Jens Stoltenberg Podcasts
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kommer Sverige och Finland att gå med i Nato samtidigt? Den frågan ville varken USA:s Anthony Blinken eller Natos Jens Stoltenberg svara på under en pressträff i går. Sedan källor till finska Iltalehti uppgett att Finland kan vara på väg att släppa vår hand har även Finlands Pekka Haavisto haft svårt att ge ett definitivt svar.
Sen pratar vi om att Sverige återigen ska försöka satsa på att hålla i de olympiska vinterspelen 2030. Ansökan nådde inte hela vägen fram till OS 2026, men den här gången har IOK själva kontaktat Sverige, och nu ska vi ge dem "an offer they can't resist", enligt Riksidrottsförbundets Björn Eriksson.
-
Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.
– Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.
Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.
Försäkringar från NatoSen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.
Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.
– Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.
Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.
Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ”Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas”.Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.
– Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.
Ett nytt nationellt säkerhetsrådDet har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.
Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.
Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på Ekot
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Margareta Svensson
Tekniker: Alma Segeholm -
Natochefen fruktar ett storkrig där Nato och Ryssland ställs mot varandra. Oron för att fler länder blir direkt inblandade i kriget växer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När en missil slog ner på den polska landsbygden och dödade två människor höll världen andan. För en stund verkade det som att Rysslands krig i Ukraina spritt sig till ett annat land. Ett land som dessutom är medlem i Nato.
Det finns flera historiska exempel på hur krig har växt och blandat in fler länder. Nu ställer sig många frågan: kommer det bli ett tredje världskrig? Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att kriget kan utvidgas, även om Nato gör allt för att det inte ska hända.
Den röda linjenTvå ord som återkommer ofta i sammanhanget är röda linjer, händelser som skulle få bägaren att rinna över och göra att Nato faktiskt ger sig in i krig med Ryssland. Det kan vara att Ryssland använder kärnvapen i konflikten eller att ett av Natos medlemsländer blir angripet. Var Rysslands röda linjer går är svårt att säga, menar Sveriges tidigare försvarsattaché i USA, Bengt Svensson.
– De är inte kommunicerade lika tydligt. Ryssland anger något men när det inträffar händer inget.
Medverkande:
Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan
Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i USA
Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från Sveriges Radio, SVT, AP, Reuters
-
Efter att två personer dödats av en luftvärnsrobot i Nato-landet Polen håller världen andan. Hör hur nära vi är ett storkrig på europeisk mark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två personer är döda efter att en luftvärnsrobot landat i en polsk by nära ukrainska gränsen i tisdags. Det är första gången som kriget spiller över – in i ett Nato-land. G20-ländernas toppmöte i Bali förvandlades till ett krismöte och såväl Nato som FN:s säkerhetsråd höll extrainsatta möten om läget. Polen höjer krigsberedskapen och Litauen kräver utökat luftförsvar längs med Natos östra gräns. Är Putins invasion av Ukraina på väg att utvecklas till ett regionalt krig?
Avgörande vem som avfyrade robotenRyssland pekades initialt ut som det land som skjutit roboten, men USA:s president Joe Biden var snabb att slå fast att det var osannolikt att roboten avfyrats från ryskt territorium. Också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade under en presskonferens att det mesta tyder på att roboten avfyrats av Ukraina för att avvärja en rysk attack. Hör vilken betydelse det har vem som avfyrade roboten, för omvärldens reaktion, och vad som krävs för att aktivera Nato-artiklarna fyra och fem.
Dålig stämning i Rysslands egen säkerhetsorganisationI det militära försvarssamarbetet CSTO, där en rad länder som tidigare var en del av Sovjetunionen ingår, är oviljan också stor att dras in i Putins krig. Trots att Ryssland dominerar organisationen, tassar länder som annars brukar agera i Rysslands intresse, nu på tå.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om de ökade spänningarna till följd av Putins krig i Ukraina och hur stor risken är att omvärlden dras in i konflikten – också militärt.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent som just kommit hem från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Gudrun Persson, forskningsledare på FOI.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Anna Roxvall
Tekniker: Hanna Melander
-
Boris Johnson närmar sig ett nytt toppjobb.
Den brittiske premiärministern pekas ut som nästa Natochef.
