Dagens Nyheter Podcasts

  • Under det gångna året har det debatterats kring fiktion som tar tydligt avstamp i verkliga personer och händelser - men som samtidigt tar sig konstnärliga friheter när det kommer till detaljer och tolkningar. Nu senast har det handlat om TV-serien "En kunglig affär" om kung Gustav V och hans relation till Kurt Haijby.

    Vilka konstnärliga friheter kan man ta sig som filmskapare? Vilka risker finns det när verklighet blandas upp med fiktion? Samtal med Per Svensson, skribent Dagens Nyheter, och Emma Engström, filmkritiker på Sveriges Radios kulturredaktion.Den mytologiserade prinsessan Diana fängslar fortfarande publikenRedan innan hennes tragiska och dramatiska död var prinsessan Diana en mytologiserad figur i den samtida populärkulturen. Hon var samtidigt både Askungen; den bedragna hustrun och Rapunzel som låsts in i tornet. I veckan är det biopremiär för ännu en Diana-skildring: filmen "Spencer", som utspelar sig under ett outhärdligt julfirande på godset Sandringham, där kronprinsessan desperat letar efter en väg ut ur det kungliga fängelset.Reportage om varför berättelsen om Lady Di fortfarande fängslar publiken, med skådespelaren Kristen Stewart och regissör Pablo Larreín.Friskare hjärna med körsångKan den åldrande hjärnan hållas friskare och skarpare med hjälp av körsång? Frågan har ställts av ett nytt forskningsprojekt som försöker få svaret genom att studera sjungande pensionärer.P1 Kulturs Helena Nordenberg har träffat några av de inblandade.Dostojevskij och debattsidornas lockelseFjodor Dostojevskij skrev annat än romaner. Men varför? 200 år efter författarens död läser Vincent Flink Amble-Naess hans slagfärdiga opinionsjournalistik.Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

