Episodes
-
00:44:35 Från sylta till lyxrestaurang
Vetenskapsradion Historia addDet började med enkla tavernor i medeltidens bondgårdar men utvecklades till matautomater, lyxrestauranger och statliga tredjeklasshak. Tobias Svanelid undersöker krogarnas långa historia i Sverige.
Följ med Tobias Svanelid och måltidshistorikern Richard Tellström till Gyldene Freden och hör om de svenska krogarnas drygt 700-åriga historia. Det började med enkla tavernor som skulle sätta stopp för våldgästning och utvecklades till syltkokande syltor, stormaktstida hämtmat i gårköken, 1800-talets lyxrestauranger och statliga tredjeklasskrogar med förbud för spritdrickande och varietésång.Dessutom om den svenska pizzerian som fyller 50 år i dagarna, men det är en födelsedag med frågetecken.Dick Harrison reder också ut hur historiker genom tiderna förhållit sig till fake news. - 00:44:27
När krigarkungen dog
Vetenskapsradion Historia addHur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag. Dessutom granskas två aktuella dataspel.
Det har gått 300 år sedan Karl XII stupade i Norge och Vetenskapsradion Historia undersöker vad krigarkungen kommit att betyda i Sverige allt sedan dess. Och hur var det egentligen med kulknappar och lönnmördare kommer vi någonsin att få klarhet i exakt vem som sköt kungen? Historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke diskuterar Karl XII med Tobias Svanelid.Dessutom om de två aktuella svenskutvecklade dataspelen Battlefield V och Crusader Kings II Holy Fury. Hur gör man ett bra historiskt dataspel och hur mycket kan eller måste man tumma på den historiska vetenskapligheten för att få till en givande spelupplevelse? Dice Lars Gustafsson och Paradox Henrik Fåhraeus diskuterar frågorna. -
Missing episodes?
- 00:44:42
Fartygskatastrofen Per Brahe
Vetenskapsradion Historia addFölj med till den stormiga novembernatten 1918 då Per Brahe gick under på Vättern. En fartygskatastrof som innebar trollmålaren John Bauers död, men vad var det som var så speciellt med hans troll?
Den 20 november 1918 gick ångbåten Per Brahe under på Vätterns stormiga vågor. Med i djupet följde trollmålaren John Bauer. Tobias Svanelid undersöker vad som orsakade fartygskatastrofen för 100 år sedan och vilka spår av händelsen som finns kvar på Vätterns botten.Dessutom tar vi reda på vad som är så speciellt med just John Bauers troll. Idag upplever trollen en renässans i böcker och på filmduken och folklivsforskaren Tora Wall forskar kring trollens betydelse i folktron och som turistmagneter.Dick Harrison besvarar frågan om vad som var Sverige och vad som var någonting annat i det svenska stormaktsväldet på 1600-talet. - 00:44:33
Muslimska sexhandböcker och nazizombies
Vetenskapsradion Historia addMedeltida sexmanualer tipsade arabiska män hur de kunde bli bättre älskare och avslöjar också en liberal syn på homosexualitet i 900-talets Bagdad. Dessutom om aktuella nazizombiefilmen Overlord.
Trädildos, kyssar och smek skulle ge goda muslimer ett bra sexliv. Åtminstone enligt de arabiska sexualhandböcker som under medeltiden lästes och memorerades av muslimska män i syfte att göra dem till bättre älskare. Pernilla Myrnes forskning om böckerna avslöjar en helt ny syn på arabvärldens syn på homosexualitet och kvinnans roll i sängen.Dessutom om bioaktuella Overlord som vältrar sig i vår tids omättliga fascination för nazizombies. Medievetaren Eva Kingsepp granskar varifrån våra föreställningar om nazistiska zombier och galen nazistisk mytologi egentligen härstammar.Och så svarar Dick Harrison på frågan om hur vi länge vi tyckt att det varit bättre förr.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:24
När det Stora Kriget tog slut
Vetenskapsradion Historia addHur fredlig blev världen efter att Första världskriget tog slut? Tobias Svanelid granskar krigets efterdyningar och spår som leder långt in i vår egen tid.
