Maja Lagercrantz Podcasts

  • När försvaret växer och Sverige blir ett Nato-land kommer två procent av BNP i försvarsbudget inte att räcka, menar ÖB Micael Bydén. Men hur mycket pengar som behövs avgörs av politikernas ambitioner.

    Försvaret kommer att genomgå stora förändringar när Sverige bli en av 32 allierade i försvarsalliansen Nato. ÖB har i sina råd till regeringen skrivit att han vill att det nordiska samarbetet ska utvecklas och stärkas, och att Norden ska hänga ihop som ett försvarsområde i Nato, med gemensam ledning där Sverige kan leda de marina operationerna Östersjön. Svenska försvaret kan också bidra med soldater och stridsflyg i Baltikum, och bland annat patrullera luftrummet. Vi kan Östersjön, vi kan Östersjön på ytan och under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Och det här är en del där vi också har fått en rad frågor, vi vet att det finns kanske både önskemål och en inriktning att vi ska ta det här. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén. Två procent av BNP inte tillräckligt Försvarets budget har stadigt vuxit under senare år. Efter Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i februari beslutade riksdagen att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP. Från årets budget på 75 miljarder kan det motsvara runt 120-130 miljarder kronor, beroende på hur BNP utvecklas. Före sommaren sade ÖB att försvaret inte skulle kunna komma upp i de beloppen förrän 2028.Men i samband med att ÖB presenterade sina militära råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 till regeringen så framkom att försvaret kommer att komma upp i två procent av BNP redan 2026 men inte för att upprustningen går snabbare nu utan för att stigande priser och räntor gör att pengarna går åt snabbare. Och på sikt kommer försvaret alltså behöva mer än två procent säger ÖB. Kravet på oss ökar ytterligare, vi ska investera i infrastruktur, vi ska bli fler människor, vi ska ersätta system och upphandla nya system och så vidare. Jag har också tydligt indikerat i det här underlaget att med stor sannolikhet kommer det behövas mer än två procent av BNP i nästa försvarsbeslut eller på lite längre sikt, säger Micael Bydén.Hur stor andel av BNP kan det handla om? Svårt för mig att uttrycka, först och främst ska vi gå mot de ramar som nu är satta och de två procenten.Men ni måste väl ge den informationen till politikerna? Svaret är mer än två procent av BNP, det är det jag indikerar nu, men det är beroende på vilken ambition... det är politiken som bestämmer vad vi ska göra och vad ambitionerna är.Svårt klara rekryteringen En av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 personer till 120 000 år 2035. Svårigheten blir inte bara om att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga. Idag finns ett stort missnöje med lönerna för den militära personalen, som enligt facken har halkat efter under flera år. ÖB Micael Bydén, är gäst i Ekots lördagsintervju. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Monica Bergmark

  • Jan Moström, vd för LKAB, säger att det krävs en helt annat politisk styrning om den gröna omställningen ska bli möjlig, dagens energipolitik räcker inte för att få fram de enorma mängder grön el som krävs.

