Karolinska Institutet Podcasts
-
Apkoppor dyker upp runtom i Europa. Ett fall har konstaterats i Sverige och folkhälsomyndigheten vill redan nu klassa viruset som hälsofarligt. Om man blir smittad får man influensaliknande symtom och koppor som vätskar och sårar. Men mycket är fortfarande oklart kring smittspridningen. Hur oroliga bör vi vara för den nya smittan? Hur smittar den? Varför kommer den plötsligt nu? Och har sjukdomen potential att slå ut ett samhälle, likt covid? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med Matti Sällberg, vaccinforskare och professor i biomedicinsk analys, om det nya viruset i Europa.
Gäst: Matti Sällberg, vaccinforskare och professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet
Programledare: Vilma Ljunggren
-
Ny teknik med gentestning har lett till etiska frågor. Vill man veta om man kommer utveckla en sjukdom eller inte? Detta dilemma berör bland annat den ärftliga sjukdomen Huntingtons.
Någon som stått inför just den här frågan är Roland Brynjestål. Huntingtons sjukdom har funnits i hans släkt länge hans pappa dog i det, hans farmor också. I dag tror man även att hans gammelfarmor hade sjukdomen. Det var ju på 40-50-talet när man inte visste var det var. Så när hon var i fas fyra, som man kallar det, så gömde de mer eller mindre undan henne i någon gammal lada typ. Det låter ju sjukt, säger han.Huntingtons sjukdom är speciell på det sättet att det är en monogenetisk sjukdom. Om man har huntingtongenen så är risken 50 % att den förs vidare till ens barn.Roland har levt hela sitt liv med tron om att han kommer att utveckla sjukdomen. Först ville han inte testa sig. Men när han väl bestämde sig för att ändå göra det kom beskedet som en chock. Det var negativt. Det var en väldigt konstig tom känsla. Mest tror jag att det var för att man levt så länge och sett anhöriga få sjukdomen, varför ska inte jag få den nu då? Det var väldigt jobbigt, också när alla runt omkring var så jublande glada, säger han.Gäster i programmet: Åsa Petersén, professor och överläkare i psykiatri vid Lunds universitet, Edvard Smith, professor i molekylär genetik vid Karolinska institutet och Martin Paucar, läkare och specialist i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt. -
Det hände saker i Syrien som var som i en skräckfilm, men allt var på riktigt, säger Rami Hannak, som påminns om sina erfarenheter nu under Ukrainakriget. Flyktingar drabbas mer av psykisk ohälsa än genomsnittsbefolkningen. Nu tas en okonventionell metod fram för att hjälpa.
Två bröder och en kusin dödade av gevärskulor. En kusin dödad av en bomb. Rami Hannak har ännu inte sökt hjälp att bearbeta vad han varit med om, men ofta har han funderat på att göra det. Nu har han börjat leta efter en psykolog. Runtom i världen är totalt omkring 84 miljoner människor på flykt, och psykisk ohälsa är ett stort problem för både individer och samhällen.WHO har tagit fram en transdiagnostisk metod för att hjälpa människor med PTSD, depression och ångest, som nu testas i studier i bland annat Sverige och Nederländerna. Kan det bli en lösning på ett globalt problem?I programmet hörs forskarna Ellenor Mittendorfer-Rutz och Anna-Clara Hollander från Karolinska institutet, Fredrik Saboonchi från Röda Korsets högskola och Rami Hannak, som flydde från Syrien till Sverige. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark [email protected] -
Många svenskar har för mycket av de hälsovådliga PFAS-ämnena i sitt dricksvatten, enligt Livsmedelsverket. Hur ska vi få ner halterna?
Höga halter PFAS i dricksvattnet har sedan tidigare konstaterats i närheten av områden där brandskum med PFAS i har använts. Men PFAS finns också i allt från stekpannor till allvädersjackor. Om Livsmedelsverkets förslag till nytt gränsvärde för PFAS i dricksvatten antas av riksdagen kommer mycket rening att behöva komma till vid svenska vattenverk. Men PFAS kan också finnas i marken. Medverkande: Tove Mallin, forskare vid Forskningsinstitutet Rise. Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet. Programledare: Camilla Widebeck [email protected]: Jonna Westin [email protected] -
I dagens avsnitt berättar vi vilka som kommer att höras i programmet framöver, nu när det är klart att Daniel Alling blir ny korrespondent i Berlin. Dessutom: Ukrainas EU-medlemskap och hemaborter.
