida mot deras inre moraliska kompass.

    Moralisk stress till följd av prioriteringar som vården måste göra är inget nytt, men att under varje arbetspass bedöma och besluta om vilka patienter som har störst möjlighet att tillgodogöra sig behandling - som nu vid Covid19 - är nytt för nästan alla i den svenska vården.Undantagna är de läkare och sköterskor som varit ute i världen och arbetat under exempelvis Ebolaepidemierna i Afrika. Två av dem är Martina Gustavsson, sjuksköterska och forskningshandläggare vid Karolinska institutet och Fredrik Rücker, infektionsläkare vid Falu lasarett.Det är viktigt att så många som möjligt känner till begreppet moralisk stress och att man vet att det är helt normalt att känna frustration, vrede och sorg efter att ha tvingats till svåra beslut, säger Martina Gustavsson.I programmet hörs Martina Gustavsson, forskare inom katastrofmedicin vid Karolinska Institutet och sjuksköterska. Fredrik Rücker, infektionsläkare vid Falu lasarett.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Testa, testa, testa, säger WHO, men Sverige har valt en annan väg för att komma tillrätta med Coronaviruset. Snart kan vi se vem som har haft sjukdomen och blivit frisk. Blir vi immuna? Ingen vet än.

    Nya blodprov som ska visa om viruset funnits i kroppen. De kallas antikroppstester och efterfrågas just nu över hela världen och de första testerna har gett goda resultat i Göteborg. Men det är många som vill ha dem och det är en osäker väntan på att få leveranser.Samtidigt utvecklas nya varianter på testet på flera håll i Sverige.I programmet hörs Sara Schulz, omvårdnadschef akutmottagningen Karolinska sjukhuset Huddinge, Tomas Bergström, professor i virologi vid Göteborgs universitet, Åke Lundkvist, professor i medicinsk mikrobiologi vid Uppsala universitet, Sophia Hober, professor i molekylärbiologi vid KTH.Programledare Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Missing episodes?

    Click here to refresh the feed.

  • Ali Mirazimi utvecklar ett läkemedel för svårt sjuka Covid-19-patienter som förväntas vara klart och godkänt inom några månader. Parallellt jobbar han på ett vaccin och ett Corona-test.

    Ett internationellt team med bland annat forskaren Ali Mirazimi arbetar just nu intensivt med att snabbt få ut ett effektivt läkemedel som kan hjälpa svårt sjuka Covid-19-patienter. Det handlar om att lura viruset att inte etablera sig på mänsklig cell, utan på en falsk receptor istället. Det gör man genom att kopiera proteinet på de celler i kroppen som viruset gillar att etablera sig på.I programmet medverkar Ali Mirazimi, adjungerad professor i laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet och SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Kan Helsingfors värmas upp av kärnkraft? Staden har utlyst en tävling i hur den i framtiden ska värmas upp på ett hållbart sätt. Ett svenskt och ett finskt team förespråkar små kärnkraftverk.

    Den 22 mars var det 40 år sen svenskarna folkomröstade om kärnkraften. Debatten har fått nytt liv i och med klimatfrågan och nu tittar kärnteknikbranschen på små reaktorer, så kallade SMR, Små Modulära Reaktorer, för att lösa energifrågan i framtiden.Ett finskt respektive svenskt team har gett sig in i tävlingen om hur Helsinfors ska fjärrvärmas. De har var sitt SMR-koncept. Frågan är vem som vinner?I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik KTH, Ville Tulkki, forskningsgruppledare Teknologiska forskningscentralen VTT, Jaakko Leppänen, professor och ansvarig för reaktorsäkerhet på Teknologiska forskningscentralen VTT.Programledare Gustaf KlarinLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Uppmaningen för äldre att begränsa sina sociala kontakter, hålla sig borta från folksamlingar, inte trängas på bussen och helst inte handla själv, innebär stora förändringar. Hur kan de bäst hanteras?

    Gudrun Wieslander är 77 år och är en av alla äldre som ska undvika att träffa folk. Hon har slutat träna på gym och tänker att hon kan gå mer i skogen istället nu.Men vad är det som gör att äldre personer är mer känsliga för sjukdomen Covid-19? Och vilken effekt kan isolering få när det gäller att skydda äldre från att smittas? Vetenskapsradion På Djupet frågar sig också om det kan få negativa konsekvenser om man inte får komma ut och leva som vanligt.I programmet hörs: Gudrun Wieslander, pensionär, Erik Salaneck, infektionsläkare och docent i infektionsmedicin vid Akademiska sjukhuset Uppsala, Johan Giesecke, professor emeritus vid Karolinska Institutet, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, fd statsepidemiolog, Sigrid Nordberg, pensionär, Ann Bentzer och dotter, Ingvar Berild, pensionär.Programledare Cecilia OhlénProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Vad ska vi göra med plasten som ingen vill ha? För zero waste-aktivister hindrar plasten framväxten av en cirkulär ekonomi. För sopeldningsföretagen i Sverige ger plast allt dyrare koldioxidutsläpp.