    Det största projektet i den gröna omställningen i norra Sverige är HYBRIT, ett samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, stålbolaget SSAB och energibolaget Vattenfall som ska ersätta kol med vätgas i stålproduktionen. På så sätt ska en av landets största källor till klimatutsläpp nästan helt försvinna. Men bara HYBRIT kommer att kräva lika mycket el som halva Sveriges nuvarande förbrukning. Jan Moström säger att det krävs en helt annan politisk styrning för att få upp elproduktionen så att att den fossilfria och konkurrenskraftiga elen ska räcka både till de nya industrierna i norra Sverige, och till övrigt näringsliv och till svenska hushåll. Ska vi genomföra den gröna omställningen, jag säger ska vi, så kommer vi ju ersätta enorma mängder olja, kol och gas med elektricitet och jag tror att det har vi inte riktigt tagit till oss, vilka enorma mängder elektricitet vi behöver, det ska till ett rejält medvetenhetsskifte och förstå att vi kommer att behöva producera enorma mängder elektricitet med vind och kärnkraft och solkraft, säger Jan Moström. De nya industrierna i norra Sverige kommer de närmsta åren behöva el från tusentals nya vindkraftverk, men Jan Moström säger att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat flera satsningar på kärnkraft och samtidigt klargjort att vindkraft inte ska subventioneras. Jan Moström tycker inte att den energipolitik som finns på plats inte räcker: Jag är ganska övertygad om att den inte räcker, säger Jan Moström. Är regeringens politik för ny vindkraft tillräcklig? Det är svårt att säga att den är tillräcklig, jag skulle vilja omformulera det och säga att jag skulle gärna se absolut större prioritet och fokus på hur ska vi överhuvudtaget kunna producera konkurrenskraftig el under en väldigt lång period. Jag tror att vi behöver ha en sammanhållen politik, blocköverskridande. Den här typen av beslut går inte att omformuleras var fjärde år, säger Moström. Hur viktig är det med den där långsiktig blocköverskridande överenskommelse? Jag skulle säga att det är förmodligen en av de viktigaste frågorna som vi i modern tid har att ta ställning till, säger Jan Moström.Ny kärnkraft i anslutning till HybritOckså ny kärnkraft kan vara aktuell, Jan Moström öppnar för att bygga små modulära kärnkraftverk vid LKAB:s anläggningar, när den tekniken finns på plats. Vi jobbar också och börjar se hur och under vilka förutsättningar kärnkraft kan vara konkurrenskraftig, alltså SMR:er.Skulle ni vilja se någon sådan vid någon av era anläggningar, om det blir tillåtet att bygga på på andra platser än idag? Förutsatt att den är konkurrenskraftig och att vi får tillstånd. Sällsynta jordartsmetaller och fosforLKAB håller också på att utveckla teknik för att kunna utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur gruvavfall från järnmalmsbrytning. Den gröna omställningen har kraftigt ökat efterfrågan av metaller som ingår i elmotorer, vindkraftsverk och batterier. Idag importeras det mesta från tex Kina. Jan Moström säger att han hoppas att LKAB i framtiden ska kunna leverera både sällsynta jordartsmetaller och stora mängder fosfor som behövs för att framställa konstgödsel till jordbruket.Gäst: Jan Moström, LKAB:s vd Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jakob Lalér

  • Natoanslutning och Ukraina är fortsatt de viktigaste frågorna i svensk utrikespolitik. Men den nya utrikesministern vill också fokusera mer på Norden, Baltikum och EU kanske på bekostnad av FN.

    Den moderate utrikesministern Tobias Billström, som tidigare var migrationsminister i alliansregeringen, säger att han just nu rekalibrerar utrikesförvaltningen. Inför statsminister Ulf Kristerssons möte med Turkiets president Erdoan på tisdag tar Tobias Billström avstånd från den kurdiska milisen i Syrien YPG och deras politiska gren, partiet PYD. De har länge varit NATO:s och USA:s allierade i kampen mot IS i Syrien. Sverige har tidigare stött YPG och PYD men den nya regeringen har en annan syn på de båda kurdiska organisationerna, som Turkiet betraktar som terrorister."Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, säger Tobias Billström. Är då det överordnade värdet Sveriges relation till Turkiet just nu? "Det överordnade värdet är Sveriges medlemskap i Nato och vikten av att vi når framgångar i de förhandlingar som pågår mellan Turkiet å ena sidan och Sverige och Finland å den andra och det är viktigt att vi har ett gott förhållande i de här delarna", säger Tobias Billström.Mer fokus på närområdet i nya regeringens utrikespolitikUkraina och svensk Nato-anslutning ligger kvar som de viktigaste prioriteringarna i svensk utrikespolitik. Men jämfört med den förra regeringen vill den nya regeringen lägga en större tyngdpunkt på samarbetet inom Norden och Baltikum och EU. Man måste prioritera och det går inte att vara närvarande överallt, säger Billström. Betyder det då att regeringen kommer att lägga mindre kraft på FN-systemet? "När det gäller hur vi organiserar oss för att ta hand om FN-frågorna kan jag inte utesluta att det blir förändringar, men det arbetet pågår just nu", säger Tobias Billström.Gäst: Tobias Billström (M), utrikesminister Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Lotta Linde Rahr

  • Sverigedemokraterna har fått för stort genomslag i den nya regeringens politik, det tycker Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren.