– Han har lett västs respons mot Putin, säger tidigare Brexitministern David Jones.
I september nästa år lämnar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sin post.
Spekulationerna om vem som ska ta över rollen är i full gång – och nu bollas Boris Johnson upp som en av kandidaterna.
Den brittiske premiärministern väntas avgå i september efter en stormig tid vid makten och högt uppsatta Torymedlemmar anser att han vore en utmärkt efterträdare.
– Folk kommer att diskutera Boris Johnsons arv i åratal, men hans starka stöd för Ukraina efter Rysslands barbari är obestridligt, säger parlamentsledamoten Mark Francois till Telegraph.
– Om han skulle söka jobbet som Natos generalsekreterare antar jag att han kan använda president Zelenskyj som referens.
Den tidigare Brexitministern David Jones håller med:
– Boris Johnson har lett västs respons mot Putin. Det var Boris Johnson som åkte till Sverige och Finland och uppmanade ledarna i båda länder att skicka in sina Natoansökningar, vilket de så klart gjorde.
Ja Boris "The Terminator" vet hur man spelar för att vinna...
#CarlNorberg #DeFria
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Boris Johnson närmar sig ett nytt toppjobb. Den brittiske premiärministern pekas ut som nästa Natochef. – Han har lett västs respons mot Putin, säger tidigare Brexitministern David Jones. I september nästa år lämnar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sin post. Spekulationerna om vem som ska ta över rollen är i full gång – och nu bollas Boris Johnson upp som en av kandidaterna. Den brittiske premiärministern väntas avgå i september efter en stormig tid vid makten och högt uppsatta Torymedlemmar anser att han vore en utmärkt efterträdare. – Folk kommer att diskutera Boris Johnsons arv i åratal, men hans starka stöd för Ukraina efter Rysslands barbari är obestridligt, säger parlamentsledamoten Mark Francois till Telegraph. – Om han skulle söka jobbet som Natos generalsekreterare antar jag att han kan använda president Zelenskyj som referens. Den tidigare Brexitministern David Jones håller med: – Boris Johnson har lett västs respons mot Putin. Det var Boris Johnson som åkte till Sverige och Finland och uppmanade ledarna i båda länder att skicka in sina Natoansökningar, vilket de så klart gjorde. Ja Boris "The Terminator" vet hur man spelar för att vinna... #CarlNorberg #DeFria Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Sverige och Finland har formellt bjudits in till Nato sedan man kommit överens med Turkiet - men om vad?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På tisdagen meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att det finns ett avtal mellan Sverige, Finland och Turkiet. Avtalet ligger till grund för en fortsatt process med målet att införliva de båda nordiska länderna i försvarsalliansen.
Vägen hit har inneburit stora prövningar för svensk diplomati och förhandlingsförmåga. Vad var priset för att Erdogan till slut skulle säga ja? Har USA ett finger med i spelet? Och har Sverige övergivit kurderna i regionen?
Kristdemokraternas syn på abortI samband med abortbeslutet i USA:s högsta domstol har abortdebatten fått nytt syre i Sverige. Det finns ett parti med en särskild historisk relation till abort - Kristdemokraterna.
Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent och Besir Kavak, reporter på kurdiska redaktionen på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
-
Kriget fortsätter rasa i Ukraina. I helgen meddelade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att Rysslands anfallskrig i Ukraina kan pågå i flera år. Samtidigt sa den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj i sitt nattliga tal under söndagen att han förväntar sig att Ryssland kommer att intensifiera sina ”fientliga aktiviteter” i veckan. Han varnade även resten av Europa för ryska attacker – en varning som går hand i hand med det faktum att Ukraina kan ta steget mot kanditatstatus i EU i veckan.
Vad för sorts attacker kan det röra sig om? Vad kan EU:s kommande beslut innebära? Har den ryske presidenten Vladimir Putin reagerat?
Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet
Programledare: Ronja de Boer
Kontakt: [email protected]
-
I veckans Lantzkampen tävlar komikerstjärnorna Petrina Solange och Isak Jansson mot Aftonbladetstjärnorna Nivette Dawod och Jenny Ågren!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med salt i hår och krans kring huvud står redaktionen redo att gå in i sommardvala men först...