    I italienska Capannori är tvåbarnspappan Simone Tomei nere i några få kilo sopor om året. Han har en rulle med 20 soppåsar som kommer att räcka i tio år. Varje påse är försedd med ett unikt chip så att kommunen vet exakt hur mycket sopor varje hushåll genererar.Industrin satsar på nya innovativa metoder att ta tillvara på det mödosamt utsorterade avfallet. Så kallat rejekt från pappersmassaindustrin förvandlas till lastpallar och blomkrukor. Men marknaden för sådana produkter är begränsad.Samtidigt blir så kallad energiåtervinning ett allt sämre alternativ för just gammal plast. I Sverige brottas nu de kommunala sopförbränningsanläggningarna med växande kostnader för koldioxidutsläpp som uppstår när plast eldas upp. Priserna för så kallade utsläppsrätter har rakat i höjden och förra året kostade plastförbränningen de kommunala kraftbolagen 600 miljoner kronor, enligt branschorganisationen Avfall Sverige.Carbon Capture kan vara ett sätt att få ned utsläppen och därmed kostnaderna.I programmet hörs: Simone Tomei, medlem i projeketet zero waste-family i Capannori i Toscana, Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH i Stockholm, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Sune Scheibye, informationsansvarig Amager Resource Center i Köpenhamn, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige.Programledare Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Varje år slängs nio miljoner ton blöjor, bindor och inkontinensskydd i soporna i Europa, som sedan eldas upp eller läggas på soptipp. Men nu finns maskinen som kan återvinna engångsblöjor.

    Ett italienskt företag har i tio års tid utvecklat en maskin som kan återanvända materialet i engångsblöjor. Inom ramen för ett EU-forskningsprojekt ska nu tekniken utvecklas ytterligare så att även bajset och kisset ska kunna återanvändas.Idén att utveckla en maskin som kan återanvända materialet i engångsblöjor fick uppfinnaren Marcello Somma när han själv hade småbarn.I programmet hörs Marcello Somma, chef för forskning och utveckling på Fater, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott och forskare vid Scuola Agraria del parco di Monza, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina, Luca Menesini, borgmästare i Zero Waste-kommunen Capannori i Toscana, Arvid Sundblad, VD på returpappersbolaget Fiskeby board i Norrköping.Programledare Marcus HanssonLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Italien har gått från sopkaos till att vara bättre än Sverige på både källsortering och återvinning. Hur lyckades de med det?

    I en lång rad italienska kommuner har man bekänt sig till Zero waste-konceptet, där ambitionen är att så lite sopor som möjligt ska eldas upp eller läggas på soptipp.På flera håll i Italien källsorteras närmare 90% av hushållsavfallet.Vad gäller återvinningsgraden har Italien gått om både Sverige och EU-genomsnittet.Italiens väg bort från sopkaos hade sin början på 1990-talet i staden Capannori i Toscana. När en förbränningsanläggning skulle byggas där startade skolläraren Rossano Ercolini en proteströrelse som nu spridit sig i Europa. Idag leder han ett forskningscentrum som arbetar på hållbara lösningar och på att utveckla bättre förpackningar av material som är lättare att återanvända.I programmet hörs: Rossano Ercolini, skollärare, gräsrotsaktivist och föreståndare för Zero Waste Research Center i Capannori, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina.Programledare Marcus HanssonLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • I Sverige eldar vi upp en stor del av hushållssoporna. Men motståndet mot sopförbränning växer. I det i sopsammanhang så utskrattade Italien slår allt fler kommuner rekord i källsortering.

    En av världens modernaste sopförbränningsanläggningar Amager Resource Center i Köpenhamn, ser ut som ett hypermodernt kontorshus och har en skidbacke på taket. Inne i anläggningen eldas varje dag sopor från 300 lastbilar.Problemet med sopförbränningen är att värdefulla råvaror försvinner och gör det svårare att bygga upp ett kretsloppssamhälle. Dessutom släpps koldioxid ut när plasten eldas.Nu växer sig motståndet mot sopförbränning starkare på flera håll i Europa. I Milano har uppbyggandet av ett framgångsrikt källsorteringssystem lett till att byggandet av ännu en förbränningsanläggning stoppades.I programmet hörs Sune Scheibye, kommunikationsansvarig på Amager Resource Center, Jens Peter Mortensen, expert på cirkulär ekonomi och industri hos Danmarks Naturfredningsforening, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige.Programledare Marcus HanssonLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil.