    Det är inte stramare migrationspolitik eller hårdare straff i sig som Lena Hallengren främst vänder sig emot. Men hon menar att Tidöavtalet, den överenskommelse som regeringen träffat med Sverigedemokraterna, bidrar till att splittra Sverige. "Jag menar att splittringen finns i den ton som man har, den hatretorik som ändå smyger sig in när man pekar ut enskilda grupper, människor med utländsk bakgrund", säger Lena Hallengren i Ekots lördagsintervju. Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering stramade kraftigt åt migrationspolitiken 2015. Lena Hallengren säger att hennes kritik mot den nya regeringens migrationspolitik inte bara är sakpolitisk. "Den kritik som vi har gentemot det här avtalet och SD:s avtryck i politiken handlar om människovärdet, rättsosäkerheten och att ställa människor och grupper mot varann." I kriminalpolitiken har S genomfört många straffskärpningar de senaste åren. Lena Hallengren säger att hon saknar välfärdssatsningar som kan förebygga kriminalitet bland i nya regeringens kriminalpolitik. "Vi är kritiska till att man inte har en politik som bryter segregationen, som ser till att bryta den nyrekrytering.", säger Lena Hallengren. Varsammare i oppositionLena Hallengren är också kritisk mot hur oppositionen agerade när Socialdemokraterna var regeringsparti. Socialdemokraterna kommer att agera annorlunda nu som oppositionsparti, det blir en mer återhållsam hållning vad gäller att bryta ut delar av regeringens budget, göra KU-anmälningar och misstroendeförklaringar framöver, enligt Lena Hallengren. "Det räcker inte med att göra ett Twitter-inlägg som man inte gillar, utan det ska ju vara allvarligt om man ska rikta ett misstroende mot ett enskilt statsråd, då ska man göra nåt som strider mot det som är ens skyldighet som statsråd.", säger Lena HallengrenKommer inte samarbeta med SverigedemokraternaSocialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tillsammans majoritet i riksdagen. Men det är inte aktuellt att samarbeta eller söka aktivt stöd från SD för att få igenom förslag tillsammans. "Men om det skulle handla om frågor där vi har en väldigt tydlig socialdemokratisk ståndpunkt, och vi kommer till samma slutsats, så kommer vi förstås stödja den socialdemokratiska politiken men vi kommer inte sitta och vara strategiska och samarbeta med Sverigedemokraterna.", säger Lena Hallengren.Gäst: Lena Hallengren, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, fd socialminister Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Lova Olsson, politikreporter på Ekot Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman Intervjun spelades in den 28 oktober 2022.

  • Cecilia Hermansson som är ordförande i Klimatpolitiska rådet säger att sänkt reduktionsplikt kommer att göra det svårt för Sverige att minska växthusutsläppen tillräckligt snabbt.

