Episodes
-
00:44:45 Bombningarna över Södermalm och Strängnäs 1944
Vetenskapsradion Historia addFölj med Vetenskapsradion Historia till Södermalm i Stockholm där ryska plan släppte bomber för exakt 75 år sedan och hör vittnet som själv skadades av bomberna.
Natten till den 23 februari 1944 flög ryska bombplan över Stockholms skärgård, Södermalm och Strängnäs och släppte bomber. Som genom ett mirakel skadades bara ett fåtal personer, men händelsen uppmärksammades stort i andra världskrigets Sverige och allt sedan dess har man sökt förklaringar till vad som hände. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius har träffat ett av vittnena till händelsen som också skadades av bomberna och besöker platserna på Södermalm som drabbades för att utröna vad som hände där för 75 år sedan.Dessutom om ny forskning om stenålderns jättestenar megaliterna och hur det gick till när européer började bygga gigantiska stenprojekt som Stonehenge och Carnac.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om biskoparnas bråkiga arméer.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:45
Drottningbråk på bion
Vetenskapsradion Historia addMissa inte bråket mellan Maria av Skottland och Elisabeth av England - 1500-talets ikoniska maktkamp som nu är aktuell på bioduken. Och hör om vad antika och medeltida kartor kan berätta om historien.
Filmen Mary Queen of Scots är aktuell på svenska biografer och Vetenskapsradion Historia låter drottningexperten Karin Tegenborg Falkdalen granska filmens historiska kvalitéer.- De är som två motpoler i sin kamp om makten i England och Skottland, men filmen fokuserar kanske lite för mycket på avundsjuka och utseendefixering snarare än de politiska striderna, menar historikern.Dessutom dyker vi ner bland sjöormar och hundhuvudsmänniskor i de historiska kartorna. Thomas Reinertsen Berg har gått igenom kartornas historia från hällristningarnas och sumerernas tidevarv till vår egen tid och menar att kartor i alla tider har varit en spegel för det samhälle då de tillverkats.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kartritandet i det antika Grekland. Hade verkligen grekerna så dålig koll på vad som fanns bortom Medelhavets vågor?Programledare är Tobias Svanelid. -
Missing episodes?
- 00:44:45
Jakten på naziguldet
Vetenskapsradion Historia addVad hände med det sista av nazisternas guld? Journalisten Marcus Wallén hittar ett spår som leder till Sverige. Dessutom om Dyatlovincidenten för sextio år sedan dit en svensk arkeolog nu återvänder.
I Andra världskrigets slutskede gömdes enorma mängder guld och konstskatter av nazisterna skatter som systematiskt plundrats från erövrade länders centralbanker och av individer som förintats av Tredje Riket. Mycket av skatterna har återfunnits, men inte allt. Journalisten Marcus Wallén har spårat en av naziguldets vägar från Alperna till Sverige och Tobias Svanelid träffar honom för att få reda på mer.Dessutom tar vi tempen på Sveriges Indiana Jones, arkeologen Richard Holmgren som tillsammans med expeditionskamraten Andreas Liljegren just nu befinner sig i Uralbergen för att komma närmare en lösning på mysteriet kring Dyatlovincidenten 1959, då nio ryska skidåkare oförklarligt dog i de vintriga bergen. - 00:44:45
Göteborg fyller 400
Vetenskapsradion Historia addGöteborg fyller 400 år, men borde staden fira nu i dagarna snarare än 2021? Vetenskapsradion Historia reder ut stadens historia på plats vid Gamla Älvsborgs fästning.
Göteborg förbereder sig för sitt 400-årsjubileum som uppmärksammar att staden fick sina stadsprivilegier 1621, men kanske var det redan i januari 1619 som staden kom till? Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Älvsborgs fästning som för exakt 400 år sedan återigen blev svenskt efter att landet betalat ett skyhögt krigsskadestånd. Historikern Håkan Strömberg berättar om Älvsborgs andra lösen och om de första planerna på det moderna Göteborg.Dessutom reder Dick Harrison ut Norrlands tidiga historia som alltför länge varit bortglömd av svenska historiker.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:45
Förintelsens sista vittnen
Vetenskapsradion Historia addVad händer med minnet av Förintelsen när dess sista vittnen försvinner? Följ med Tobias Svanelid till aktuella utställningen på Historiska museet för att få svaret.
