Kjell-Olof Feldt Podcasts
-
Jonatan kämpar med att försöka beskriva hur oerhört konstigt allting var på barncancer/humorpriset-galan.
Ola pratar om alkohol och ifall man ska dricka 19 glas vin i veckan i enighet med förre finansministern Kjell-Olof Feldts schema eller om man bara ska dricka högst ett glas i månaden som amerikanske hjärnforskaren Andrew Huberman förordar (https://hubermanlab.com/what-alcohol-does-to-your-body-brain-health/).
-
Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att fortsätta låna till expansiv politik trots att pandemin är över. Ordförande Lars Heikensten om riskerna med politiken och om svenska miljardärer, klimatsatsningar och elprisbidrag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lars Heikensten säger i Ekots intervju att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen.
– Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver, säger den före detta riksbankschefen Lars Heikensten.
I veckan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport där de granskat om regeringen följer det finanspolitiska ramverkets regler om strama budgetprocesser, överskottsmål och utgiftstak. Att regering och opposition allt oftare bryter mot reglerverken beskriver Lars Heikensten som att vara på ett sluttande plan.
– Regeringen har lagt fram förslag som gör att man riskerar att spräcka utgiftstaket. Det är valår och i riksdagen är det ingen som står upp för det regelverk vi har, det gör inte det hela mindre oroande, säger Lars Heikensten.
Under åren med låg inflation och minusräntor har röster höjts för att ändra på det finanspolitiska ramverket för att staten ska kunna låna mer till offentliga investeringar på exempelvis försvaret och klimatet. Rådet håller inte med, men tycker att man bör utreda om klimatinvesteringar eventuellt kan motivera att under ett antal år låta staten låna mer pengar än det nuvarande regelverket tillåter.
"Vi ser i andra länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin"Det pågår en debatt om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer. Lars Heikensten menar att det är en följd av nya innovationer, globalisering, högt sparande och låga räntor som gjort att många kunnat låna till tillgångar som fastigheter som snabbt stigit i värde. Även politiska beslut har påverkat den utvecklingen, säger Heikensten.
– Vi har idag ett skattesystem och transfereringssystem som i mindre uträckning utjämnar än vad vi hade tidigare och vi har en skola som är betydligt mindre jämlik än den var tidigare. Det finns ett antal områden där utvecklingen, till följd av politiska beslut, gått i fel riktigt om man bryr sig om det här med fördelningen av förmögenheter om inkomster i landet.
Lars Heikensten säger att ojämlikheten fortfarande är mindre i Sverige är i de flesta andra länder men att ojämlikheten har ökat rejält här.
– Vi har rätt stora grupper som har hamnat utanför samhället, det är det största fördelningsproblemet. Det handlar utlandsfödda, lågutbildade och människor som bor på gamla bruksorter, och så vidare. Man borde se över vad det får för betydelse för det politiska systemet. Vi ser i länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin, säger Lars Heikensten.
Om Lars Heikensten:Namn: Lars Heikensten
Ålder: 71 år
Bakgrund: Disputerad civilekonom. Arbetade inom Finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och senare på Handelsbanken innan han gick till Riksbanken där han var riksbankschef mellan 2003 och 2006. Därefter var han svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. 2010-2020 var han vd för Nobelstiftelsen. Idag är Lars Heikensten ordförande i Finanspolitiska rådet.Gäst: Lars Heikensten ordförande Finanspolitiska rådet
Kommentar: Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot
Programledare: Henrik Torehammar
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Monica Bergmark -
Torsdagen den 20 mars 2003, nio timmar efter att de första amerikanska missilerna regnat ner över Irak, ställer sig Sveriges statsminister Göran Persson i riksdagens talarstol. Därifrån fördömer han attacken, som han menar bryter mot folkrätten. Vad statsministern inte nämner är att den amerikanska armén samtidigt får hjälp av Sverige.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
På en militärbas i New Jersey har en överstelöjtnant från Försvarets materielverk just installerat sitt kontor. Han har kommit dit för att hjälpa USA att utveckla en toppmodern granat. Sverige ska inte exportera vapen till krigförande länder, ändå används svenska vapen i krig om och om igen.
P3 Dokumentär Världen berättar historien om hur granaten Excalibur, till stor del utvecklad av Bofors i Karlskoga, hamnade mitt i Irakkriget. Det är historien om Sverige, landet som vill verka för fred, men som samtidigt har blivit bland de bästa i världen på att tillverka vapen.Den dåvarande handelsministern Kjell-Olof Feldt beskriver den besvärliga rävsax han hamnade i när han skulle dra upp de första riktlinjerna för svensk vapenexport.
John Halvey, chefsutvecklare på Raytheon, ett av världens största vapenföretag, berättar om hur han stressad flög kors och tvärs mellan Arizona, Värmland och försvarshögkvarteret Pentagon, för att kunna skicka Excalibur till kriget så fort som möjligt.
Och så träffar du sergeant Bruce Marciszewski, en av de första amerikanska soldater som dödade i strid med den svenska granaten.Producent är Måns Mosesson.