  • Cilla Banck levde fattig och ensam i skånska Arild. Hennes anteckningsbok ger en säregen bild av hennes tid. Kulturredaktionens Mattias Berg dyker in i en 1800-talsmänniskas värld.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017.Vad är egentligen tidens gång? Eller omvärlden? Och vilka spår sätter allt det där i en enskild människas medvetande?I sin ljuvliga lilla bok Vad Cilla Banck visste gör Lundahistorikern Peter K. Andersson ett allvarligt försök att svara på de här omöjliga frågorna. Den är tunn inte ens 100 sidor men blir redan efter min första läsning tung av understrykningar och hundöron.Som framgår av titeln, kretsar den kring en viss Fröken Cilla Banck som bodde ensam och fattig i en stuga i skånska fiskeläget Arild mellan 1830 och 1906. Undertiteln är En 1800-talsmänniskas världsbild vilket ganska exakt fångar Anderssons anspråk. Mikro- eller mentalitetshistoria, som det kallas mer fackmässigt.Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräktOch att just Cilla Banck intresserar en historiker, beror på att hon till skillnad från de flesta andra outbildade ur fiske- och bondemiljö vid den här tiden skrev en sorts dagbok. Där nedtecknade hon verkligen allt möjligt. Från klassiska minnesanteckningar om egna utflykter eller dödsfall i byn till avskrifter ur veckotidningar, psalmböcker, Bibeln och olika slags kalendrar.Dessutom skapade hon med tidens gång ett museum, eller kanske snarare kuriosakabinett, i sitt hem enligt ungefär samma osorterade princip. En samtida besökare vittnar om hur Cilla Banck började med att visa den första tekanna som kom till Arild och stolt berättade att den tillverkats vid en förfärligt stor fabrik i industrialismens England, för att så småningom föras till lilla Arild av sjömän över havet.Museet var också fullt av betydligt mer långväga föremål. Samma besökare räknar upp fågelbon från Indien, träpapegojor från Kanarieöarna, mandarinkostymer, chilenska kalabasser, sjötång från Stilla Hafvet, japanska kokkärl, ryska mjölkbyttor. Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräkt.Efter Cilla Bancks död revs museet, vilket knappast hade skett om hon varit en välbärgad kvinna med kulturell nimbus. Men dagboken finns kvar, i all sin målmedvetna gåtfullhet. Peter K. Andersson påpekar att vi nästan alltid betraktar historien ur de mer priviligierades perspektiv. Själv, skriver han, har han ändå försökt ta reda på hur de fattiga som ofta inte kunde vare sig läsa eller skriva faktiskt tänkte. Han liknar det arbetet vid en sorts dekryptering: som att hitta en gammal mystisk bok skriven med ett chiffer vars system sedan länge gått förlorat.Stilbildaren i genren, en influens så stark att den samtidigt tycktes släcka ut alla sina efterföljare, var den italienska historikern Carlo Ginzburg som 1976 kom ut med boken Osten och maskarna. Den handlade om en så kallad vanlig människas världsbild några hundra år före Cilla Banck. Nämligen den italienske mjölnaren Menocchios, som på 1500-talet satte sig upp mot kyrkan med sina tankar om skapelsen.Man kan diskutera hur representativ den här mjölnaren faktiskt var. Hur som helst blev han också oerhört intresserad av filosofi och kyrkan ansåg Menocchios hemsnickrade läror så farliga att han brändes på bål som kättare.Och det är ju ett av mikro- eller mentalitetshistoriens dilemma: att ovanliga människor oftast ändå är intressantare än vanliga. När någon blivit tillräckligt speciell, transformeras åtminstone personen från den ena kategorin till den andra, och lämnar de mindre speciella kvar i historiens skugga.Hur kan man då få reda på någonting alls om dem? Ja, ett sätt, kanske det enda, är att studera hela kollektivet: alltså statistik. Efter att jag själv läst Osten och maskarna när den kom ut i Sverige i början av 80-talet, och då tycktes ligga på vart och vartannat nattduksbord, började jag också studera ämnet i tiden, ekonomisk historia innan jag alltför snabbt kroknade på alla dessa opersonliga förteckningar. Med viss fasa minns jag särskilt den om årsförbrukningen av salt sill under medeltiden.Cilla Banck gör faktiskt också förteckningar, eller åtminstone listor, men på ett helt annat sätt. Peter K Andersson menar att de påminner om trollformler, som traditionellt användes för att skapa trygghet och kontroll.Så hon listar, bokstavligen, allt mellan himmel och hav. Mycket handlar förstås om religion. Till exempel följande förteckning: Guds sons blodsutgjutelser. Först i omskärelsen, 2 i Gethsemane, 3 wid hudflängningen, 4 törnekröningen, 5 wid purpurmantelns afryckande, 6 wid händers och fötters genomborrande, 7 wid sidosårens öppnande.Men framför allt är det ju havet som i fiskeläget Arild är världens början och slut, alltings mått, livet och döden. Risken för drunkning var också ständigt närvarande. Cilla Banck listar hela släkter som dött ut i sjöfartens spår. Till och med hennes egen bror förekommer i en sådan till synes opersonlig förteckning: Efvenledes omnämnes sjömannen Lars Banck som gick bort ifrån skonerten Örnen, det hände i Norsjön den 6 april 1853.Hon sammanfattar också allt detta tragiska i en speciell lista: Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353 Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Under Cilla Bancks levnad förändras ändå den globala sjöfartens villkor dramatiskt. När hon föds 1830 hade det inte gått mer än ett decennium sedan den allra första överfarten med ångbåt över Atlanten. Sedan kom de stora passagerarfartygens tid. Suezkanalen och Nordostpassagen band plötsligt ihop jordklotet på ett nytt sätt och med undervattenskablarna för telegrafi vid mitten av 1800-talet blev havet det viktigaste kommunikationsmediet även för den mest inbitna landkrabba.På så sätt flyter havets förändringar ihop med mediehistorien. Dagstidningarnas genombrott skedde också just under hennes livstid. När Cilla Banck precis var på väg att lämna tonåren, 1848, grundades Sydsvenska Dagbladet. 1864 blev Dagens Nyheter den första massmarknadstidningen, riktad till många prenumeranter med ett lägre pris.Vad ser vi då av allt det här i hennes dagbok? Eller, för att tala med bokens titel: Vad var det som Cilla Banck visste?På det ger Peter K. Andersson inget rakt svar, hur nu ett sådant skulle se ut. Men han påpekar till exempel att en dagstidning och då Helsingborgs Dagblad bara nämns en enda gång i hennes dagböcker. Däremot märks den parallellt framväxande populärpressen desto tydligare.Framför allt handlar det om Triumf: Sveriges billigaste veckotidning, som den kallades i annonserna. Ur den har Cilla Banck bland annat skrivit av artiklar om werldens äldsta bibliotek och den fruktansvärdaste jordbäfning som i historisk tid hemsökt menskligheten. I sina listor kan hon också blanda rena faktauppgifter om digerdöden och Stockholms grundande med en äventyrlig teori om tidpunkten för Jesu återkomst till jorden.Så allt detta visste Cilla Banck. Med sin bok har Peter K. Andersson nu gett oss en ömsint nyckel till hela den här krypterade historien: visat hur en enda person kan fungera som konkret länk mellan abstrakta begrepp som makro- och mikro. Hur de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Eller som Andersson själv skriver i bokens allra sista stycke, om Cilla Bancks världsbild: Det som utmärker den är inte i första hand dess lantliga utgångspunkt utan dess kumulativa och oanalytiska förhållande till kunskap. Det viktigaste är bara att veta.Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPeter K Andersson: Vad Cilla Banck visste. Ellerströms, 2017.