Snart tystnar rösterna som kan berätta om egna fruktansvärda minnen av Förintelsen. Tobias Svanelid besöker den nya utställningen Speaking Memories Förintelsens sista vittnen på Historiska Muséet i Stockholm där besökaren får ta del av de judiska överlevarnas berättelser om Förintelsen berättelser som också är en del av Sveriges historia.Men vad händer med Förintelsen när händelsen förvandlas från ett aktivt minne till att bli historia? Hör museichefen Katherine Hauptman, grundaren för Judisk kultur i Sverige Lizzie Oved Scheja och överlevaren Tobias Rawet som berättar om sin egen barndom i Lodz gettho och koncentrationslägret Ravensbrück.Veckans lyssnarfråga handlar om vem som historiskt har störst rätt till namnet Makedonien, och Dick Harrison reder ut i namnbråket. - 00:44:45
Operation Palmen – sälar i svensk krigstjänst
Vetenskapsradion Historia addFölj med Vetenskapsradion Historia till sälstationen Palmen på Gålö, den topphemliga basen som skulle förvandla sälar till ubåtsjagare. Dessutom om fornborgen Eketorps skelett som nu analyseras.
Sälar skulle hjälp Sverige att skydda sig mot ubåtar under andra världskriget. Vetenskapsradion Historia besöker sälstationen Palmen på Gålö i Stockholms skärgård, en gång en av landets topphemliga militärbaser, som idag förvandlas till en turistattraktion som vill berätta om sälarnas roll i försvaret av Sverige.Dessutom om människoskeletten från fornborgen Eketorp på Öland. Kroppar som grävdes upp för femtio år sedan, men som först nu analyseras i syfte att ta reda på mer om livet och kanske också striderna vid Ölands mest kända fornborg.Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur det gick till när Island drabbades av piraträder.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:36
Välkommen till medeltidens närmaste stad!
Vetenskapsradion Historia addArkeologer undersöker nu "Sveriges närmaste stad" - Enköping, vars historia visar sig långt äldre och mera färgrik än vad vi tidigare trott. Dessutom om vikingatågen i österled som bedrevs utan skepp!
En sprudlande hamn med skeppsbesök från Venedig. Rika biskopar, myllrande tjugondedagsmarknader och vargtokiga jägare. Välkommen till medeltidens Enköping, där arkeologerna nu söker stadens allra äldsta rötter.Dessutom om svenska vikingaskepp som kanske inte alls var så bra på att genomsegla dom ryska floderna. Tidigare historikers teorier om hur svenska vikingar tog sig till Kiev och Bysans ifrågasätts nu i en aktuell bok.Och så reder Dick Harrison ut hur det gick till när handelsorganisationen Hansan gick under.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:44
Karolinernas dödsmarsch
Vetenskapsradion Historia addFölj med Tobias Svanelid till fjällen mellan Norge och Sverige där tusentals karoliner frös ihjäl för 300 år sedan. Och hör om vad Sveriges äldsta fotografier om samer kan berätta om folkgruppens liv.
För trehundra år sedan frös tusentals svenska soldater ihjäl i fjällen mellan Norge och Sverige. Karolinernas dödsmarsch var stormaktens Sveriges stora tragedi som frusit sig fast i vårt historiemedvetande och Tobias Svanelid diskuterar händelsen med historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke.Dessutom tittar vi på de äldsta fotografierna av samer i Sverige. Bilderna som nyss fyllt 150 år är lika knivskarpa idag och ger förbluffande insikter om samernas värld på 1800-talet och idag, menar etnologen Jan Garnert.Dessutom listar vi 2018 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Följ med oss likt Indiana Jones till egyptiska mumieverkstäder och sjunkna antika skepp. - 00:44:19
Historieåret 2018 summeras
Vetenskapsradion Historia addMissa inte Vetenskapsradion Historias årskrönika där Tobias Svanelid summerar det viktigaste, allvarligaste och roligaste som hände i historiebevakningen under det gångna året!