Den 11 november klockan 11.00 år 1918 lades vapnen ned på västfronten. Första Världskriget var slut, men långt ifrån alla omfamnade freden. Författaren Nils Fabiansson och Tobias Svanelid diskuterar hur fredlig världen blev efter den 11 november 1918 och hur spåren av första världskriget länge kom att prägla Europa, bland krigsfångtransporter i Skåne, av drunknade sjömän som fallit offer för oröjda minor och ett Vilda Västfronten dit få vågade bege sig.Dessutom om hur vapenstilleståndet och frederna i Versailles och Trianon än idag präglar dagspolitiken i exempelvis Ungern, Nordirland och Mellanöstern.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida Sverige någons in varit ockuperat av främmande makt allt sedan Kalmarunionens dagar. - 00:44:22
Livet vid borgen
Vetenskapsradion Historia addFölj med till Biskopstuna - en av Sveriges mäktigaste medeltidsborgar som arkeologerna nu undersöker för att få veta mer om livet vid borgen. Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen - skorporna!
Nu undersöker arkeologerna hur livet kan ha tett sig vid en svensk medeltidsborg. Vid Biskopstuna i Åkersberga gräver professionella arkeologer och amatörer efter medeltidens fogdar, handelsmän och jungfrur som rört sig kring borgen som en gång var en av Sveriges mäktigaste.- Det är ju människorna vi är intresserade av, som levde sina liv på och i närheten av Biskopstuna, säger Ann Marie Hållans Stenholm som är en av arkeologerna på platsen.Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen i fälttåget mot Norge som inleddes för exakt 300 år sedan stenhårda skorpor. Tobias Svanelid provsmakar skorporna och diskuterar med historieprofessorn Jan Lindegren hur Sverige och svensk krigföring kom att revolutioneras av dom.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den populära medeltidsmyten primae noctis att lokala adelsmän fick ligga med traktens nygifta brudar. Recept på Karl XII:s succariebröd:Använd 2 liter degvätska, inklusive surdeg till 3 kilo osiktat rågmjöl.Degen jäses i 16 timmar och knådas därefter ut till en limpa som gräddas i ugnen på låg värme, ca 125 grader, i drygt 6 timmar. Brödets innertemperatur skall ha stigit till 96-98 grader.När limpan har gräddats ska den stå svalt i åtta dagar för att kunna skäras utan att smula för mycket. Använd en rejäl (!) kniv för att skära brödet i tärningar med 2 centimeter sida som sedan torkas på ca 60 graders värme över natten i ugn.Skorporna förtärs sedan, gärna efter att ha doppats i fransk konjak! - 00:44:31
Historisk rättvisa för vem?
Vetenskapsradion Historia addVad är historisk rättvisa och vem är offer och förövare i kolonialismens och slaveriets historia? Tobias Svanelid debatterar frågan med två aktuella författare.
De senaste decennierna har offer för västvärldens kolonialism och slaveri rest till Europa för att få upprättelse, ursäkt och ersättning. Men hur utmäter man en historisk rättvisa, vem är offer och vem ska be om ursäkt?I Vetenskapsradion Historia diskuterar Tobias Svanelid frågorna med etikprofessorn Göran Collste, aktuell med boken Historisk rättvisa, och Fredrik Segerfeldt, författare till Den svarte mannens börda som vill vända på begreppen kolonialism och slaveri och se dem i ett världshistoriskt perspektiv.Dessutom granskar vi bioaktuella Halvdan Viking, baserad på Martin Widmarks bästsäljande barnböcker om vikingapojken Halvdan. Lite för mycket Ronja och lite för lite vikingatid tycker arkeologen Kristina Ekero Eriksson. - 00:44:46
Så lät Stockholm 1701
Vetenskapsradion Historia addSkalmejor, trumpeter och marscherande fötter - så lät Stockholm den 21 augusti 1701 när Narvafanorna paraderades genom staden. Tobias Svanelid nagelfar ett 300-årigt återskapat ljud.
