David Rasmusson Podcasts
-
Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina.
I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.
Gott nytt år!
Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin Olin
Programledare: Robin Olin
[email protected] -
De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.
För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.
Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.
Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål. Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.
Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.
Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner. David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid resterna av segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.
Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.
Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad. Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.
Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet. Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning. Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.
Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.
En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.
Ett sådant undantag har två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen Skogseth
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.
David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.
Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.
Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI. Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.
Flera länder satsar nu på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.
Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup. Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.
Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Hundratals republikanska kandidater som ställer upp i mellanårsvalet i USA upprepar Donald Trumps påstående om att presidentvalet 2020 blev stulet. Vad innebär det för framtiden för den amerikanska demokratin?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikts Robin Olin reser till delstaten Arizona i USA. Där ute i det torra ökenlandskapet försöker han ta reda på vad som händer när valförnekare får makt. Inför mellanårsvalet 8 november är det hundratals kandidater runtom i USA som liksom Donald Trump menar att presidentvalet 2020 blev stulet. Nu kan de få stort inflytande över själva hjärtat av den amerikanska demokratin, valsystemet
Robin Olin träffar traditionella republikaner som Rusty Bowers och Clint Hickman. Republikaner som efter att de vägrat tro på Donald Trumps konspirationsteorier förlorat sina positioner i partiet.
Rusty Bowers pressades efter presidentvalet av Donald Trump att försöka ogiltigförklara valet. Men eftersom han inte fick se några bevis på valfusk så vägrade han, ett beslut som kostat honom hans politiska framtid.På ett politiskt möte för Trumpanhängare träffar vi Mark Heley som är övertygad om at demokraterna fuskade i valet och under en biltur i Arizonas öken förklarar han vad det är som får driver honom och varför han är orolig för demokratins framtid i USA.
Men oron för demokratins framtid finns över hela det politiska spektret. David Rasmusson ringer upp två kända amerikanska forskare Lawrence Lessig och Larry Jacobs som båda är bekymrade över vad det kommer innebära att valförnekande politiker nu kan få makt över själva valsystemet.
I Arizona åker Robin Olin hem till Martha Chansley, mamma till den så kallade Qanonshamanen, Jake Angeli. Jake sitter numera i fängelse för sin roll vid stormningen av Kapitolium 6 januari 2021, men många Republikaner ser honom istället som en politisk fånge och hjälte.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Tekniker: Heinz Wennin
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Abortmotståndarna i USA jublade efter Högsta domstolens beslut i somras, och nu hoppas de på ännu strängare lagar. Men kan abortfrågan i själva verket leda till en framgångsvåg för Demokraterna i kongressvalet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter ett metodisk och tålmodigt arbete kunde abortmotståndarna i USA i somras skörda sin största seger när Högsta domstolen rev upp domslutet Roe v Wade. Flera amerikanska delstater har nu infört omfattande begränsningar i aborträtten och en tredjedel av alla amerikanska kvinnor har nu inte längre rätt att göra abort där de bor.
Sveriges Radios USA-korrespondent Cecilia Khavar reser runt och träffar desperata kvinnor som nu tvingas resa långt för att kunna få en abort. Hon pratar också med abolitionisterna, de mest extrema abortmotståndarna. De är inte nöjda med den lagstiftning som nu finns och vill istället att både abortläkare och kvinnor som genomgår abort ska kunna dömas för mord.
Men samtidig som abortmotståndarna känner sig stärkta av sina segrar så växer också motståndet mot dem. Robin Olin intervjuar Carol Downer som var en av pionjärerna i de underjordiska abortnätverk som fanns för över 50 år sedan. David Rasmusson tar kontakt med dagens motståndsrörelse som har har andra förutsättningar. Globalisering, internet och abortpiller har förenklat motståndet.
Samtidigt som många delstater i USA infört hårda abortlagar har grannlandet i söder, Mexiko, gått åt andra hållet. Abort är nu lagligt i Mexiko och Lotten Collin intervjuar Verónica Cruz från organisationen Las Libres som nu hjälper kvinnor från USA till Mexiko för att kunna göra abort.
Inför det stundande mellanårsvalet i USA har abort seglat upp som en viktig politisk fråga, och många tror att det kan gynna Demokraterna. Ledande republikaner börjar nu distansera sig från de mer extrema abortmotståndarna av rädsla för att förlora valet. Cecilia Khavar träffar Paul Waggoner ledamot i Kansas representanthus, en långvarig abortmotståndare som sponsras av olika pro life-grupper men som nu har svårare att svara på frågor om abort.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Cecilia Khavar, Lotten Collin
Tekniker: Maria Bergström, Emilia Martin, Matilda Eriksson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022. I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland.
Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.
Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.
Just protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.
Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.
Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning. I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.
I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.
Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson Löfgren
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Trots nyvunna segrar på slagfältet finns en oro i Ukraina att Europa ska tröttna på att skicka vapen och pengar. Nu kämpar Ukraina på två fronter, både mot Putin och mot krigströttheten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan åker vi tillbaka till Ukraina. Ett Ukraina där hoppet om att faktiskt besegra Ryssland på slagfältet nu börjat spira efter en framgångsrik motoffensiv . Men samtidigt med framgångarna på slagfältet tornar orosmolnen upp sig. Kommer Europa orka fortsätt stödja Ukraina i kampen mot Putin?
Korrespondent Lubna El-Shanti återvänder till staden Mykolaiv, nära den södra fronten i Ukarina. En stad där kranvattnet åter börjat rinna efter att de våldsamma ryska attackerna nu upphört. En stad där både kamplusten och krigströttheten spirar parallellt. Bland annat hör vi guvernör Vitalyj Kim som berättar att han nu har svårt att sova utan ljudet av artilleribeskjutning.
David Rasmusson ringer upp den kända ukrainska krigskorrespondenten Illia Ponomarenko vid Kyiv Independent som beskriver ett krig av eviga artilleridueller och som också menar att den ukrainska motoffensiven har ett delvis politiskt syfte. Den ska visa omvärlden att de vapen och pengar som doneras till Ukraina ger effekt och att det är viktigt att vapenleveranserna fortsätter. Men att sända det budskapet kommer med ett högt pris i människoliv.
Programledare Robin Olin intervjuar Christoph Trebesch på forskningsinstitutet Kiel Institute som kartlägger omvärldens stöd till Ukraina. Hans siffror visar att Europa ligger långt efter USA i sitt stöd och att vissa rika Västeuropeiska länder ligger långt ner på listan över de som bidrar till krigsinsatsen. Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid försvarshögskolan, efterfrågar tydligare besked från Europa. Hur mycket och hur länge man är beredda att understödja Ukraina både ekonomiskt och militärt?
Runtom i världen kämpar ukrainska flyktingar och exilukrainare för att omvärlden inte ska glömma bort kriget. I Helsingborg demonstrerar Måndagsrörelsen på Stortorget och där står bland annat Tanja Urba. Hon kom till Sverige från Ukraina för 13 år sedan och hon tycker sig ha börjat se tecken på trötthet bland helsingborgarna .
Mycket fokus har lags på vapenleveranserna till Ukraina, men det ekonomiska stödet är kanske ännu viktigare. Ekonomikommentator Kristian Åström beger sig till den hemlighetsfulla Yes-konferensen i Kiev där den ukrainska ekonomin står i fokus, en ekonomi som kan utsättas för hyperinflation.
Men ukrainare har varit kreativa när det gäller att få in pengar till krigskassan. Robin Olin intervjuar en konstnär som bara vill identifiera sig VK. Den anonyme konstnären i Kiev har grundat och leder det digitala museet Meta History Museum of War. Konstnärer får tolka avgörande händelser i kriget och verken säljs sen på nätauktion som NFT, en form av digital konst som använder blockkedjeteknik. Intäkterna går till krigskassan.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström
Tekniker: Stina Fagerberg
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Lyftkranar, grävskopor och bulldozrar. Är det genom att riva bostäder som segregation ska brytas? Eller rymmer byggdammet ännu mer utanförskap?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Konflikts Robin Olin besöker den nybyggda bron mellan bostadsområdena Rinkeby och Ursvik i Stockholm. En bro som redan innan den stått färdig prisats för att vara integrationsskapande, och som rinkebyborna vi träffar tycker är bra. Men Sverigedemokraterna i kommunen kampanjar nu för att riva bron som de tror kan flytta problemen från det socialt utsatta bostadsområdet till det mer välbärgade.
Flera svenska politiker har hittat inspiration i Danmark där man nu river byggnader i utsatta bostadsområden. Den omdiskuterade planen är att istället bygga nya lägenheter som ska locka mer resursstarka människor till de områdena, samtidigt som vissa av dem som nu bor där tvingas flytta. Konflikts David Rasmusson återvänder till Vollsmose i Odense, ett område som kallats Danmarks största getto.
Funkar det då att riva för att skapa integration? Eva Andersson, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, menar att rivning är fel väg att gå. Men att bygga blandat i alla typer av område kan vara ett framgångsrecept.