Bronsålderskollapser, fånglägerhelvete och unika ögonvittnesskildringar av mordet på Axel von Fersen. När Tobias Svanelid summerar årets historiska år blandas högt och lågt, komik och allvar. Lyssna och återvänd till tågolyckans Getå, tungvattenaktionens Rjukan, reconquistans Covadonga och en alldeles för liten riddarrustning som programledaren pressar sig in i. Och missade du berättelserna när de sändes får du nu chansen att höra om den dråpliga kastmaskinsolyckan och om en drygt 100-årig bulle! - 00:44:45
Lägg Beowulf och mammutar under granen!
Vetenskapsradion Historia addHistoriska brädspel och dussintalet böcker är några av tipsen från Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappsprogram. Hör om Beowulf, sabeltandade tigrar och gäckande indoeuropéer!
Nya rön om hjälten Beowulf, livsfarliga istidsutmaningar och ett 400-årigt giftmord har alla en självklar plats under årets julgranar. Allt enligt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid som samlar boktipsarna Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius samt spelpanelen i denna 800:e upplaga av programmet.Hör om Dalslands historia, om historiska kartor, om 200-årsjubilerande Stilla Natt och få tips om vad du ska ge historienörden i julklapp i år.De böcker och spel som nämns i programmet är:Horet i Hälsta av Jonas Lindström och Karin Hassan JanssonAllt är gift, om dödliga ämnen och deras roll i historien av Olle MatssonMänniskan har alltid vandrat av Jeanette VarbergKällan på botten av tidens brunn av Anders KaliffDalslands historia av Dick HarrisonGeografins makt, tio kartor som förklarar världen av Tim MarshallKartornas historia av Thomas Reinertsen BergLydia Wahlström av Ingrid PärletunDen kvinnliga tvåsamhetens frirum med redaktörerna Eva Borgström och Hanna Markusson WinkvistTräd, en vandring i den svenska skogen av Gunnar WetterbergVäggarnas vittnesbörd av Dominic IngemarkDet dunkla pusslet, spionagets historia från Faraos ögon och öron till global nätspaning av Wilhelm AgrellBeowulf - den nordiska bakgrunden av Bo GräslundGott nytt år! Drakar, eldar och champagne av Lena Kättström HöökNeanderthal av Phil Eklund, Sierra Madre GamesHistory of the World av Gary Dicken, Steve Kendall och Phil Kendall, Z-Man Games - 00:44:35
Rösträtt inte något för alla
Vetenskapsradion Historia addHur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan? Tobias Svanelid undersöker grupperna som kom att stå utanför Sveriges viktiga demokratireform.
Den 17 december 1918 fattades beslutet som skulle förvandla Sverige till en demokrati. Allmän och lika rösträtt skulle införas i framtida val och i år firas jubileumsdagen med en extrainsatt flaggdag. Men rösträtten var egentligen inte allmän och Vetenskapsradion Historia undersöker vilka grupper som länge skulle fortsätta att stå utanför rösträtten också efter reformerna socialbidragstagare, kriminella, så kallade sinnesslöa, utlänningar och alla under 23 års ålder. Fia Sundevall och hennes kollegor i projektet Allmän rösträtt? menar att rösträttens begränsningar säger mycket om hur vi ser på demokrati och mänskliga rättigheter.Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om hur Ungerns förflutna som migrationsmakt präglar det moderna Ungerns inställning till invandring.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:35
Från sylta till lyxrestaurang
Vetenskapsradion Historia addDet började med enkla tavernor i medeltidens bondgårdar men utvecklades till matautomater, lyxrestauranger och statliga tredjeklasshak. Tobias Svanelid undersöker krogarnas långa historia i Sverige.
Följ med Tobias Svanelid och måltidshistorikern Richard Tellström till Gyldene Freden och hör om de svenska krogarnas drygt 700-åriga historia. Det började med enkla tavernor som skulle sätta stopp för våldgästning och utvecklades till syltkokande syltor, stormaktstida hämtmat i gårköken, 1800-talets lyxrestauranger och statliga tredjeklasskrogar med förbud för spritdrickande och varietésång.Dessutom om den svenska pizzerian som fyller 50 år i dagarna, men det är en födelsedag med frågetecken.Dick Harrison reder också ut hur historiker genom tiderna förhållit sig till fake news. - 00:44:27
När krigarkungen dog
Vetenskapsradion Historia addHur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag. Dessutom granskas två aktuella dataspel.