SÄSONGENS SISTA AVSNITT AV LANTZKAMPEN!
För vilken vecka vi har haft!
Det blir glada pensionärer! Odlat kött och flygplatskaos! Långtrosor och rapande kossor! Jens Stoltenbergs norelska! Vänner för livet! Ett nytt land! En ny VÄRLD!
Ha en härlig sommar, hörs igen i slutet av augusti!
Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.
Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!
Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: [email protected]
-
Stoltenberg anlände till Harpsund i Sörmland strax före klockan 13 idag. Utöver Natofrågan diskuterades Rysslands invasion av Ukraina och den säkerhetspolitiska situationen i närområdet.
Klockan 15, efter mötet, höll Andersson och Stoltenberg en gemensam pressträff.
Under söndagen besökte Natochefen Finland för ett möte med landets president Sauli Niinistö. Även då stod Nato-ansökningarna på schemat – och efter mötet slog Niinistö fast att det inte är aktuellt Finland att ansöka om medlemsskap i försvarsalliansen på egen hand.
– Sveriges sak är också vår, sa han på en pressträff i Finland tillsammans med Jens Stoltenberg.
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Natos ledare Jens Stoltenberg träffade statsminister Magdalena Andersson i Sverige. | En kvinna har dött i Stockholm. Polisen undersöker om hon blev överfallen och våldtagen. | Unga födda utomlands studerar oftare vidare efter gymnasiet, jämfört med unga födda i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
med Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.
-
Stoltenberg anlände till Harpsund i Sörmland strax före klockan 13 idag. Utöver Natofrågan diskuterades Rysslands invasion av Ukraina och den säkerhetspolitiska situationen i närområdet. Klockan 15, efter mötet, höll Andersson och Stoltenberg en gemensam pressträff. Under söndagen besökte Natochefen Finland för ett möte med landets president Sauli Niinistö. Även då stod Nato-ansökningarna på schemat – och efter mötet slog Niinistö fast att det inte är aktuellt Finland att ansöka om medlemsskap i försvarsalliansen på egen hand. – Sveriges sak är också vår, sa han på en pressträff i Finland tillsammans med Jens Stoltenberg. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Utrikeskrönikan 11 maj 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bryssel, onsdag.
De senaste månaderna har jag allt oftare lämnat bubblan i stans EU-kvarter och begett mig ut mot flygplatsen, hit till den ganska ocharmiga stadsdelen Evere.
Det är här som Natos högkvarter ligger.
Det är numera mer regel än undantag att svenska politiker deltar på alla Natos möten som har varit många sedan Rysslands invasion av Ukraina startade.
Men jag har också åkt ut hit allt oftare för att vi svenska journalister har fått ett helt annat tillträde än tidigare till generalsekreteraren Jens Stoltenberg.
Vi får nämligen vara med på det som kallas “the Scandinavian huddle” – en mer exklusiv kura ihop sig-träff där generalsekreteraren tar frågor från svenska, finska och norska journalister.
Jag och finska mina kollegor har spekulerat kring om vi kommer få samma tillträde när våra respektive länder väl har fattat sina beslut. Det lär vi få reda på snart – de historiska besluten är ju bara dagar bort.
Frågorna på de här träffarna med Stoltenberg har främst kretsat kring just medlemskap.
Hur snabbt skulle det gå att gå med?
När skulle vi få del av Natos kollektiva försvar?
Vad kan vi få för säkerhetsgarantier under ansökningsperioden?
Många undrar också vad det är för organisation som Sverige och Finland kan vara på väg in i. Det är en befogad fråga som jag ägnat en hel del tid åt att försöka reda ut.
För det är helt klart så att Nato skiljer sig fundamentalt från EU som är den organisation som jag bevakat allra mest under mina år här i Bryssel.
EU är en överstatlig organisation med tvingande regler. Väldigt många tvingande regler.
EU:s fördrag, som spänner över hundratals och åter hundratals sidor, är inget man plöjer en fredagskväll direkt.
Nato är något helt annat. Där finns ingen överstatlighet och inte samma tvingande regler som i EU.
Faktum är att det inte finns så många regler alls.