På eftermiddagen den 21 augusti 1701 paraderades över 200 ryska fanor genom gatorna i Gamla Stan. Nu ställs det unika krigsbytet från Slaget vid Narva ut på Armémuseum där besökaren också för första gången får chans att höra hur triumfparaden i Stockholm lät.- Musik och ljud är ett sätt att komma närmre historien, menar Karin Tetteris, intendent vid museet som låtit historiker och musikvetare fundera ut hur Stockholm kan ha låtit just denna dag, 1701.I Vetenskapsradion Historia granskar vi hur nära vi kan komma ett 300-årigt gatuljud.Dessutom berättas om det omtolkade Riddarholmsskeppet, som visat sig spela en central roll i Sveriges historia.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur man tänkte kring tronföljare efter Karl XIII.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:40
Slaget vid Covadonga
Vetenskapsradion Historia addFölj med Tobias Svanelid till Covadonga i spanska Asturien, platsen för ett slag mellan kristna och muslimer för 1 300 år sedan som allt sedan 700-talet påverkat Spaniens historia på djupet.
För 1 300 år sedan möttes kristna och muslimska trupper i ett blodigt slag bland Asturiens berg i norra Spanien. Tobias Svanelid åker till Covadonga, platsen för slaget för att ta reda på vad som egentligen hände här i början av 700-talet och vad platsen kommit att betyda för Spanien.Traditionellt räknas Covadonga som starten på Reconquistan, den kristna återerövringen av Spanien, och därför har platsen fått en central roll i spansk historieskrivning. Men hur historiker sett på Reconquistan, och på de många hundra år då kristna, muslimer och judar bodde sida vid sida på den iberiska halvön har varierat och ofta färgats av politiska hänsyn. - 00:44:30
Rustningsmakeriet är tillbaka
Vetenskapsradion Historia addTobias Svanelid pressar sig in i en rustning modell 1600 för att diskutera rustningsmakeriets återkomst i Sverige. Från att ha varit utdött sedan 1700-talet vill dagens smeder nu återinföra yrket.
Tobias Svanelid provar riddarrustningar och stormhattar från 1600-talet i Albert Collins rustningssmedja i Mölnbo. Albert och hans kollegor hoppas nu återinföra rustningssmidet som ett etablerat hantverksyrke i Sverige, med egna gesäll- och mästarprov och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar rustningsmakeriets ädla konst.Dessutom om tiden då den mångtusenåriga traditionella västerländska medicinen gav vika för modern läkarvetenskap. Idéhistorikern Annelie Drakman har undersökt hur skiftet egentligen gick till när praktiker som åderlåtning och koppning plötsligt sågs som föråldrade och farliga. - 00:44:44
Tågkatastrofen i Getå
Vetenskapsradion Historia addUrban Björstadius går ombord på olyckståget F1200 som var med om Sveriges värsta tågolycka för 100 år sedan. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa.
Över 40 personer fick sätta livet till vid tågolyckan i Getå 1918, Sveriges genom tiderna värsta järnvägskatastrof. Vetenskapsradion Historia återvänder till olyckståget, som än idag finns till beskådan på järnvägsmuseet i Gävle och som nu, hundra år senare, ska färdas samma sträcka och vid olycksplatsen minnas de som omkom.Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa. För trettio år sedan fick den historiska bokutgivningen fart efter Peter Englunds Poltava, och än idag står sig historisk facklitteratur och prosa stark, menar förlagschefen Erik Osvalds på Historiska Media.Och så reder Dick Harrison ut missförstånden kring den spanska inkvisitionen. Det var knappast den hänsynslösa mordmaskin som 1500-talets propagandister och Monty Python velat göra gällande.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:31
Tillbaka till Djävulsön
Vetenskapsradion Historia addFölj med Tobias Svanelid till frukade Djävulsön, platsen där Papillon sonade sina brott. Och till istidens Europa där vargen Alpha banade vägen för människans nära relation till hundar.
Vetenskapsradion Historia bänkar sig i biofåtöljen för att granska två aktuella filmer. Historieprofessorn Roddy Nilsson reder ut hur jobbigt det egentligen var att sitta fången på Djävulsön, den fruktade franska fångkolonin där Papillon hamnar i filmen med samma namn. Och varför inrättades fångkolonier över huvud taget?Dessutom om bioaktuella Alpha, där en stenålderspojke blir bästis med en varg och därmed inleder en mångtusenårig relation mellan människan och hunden. Men vad säger egentligen forskarna om filmens teorier och vad vet vi idag om hur hundens domesticering gått till?Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida romarna motionssimmade i sina romerska bad.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:38
Barkbrödets tid
Vetenskapsradion Historia addFölj med Tobias Svanelid till barkbrödens och lavpannkakornas Sverige och hör om hur svälten på 1860-talet avslöjade ett Sverige som vi inte vill kännas vid idag.