Det har gått 300 år sedan Karl XII stupade i Norge och Vetenskapsradion Historia undersöker vad krigarkungen kommit att betyda i Sverige allt sedan dess. Och hur var det egentligen med kulknappar och lönnmördare kommer vi någonsin att få klarhet i exakt vem som sköt kungen? Historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke diskuterar Karl XII med Tobias Svanelid.Dessutom om de två aktuella svenskutvecklade dataspelen Battlefield V och Crusader Kings II Holy Fury. Hur gör man ett bra historiskt dataspel och hur mycket kan eller måste man tumma på den historiska vetenskapligheten för att få till en givande spelupplevelse? Dice Lars Gustafsson och Paradox Henrik Fåhraeus diskuterar frågorna. - 00:44:42
Fartygskatastrofen Per Brahe
Vetenskapsradion Historia addFölj med till den stormiga novembernatten 1918 då Per Brahe gick under på Vättern. En fartygskatastrof som innebar trollmålaren John Bauers död, men vad var det som var så speciellt med hans troll?
Den 20 november 1918 gick ångbåten Per Brahe under på Vätterns stormiga vågor. Med i djupet följde trollmålaren John Bauer. Tobias Svanelid undersöker vad som orsakade fartygskatastrofen för 100 år sedan och vilka spår av händelsen som finns kvar på Vätterns botten.Dessutom tar vi reda på vad som är så speciellt med just John Bauers troll. Idag upplever trollen en renässans i böcker och på filmduken och folklivsforskaren Tora Wall forskar kring trollens betydelse i folktron och som turistmagneter.Dick Harrison besvarar frågan om vad som var Sverige och vad som var någonting annat i det svenska stormaktsväldet på 1600-talet. - 00:44:33
Muslimska sexhandböcker och nazizombies
Vetenskapsradion Historia addMedeltida sexmanualer tipsade arabiska män hur de kunde bli bättre älskare och avslöjar också en liberal syn på homosexualitet i 900-talets Bagdad. Dessutom om aktuella nazizombiefilmen Overlord.
Trädildos, kyssar och smek skulle ge goda muslimer ett bra sexliv. Åtminstone enligt de arabiska sexualhandböcker som under medeltiden lästes och memorerades av muslimska män i syfte att göra dem till bättre älskare. Pernilla Myrnes forskning om böckerna avslöjar en helt ny syn på arabvärldens syn på homosexualitet och kvinnans roll i sängen.Dessutom om bioaktuella Overlord som vältrar sig i vår tids omättliga fascination för nazizombies. Medievetaren Eva Kingsepp granskar varifrån våra föreställningar om nazistiska zombier och galen nazistisk mytologi egentligen härstammar.Och så svarar Dick Harrison på frågan om hur vi länge vi tyckt att det varit bättre förr.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:24
När det Stora Kriget tog slut
Vetenskapsradion Historia addHur fredlig blev världen efter att Första världskriget tog slut? Tobias Svanelid granskar krigets efterdyningar och spår som leder långt in i vår egen tid.
Den 11 november klockan 11.00 år 1918 lades vapnen ned på västfronten. Första Världskriget var slut, men långt ifrån alla omfamnade freden. Författaren Nils Fabiansson och Tobias Svanelid diskuterar hur fredlig världen blev efter den 11 november 1918 och hur spåren av första världskriget länge kom att prägla Europa, bland krigsfångtransporter i Skåne, av drunknade sjömän som fallit offer för oröjda minor och ett Vilda Västfronten dit få vågade bege sig.Dessutom om hur vapenstilleståndet och frederna i Versailles och Trianon än idag präglar dagspolitiken i exempelvis Ungern, Nordirland och Mellanöstern.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida Sverige någons in varit ockuperat av främmande makt allt sedan Kalmarunionens dagar. - 00:44:22
Livet vid borgen
Vetenskapsradion Historia addFölj med till Biskopstuna - en av Sveriges mäktigaste medeltidsborgar som arkeologerna nu undersöker för att få veta mer om livet vid borgen. Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen - skorporna!