    Regeringen har presenterat delar av sin klimatpolitik i Tidöavtalet. Av det framgår bland annat att regering och SD ska satsa på kärnkraft och minska reduktionsplikten, alltså tvingande inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Miljödepartementet tas bort och klimatpolitiken flyttar in på Klimat- och näringslivsdepartementet. Vad betyder det för de svenska utsläppen på lång och kort sikt?Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige inte ha några nettoutsläpp år 2045. Då ska utsläppen ha minskat med minst 85 procent från 1990. Resterande 15 procent ska kompenseras av koldioxidlagring. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Om regeringen minskar reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer det målet inte att nås. Enligt Naturvårdsverket kommer det leda till att Sveriges utsläpp ökar med ca 10 procent. Övriga satsningar kompenserar inte utsläppsökningar"Om man tar bort reduktionsplikten hamnar man i ett läge där man inte hinner fasa in de övriga åtgärderna, och vi riskerar då att inte nå 2030-målen", säger Cecilia Hermansson. Hon ser inte heller att andra klimatåtgärder i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen skulle kunna sänka utsläppen för att kompensera för de ökningar som ändrad reduktionsplikt kommer att orsaka. Klimatpolitiska rådet inrättades 2017 och är en del av det klimatpolitiska ramverket, där även de svenska miljömålen och klimatlagen ingår. Ekots lördagsintervju har bjudit in den nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L), och en rad andra statsråd, som alla avböjt. Intervjun spelades in 21 oktober 2022. Gäst: Cecilia Hermansson, ordförande Klimatpolitiska rådet Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Annika Digréus, Ekots miljöreporter Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman

  • Panelsamtal med statsvetaren Jonas Hinnfors och ledarskribenterna Dick Erixon, Samtiden, Amanda Sokolnicki, DN, Linda Jerneck, Expressen och Lisa Pelling, Dagens Arena om den tillträdande regeringens politiska överenskommelse.

    En dryg månad efter valet presenterade M, KD, L och SD igår Tidöavtalet som beskriver vilken politik som regeringsunderlaget ska föra under mandatperioden. Lördagsintervjuns panel analyserar avtalets politiska innehåll och formen för samarbetet. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman

  • M, SD, KD och L vill på olika sätt begränsa amorteringskraven så att hushåll inte ska behöva amortera lika mycket som idag. Men Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen tycker att det är en dålig idé.

    Erik Thedéen har varit generaldirektör för Finansinspektionen i sju år och var med om att införa amorteringskrav i två steg. Amorteringskraven innebär att den som tar bolån på över 50 procent av bostadens värde måste amortera på lånen. Tanken med kraven är att hushåll inte ska ta för stora lån i förhållande till sin inkomst.I augusti gav S-regeringen Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera amorteringskraven. Bakgrunden till regeringsuppdraget är att stigande priser för el, mat, bensin och höjda räntor pressar många hushåll. Under pandemin pausades amorteringskraven tillfälligt. De fyra partier som förhandlar om ett regeringssamarbete har också uttryckt att de på olika sätt vill pausa eller lätta på amorteringskraven. Finansinspektionen ska lämna sitt svar till regeringen nästa fredag, men redan nu säger Erik Thedéen i Ekots lördagsintervju att han inte tycker att regeringen ska ändra på amorteringskraven. Han menar att det skulle motverka Riksbankens försök att genom en stram penningpolitik få ner inflationen. Och vill man hjälpa de hushåll som drabbas värst av stigande priser och räntor så är sänkta amorteringskrav ingen träffsäker metod, enligt Erik Thedéen. "Det är bara hälften av hushållen som har bolån, och de har typiskt sett ganska goda inkomster. Så ska vi klara av de med lägst marginaler, då är det här en väldigt dålig åtgärd, då finns det många bättre åtgärder som finanspolitiken kan komma med", säger Erik Thedéen.Han framhåller att de hushåll som inte klarar att amortera på grund av ändrade ekonomiska förutsättningar pga arbetslöshet, sjukdom eller väldigt höga elräkningar kan söka om undantag från amorteringskraven från sin bank. Lågkonjunktur och hög inflation Både hushåll och företag pressas av stigande kostnader och av inbromsningen i ekonomin. "Det här är ett väldigt bekymmersamt läge. Normalt sett när vi går in i en lågkonjunktur så går inflationen ner och penningpolitiken kan stimulera ekonomin. Det är inte det läge vi har nu utan nu stramar istället penningpolitiken åt för att få ner inflationen. Och samtidigt faller ekonomin.", säger Erik Thedéen.Hur orolig är då Erik Thedéen för Sverige ekonomi? "Jag är vaksam, och kanske lite extra vaksam. När det rör sig såhär mycket på räntor, på inflation, på aktier och bostadspriser då kan det hända olyckor. När det sker så här stora förändringar, då kan det uppstå saker som vi inte kan förutse.", säger Erik Thedéen.De högt belånade kommersiella fastighetsbolagen som Finansinspektionen länge framhållit som en risk för den finansiella stabiliteten har på senare gått ner i värde. Men Thedéen ser inget hot just nu mot den finansiella stabiliteten eftersom bankerna är stabila. Riksbankschef efter nyårEfter årsskiftet tar Erik Thedéen över som riksbankschef efter Stefan Ingves. Vad tar han med sig in i den rollen? Gäst: Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman

  • Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder.

    I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tobias Carlsson

  • SJ:s vd Monica Lingegård säger hon känner ett stort ansvar för att statligt ägda SJ ska bli en bättre arbetsgivare. Varje dag ställer SJ in runt 30 tågavgångar. Främsta orsaken är brist på personal.

    Enligt fackförbundet Seko är många medarbetare missnöjda med kort framförhållning och slimmade scheman. Flera anställda som Ekot talat med säger att anställningsvillkoren gradvis försämrats på senare år och att situationen förvärrades ytterligare när ett nytt schemaverktyg infördes i november i fjol. Tågpersonalen får nu veta nästa månads schema två veckor i förväg och SJ kan ändra arbetstiderna från en dag till nästa. Hundra lokförare har sagt upp sig i årHittills i år har ca 100 lokförare sagt upp sig. Enligt Monica Lingergård har företaget samtidigt rekryterat 175 lokförare i år. Och med start i höst ska SJ utbilda 70 nya lokförare, de får betalt under utbildningen.SJ är ett statligt ägt bolag, enligt regeringens riktlinjer statliga bolag vara föredömen när det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor. Monica Lingegårds medger att de inte lyckats när det gäller planeringen och de anställdas framförhållning och att hennes vision är att de anställda ska få scheman med tre månaders framförhållning. "Vi vet att det är kanske den viktigaste komponenten för våra medarbetare och där är vi inte tillräckligt bra. Jag kan bara be om ursäkt till våra medarbetare, för det är inte tillräckligt bra", säger Monica Lingegård.Dyrare än flygetSJ:s biljettpriser justeras efter tillgång och efterfrågan. När det finns få lediga sittplatser blir biljetterna dyrare. Med ett ökande intresse för att åka tåg efter pandemin och med många inställda avgångar är det svårare att hitta billiga biljetter. Är det ett problem för SJ att många tar flyget istället för tåget på grund av priserna? "Det viktigaste vi kan göra är att erbjuda fler att åka med SJ, det är den bästa insatsen vi kan göra. Det går att köpa biljetter till bra priser om man är flexibel och är ute i god tid", säger Monica Lingegård.Färre tåg kommer i tidPunktligheten har försämrats under det senaste året. Enligt SJ är de själva ansvariga för ca 20 procent av förseningstimmarna. Så vad är förklaringar till de förseningar de själva orsakar?Gäst: Monica Lingegård, VD SJ AB Kommentar: Oskar Fröidh, tågforskare vid KTH.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Alma Segeholm

  • Kriminolog Amir Rostami, nationalekonom Lars Calmfors och klimatforskare Mathias Fridahl om vilka förändringar vi kan vänta oss inom politiken för brott och straff, ekonomi, energi och klimat.