    I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning.Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer.I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem?

    Under en fladdermusexkursion i en grotta vilar de fridlysta varelserna i vinterdvala. Kanske kan någon av deras släktingar i Kina ha varit ursprunget till det nya coronaviruset? Eller att det i sin tur har smittat andra djur?Även om genetisk kartläggning ser fladdermössen som en möjlig ursprungskälla är det långt kvar tills något är bevisat om ursprunget till det nya coronaviruset, SARS Cov2. Andra djur som myrkotten kan ha fungerat som mellanvärd. Men fladdermössen, som är den nästa vanligaste däggdjursarten, verkar under 50 miljoner år ha lärt sig att hantera en mängd virus. Deras immunförsvar kan vara en del av förklaringen.I programmet hörs: Johnny de Jong, fladdermusforskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Magnus Evander, professor i virologi Umeå universitet, Tomas Bergström, professor i virologi Sahlgrenska Akademien Göteborg, Wu Dan, ursprungligen från Wuhan i Kina.Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • Vad ska vi göra när våra kärnkraftverk blir för gamla och stängs ner? Lita på sol, vind och vatten, eller bygga nya smarta reaktorer? Så här skulle i så fall framtidens kärnkraft kunna se ut.

    En gång skulle den svenska kärnkraften stängas ner till 2010. Idag talar många för att den ska byggas ut med nya snabba reaktorer som ger energi i tusen år till. Andra hävdar att tekniken är dyr och farlig och har redan konkurrerats ut av de förnybara alternativen.Kommer vi att ha någon kärnkraft i framtiden och i så fall, i vilken form?I programmet hörs Erica Wallin, kommunikatör på SKB i Forsmark, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Markus Wråke, vd på forskningsföretaget Energiforsk, Thomas Sterner som är professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers, Göteborg och Janne Wallenius, professor i reaktorteknik på KTH i Stockholm.Programledare Tomas LindbladProducent Peter NormarkLjudtekniker Olof Sjöström David Hellgren

  • De svenska kärnkraftverken stängs ner om några decennier. Är det slut på atomåldern då, eller behöver vi bygga nya reaktorer?

    Framtiden energi måste vara klimatvänlig och fossilfri, men räcker det med vind och vatten? När alla bilar går på batteri och landet fylls av serverhallar kanske det krävs mycket mer elektricitet, och därmed ny kärnkraft? Åsikterna går isär. Kärnkraftens vänner ser gärna nya reaktorer för att få maximal trygghet i energiförsörjningen och ekonomin, medan andra forskare kan visa att vi klarar framtidens elbehov utan risker för radioaktiva utsläpp. Men vilket blir bäst?I programmet medverkar Lars Björnkvist, projektledare vid Ringhals kärnkraftverk, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Lina Reichenberg, forskare i fysisk resursteori vid Chalmers i Göteborg, Markus Wråke, vd för Energiforsk och Lennart Söder, professor i elkraftteknik vid KTH i Stockholm.Rättelse: Vid 1.30 anges fem reaktorer i drift från och med 2021. Det ska vara sex reaktorer.Programledare Tomas LindbladProducent Peter NormarkLjudtekniker Olof Sjöström David Hellgren

  • Att ta sig ur ofrivillig ensamhet kan vara svårt eftersom ensamhet ofta föder mer ensamhet. Men med insatser från individen - och samhället, går det att hitta vägar ut.

    Lisbeth Andersson lyckades vända ett alltför ensamt liv åt rätt håll, av egen kraft. Psykologen Anna Bennich menar att den som varit ofrivilligt ensam länge annars ofta behöver professionell hjälp för att komma vidare.I en internetbaserad behandling av ofrivillig ensamhet som testas vid Linköpings universitet får deltagarna kartlägga sin ensamhet och sina tankemönster, och de får konkreta uppdrag för att ta steg vidare. Majoriteten av deltagarna upplever att de blir hjälpta.Helen Andersson som arbetar med att föra samman ensamma människor menar att det behövs politiska insatser för att stävja problemet. Kanske en Ensamhetsminister, som de har i Storbritannien?I programmet hörs: Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare, Lisbeth Andersson, ofrivilligt ensam som lyckats skapa nya kontakter, Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi Linköping universitet, Helen Andersson, grundare Singel i Sverige, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam.Programledare Ylva Carlqvist WarnborgLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Ungefär var tjugonde svensk känner sig ensam. De som lever med kronisk ofrivillig ensamhet löper ungefär samma hälsorisker som de som röker, är ohälsosamt överviktiga eller inte tränar. Varför då?