Österrike, Ukraina och EU Österrike menar att EU behöver visa att Ukraina verkligen är på väg att bli medlemmar, och samtidigt hjälpa till att förhindra att landet faller under rysk dominans. Därför föreslog Österrike i förra veckan att Ukraina ska få tillgång till delar av EU:s inre marknad. Varför kommer det här förslaget från just Österrike, och vad skulle hända om det blev verklighet? Gäst: Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentator. Utökad hemabort - så funkar detI Sverige är 96 procent av alla aborter medicinska och de går till så att man tar två olika läkemedlet med 48 timmars mellanrum. Så som abortlagstiftningen ser ut idag så måste den första tabletten tas på en abortmottagning. Men i slutet av april röstade riksdagen ja till att utreda om det ska vara möjligt att genomföra alla moment hemma. Vad innebär det? Gäst: Helena Kopp Kallner, överläkare och docent på Karolinska Institutet. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Amanda Rydman -
Kan psilocybin assisterad terapi hjälpa oss att läka ångest, depression och psykisk ohälsa?
I veckans avsnitt möter jag psykologen Filip Bromberg som är ordförande för stiftelsen ”Osmond Foundation” som stöttar och möjliggör kliniska studier inom psykedelisk vetenskap. Filip är även en av de psykologer som grundat ”Nysnö” som syftar till att hitta konkreta arbetsmetoder och att lägga grunden till framtidens psykedeliska kliniker.
I dagens avsnitt tar vi utgångspunkt i de studier som just nu genomförs på Karolinska Institutet i Stockholm utifrån frågan: ”Kan psilocybin assisterad terapi kan behandla depression, ångest och psykisk ohälsa?”
Vi pratar bland annat om:
Hur kan psilocybin hjälpa oss att komma i kontakt med med minnen, traumatiska upplevelser och undantryckta känslor och på så vis läka oss inifrån? Vad kan psilocybin tillföra som verktyg i en terapeutisk ram som vanliga terapi-former ofta missar? Hur kan framtiden tänkas se ut när det kommer till att använda psykedeliska substanser i terapeutiska ramverk för läkning av depression?Enligt statistik som publicerades 2020 av socialstyrelsen så äter över 1 miljon svenskar idag anti-depressiva. Och kanske kan det också vara så att du som lyssnar känner minst en person som äter anti-depressiva och ändå inte upplever välmående?
Det här samtalet är helt enkelt mitt försök till att öppna upp för ett perspektiv som förhoppningsvis kan öppna klimatet kring ett tema med potential för läkning.
Jag vill bjuda in dig som lyssnar att koppla på din nyfikenhet, ta upp nyfikenheten ur verktygslådan och lyssna med ett öppet sinne!
Kontakta Filip Bromberg: https://www.nysno.se/om-oss
Mer från Madeleine: https://www.mofjrd.com/
Madeleine på Instagram: https://www.instagram.com/mofjrd/
Joina Facebook community: https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity/
Skicka din gåva via SWISH: 123 614 75 24
Skicka din gåva via PayPal: https://www.paypal.me/mofjrd/
Sponsorer och samarbeten: [email protected]
-
Allt färre svenska studenter väljer att läsa forskarutbildningen, och många utländska doktorander i Sverige lämnar landet direkt efter examen. Påverkar detta Sveriges möjligheter att fortsatt vara en ledande innovations- och kunskapsnation? Välkommen till ett samtal om de framtida kompetensbehoven med företrädare för såväl de forskningsintensiva företagen Ericsson och AstraZeneca som lärosäten, universitetslärare och myndigheter.
MedverkandeAnders Söderholm, generaldirektör, Universitetskanslersämbetet (UKÄ)
Anna Sandström, Science Policy and Relations Director Europe på AstraZeneca
Anna-Karin Samuelson, HR-chef på Ericsson Sverige
Sanna Wolk, ordförande för Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)
Michael Fored, studierektor vid forskarutbildningen på Karolinska institutet
Samtalets modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.
-
Sara Widén, leg. psykolog, berättar om beteendeanalys som metod för att förstå och förändra våra tränings- och levnadsvanor. Hon ger oss handfasta tips för ett bättre resultat utifrån ”EAST-modellen”. Sara är flerfaldig vinnare av ”evidensblomman”, ett pris som blivande fysioterapeuter på Karolinska Institutet delar ut till bästa lärare på programmet.
-
Hon är en av Sveriges mest kända barnpsykologer och har forskat mycket om hur barn mår av att bo lika mycket hos båda föräldrarna efter en separation.
Malin Bergström är barnpsykolog och docent vid Karolinska institutet. Hon berättar om hur hon tycker att synen på föräldraskapet har förändrats idag, och varför den utvecklingen kan vara oroande. Hon berättar också om kritiken efter SVT:s serie Våra barns hemliga liv, där hon var med som expert.Jonna Westin [email protected] -
Feedback, eller återkoppling på svenska, är något alla behöver. Men det kan vara både känsligt och obehagligt om det blir fel. Vi tar hjälp av Alva Appelgren som doktorerat på feedback.
Syftet med feedback är i grund och botten att ge beröm och eller uppmuntra till utveckling. Men för att få rätt effekt av den feedback man önskar ge behöver man tänka till både på när och hur man ger den.
Det berättar Alva Appelgren som har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet om just feedback.Det går inte att fastställa exakt vad som är rätt i alla lägen eftersom det skiljer sig mycket mellan olika individer, organisationer och sammanhang. Men några grundtips som Alva förmedlar är:
Var konkret. Berätta vad det är som är bra eller som behöver utvecklas och varför. Istället för “vad bra du var” eller “det där gick ju inte så bra” kan du säga “det var så bra när du förklarade detaljerna så att vi förstod” eller “det hade varit roligt att få höra mer om detaljerna”. Beröm och bedöm arbetsinsatsen (den kan individen själv påverka) och inte personliga egenskaper (det uppmuntrar inte till utveckling). Ge helst feedback i nära anslutning till den insats det gäller. Jobba gärna kontinuerligt över tid med feedback. Det går inte att ge för mycket feedback, om den ges enligt punkterna här ovan. Bara om det går inflation i superlativ och om den inte känns genuin kan det vara värt att hålla igen. Annars tenderar vi snarare att ge för lite feedback till varandra.Får vi ingen feedback, eller om den är allt för vag, leder det till osäkerhet. Och osäkerhet gynnar varken prestation eller hälsa. Feedbacka på, med andra ord!
Bilden på Alva Appelgren är tagen av Gerald McInerney. Sen vi intervjuade henne har hon gett ut boken Motiverad : Feedback, mindset och viljan att utvecklas.
Vår samarbetspartner motivation.se har en hel del artiklar om feedback. Vi har valt ut en som handlar om hur du hanterar kritisk feedback. En riktigt bra guide till hur vi kan hantera negativa känslor och få fram guldkornen ur en situation som först kanske bara känns negativ.
-
Stjärnkirurgen Paolo Macchiarini transplanterade konstgjorda luftstrupar på tre patienter som senare dog. Tilltaget som Karolinska institutet hoppades skulle leda till ett Nobelpris ska nu avgöras i domstol. Hör historien som ledde oss hit.
I slutet 2010 rekryterades kirurgen Paolo Macchiarini som gästprofessor till Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. 2011 och 2012 transplanterade han syntetiska luftstrupar på tre patienter som senare dog. Macchiarinis arbete stoppades när det stod klart vad som hänt. Man kan säga att det slog ner som en bomb på Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Tiden efter det präglades av att nyckelpersoner avgick. Man diskuterade vad som egentligen hade hänt och hur han hade rekryterats, säger Ekots medicinreporter Anna Larsson.Nu börjar rättegången mot Paolo Macchiarini han åtalas för grov misshandel av tre patienter. Han har hela tiden nekat till brott. I rätten säger han att han välkomnar en rättslig prövning. Jag har varit tyst i alla dessa år, på min advokats inrådan. Vi tror att det enda rätta avgörandet i det här sker i en rättssal. Inte utanför, säger Paolo Macchiarini i Solna tingsrätt.Karolinska hoppades på NobelprisAtt ersätta organ utan att en donator behövs kallas regenerativ medicin och enligt Ekots medicinreporter Anna Larsson hade Karolinska institutet höga förhoppningar på kirurgen Paolo Macchiarinis arbete. Man vill gärna behålla sitt goda rykte internationellt och kröna det med ett Nobelpris, säger Anna Larsson.Med ljud från SVT:s Dokument inifrån.Medverkande: Anna Larsson, medicinreporter på Ekot.Programledare: Marcus NilssonProducent: Julia Juhlin KarlssonTekniker: Ludvig Widman -
Diarré, förstoppning, smärtor och gaser att ständigt ha problem med magen tär på personer med IBS, magsjukdomen som drabbar 10-15 procent av befolkningen, men som ingen vet vad den beror på.