  • Veckans avsnitt börjar med struliga datorer och Karins nya favoritknep på Google. Sedan diskuterar vi en vid det här laget viral artikel ur Dagens Nyheter som börjar med en skolmiljardär som inspekterar en toalett och slutar...

  • Julen tycks ofta utgöra en avgörande tid för Boris Johnson – han har både vunnit val och pressat fram brexitavtal under högtiden de senaste åren. Men 2021 ser det mörkare ut för den tidigare till synes osårbare brittiske premiärministern. Ett av skälen är en eventuellt olaglig julfest på 10 Downing Street. Katrine Marçal, som bevakar Storbritannien för Dagens Nyheter, berättar om kritikstormen mot Boris Johnson och hur det påverkar det politiska läget i Storbritannien.

    Programledare: Ülkü Holago Producent: Palmira Koukkari Mbenga Ljudteknik: Patrik Miesenberger Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

  • Emma Frans och Maja Åström synar ett antal vanliga påståenden om intelligens, ställer dem mot vetenskapen och kommer fram till vad som är sant, falskt eller mittemellan. Vi hör också Maria Gunther, doktor i partikelfysik, författare och vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter samt Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

  • Ja tänk hur det kan bli, det är ju snudd på att man slås av tanken på att det faktiskt ser ut som fanns det ett bakomliggande syfte med denna utvecklingsriktning.

    Det är då allt en förfärlig tur att det inte gör det alltsedan dåtidens skolminister Herr Bagges dagar:

    Ett avgörande problem för kommunikation - eftersom ord kan påverka tankar - på Svenska, som är starkt kopplat till det en alltså gång i tiden varandes statsrådet Bagge stavas
    E R I K W E L L A N D E R.

    Hans motto var: Skriv klart, Skriv enkelt, Skriv kort, Skriv riktig Svenska.
    Riktig för vem undrar vi naturligtvis lite violblygt och försynt? Med avseende på att han faktiskt också skapade även en ”annan” svenska som kallas kanslisvenska!