    Vi människor lever med gamla gener i en ny värld. Ofrivillig ensamhet uppfattas av hjärnan som en hotfull situation som skapar ett stresspåslag som passade oss när vi befann oss bland rovdjuren ute i naturen men inte i den moderna vardagen.Ensamhet skapar ofta ännu mer ensamhet. Det vet Erika Karlsson som är mer ensam än hon vill och kan berätta om hur ensamheten påverkar hennes självförtroende och självkänsla.Samhället behöver ta frågan om ensamhet mer på allvar, säger läkaren och forskaren Peter Strang. Psykologen Anna Bennich menar att individen inte kan ta hela ansvaret för att ta sig ur ensamheten.I programmet hörs: Bengt Brülde, professor praktisk filosofi Göteborgs universitet, Erika Karlsson, ofrivilligt ensam, Peter Strang, professor i palliativ medicin och cancerläkare vid KI och Stockholms sjukhem, Anna Bennich, psykolog, psykoterapeut och författare.Programledare Ylva Carlqvist WarnborgLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Kenya har fått bukt med tjuvjakten, men fler stora djur som noshörning och elefant innebär också konflikter med en växande befolkning i områdena där djuren är. Och nu ska djurens marker utvidgas.

    Elefanter är inblandade i de flesta konflikterna mellan djur och människa i Kenya.Med ökande stammar av framför allt noshörning och elefant i Kenya, sker också fler möten med den växande befolkningen som bor inpå djurens marker. Vad tycker de om att naturskyddsområdena utökas för att göra plats för fler stora djur?I programmet medverkar: Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet, Allan Carlsson, expert på tjuvjakt och biologisk mångfald WWF Sverige, Yussuf Wato, chef artbevarande WWF Kenya, Lamanguju, byäldste Oloisukut conservancy, Colin Kibet, boende utanför Lewa wildlife conservancy.Programledare Katarina SundbergLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Vi förlorar allt fler av jordens djur då vi tar över deras livsmiljöer och överutnyttjar dem som resurs. I Afrika drabbas de stora däggdjuren hårt av tjuvjakt. Men i Kenya har man vänt trenden.

    Tjuvjakten på elefant och noshörning i Kenya var som värst under 80-talet. Men så kom en ny våg på 2010-talet, pådrivet av en asiatisk efterfrågan på noshörningshorn.En noshörnings två horn kan säljas för uppemot 5 miljoner kronor på den svarta marknaden, något som ledde till att spetsnoshörningarna i Kenya gick från 20000 djur på 1960-talet, till att nästan utplånas helt.På mindre än 30 år minskade elefantstammen i Kenya från 160000 djur till 16000 djur. Men med hård lagstiftning, ny övervakningsteknik och långtgående mandat för parkvakterna och deras attackhundar, har man fått stammarna av elefant och noshörning att återigen växa.I programmet medverkar Yussuf Wato, chef artbevarande, WWF Kenya, David Aruasa, parkvakt Mara Conservancy, Masai Mara, Kenya, Martin Mulama, chef för WWF Kenyas noshörningsarbete, Joel, parkvakt och hundförare Lewa wildlife conservancy, Tuqa Jirmo, chef Lewa wildlife conservansy, Kenya.Programledare Katarina SundbergLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Människans inverkan på klimatet är tydlig. Så löd budskapet som FN:s medlemsländer enades om 2013. Slutsatsen är väl belagd, samtidigt återstår mycket att utforska om jordens klimatsystem.

    Fjärde och sista delen av Klimatinsikten handlar om varför moln är så svåra att förstå sig på, och vad forskarna letar efter under isen i Antarktis.Oceanografen Anna Wåhlin reste till Västantarktis och lyckades ta sig fram med båt till den stora Thwaites-glaciären, som brukar kallas Domedagsglaciären eftersom det skulle få så stora konsekvenser för havsnivån om den smälte. Forskarna undersöker hur det går till när varma havsströmmar smälter glaciärisen, och den här gången hade de med sig en obemannad undervattensfarkost.I programmet hörs: Anna Wåhlin, som är professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, och meteorologiprofessorn Deliang Chen vid Göteborgs universitet.Programledare Malin AveniusProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • 1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare.

    I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium.Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007.I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore.Programledare Malin AveniusArkivresearch Stefan LyssaridesLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären.

    Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige.I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.Programledare Malin AveniusProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström