Falun Podcasts

  • Från 2014. Linda Chen försvinner spårlöst åtta dagar innan hon ska stå brud i Stora Kopparbergs kyrka i Falun. Hon skulle bara gå ut och träffa en vän, uppger hennes sambo, som själv snart blir huvudmisstänkt.

    Sambon söker själv med hjälp av släkten och en sierska. Han vädjar om hjälp i tidningar och tv, men ingen har sett henne. Sju veckor senare försvinner även sambon spårlöst.P3 dokumentär berättar historien om Linda Chen och vad som krävs för att kunna döma någon för mord.En dokumentär av: Sara Lundin.Exekutiv producent: Amanda Rydman.År: 2014.

  • Äntligen hänger vi tillsammans igen och denna gången möts vi i Falun. Så himla mysigt att ses IRL. Pernilla och hennes familj är här på semester under veckan.

    Vi går igenom våra planer för 2022. Hur kommer Pernilla att göra framöver med karnivor? När startar hon och hur? Blir det någon gemensam fasta i januari?

    Många vill komma igång med keto så här efter jul och nyår, vi ger våra bästa tips om hur.

    Vi kommer även in på socker och barn, vi delar med oss utav egna erfarenheter vad som hänt med våra barn och deras reaktioner. Matilda delar med sig utifrån en upplevelse nu under nyårshelgen och Pernillas son har upptäckt kopplingen mellan godis och finnar.

    Välkommen till ett sprakande avsnitt!

  • I detta avsnitt pratade jag med Mikaela Sundbaum som i grund och botten är skidtränare och egen företagare inom längdskidbranschen. Hon är också Teknisk Delegat på både nationella- och internationella längdtävlingar och var första kvinnliga TD på VM i Seefeld 2019 vilket hon klarade galant! Hon var assisterande banchef på VM i Falun tillsammans med legenden Thomas Wassberg. Mikaela ger sin syn på uppdraget som TD och de beslut hon ska ta på kort tid med mycket på spel. Nästa stora uppdrag som TD är VM 2023 i Planica. Till detta är hon även tävlingsledare på den återkommande säsongsuppstaren för längdåkarna i Bruksvallarna.


    Mikaela berättar om vad som driver henne och ger sin syn på längdskidsportens utmaningar och styrkor. Hon har otroligt bra insyn i både den nationella- och internationella längdåkningen då hon representerar Sverige i Internationella Skidförbundets Regelkommitté. Hon är även medlem i Svenska Skidförbundets TD- & Regelgrupp.


    Intressant avsnitt för den som är intresserad att höra mer hur det fungerar i stort och vilket jobb som genomförs i bakgrunden och vilken planering som görs inför loppen. Mikaela ger verkligen en mycket bra bild av det och jag tycker det var intressant att höra hennes story!


    Stort tack för din medverkan Mikaela och lycka till med ditt företag och dina uppdrag inom längdskidåkningen!



    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • På torsdagen berättar vi om Marcus Hoel och Stefan Karlsson som får 2 500 kronor extra för sitt jobb på daglig verksamhet i Falun. I programmet hör du också om julfirande på LSS-boenden.

    En annan nyhet är att det är stor skillnad på hur mycket hjälp fattiga familjer kan få från sin kommun.

  • Varje dag i december fram till jul kommer det komma ettavsnitt av podden med en saga. I år har kalendern dessutom ett tema, varjeavsnitt utgår från ett av Sveriges 25 landskap, och sagan i avsnittet har enanknytning till landskapet.

    Dagens landskap: Dalarna

    Dagens landskapsdjur: Berguv

    Dagens landskapsblomma: Blåklocka

    Kända orter i landskapet: Falun, Borlänge, Siljansnäs, Lima

    Dagens saga:

    De tre goda råden – hittad av mig i Folksagan i Sverige 3 –berättelserna. Där uppges den vara upptecknad av Richard Bergström i Dalarna

  • Om den stora besvikelsen över att inte bli uttagen till OS 2014 och hur det påverkade henne att träna ännu hårdare – på gott och ont. Om kampen att få barn under pågående karriär och att kvinnlig hälsa sällan var ett samtalsämne inom längdåkningen. Ett fint och viktigt samtal med Magdalena Pajala, som under flera år var en av Sveriges bästa sprintåkare i längdskidor, hon har bland annat deltagit i OS i Vancouver och VM i Falun. Men 2020 kom så plötsligt nyheten att hon skulle avsluta karriären, hon beskrev hur hon tydligt kände att hon inte längre gjorde det hennes hjärta längtade efter.

    Följ Maratonpodden i sociala medier:


    Instagram: https://www.instagram.com/maratonpodden


    Facebook: https://www.facebook.com/maratonpodden


    Följ Petra:


    Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra


    Facebook: https://www.facebook.com/petra.manstrom


    LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/petramanstrom


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Victor ska sluta i IJustWantToBeCool... Igen. Emil har två demoner i sin lägenhet, Joels affär har installerat en jumbotron och... sanningen om Falun och Borås uppdagas äntligen.

  • Försvaret ska växa. Under perioden 2021-2030 har följande orter fått eller kommer att få återetablerade regementen: Kristinehamn, Falun och Sollefteå inklusive Östersund. FOI-forskarna som gästar detta avsnitt har tidigare i år skrivit en rapport vars resultat visar att återetableringarna sannolikt kommer att ta längre tid än återetableringen på Gotland, som tog cirka fem år. Detta och orsakerna varför är ett par av ämnena under det 37 minuter långa avsnittet.

  • Var tionde nybliven mamma kan lida av en ätstörning, visar forskning från Karolinska institutet. Ändå är detta ett problem som det talas alldeles för lite om. En av dem som står bakom forskningsstudien är Cecilia Brundin Pettersson, näringsfysiolog och behandlare vid ätstörningsenheten Dala ABC i Falun. Hon har länge arbetat för att synliggöra den här sårbara gruppen.

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Jöran Persson Tegel, född omkring 1530 i Sala, död 21 september 1568 i Stockholm, var en svensk ämbetsman som tjänstgjorde som sekreterare och prokurator åt kung Erik XIV. Han var far till Erik Jöransson Tegel. I samband med Erik XIV:s avsättning 1568 greps Jöran Persson av hertigarnas trupper och avrättades.

    Stora AB (av företaget självt skrivet STORA, till 1984 Stora Kopparbergs Bergslags AB) var en världsledande skogsindustrikoncern med tillverkning av massa, tryckpapper, förpackningspapper, kartong och finpapper. Bland övriga produkter kan sågade trävaror, byggprodukter och pigment till Falu rödfärg nämnas. Basen för verksamheten utgjordes av ca 2,3 miljoner ha skog, av dess fanns 1,6 miljoner ha i Sverige, resten i Kanada, Portugal och Brasilien. Stora var också ett betydande energiföretag. Totalt producerade man ca 7,5 TWh/år, huvuddelen från vattenenergi.

    Huvudmarknaderna fanns i Sverige, Tyskland och andra länder inom EU.
    Företaget kan spåra sitt ursprung tillbaka i medeltidens bergshantering, och korporationen Kopparbergets bergslag ombildades år 1862 till Stora Kopparbergs Bergslag (aktiebolag 1888[1]) för att driva gruv- och metallindustrin kring Falu koppargruva. I slutet på 1800-talet diversifierade sig företaget och började producera pappersmassa. Fram till slutet av 1970-talet ingick även en omfattande stålrörelse i företaget. Efter att verksamheten kring Falu koppargruva även avvecklats 1992 (med undantag för rödfärgstillverkningen) kom Stora att bli en renodlad skogsindustrikoncern.

    Bergsmännen var de som bildade det ursprungliga företaget för gruvbrytning i Stora Kopparberget. Detta leddes av råd bestående av fjorton bergsmän med ansvar för gruvdriften samt uppgiften att följa de regleringar förordningar kungen utfärdat. Bergsmännens bolag kan jämföras med dagens aktiebolag, och kan ses som tidig form av detta. Under Kalmarunionen, vilken började 1397, kom bergsmännen att få stort inflytande i vissa av statsangelägenheterna. Det mesta av kopparen kom att exporteras under denna tid. Efter att Gustav Vasa kommit till makten ökade kronans inflytande i gruvnäringen åter.

    Kopparbrytningen under Stormaktstiden

    Falu koppargruva.

    Kopparbrytningens storhetstid i Falun sammanföll med Sveriges stormaktstid (dvs. 1600-talet). Sveriges maktposition kom faktiskt till stor del att ekonomiskt baseras på export av koppar från Falun. Koppargruvan svarade tidvis för två tredjedelar av den samlade världsproduktionen, och år 1650 uppnåddes en produktionstopp då över 3 000 ton råkoppar framställdes ur ca 90 000 ton brutet berg. Vid denna tid var Falu koppargruva Sveriges största arbetsplats med mer än 1 000 arbetare. Detta gjorde att Falun år 1641 fick stadsprivilegier av Drottning Kristina.

    Stora Enso bildades 1998 när svenska Stora AB och finländska Enso Oyj slogs samman. 60 procent av aktierna i det nya företaget tillföll Storas aktieägare, och 40 procent Ensos.

    - I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det, sa rikskanslern Axel Oxenstierna 1583...

    Det verkar nästan - men bara nästan såklart - som om man tagit fasta på detta citat när man designade Stora Ensos logo om vi idag jämför den med Indiens flagga!

    #CarlNorberg #BeFriaNorrland #RealNews

    De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!

    Stöd oss:
    SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
    PATREON: https://patreon.com/defria_se

    HEMSIDA: https://defria.se
    FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • Jöran Persson Tegel, född omkring 1530 i Sala, död 21 september 1568 i Stockholm, var en svensk ämbetsman som tjänstgjorde som sekreterare och prokurator åt kung Erik XIV. Han var far till Erik Jöransson Tegel. I samband med Erik XIV:s avsättning 1568 greps Jöran Persson av hertigarnas trupper och avrättades. Stora AB (av företaget självt skrivet STORA, till 1984 Stora Kopparbergs Bergslags AB) var en världsledande skogsindustrikoncern med tillverkning av massa, tryckpapper, förpackningspapper, kartong och finpapper. Bland övriga produkter kan sågade trävaror, byggprodukter och pigment till Falu rödfärg nämnas. Basen för verksamheten utgjordes av ca 2,3 miljoner ha skog, av dess fanns 1,6 miljoner ha i Sverige, resten i Kanada, Portugal och Brasilien. Stora var också ett betydande energiföretag. Totalt producerade man ca 7,5 TWh/år, huvuddelen från vattenenergi. Huvudmarknaderna fanns i Sverige, Tyskland och andra länder inom EU. Företaget kan spåra sitt ursprung tillbaka i medeltidens bergshantering, och korporationen Kopparbergets bergslag ombildades år 1862 till Stora Kopparbergs Bergslag (aktiebolag 1888[1]) för att driva gruv- och metallindustrin kring Falu koppargruva. I slutet på 1800-talet diversifierade sig företaget och började producera pappersmassa. Fram till slutet av 1970-talet ingick även en omfattande stålrörelse i företaget. Efter att verksamheten kring Falu koppargruva även avvecklats 1992 (med undantag för rödfärgstillverkningen) kom Stora att bli en renodlad skogsindustrikoncern. Bergsmännen var de som bildade det ursprungliga företaget för gruvbrytning i Stora Kopparberget. Detta leddes av råd bestående av fjorton bergsmän med ansvar för gruvdriften samt uppgiften att följa de regleringar förordningar kungen utfärdat. Bergsmännens bolag kan jämföras med dagens aktiebolag, och kan ses som tidig form av detta. Under Kalmarunionen, vilken började 1397, kom bergsmännen att få stort inflytande i vissa av statsangelägenheterna. Det mesta av kopparen kom att exporteras under denna tid. Efter att Gustav Vasa kommit till makten ökade kronans inflytande i gruvnäringen åter. Kopparbrytningen under Stormaktstiden Falu koppargruva. Kopparbrytningens storhetstid i Falun sammanföll med Sveriges stormaktstid (dvs. 1600-talet). Sveriges maktposition kom faktiskt till stor del att ekonomiskt baseras på export av koppar från Falun. Koppargruvan svarade tidvis för två tredjedelar av den samlade världsproduktionen, och år 1650 uppnåddes en produktionstopp då över 3 000 ton råkoppar framställdes ur ca 90 000 ton brutet berg. Vid denna tid var Falu koppargruva Sveriges största arbetsplats med mer än 1 000 arbetare. Detta gjorde att Falun år 1641 fick stadsprivilegier av Drottning Kristina. Stora Enso bildades 1998 när svenska Stora AB och finländska Enso Oyj slogs samman. 60 procent av aktierna i det nya företaget tillföll Storas aktieägare, och 40 procent Ensos. - I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det, sa rikskanslern Axel Oxenstierna 1583... Det verkar nästan - men bara nästan såklart - som om man tagit fasta på detta citat när man designade Stora Ensos logo om vi idag jämför den med Indiens flagga! #CarlNorberg #BeFriaNorrland #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

  • I O-Ringenpodden #164 möter ni en nybakad europamästare i MTB-O. Marcus Jansson från Garphyttans IF vann EM-guldet i Portugal i början av oktober månad och kanske är detta början på något spännande för svensk MTBO.

    Per Forsberg mötte Marcus Jansson bara några dagar efter det där EM-guldet på långdistansen i Portugal och han hade fortfarande svårt att förstå vad han hade gjort.

    - Det har nog inte riktigt gått in att jag lyckades vinna guldet, berättar Marcus Jansson.

    I podden pratar vi både om MTB-O generellt men även tittar fram mot nästa år då MTBO VM kommer att avgöras i Sverige med Falun och Säter som skådeplatser.

    - Ska bli riktigt kul med ett VM på hemmaplan och jag tror att det kommer att passa oss rätt bra, säger Marcus Jansson.

    Lyssna till O-Ringenpodden #164 med Marcus Jansson.

    Synpunkter, kommentarer eller drömgäster; radio@oringen.se.

  • Mycket intressant och inspirerande avsnitt med före detta längdåkerskan Maria Rydqvist som bland annat var med och tog medalj på hemma VM i Falun 2015.


    Maria och jag pratar om hennes karriär som hon kombinerade med entreprenörskap. Maria satsade mitt i karriären på att investera i fastigheter i Idrefjäll. Maria berättar om den resan och vilken betydelse de hade för henne just då men även efter karriären där denna verksamhet utvecklats och expanderat. Hon är en mycket duktig entreprenör idag som driver stora projekt i Idre, mycket imponerande.


    Vi pratar också om att få barn under karriären och hur hon och sin man hanterade det. Maria åkte Tour de Ski med små barn med på touren som skulle skötas mellan loppen. Otroligt fin historia där Maria verkligen bjuder på sig själv och ger en härlig bild av hennes karriär i kombination med företagande och småbarnsförälder.


    Maria har också många andra intressanta saker som hon delar med sig av i detta avsnitt. Hon ger verkligen Energi, Kunskap och Inspiration, ett riktigt bra avsnitt med en imponerande människa!


    Lyssna på avsnittet och njut!


    Lycka till med dina projekt och stort tack för din medverkan i Vintersportpodden Maria!