    Kansli (lat. cancellaria, ty. kanzlei, fr. chancellerie, eng. chancery) blev under medeltiden det sammanfattande namnet på de tjänstemän, som skötte expeditionen hos kungar och furstar, emottog inkommande handlingar samt uppsatte och avfärdade utgående handlingar.
    Namnet har uppenbarligen samma ursprung som kansler och betecknade väl först den lokal, där ifrågavarande tjänstemän arbetade, men sedan kollektivt dem själva som ämbetsmyndighet. Kansliet blev överallt ett viktigt organ för den uppväxande regeringsmakten, och de främsta kanslitjänstemännen var ofta nog furstens rådgivare på samma gång som hans organ för den formella expeditionen, men i den mån nya ämbeten och ämbetsverk uppstod för särskilda områden av regeringen, modifierades kansliets ställning på olika sätt.

    Resultatet blev, tänka fritt är stort, men att tänka rätt är större.

    Alltså, vi upprepar ett beteende till givna förutsättningar genom att tro att vi kommer utvecklas genom att inte förändra vårt beteende - därför måste omvärlden förändras istället.
    Resultatet: ”I Sverige har vi till och med ett eget psykologiskt tillstånd som kallas för Stockholmssyndromet, ett tillstånd som gör att vi inte bara längtar efter belönande kemikalier som bedövar oss, vi är verkligen förälskade i parasiterna på samhällskroppen, vi älskar helt enkelt våra iglar fästingar och löss. Vi har tagit skydd bakom det som förtrycker oss alltmer.
    Vi är nu närmast så totalt förvirrade som befolkning, att vi inte ens reagerar längre över fullkomligt uppenbara galenskaper som påförs eller uppdagas. Varken finansministern eller statsministern möter tjära och fjädrar när de indirekt – obs inte direkt – uttrycker sig inte på något vis tillhöra etablissemanget!

    Så långt har det alltså gått.

    Allt som betyder någonting är det bedövande korta och ytliga perspektivet, men det kommer en reaktion även på detta eftersom tiden jämnar ut allt till ett.
    En gång i tiden, på de medeltida universiteten, Studerande man i Trivium. Det var grunden, läroplanen. Den krävdes. Dess delar var: grammatik, logik och retorik.
    Grammatik: inredningen till språket.

    Logik: giltiga och ogiltiga anslutningar i samband med ett formellt argument; metoden för korrekt resonemang; de deduktiva länkarna i en kedja, i slutet av vad som verkar till en slutsats.

    Retorik: muntlig och skriftlig presentation; användning av språket för att nå ett mål; förmågan att övertyga, även i ljuset av motargument.

    Idag är föremålet för Trivium inte bara bagatelliserat. Det har krossats till pulver.
    Så i anledning av utvecklingen, så kan det ju finnas en mer än blygsam poäng med lite retrospektiva betraktelser, inte minst med avseende på vem det var som faktiskt ansvarade för språkvården under i princip hela 1900 talets senare hälft.
    Så tar vi detta igen!!!

    I Dagens Nyheter 1944-11-25 så skriver Wilhelm Scharp en artikel som nu måste bringa lite ljus från verkligheten till ytterligare någon.

    ”Med förundran och beklämning ha många demokratiskt och nationellt tänkande svenskar följt denna skolas tillkomst och utveckling. Samtidigt som stor möda och kostnad nedlägges på att utreda förutsättningarna för en ny svensk skolordning, som skall bli grundvalen för våra barns uppfostran till effektiva och lojala samhällsmedborgare, i vårt fria svenska samhälle, ha samma personer som stått i spetsen för denna skolutredning – statsrådet Bagge -generaldirektör Holmberg och professor Erik Wellander – aktivt lånat sin medverkan till upprättandet av en av de mest effektiva och farliga centraler för öppen eller inlindad nazistpropaganda som tänkas kan.

    ”Ha dessa herrar ens tagit del av den första satsen i denna för alla tyska skolor gemensamma och bindande programskriften?