Jag behöver alltid veta var närmsta toa finns, och i vissa sammanhang som man är i så finns det ingen, säger Emelie Lundros som har diagnosen IBS-D, alltså IBS med diarrésymtom.Hon fick sin diagnos 2005, men det skulle dröja 15 år innan hon, genom att träffa en dietist, hittade en metod som hjälpte henne FODMAP-behandling. Men kosten är bara en del av det. Så stresshantering, sömn och vilken typ av träning du gör, allt sånt spelar också roll, säger hon.Kosten är en viktig komponent i att hitta en hållbar behandlingsform för personer med IBS. Länge har man pratat om den så kallade FODMAP-dieten,som går ut på att utesluta fermenterbara kolhydrater. Men nu har en forskningsgrupp vid Chalmers tekniska högskola genomfört en studie där resultaten pekar åt ett annat håll. Vi antog att personerna med IBS som deltog i studien skulle få olika typer av magproblem när vi provocerade dem med FODMAPS och gluten, men det blev inte så, säger Elise Nordin, som ligger bakom studien.Gäster i programmet: Greger Lindberg, överläkare och professor vid Karolinska institutet, Lisa Falk, leg. psykolog, Elise Nordin, doktorand vid avdelningen för livsmedelsstudier på Chalmers och Stine Störsrud, överdietist och medicinedoktor.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman -
Hör du till dem som inte känner sig helt hemma i vår nya digitala verklighet? Personer som inte tagit till sig digitala lösningar, datorer och smartphones kan idag få stora problem med sin vardag. Louise Nygård är professor i arbetsterapi vid Karolinska Institutet och hon har i många år intresserat sig för vad som händer när samhället digitaliseras samtidigt som allt fler lever allt längre.
-
Varmt välkomna till ett otroligt spännande avsnitt om vårt mikrobiom, alla de bakterier, svampar och virus som bor och lever i och på vår kropp. Vi har tagit Lars Engstrand till hjälp som är expert inom detta område. Lars är Professor, överläkare, mikrobiomforskare och grundare till CTMR- Centre for translational microbiome research, Biomedicum- Karolinska Institutet, Solna.
Vad har mikrobiomet för funktion? Varför gör man bajstransplantationer? Hur får vi våra bakterier från start? Vi pratar om ismannen Ötzi som levde för 5300 år gammal isman. Är du förresten nyfiken på vad som blev Ötzis sista måltid? Eller mer nyfiken på framtidens hudvård? Spelar bakterier någon roll för vår hud? Kan man äta något bra för en hälsosam tarmflora? Allt om detta och mycket mycket mer i dagens avsnitt av Huddoktorerna.
Kontakt: [email protected]
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Dina ögonrörelser visar hur du läser och lär dig och forskningen på det har lett oss fram till teknik som idag stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter, men som också bidrar till ökat läsande på gruppnivå bland barn. .Hör Gustaf Öqvist Seimyr, forskare i ögonrörelse-mätning och läsning vid Karolinska Institutet och den bakom den forskning som nu utvecklats i bolaget Lexplore, med visionen om att alla barn ska hitta till läsningens magi. Genom tekniken kan lärare och skolor få bättre förutsättningar i sin vardag att kunna hjälpa alla sina elever.
Avsnitt 57 är ett samtal mellan Lars Lingman och Katarina Pietrzak på RISE, och Gustaf Öqvist Seimyr, datorlingvisten som disputerade 2006 vid Uppsala Universitet på en avhandling om läsbarhet på mobiltelefoner. - Show more