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Humor är vanligt bland människor och andra primater. Vad vi skrattar åt förändras med tiden - kanske också skrattets kvalitet? Läkaren Matz Larsson minns sin tid som clown, i denna essä.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag hade precis fått min läkarlegitimation, och blivit anställd på Huddinges psykiatriska klinik. Då uppkom plötsligt behov av ledighet, lång ledighet och redan om en vecka! Det var inte särskilt populärt, eftersom jag hade flera nattjourer inplanerade. Jag väntade nervöst på besked. Min chef hade till och med tillkallat klinikchefen. De tog god tid på sig men till slut kallades jag in i rummet.De två herrarna synade mig från topp till tå. Att åka till München för att jobba som clown på en Cirkus låter fullkomligt vansinnigt, vansinnigt(lång paus)..men samtidigt så roligt och studentikost, att det måste premieras!De slog sig för knäna och kasta till mig en beviljad ledighetsansökan. Drömjobbet var mitt!Men är det verkligen drömjobbet att vara clown, komiker yrkesmässigt reta till skratt? Historikern Peter K Andersson ställer frågan i boken Komikerns Historia.För vad händer när rampljuset slocknar? Drar sig komikern tillbaka till en värld av ensamhet och introspektion? Följande episod anges vara autentisk:En djupt deprimerad och livstrött man besöker doktorn. Denne ämnar skriva ut ett recept men får en idé och säger: Gå och se på clownen Grimaldi! Ni kommer att gå därifrån mycket gladare. Patienten suckar. Det är jag som är clownen Grimaldi.Grimaldi förändrade clownens skepnad för alltid. Det började i London 1806. Han framträdde som harlekin, men överraskade alla genom en helt ny kreation: Grälla färger, djärva mönster. Det vitsminkade ansiktet pryddes med tjocka röda läppar.Ja, Grimaldi skapade cirkusclownen och blev omåttligt populär, men hans barndom och vuxna liv var dystert och vemodigt, så han kom att bli sinnebilden för den melankoliske komikern.Fast det är konkurrens om den titeln. Max Linder filmens första världsstjärna, liksom Robin Williams - suiciderade. Den manodepressive Spike Milligan, en förebild och föregångare till Monty Pyton, for titt som tätt till psykiatriska kliniken.Lyckligt ovetande om sådant for jag ner till München för att bli clown på anrika Cirkus Krone. Den vita rocken ersattes av en harlekin-kostym med klingande bjällror på huvudet. Jag och fem andra clowner skuttade över en gammaldags plint, fastnade, krockade, snubblade, tappade byxan, fick lavemang. Kort sagt ett klassiskt clown-nummer.Artistgruppen hette Humbugs, ett passande namn, för clowner bör misslyckas med det mesta, te sig betydligt dummare än sin publik. Det var vi bra på. Cirkuspubliken kunde bokstavligt se ner på oss från sin läktare. Våra stunttrix, snubblingar och fall nådde oanade höjder och bottnar. Botten på cirkusen, dvs cirkusgolvet var hårt och kunde bli snorhalt. Björnurin och papegoj-spillning från tidigare nummer gjorde det geschwint att dratta på ändan. Visst kunde det vara smärtsamt men publikens skratt fungerade likt morfin.Publikens skratt fungerade likt morfin.Några decennier senare frågar jag mig: Hur kom det sig att jag beredd att växla läkaryrkets status och pålitliga lönekuvert mot clownens lågavlönade, kringflackande och frakturbenägna syssla? Vad var det som lockade?Svaret är nog skrattretande. Ja, nu menar jag det bokstavligt: skrattretandet det som främst lockade var faktiskt lusten, förmånen, glädjen av att framkalla skratt!Då reser sig frågan - Vad är skratt egentligen? Platon, Aristoteles, Descartes, Kant, Schopenhauer, Darwin, Freud har tacklat frågan, dock utan större framgång.Aristoteles hade fel. Skratt är inte unikt för människan. Schimpanser producerar skratt såväl när de kittlas som när de leker. Fast, skrattande schimpanser låter helt annorlunda än oss, producerar betydligt glesare skrattljud - ett enda skrattljud per utandning och inandning. Ha--Ha--Ha--Ha. Även råttor producerar skrattliknande ljud.Det var evolutionen av vår två-fota gång som liksom frikopplade det mänskliga skrattet från andningen. Bröstkorgens muskler var inte längre oumbärliga vid förflyttning. Detta möjliggör ett mycket snabbare tempo.Det finns två typer av skratt. Det spontana, "ärliga" känslodrivna skrattet brukar kallas Duchenne-skratt. När andra primater än människa brister ut i skratt handlar det alltid om Duchenne-skratt, alltså den ofrivilliga, "ärliga" sorten. Den andra skratt-varianten, det viljemässigt utlösta skrattet kan blott människan leverera.Skrattet har stor social och känslomässiga kraft, och skratt fyller helt olika funktioner i olika situationer. Att skratta åt någon vid fel tillfälle kan utlösa mord, att skratta med någon kan förena, skapa sammanhållning, rent av rädda livhanken i en hotfull situation.Skrattar många samtidigt kan det uppstå något magiskt. Det har clownerna i Humbugs och förstås många andra komiker fått uppleva. Samspelet, timingen med övriga aktörer, och viktigast av allt - publiken.Att skratta gott a la Duchenne - skänker samhörighet!På en cirkus är publikhavet nära, sinnena alerta, och reaktionerna omedelbara. Dessutom, ekvilibristiska musiker bevakar clownens krumsprång, blåser i trumpeten, slår till cymbalen i rätt millisekund. Det liksom böljar fram - musik, applåder, skrattsalvor, andningsrörelser. Artister, musiker och publik, barn som gamla, bildar som en stor synkroniserad organism. Att skratta gott a la Duchenne - skänker samhörighet!Mycket av denna sinnlighet, synkroni och närhet har gått förlorad i dagens komik. Den klassiska clownen finns i bästa fall på barnsjukhuset, men förknippas främst med skräckfilmer som Jokern. Komikern sitter i TV-soffan, eller skämtar via Youtube, fjärran från sin publik. Den postmoderna komikern drattar ej på ändan, nej hen står upp.Trots att självironin är betydande, så tycks stå upp-artisten ändå liksom vara smartare är sin publik. Och där lurar en fara: Med en förtjust publik, blir komikern till det yttre lik en predikare, men en sann komiker behöver snarare vara predikarens motsats. En komiker som tar sig själv på för stort allvar glider lätt in i predikarrollen, och humorn brakar samman.Så, kära stå-uppare: Om du blivit en förkunnare - om din humor gått i stå.Några små tips. Pröva gärna bjällror i hatten, eller varför inte vitmålade kinder, stora röda läppar, grälla färger, djärva mönster.Matz LarssonReferenser:Komikerns Historia av Peter K. Andersson, Natur och Kultur, Falun, 2020Provine RR. Laughter as a scientific problem: An adventure in sidewalk neuroscience. J Comp Neurol. 2016 Jun 1;524(8):1532-9. doi: 10.1002/cne.23845. Epub 2015 Sep 24. PMID: 26131571.

  • 1975 räddades Faluns unika trähusbebyggelse. Staden blev då ett pilotprojekt för det Europeiska byggnadsvårdsåret. Men när man går längs de långa raka gatorna i Falun idag ska man hitta spår av...

    En podcast om städer.