I den lilla orten Hanaskog i Östra Göinge kommun har miljonprogramsområdet Ringen redan börjat rivas och de boende tvingas flytta. Det moderata kommunalrådet Patric Åberg vill istället bygga bostadsrätter för att locka medelklassen till byn. Patric Åberg menar själv att han skapar balans i orten, men han kritiseras för att göra det på bekostnad av dem med svagare ställning i samhället.
Och hur ska man då göra för att få medelklassen att vilja flytta till områden med sämre rykten? Konflikt tar med den frågan till grannarna Birgitta André Åstrand och Amir Chowdury som bor i en medelklassidyll i Rinkeby.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Tekniker: Lisa Abrahamsson
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Återigen hörs vapenskrammel kring Taiwan. En demokrati som liksom Ukraina nu vill få omvärldens stöd mot en mäktig granne. Men är västvärlden villig att betala vad det kostar att gå emot Kinas vilja?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I spåren av Nancy Pelosis omdiskuterade besök i Taiwan så ställer Konflikt frågan vad det kostar att visa stöd för den östasiatiska ön? Vad vill och vad vågar västvärlden göra när Kina markerar med stora militärövningar i Taiwansundet?
Konflikt tar temperaturen på gatorna i Taipei där vi träffar luttrade Taiwanweser, vana vid spänningar med Peking. men samtidigt har utrycket " Ukriana idag, Taiwan imorgon" fått spridning.
Vi besöker också Taipei Mission i Sverige och träffar representanten Vincent Yao som har skrivit ambassadör på sitt visitkort, trots att han egentligen inte har diplomatisk status. Få länder i världen erkänner Taiwan, men taiwanesernas arbete för internationellt erkännande, och hjälp, fortsätter.
Det finns också de svenska riksdagsledamöter som upplevt påtryckningar från Kina när de tagit ställning för Taiwan. En av dem är moderaten Boriana Åberg från Kävlinge som så sent som i våras ledde en svensk delegation på ett besök i Taiwan.
Programledare Robin Olin besöker också den kinesiska ambassaden i Stockholm, där ambassadör Ciu Aimin gör den kinesiska hållningen klar. Taiwan är en oskiljaktig del av Kina och svenska parlamentariker ska inte gå emot den svenska principen om ett Kina.
Men det finns ett europeiskt land i vårt närområde som har utmanat Kina. Litauen har visat sitt stöd för Taiwan internationellt, ett stöd som lett till en kinesisk handelsblockad. Men samtidigt har det gjort Litauen trendigt i Taiwan. Litauisk choklad och litauisk rom har blivit storsäljare. Vi hör både Litens utrikesminister Gabrielius Landsbergis och barägare David Ye i Taipei.
Och hur ska den svenska regeringen förhålla sig när det gäller Taiwan? Kabinettsekreterare Robert Rydberg på UD argumenterar för att den svenska principen om ett Kina är en garant för minskade spänningar i regionen.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reporter: Chi Hui Lin
Tekniker: Monica BergmarkProducent: David Rasmusson
[email protected] -
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Påven till Kanada för att be om ursäkt till ursprungsbefolkningI slutet av nästa vecka åker påven Franciskus till Kanada för att be ursprungsbefolkningen om ursäkt för de övergrepp som elever vid katolska internatskolor utsattes för. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland andra katolska kyrkan. Barnen fick inte tala sitt språk och många utsattes för vanvård, våld och övergrepp. Tusentals barn dog under tiden på internatskolorna.
Syftet var att utrota ursprungsbefolkningens kultur genom att kapa familjebanden. Men frågan är hur långt påvens ursäkt räcker?
PKK, kurderna och NATOSverige har skrivit under en avsiktsförklaring med Turkiet för att landet ska godkänna Sverige som nato-medlen. Men för många svenska kurder innebär detta ett svek, och för vissa, ett trauma.
Centralt för den här diskussionen är PKK, som klassas som en terrororganisation av Sverige och EU. Men vad är PKK? Och hur förhåller sig den organisationen till andra beväpnade kurdiska grupper?
Här är hela innehållet i programmet:
Timme ett
USA:s president Joe Biden besökte Saudiarabien, vad blev resultatet? Samtal med USA-kännaren Karin Henriksson.
Påven reser till Kanada för att be om ursäkt. I över 100 år splittrade den kanadensiska staten ursprungsbefolkningens familjer genom att tvångsplacera barn på internatskolor drivna av bland annat katolska kyrkan. Men vad betyder en ursäkt från påven? Reportage av Paloma Vangpreecha.