Nu undersöker arkeologerna hur livet kan ha tett sig vid en svensk medeltidsborg. Vid Biskopstuna i Åkersberga gräver professionella arkeologer och amatörer efter medeltidens fogdar, handelsmän och jungfrur som rört sig kring borgen som en gång var en av Sveriges mäktigaste.- Det är ju människorna vi är intresserade av, som levde sina liv på och i närheten av Biskopstuna, säger Ann Marie Hållans Stenholm som är en av arkeologerna på platsen.Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen i fälttåget mot Norge som inleddes för exakt 300 år sedan stenhårda skorpor. Tobias Svanelid provsmakar skorporna och diskuterar med historieprofessorn Jan Lindegren hur Sverige och svensk krigföring kom att revolutioneras av dom.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den populära medeltidsmyten primae noctis att lokala adelsmän fick ligga med traktens nygifta brudar. Recept på Karl XII:s succariebröd:Använd 2 liter degvätska, inklusive surdeg till 3 kilo osiktat rågmjöl.Degen jäses i 16 timmar och knådas därefter ut till en limpa som gräddas i ugnen på låg värme, ca 125 grader, i drygt 6 timmar. Brödets innertemperatur skall ha stigit till 96-98 grader.När limpan har gräddats ska den stå svalt i åtta dagar för att kunna skäras utan att smula för mycket. Använd en rejäl (!) kniv för att skära brödet i tärningar med 2 centimeter sida som sedan torkas på ca 60 graders värme över natten i ugn.Skorporna förtärs sedan, gärna efter att ha doppats i fransk konjak! - 00:44:31
Historisk rättvisa för vem?
Vetenskapsradion Historia addVad är historisk rättvisa och vem är offer och förövare i kolonialismens och slaveriets historia? Tobias Svanelid debatterar frågan med två aktuella författare.
De senaste decennierna har offer för västvärldens kolonialism och slaveri rest till Europa för att få upprättelse, ursäkt och ersättning. Men hur utmäter man en historisk rättvisa, vem är offer och vem ska be om ursäkt?I Vetenskapsradion Historia diskuterar Tobias Svanelid frågorna med etikprofessorn Göran Collste, aktuell med boken Historisk rättvisa, och Fredrik Segerfeldt, författare till Den svarte mannens börda som vill vända på begreppen kolonialism och slaveri och se dem i ett världshistoriskt perspektiv.Dessutom granskar vi bioaktuella Halvdan Viking, baserad på Martin Widmarks bästsäljande barnböcker om vikingapojken Halvdan. Lite för mycket Ronja och lite för lite vikingatid tycker arkeologen Kristina Ekero Eriksson. - 00:44:46
Så lät Stockholm 1701
Vetenskapsradion Historia addSkalmejor, trumpeter och marscherande fötter - så lät Stockholm den 21 augusti 1701 när Narvafanorna paraderades genom staden. Tobias Svanelid nagelfar ett 300-årigt återskapat ljud.
På eftermiddagen den 21 augusti 1701 paraderades över 200 ryska fanor genom gatorna i Gamla Stan. Nu ställs det unika krigsbytet från Slaget vid Narva ut på Armémuseum där besökaren också för första gången får chans att höra hur triumfparaden i Stockholm lät.- Musik och ljud är ett sätt att komma närmre historien, menar Karin Tetteris, intendent vid museet som låtit historiker och musikvetare fundera ut hur Stockholm kan ha låtit just denna dag, 1701.I Vetenskapsradion Historia granskar vi hur nära vi kan komma ett 300-årigt gatuljud.Dessutom berättas om det omtolkade Riddarholmsskeppet, som visat sig spela en central roll i Sveriges historia.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur man tänkte kring tronföljare efter Karl XIII.Programledare är Tobias Svanelid. - 00:44:40
Slaget vid Covadonga
Vetenskapsradion Historia addFölj med Tobias Svanelid till Covadonga i spanska Asturien, platsen för ett slag mellan kristna och muslimer för 1 300 år sedan som allt sedan 700-talet påverkat Spaniens historia på djupet.
För 1 300 år sedan möttes kristna och muslimska trupper i ett blodigt slag bland Asturiens berg i norra Spanien. Tobias Svanelid åker till Covadonga, platsen för slaget för att ta reda på vad som egentligen hände här i början av 700-talet och vad platsen kommit att betyda för Spanien.Traditionellt räknas Covadonga som starten på Reconquistan, den kristna återerövringen av Spanien, och därför har platsen fått en central roll i spansk historieskrivning. Men hur historiker sett på Reconquistan, och på de många hundra år då kristna, muslimer och judar bodde sida vid sida på den iberiska halvön har varierat och ofta färgats av politiska hänsyn. - Show more