    Denna lyder ”Den tyska skolan är en del av den nationalsocialistiska uppfostringsordningen, den har till uppgift att i förening med andra folkuppfostringsmedel, men med de för den säregna uppfostringsmedlen, forma den nationalsocialistiska människan”

    #CarlNorberg #DeFria #RealNews

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Ja tänk hur det kan bli, det är ju snudd på att man slås av tanken på att det faktiskt ser ut som fanns det ett bakomliggande syfte med denna utvecklingsriktning. Det är då allt en förfärlig tur att det inte gör det alltsedan dåtidens skolminister Herr Bagges dagar: Ett avgörande problem för kommunikation - eftersom ord kan påverka tankar - på Svenska, som är starkt kopplat till det en alltså gång i tiden varandes statsrådet Bagge stavas E R I K W E L L A N D E R. Hans motto var: Skriv klart, Skriv enkelt, Skriv kort, Skriv riktig Svenska. Riktig för vem undrar vi naturligtvis lite violblygt och försynt? Med avseende på att han faktiskt också skapade även en ”annan” svenska som kallas kanslisvenska! Kansli (lat. cancellaria, ty. kanzlei, fr. chancellerie, eng. chancery) blev under medeltiden det sammanfattande namnet på de tjänstemän, som skötte expeditionen hos kungar och furstar, emottog inkommande handlingar samt uppsatte och avfärdade utgående handlingar. Namnet har uppenbarligen samma ursprung som kansler och betecknade väl först den lokal, där ifrågavarande tjänstemän arbetade, men sedan kollektivt dem själva som ämbetsmyndighet. Kansliet blev överallt ett viktigt organ för den uppväxande regeringsmakten, och de främsta kanslitjänstemännen var ofta nog furstens rådgivare på samma gång som hans organ för den formella expeditionen, men i den mån nya ämbeten och ämbetsverk uppstod för särskilda områden av regeringen, modifierades kansliets ställning på olika sätt. Resultatet blev, tänka fritt är stort, men att tänka rätt är större. Alltså, vi upprepar ett beteende till givna förutsättningar genom att tro att vi kommer utvecklas genom att inte förändra vårt beteende - därför måste omvärlden förändras istället. Resultatet: ”I Sverige har vi till och med ett eget psykologiskt tillstånd som kallas för Stockholmssyndromet, ett tillstånd som gör att vi inte bara längtar efter belönande kemikalier som bedövar oss, vi är verkligen förälskade i parasiterna på samhällskroppen, vi älskar helt enkelt våra iglar fästingar och löss. Vi har tagit skydd bakom det som förtrycker oss alltmer. Vi är nu närmast så totalt förvirrade som befolkning, att vi inte ens reagerar längre över fullkomligt uppenbara galenskaper som påförs eller uppdagas. Varken finansministern eller statsministern möter tjära och fjädrar när de indirekt – obs inte direkt – uttrycker sig inte på något vis tillhöra etablissemanget! Så långt har det alltså gått. Allt som betyder någonting är det bedövande korta och ytliga perspektivet, men det kommer en reaktion även på detta eftersom tiden jämnar ut allt till ett. En gång i tiden, på de medeltida universiteten, Studerande man i Trivium. Det var grunden, läroplanen. Den krävdes. Dess delar var: grammatik, logik och retorik. Grammatik: inredningen till språket. Logik: giltiga och ogiltiga anslutningar i samband med ett formellt argument; metoden för korrekt resonemang; de deduktiva länkarna i en kedja, i slutet av vad som verkar till en slutsats. Retorik: muntlig och skriftlig presentation; användning av språket för att nå ett mål; förmågan att övertyga, även i ljuset av motargument. Idag är föremålet för Trivium inte bara bagatelliserat. Det har krossats till pulver. Så i anledning av utvecklingen, så kan det ju finnas en mer än blygsam poäng med lite retrospektiva betraktelser, inte minst med avseende på vem det var som faktiskt ansvarade för språkvården under i princip hela 1900 talets senare hälft. Så tar vi detta igen!!! I Dagens Nyheter 1944-11-25 så skriver Wilhelm Scharp en artikel som nu måste bringa lite ljus från verkligheten till ytterligare någon. ”Med förundran och beklämning ha många demokratiskt och nationellt tänkande svenskar följt denna skolas tillkomst och utveckling. Samtidigt som stor möda och kostnad nedlägges på att utreda förutsättningarna för en ny svensk skolordning, som skall bli grundvalen för våra barns uppfostran till effektiva och lojala samhällsmedborgare, i vårt fria svenska samhälle, ha samma personer som stått i spetsen för denna skolutredning – statsrådet Bagge -generaldirektör Holmberg och professor Erik Wellander – aktivt lånat sin medverkan till upprättandet av en av de mest effektiva och farliga centraler för öppen eller inlindad nazistpropaganda som tänkas kan. ”Ha dessa herrar ens tagit del av den första satsen i denna för alla tyska skolor gemensamma och bindande programskriften? Denna lyder ”Den tyska skolan är en del av den nationalsocialistiska uppfostringsordningen, den har till uppgift att i förening med andra folkuppfostringsmedel, men med de för den säregna uppfostringsmedlen, forma den nationalsocialistiska människan” #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Idag bjuder vi på ett porträtt av filmregissören Jane Campion, en mästare på att skildra tystnad i film. Vi har också sett hennes senaste film, "The power of the dog".