    Just nu pågår regeringsförhandlingar mellan M, SD, KD och L om hur politiken ska utformas och vilka som ska ingå i den nya regeringen efter riksdagsvalet den 11 september. Exakt vilken politik den nya regeringen kommer att föra vet vi alltså inte än. Men med hjälp av partiernas förslag analyserar lördagsintervjuns expertpanel hur politiken kan tänkas bli.Strängare straff med Ulf Kristerssons regeringGängkriminalitet har dominerat debatten i valrörelsen. Kriminolog Amir Rostami säger att det kommer att bli mer fokus på hårdare straff i kriminalpolitiken under kommande mandatperiod, särskilt när det gäller våldsbrott och sexualbrott. Partierna vill också göra det straffbart att ingå i kriminella gäng. När det gäller förebyggande åtgärder ligger fokus på socialtjänsten."Det blir ännu mer fokus på repressiva åtgärder, höjda straff, utvisning och gångkriminalitet. Där finns ganska stor konsensus mellan de fyra partierna partierna. Men det är egentligen ingen kursändring, tidigare regeringar har gått åt samma håll", säger Amir Rostami.Lägre skattNationalekonomen Lars Calmfors tror att skattesänkningar, bland annat på arbete, blir den största förändringen i den ekonomiska politiken. Calmfors är bekymrad över hur regeringen ska finansiera alla satsningar på tex försvar, pensioner, rättsväsende, vård och omsorg, och samtidigt leva upp till överskottsmålen."Alla de fyra partierna på Kristerssons sida har sagt att de vill sänka skattekvoten, så oberoende av hur den ekonomiska utvecklingen blir så tror jag det blir väldigt svår att inte leverera. Det man kan vara rädd för som ekonom är att man inte finansierar satsningarna fullt ut, det kan leda till för expansiv finanspolitik. Då kan Riksbanken tvingas höja räntan mer", säger Calmfors.Nedmonterad klimatpolitik och satsning på kärnkraftMathias Fridahl som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet säger att de fyra partierna kommer att underlätta för ny kärnkraft. Svårare blir att komma överens om ett riktat stöd till kärnkraft, där finns inte samma samsyn mellan partierna. Fridahl ser ett behov av en blocköverskridande överenskommelse om energin. När det gäller klimatet tror han att utsläppen kommer att öka i och med maktskiftet eftersom bensinpriserna kommer att sänkas och kraven sänkas i reduktionsplikten. Troligen försvinner också bonus malus-skatten och flygskatten."Jag tror att vi kan vänta oss en nedmontering av den existerande klimatpolitiken, särskilt de riktade stöden till klimatomställning, särskilt på de områden som inte täcks av EU:s system för handel med utsäppsrätter", säger Mathias Fridahl.Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elvira Björnfot

  • Debatten om de höga elpriserna blir allt mer intensiv. Vad är valrörelse och vad är verklighet?

    Valrörelsen har allt mer kommit att handla om elpriserna och vad politiken kan göra för att sänka dessa. Är det energifrågan som kommer att avgöra valet 2022? Oavsett vilken sida som vinner så kommer de få bråttom att hantera elpriserna. Sverige ingår trots allt i EUParallellt med den svenska valrörelsen och dess energipolitiska debatt förs diskussioner i Bryssel om vad EU kan göra. På fredag ska EU:s energiministrar mötas för att ta ställning till hur unionen ska hantera elkrisen. Vilka förslag ligger på bordet, och vad betyder EU-medlemskapet för Sveriges manöverutrymme? Valdagen 2022 närmar sig med stormsteg och under valveckan släpper Det politiska spelet en podd om dagen måndag till fredag.Medverkande: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Susanne Palme, EU-kommentator på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Maja Lagercrantz och Viktor Mattsson

  • Trump utreds för spioneribrott efter att FBI i en husrannsakan vid hans residens Mar-a-Lago hittat topphemliga dokument. Stora delar av det Republikanska partiet sluter upp bakom Trump som hävdar att räden var politiskt motiverad.