Alliansens fördrag består bara av 14 artiklar som ryms på tre sidor. Helt klart något man kan läsa en fredagskväll. Vilket jag uppmanar alla som är intresserade av den pågående debatten i Sverige att faktiskt göra.
En sak jag hajade till på när jag läste Natos fördrag för en tid sen var att den mest grundläggande paragrafen, artikel 5, som säger att en väpnad attack mot ett Natoland är en attack mot alla Natoländer, den paragrafen gäller bara om attacken sker norr om kräftans vändkrets.
Det spelar ju ingen större roll för Sveriges eventuella försvar, men ändå en intressant detalj.
En expert som jag pratade med nyligen förklarade att det var USA som fick in den paragrafen när Nato bildades 1949 för man ville inte behöva ställa upp och ge sig in i potentiella väpnade konflikter i de europeiska medlemmarnas kolonier.
Men även om det kan vara skönt att kunna plöja igenom hela regelverket på några minuter gör denna brist på skrivna regler att det är rätt krångligt att reda ut hur alliansen egentligen fungerar. Mycket bygger nämligen på den politiska viljan hos medlemmarna.
Just krångligt var ordet som en tjänsteman som jag träffade förra veckan använde för att beskriva Nato. "Det är en jättekrånglig organisation, mycket krångligare än EU" sa hen.
En annan, rent visuell skillnad, som slår en när man åker ut hit till högkvarteret i Evere är klädseln.
Var och varannan person här är militär iklädd kamouflagemundering.
Det är något helt annan än EU:s regelmässiga uniform: kostym och dräkt.
Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent
[email protected] -
Det har varit en hektisk tid för Jens Stoltenberg som i höst lämnar posten som Nato:s generalsekreterare. Men är det möjligt nu med tanke på det säkerhetspolitiska läget och vem kan tänkas ta efter? Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Daniel Alling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är möjligt att förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland kommer att återupptas idag. Hur skulle en diplomatisk lösning kunna se ut när parterna står väldigt långt från varandra inte bara i sakfrågan utan även värderingsmässigt? Det pratar vi om med Thair Ismail, senior metodrådgivare fred och konflikt vid Palmecentret.
Hur ser processen ut att välja fram en ny generalsekreterare för Nato?Jens Stoltenberg har varit Nato:s generalsekreterare sedan den 1 oktober 2014 men nu i höst går hans förordande ut. Hur påverkas det av det säkerhetspolitiska läget? Och hur ser processen ut att välja fram en ny generalsekreterare? Vi frågar Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och författare till boken "Nato - historien om en försvarsallians i förändring".
Hur bra var dalkarlarna på skidåkning egentligen?Vasaloppsveckan pågår för fullt och idag reder vi ut varför loppet uppkallades efter Gustav Vasa som bevisligen aldrig åkte skidor under sin vistelse i Dalarna för lite mer än 500 år sedan. Och hur var det med dalkarlarna som jagade i fatt den flyende Gustav eller Göstav som han kallades på den tiden. Hur bra var de på skidåkning egentligen? Vi gästas av Sofi Hjort från Livrustkammaren och idrottshistorikern Isak Lidström.
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Daniel Alling
Producent: Amanda Rydman
-
" Norges förre statsminister Jens Stoltenberg är sugen på jobbet som ny chef för den norska riksbanken. Men det kan inte bli aktuellt förrän han slutat som generalsekreterare i militäralliansen Nato den 30 september nästa år.
”Jag blev kontaktad av finansdepartementet i november med en förfrågan om jag vill söka jobbet. Det har jag nu gjort och det är ett jobb jag är väldigt motiverad för”, hälsar Stoltenberg i ett uttalande till norska nyhetsbyrån NTB.
Den nu 62-årige Stoltenberg var statsminister i två perioder, 2000-01 och 2005-13, och har basat för Nato sedan 2014.
En ersättare för Norges Banks nuvarande chef Øystein Olsen ska utses nästa år. Totalt finns 22 sökanden, däribland nuvarande vicechefen Ida Wolden Bache."
Inget vidare beröm till Norge heller med andra ord...
Ja det är väl bara att ta ett dussin med lika lysande Investorlakejer på övriga avgörande poster så behöver ju i alla fall inte så många avlönas.
#CarlNorberg #DeFria #RealNews
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se - Show more