Nödårens Sverige på 1860-talet kan berätta mycket om hur ett samhälle fungerar i en extrem krissituation. Författaren Magnus Västerbro har undersökt missväxtens och svältens Sverige och hittar flera paralleller mellan det samhället och dagens.- Det är när ett samhälle hamnar under stress som man märker hur det ser på vilka människor som är värda något och vilka som inte är det, säger han.Dessutom om det kvinnoförtryckande systemet med reglementerad prostitution som upphörde för 100 år sedan. Ett system som påstod sig vilja skydda svenskarna från könssjukdomar, men som i praktiken lade all skuld på kvinnorna.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:39
Bland 200-åriga ångbåtar och misslyckade ångflygplan
Vetenskapsradion Historia addFölj med Tobias Svanelid ombord på ångbåtsparaden som firar den första reguljära ångbåtstrafiken i Sverige för 200 år sedan. Och hör om Flugan - ett svenskt försök att få ett ångflygplan att fungera.
För 200 år sedan stävade hjulångaren Amphitrite på sin jungfrutur till Drottningholm. Det markerade starten för Sveriges första reguljära ångbåtstrafik, en händelse som nu firats stort med en ångbåtsparad längs samma rutt. Tobias Svanelid hoppar ombord för att undersöka ångbåtens framgångsrika historia och nutida charm.Dessutom om det misslyckade försöket med ett svenskt ångflygplan. Nyligen hängdes Flugan upp i Tekniska museets entréhall, uppfinnaren Carl-Richard Nybergs försök att komma upp i luften med hjälp av en ångdriven flygmaskin. Flyghistorikern Carl Rönn berättar om experimenten, och varför Flugan aldrig fick luft under vingarna.Och så svarar Dick Harrison på frågan om jesuiterna verkligen var så onda intrigmakare som populärkulturen velat göra gällande. - 00:44:31
Arnhem – ett allierat fiasko
Vetenskapsradion Historia addMakthungriga befäl skapade ett blodigt fiasko under Operation Market Garden menar militärhistorikern Antony Beevor som mnu är aktuell med en bok om slaget. Dessutom om medeltidens skrytbygge Norrtil.
Den allierade förlusten vid Arnhem under Operation Market Garden under september 1944 var en dåligt planerad katastrof enligt författaren Antony Beevor, som nu är aktuell med en historik över slaget som vill tvätta bort ett äldre heroiskt skimmer.Dessutom om de dryga 1 500 svenska medborgare som stred i den amerikanska krigsmakten under andra världskriget, men vars historia berättas först nu av författaren Lars Gyllenhaal.Och så besöker vi de aktuella arkeologiska utgrävningarna vid Norrtil vid Sigtuna det välbevarade hemmet för en mäktig vikingatida familj och senare en av medeltidens rikaste män.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:35
Säljägarna i Nynäshamn
Vetenskapsradion Historia addFör 4500 år sedan levde säljägare ute på de vindpinade skären vid Nynäshamn. Tobias Svanelid undersöker vilka dessa märkliga människor var och vilka spår de lämnat efter sig.
Följ med Tobias Svanelid till Norvik på Södertörn där arkeologerna nu undersöker en 4 500 år gammal stenåldersboplats. Här levde en gång medlemmar ur den gropkeramiska kulturen, en grupp jägare och samlare som rörde sig längs Sveriges östkust i jakt på sin favoritföda sälkött. Men hur kom det sig att det i Skandinavien vid den här tiden kunde finnas två så vitt skilda kulturer den jordbrukande och den säljagande?Dessutom uppmärksammas vad som egentligen hände under invasionen av Tjeckoslovakien för 50 år sedan. Det var på morgonen den 21 augusti 1968 som världen vaknade upp till nyheterna om Sovjetunionens invasion i Prag, och historieprofessorn Kristian Gerner berättar om sina egna minnen från händelsen.Och så är Dick Harrison tillbaka för att reda ut vad som egentligen hände med de supermäktiga Habsburgarna stämmer det att deras många kusingiftermål till slut fördärvade familjens DNA? - 00:44:37
Pyttefolk och tigerstekar i hängmattan
Vetenskapsradion Historia addHör Tobias Svanelid och hans bok- och spelpaneler tipsa om de bästa historiska böckerna och spelen att njuta av i sommar!