    BOKEN OM HILDEBRAND BESKRIVER EN TYSTNADSKULTURI den nya boken "G som i gärningsman" av Sören Karlsson och Deanne Rauscher framkommer att filmregissören Staffan Hildebrand utnyttjat unga pojkar sexuellt. P1 Kulturs kritiker Felicia Frithiof har läst boken och berättar hur författarna tecknar en bild av en tystnadskultur som möjliggjorde övergreppen.INGET NYTT I DOKUMENTÄREN "PRIZE OF SILENCE" OM JEAN-CLAUDE ARNAULT OCH SVENSKA AKADEMIENHösten 2017 vittnade 18 kvinnor i Dagens Nyheter om att de kränkts sexuellt av den s k kulturprofilen. En publicering som ledde till såväl rättsliga följder som att Svenska Akademien rämnade av inre motsättningar. På söndag är det premiär för en ny dokumentärserie om händelseförloppet, "Prize of silence", som visas på Viaplay. Vår kritiker Gunnar Bolin har tjuvtittat och är inte imponerad.VI ÅKER TILL OSLO OCH LUKTAR PÅ KONSTENKan man lukta sig fram till konstnärlig kvalitet? På konstmuseet Astrup-Faernley i Oslo visas just nu en utställning som kretsar kring luktsinnet. Det är konstnären Sissel Tolaas som utforskat dofternas värld i nästan 30 års tid och nu fått sin hittills största utställning här. P1 Kulturs konstkritiker Mårten Arndtzén åkte till Oslo för att sniffa kultur. SKRIVANDET VAR HENNES BILJETT UT FRÅN MENTALSJUKHUSETDagens klassikeressä handlar om författaren Janet Frame och hennes självbiografiska trilogi "En ängel vid mitt bord", tecknad av Anneli Dufva. Där beskrivs bl a filmregissören Jane Campions möten med Janet Frame, och hur Campion efter Janet Frames död 2004 beskrev henne med orden: "Hon var inte ensam, hon var fri."

  • Hanne Kjöller är journalist och författare. Hon har varit ledarskribent på Dagens Nyheter och innan dess har hon arbetat på Expressen, Sundsvalls tidning och Bohusläningen. Idag är hon aktuell med boken: Handbok för fifflare.

  • Det har blivit allt vanligare att svenskar får vård utomlands. Till exempel fick Jessika Forslund sin adhd-diagnos i Danmark. Vi berättar också om 17-årige Hugo Nordvall som tvingas sluta särskolan.

    Vi berättar också att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är nära att bli överens om pensionerna, enligt Dagens Nyheter.

