Domstolsverket Podcasts
-
Under året har flera advokater tvingats slå sig ned - inte på sina vanliga platser i tingsrätterna - utan på de åtalades plats, misstänkta för olika brott. I lagens namn handlar den här veckan om uteslutna advokater och advokatetik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I höstas släppte Stockholmspolisens underrättelseenhet en rapport om kriminella nätverk inom den organiserade brottsligheten i regionen. Under rubriken övergripande trender och fenomen nämner polisen "Advokater" som en punkt.
“Information från både Encrochat och andra krypterade chattar pekar på att fenomenet med brottmålsadvokater som missbrukar det förtroende de ges av lagstiftningen mer vida spritt än tidigare känt. Att kriminella nätverk nyttjar olika former av juridiska experter som möjliggörare är välkänt, men för de rättsvårdande myndigheterna innebär det ett stort hot som måste behandlas extra varsamt”.
Hittills i år har tre advokater uteslutits av Advokatsamfundets disciplinnämnd. Dessutom har två advokater nyligen dömts för grova brott och beslut från Advokatsamfundets disciplinnämnd har ännu inte meddelats.
I lagens namn tittar i dag närmare på det senaste årets uteslutningar, men också frågan om höga kostnadsräkningar och substitution.
I programmet hör du advokater, åklagare, Domstolsverket och Advokatsamfundets generalsekreterare kommentera läget just nu och vilka åtgärder som samfundet kan vidta i framtiden.
UPPDATERING: I avsnittet berättar vi om rättegången mot de före detta advokaterna som i kommunikation via Encrochat kallats "Kungen" och "Prinsen". Den 12 juli 2022 dömdes båda till fleråriga fängelsestraff av av Södertörns tingsrätt.
"Kungen" dömdes till sex års fängelse för förberedelse till mord. Han friades från åtalspunkterna medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och skyddande av brottsling, grovt brott.
"Prinsen" dömdes till fyra års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och brott mot yppandeförbud. Han frias från åtalspunkten om skyddande av brottsling, grovt brott.
Programledare: Martin Wicklin.
Reporter: Susanna Hestréus.
Ljudtekniker: Johan Hörnqvist.
Producent: Linus Lindahl. -
Den som vill överklaga ett myndighetsbeslut i en förvaltningsdomstol får inte sina kostnader ersatta. Inte ens vid en seger i rätten. Det gör det svårare att få rätt mot staten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Claes Aronsson
Medverkande och röster i programmet:
Victor Jensen, ekonomireporter Ekonomiekot
Sebastian Wejedal, doktor i processrätt Handelshögskolan Göteborg
Fredrik Sidahl, vd FKG
Jakob Nyberg, sektionschef Kronofogden
Mia Edwall Insulander, generalsekreterare Advokatsamfundet
Per Dackenberg, revisionsledare Riksrevisionen
Christer Boklund, Domstolsverket
Fredrik Bergman, vd Centrum för rättvisa
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Maria Stillberg
[email protected] -
Myndigheter anses av många vara förändringsobenägna och långsamma när det gäller att ta till sig ny teknik eller nya sätt att arbeta. Men det finns exempel som också tyder på att de är i framkant, och istället driver på utvecklingen. Ett exempel är Skatteverkets e-tjänst för deklaration, ett annat är innovationsarbetet som drivs på Domstolsverket. Hur arbetar svenska myndigheter med innovation och vem ansvarar? Hur kan myndigheter samarbeta för att effektivisera arbetet och dra nytta av varandra och finns det lärdomar som den privata sektorn kan dra nytta av?
I dagens avsnitt pratar vi om innovation, AI, etik och rättvisa med John Lagström, affärsjurist, medlem i EU:s expertgrupp för AI och ny teknik inom rättsväsendet och IT-strateg och Innovationsledare på Domstolsverket. -
Kaliber om vårdpersonal som dömts för brott, men som kan fortsätta att ta emot patienter som vanligt i flera år efter domen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En läkare döms för att ha ofredat två patienter på sin mottagning. En av dem är Alice, som är hos läkaren för att undersöka sin tå:
– Jag hamnar i total panik, och mitt hjärta går givetvis jättefort, för att nu har jag panik.
Några månader senare kliver en annan kvinna in på mottagningen. Vi kan kalla henne för Sandra. Hon har kommit för att hon under en lång tid haft problem med en fot. Läkaren undersöker hennes tå, men lägger sedan handen på hennes bröst.
– Så han hade liksom hela sin hand så här på bröstet. Nu måste jag härifrån. För han är så gränslös, och jag vet inte vad som kommer att hända. Alltså, "hur flyr jag så snabbt och effektivt som möjligt härifrån?"
Läkare döms för ofredandeLäkaren döms senare för sexuellt ofredande. När Region Stockholm får domen så väljer de att avbryta sitt avtal med läkaren. Lena Hanberg är chef för avdelningen för specialiserad vård inom Region Stockholm, som har hand om regionens avtal med olika vårdgivare.
– Det är klart att man kan överklaga en dom. Men här tycker vi att det är så viktigt att vi inte riskerar att patienter blir kränkta, att vi valde att säga upp det här avtalet.
När Region Stockholm säger upp avtalet är läkaren alltså bara dömd i tingsrätten, och han tänker överklaga domen. Men regionen tycker inte att det går att vänta på att målet ska prövas i högre instans.
– Utgångspunkten var att vi i så fall skulle utsätta kvinnor för risken att bli utsatta för den här typen av övergrepp. Och det kunde vi inte riskera.
Fortsätter att ta emot patienterOm någon dömts i tingsrätten men överklagar, kan Ivo begära att legitimationen ändå dras in i väntan på slutlig dom. Det ska de göra om det finns sannolika skäl för att HSAN i slutändan kommer att landa i att dra tillbaka legitimationen. Men samtidigt ska sådana här interimistiska återkallanden bara göras om det krävs för att till exempel garantera patientsäkerheten. Och i det här fallet tyckte inte Ivo att det var nödvändigt. Marie Åberg, Ivo:
– Av tingsrättens dom så framgick det i det här fallet varken att brottslighetens straffvärde, brottets art eller tidigare brottslighet skulle medföra en fängelsepåföljd. Och det saknades även en särskild anledning att befara att yrkesutövaren skulle göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Och med anledning av det så valde vi att inte yrka interimistiskt.
Ni såg inte att det skulle finnas någon risk att han skulle kunna tafsa på andra patienter?
– Nej, i det här ärendet så såg vi inte det.
Läkaren kan fortsätta att ta emot patienter i väntan på att rättvisan ska ha sin gång.
Kaliber om läkare som döms, men som kan fortsätta att ta emot patienter, ibland i flera år efter fällande dom. Och Kaliber hittar även brister i rapporteringen av domar till IVO från Domstolsverket, som ska rapportera när de dömer legitimerad vårdpersonal.