Hör Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid tipsa tillsammans med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om de bästa böckerna att ta med till hängmattan i sommar. Något för alla utlovas såsom stormande 1700-talskärlek, seglivade småfolk och kvinnliga bågskyttar under korstågen.Dessutom tipsas om två historiska brädspel, där spelarna i det ena förflyttas till medeltidens Orléans, i det andra ska överleva på Robinson Kruses öde ö, bland annat genom att tillaga tigerstek!De böcker som nämns i programmet är:Völvor, krigare och vanligt folk av Kent AnderssonKvinnliga krigare av Stefan HögbergDe små folkens historia av Ingmar KarlssonJugoslaviens undergång av Sanimir ResicVenedig: En vägvisare i tid och rum av Carin Norberg och Carl ThamSamlare, jägare och andra fågelskådare av Susanne Nylund SkogEbba Hochschild: Att leva efter döden av Caroline Ranby68 av Henrik BerggrenFörnuft eller känsla av Brita PlanckFinanskrascher av Lars Magnusson Spelen som testas är:Orléans av Reiner StockhausenRobinson Crusoe - Adventures on the Cursed Island av Ignazy Trzewiczek - 00:44:26
Bronsåldersstadens kollaps
Vetenskapsradion Historia addTobias Svanelid besöker den svenska arkeologiska expeditionen på Cypern där man nu söker efter svaret på vad som drabbade bronsåldersstäderna för 3000 år sedan och orsakade bronsålderns kollaps.
- Det är som att jobba som Indiana Jones, berättar Alfred Sjelvgren som är en av arkeologerna som gräver på platsen.I Hala Sultan Tekke vid Larnaca på Cypern har svenska arkeologer under ledning av Peter Fischer grävt sedan 2010. Det de hittat är en av bronsålderns största och rikaste städer, där brons och purpurfärgade textilier en gång exporterades runt Medelhavet och ända upp till Sverige för drygt 3000 år sedan. Men den rika handelsstadens öde blev våldsamt. I likhet med så många andra Medelhavsstäder gick Hala Sultan Tekke under i en våldsam händelse som beskrivits som bronsålderns kollaps och kanske kan fynden från utgrävningen ge svar på vad som hände.- Jag tror att det är en kombination av bidragande orsaker som orsakade kollapsen, menar Peter Fischer, arkeologiprofessor vid Göteborgs universitet. Klimatförändringar, revolutioner och folkvandringar gjorde att många av bronsålderns högkulturer, inklusive den på Cypern, gick under. - 00:44:09
Lyssnarfrågemarathon med Dick Harrison
Vetenskapsradion Historia addDick Harrison kastar sig ur startgroparna för att svara på så många lyssnarfrågor som möjligt. Hör om hovnarrarnas, gräsklippningens och Les Misérables historia i årets lyssnarfrågemarathon!
Vad skiljer en galler ifrån en kelt? Vilken revolution pågår i Les Misérables och hur odlades bin på medeltiden? Det har blivit dags för årets lyssnarfrågefest i Vetenskapsradion Historia där historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet tar sats för att svara på så många av lyssnarnas frågor som han mäktar med.Hör honom reda ut frågor om människoätande muränor, om Lillbritannien och om hovnarrarnas viktiga funktion.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:06
Postdemokrati och rösträttskamp
Vetenskapsradion Historia addVi lever i ett postdemokratiskt samhälle, där latteval blir viktigare än ett politiskt engagemang. Tobias Svanelid tecknar vägen från kampen för allmän och lika rösträtt till dagens postdemokrati.
Vi lever i en postdemokrati, menar konsthistorikern Jeff Werner, som guidar runt på Swedenborgsgatan i Stockholm en perfekt symbol för en ny demokratisk plats där det handlar mer om valet av lattesort än om politiskt parti.Vetenskapsradion Historia tecknar postdemokratins moderna historia men går också tillbaka till tiden då allt började, med kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige för hundra år sedan. Karin Kvist Geverts på Kungliga Biblioteket berättar om forskningen som tar tempen på den svenska demokratins födslovåndor.Dessutom en lyssnarfråga som anknyter till ämnet och vill ha svaret på när vi egentligen borde fira hundraårsminnet av den allmänna och lika rösträtten.Programledare är Tobias Svanelid. - Show more