  • Solstormar kan orsaka en internetapokalyps och vi måste vara förberedda, menar experter bakom en ny studie. I värsta fall kan kraftfulla utbrott på solen slå ut stora delar av internet och ge störningar i flera månader. Linus Larsson, techredaktör på Dagens Nyheter, berättar i Studio DN om den nya studien.

    Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

  • Vissa kallar det lösningen på klimatkrisen, ett sätt att nå 1,5-gradersmålet – andra menar att det är en livsfarlig distraktion. Den nya anläggningen Orca på Island, som suger upp koldioxid ur luften och förvandlar den till sten, har skapat rubriker världen över. Peter Alestig, klimatredaktör på Dagens Nyheter, berättar om tekniken och dess potential.

    Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

  • Journalistiken har inte levt upp till sin uppgift att bevaka klimatkrisen och granska klimatpolitiken. Så mycket är oberättat, menar Alexandra Urisman Otto, klimatreporter på Dagens Nyheter, som gästar dagens avsnitt. Hur ska man nu komma ikapp?

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Klarar mediebranschen att bli granskade? Och hur långt har vi kvar till perfekta robotröster? Det kollar vi in i nya avsnittet av Publicistpodden.

    Mediekritik är något som de flesta i branschen har ett kluvet förhållande till. Det är en nödvändig del av vår utveckling, samtidigt äter det energi och ger upphov till pseudodebatter. Jonas Nordling har tagit ett snack med Johan Cedersjö, som utifrån sin roll på radioprogrammet Medierna kanske mer än någon annan vet hur branschen reagerar på kritik och granskning. Dessutom kollar vi in statusen på utvecklingen mot artificiella röster, något de flesta mediebolag drömmer om. Jonas Nordling bjöd in Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef på Bonnier News och Dagens Nyheter, för att få höra mer om läget.
  • Vad mer behöver man egentligen säga när vi ser till vilka som representerar Sverige i Davos?

    Isabelle Axelsson Climate and Environmental Activist, FridaysForFuture,

    Karolina Eklöw Global Shaper, Stockholm Hub,

    Börje Ekholm President and Chief Executive Officer, Ericsson,

    Kristina Lagerstedt Chief Executive Officer, Founder, 1928 diagnostics,

    Martin Lundstedt President and Chief Executive Officer, Volvo,

    Daniel Sachs Chief Executive Officer, Proventus,

    Karl-Petter Thorwaldsson President, Swedish Trade Union Confederation,

    Johan Torgeby President and Chief Executive Officer, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB),

    Jacob Wallenberg Chairman, Investor, Sweden Level 1Top Executive

    Peter Wolodarski Editor-in-Chief, Dagens Nyheter,

    Erik Ekudden Chief Technology Officer, Ericsson,

    Carl-Johan Hagman Chief Executive Officer, Stena,

    Lars Stenqvist Chief Technology Officer, Volvo Group,

    Åsa Tamsons Senior Vice-President; Head, Business Area Technologies and New Businesses, Ericsson,

    Isabella Lövin Deputy Prime Minister and Minister for Environment and Climate of Sweden

    Magdalena Andersson Minister of Finance of Sweden

    Ann Linde Minister of Foreign Affairs of Sweden


    Mohamad Al Jounde Member of the Board, Gharsah Sweden,

    Leif Johansson Chairman of the Board, AstraZeneca, Sweden


    Lars G. Nordström Chairman of the Board, Vattenfall, Sweden


    H.R.H. Prince Daniel of Sweden Prince of Sweden and Duke of Västergötland

    Ulf Pehrsson Vice-President, Government and Industry Relations, Ericsson,

    Carl Bildt Co-Chair, European Council on Foreign Relations (ECFR),

    Carl-Henric Svanberg Chairman of the Board, Volvo Group,

    Greta Thunberg Climate and Environmental Activist,

    #CarlNorberg #DeFria #RealNews

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se