I Lettland har en strid om gamla sovjetiska monument seglat upp i kölvattnet av kriget i Ukraina. Reportage av Nina Benner.
På Grönland hoppas nu vissa att landet ska få spela fotboll under egen flagg, och fotbollen kan komma att bli en del i kampen om självständighet från Danmark. Reportage av David Rasmusson.
Krönika av Nina Wormbs.
Panelen om veckans inrikespolitik.
Timme två
PKK är klassat som en terrororganisation i Sverige, men varför? Vad skiljer egentligen PKK från andra kurdiska organisationer? Reportage av Edgar Mannheimer.
Satir från Utkantssverige.
Bråttom att avvärja hoten mot den biologiska mångfalden. Samtal med Torbjörn Ebenhard från Sveriges Lantbruksuniversitet.
Regeringen vill begränsa möjligheten att gå före kön med privata sjukvårdsförsäkringar. Reportage av Ulrika Fjällborg.
Om "rockgubbarna" som tycks turnera i all oändlighet. Rolling Stones, Iggy Pop, Kiss, Bob Dylan, Tom Jones med flera, är några av de manliga 70-plussare som spelar i Sverige i sommar. Vad driver dem att hålla igång? Samtal med musikjournalisten Fredrik Strage.
Kåseri av Pamela Jaskoviak.
Programledare Anna Oscarius
Producent Mona Hambraeus
Tekniker Joachim Persson
-
När isarna smälter blir Arktis högintressant för världens stormakter. Vilken väg ska Grönland då välja? Den forna kolonisatören Danmark eller någon av stormakterna som vill öka sitt inflytande? Programmet sändes första gången den 2 juli 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Donald Trump 2019 gick ut och sa att han ville köpa Grönland var det många som avfärdade det som ett skämt. Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, menade att idén var absurd. Men faktum är att det inte är första gången USA har försökt köpa ön. USA är heller inte den enda makten som visat större intresse för Arktis. Både Putins Ryssland och Kina är intresserade av Arktis när isarna smälter och vilket öppnar upp både för nya transportleder och ny utvinning av naturtillgångar.
Så hur ska Grönland förhålla sig till att vara en geopoltisk aktör? Ska man luta sig mot sin forna kolonisatör Danmark eller söka stöd hos andra makter?
Grönlands förhållande till Danmark och historia som koloni är ständigt närvarande. Hans Egede som står staty som den första kolonisatören är kontroversiell och minner om en annan tid när Danmark bestämde allt. Idag har man självstyre, men är fortfarande inte självständigt utan en del av det danska kungariket. Utrikespolitiken står Danmark för och Grönland har blivit en spelplan där både USA och Kina vill ha inflytande.
Men vilken väg ska Grönland välja och vilken väg kan man välja när världens stormakter både hotar och uppvaktar Arktis?
Programledare: David Rasmusson
[email protected]Reporter: Samuel Larsson
[email protected]Tekniker: Brady Juvier
Producent: Simon Moser
[email protected] -
Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.
En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 org
Först pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i Malmö
Och på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energi
Klimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.
Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.
Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola
Tekniker: Joachim PerssonProducent: David Rasmusson
[email protected] -
Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.
EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat.
Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi.
En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.
En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar.
Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?
Medverkande: Josefin Simonsson Brodén, sanktionssamordnare på UD, Majeed Olerud Khoso, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, Sergei Guriev f.d. rektor New Economic School i Moskva, Tatiana Stanovaja, statsvetare vid analysfirman R. Politik, Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik, Benjamin Coates docent i historia vid Wake Forest University.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Maria Persson Löfgren, Maria Georgieva
Tekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmusson
[email protected] -
Stryp den ryska oljan så stryper vi också Putins krigsmaskin. Så resonerar ledare i både USA och Europa. Men riskerar vi då istället att sätta oss i knäet på andra auktoritära ledare? Kan kampen för demokrati och vårt beroende av olja verkligen gå hand i hand?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Emil Nordström, hamnkapten, Victor Alvarez, ekonom, Jesus Rafael Gonzales, statsvetare, Dignora Hernandez, partiledare Ventre, Sarah Leah Whitson, Democracy for the Arab World Now, Yasser Al Ghasslan, journalist och kommentator, Michail Krutikhin, olje-och gasexpert RusEnergy, Andrej Kortunov, tankesmedjan Russian International Affairs Council.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Maria Georgieva, Cecilia Uddén, Ivan Garcia, Kristian Åström
Tekniker: Elin HagmanProducent: David Rasmusson
[email protected] - Show more