    Vid FBI:s räd mot Trumps residensens Mar-a-Lago i Florida fick de med sig ett stort antal hemligstämplade dokument som enligt den federala polisen inte får föras ut från Vita huset. Trump utreds nu för bland annat för spioneribrott. Trump hävdar att han själv hävt dokumentens hemligstämplar. Vad låg bakom beslutet att genomföra razzian och vad var det FBI hittade?Attentat mot FBITrump har reagerat kraftigt på räden som han menar är politiskt motiverad och en attack mot honom från det demokratiskt styrda Justitiedepartementet för att hindra honom från att ställa upp i nästa presidentval. Han har fått med sig sina supportrar och stora delar av det republikanska partiet i sin kritik. Tonläget är minst sagt uppskruvat, hoten mot FBI har ökat i sociala medier och flera personer har gått från ord till handling. I Ohio försökte en beväpnad man bryta sig in i ett FBI-kontor i Cincinnati, han sköts till döds av polisen. Klimatpaketet The Inflation Reduction ActAtt senaten röstade igenom Joe Bidens klimatpaket är hans största framgång under mandatperioden. Förutom klimatsatsningar innehåller The Inflation Reduction Act bland annat högkostnadsskydd för läkemedel och stöd till sjukförsäkringar. Det ska finansieras med skatt på vinst för storföretag och skatt på företag som återköper egna aktier. Tre månader kvar till mellanårsvalet genomförs nu primärval i Alaska and Wyoming.Den här avsnittet av USApodden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna, tisdag den 16 augusti kl 20.55.CECILIA KHAVAR (Washington), ROGER WILSON(San Fransisco) och GINNA LINDBERG, USA-kommentator.Programledare: SARA STENHOLM.Producent: MAJA LAGERCRANTZ

  • Hur vill finansminister Mikael Damberg (S) hantera den höga inflationen? Hur ska han skapa ordning i budgetprocessen? Och är tystnad om förtryck i Turkiet priset man får betala för Nato-medlemskap?

    I onsdags yrkade regeringen avslag på sitt egen budgetförslag eftersom kompromissförslaget om höjda pensioner hade stoppats av oppositionen. Två dagar senare lämnade regeringen in ett nytt budgetförslag där pensionsförslaget ingick.För att regeringen ska få igenom sin budget i riksdagen nästa vecka behöver de stöd från den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Hon har kommit med nya krav för att hon ska rösta ja nästa vecka, att Sverige lovar att inte exportera vapen till Turkiet och mer pengar till arbetet mot hedersförtryck. Hur säker är Mikael Damberg på att han får igenom sin budget?Inflationen i Sverige steg till 7,2 procent under maj månad. Det är den högst uppmätta nivån sen 1991. Regeringen har fått kritik för att man lagt många extraändringsbudgetar och fört en mycket expansiv finanspolitik även efter att pandemikrisen tagit slut och ekonomin fått fart. I Ekots lördagsintervju kritiserar Finansministern i sin tur andra partier för att de kommer med löften till väljarna utan att tala om hur de ska finansieras. Det blir ett ganska brutalt och kallt uppvaknande efter valet, vi går mot tuffare tider, då måste vi i politiken prioritera mellan olika utgifter och medborgarna är alltmer plågsamt medvetna om att de också kommer att få en tuffare ekonomi framöver.För att finansiera ökade försvarssatsningar vill han se en beredskapsskatt. Mikael Damberg efterlyser nu en diskussion med övriga partier om hur satsningen på försvaret ska finansieras, han har själv föreslagit en beredskapsskatt.Om Mikael DambergNamn: Mikael Damberg, finansminister Ålder: 50 år Bakgrund: Uppväxt i Solna, läste förvaltningslinjen vid Stockholms universitet. 28 år gammal blev han ordförande i SSU. Valdes in i riksdagen 2002. Tio år senare blev han gruppledare för Socialdemokraternas riksdagsgrupp. 2014 utsågs han till närings- och innovationsminister, 2019 till inrikesminister och när Magdalena Andersson blev statsminister 2021 fick han efterträda henne som finansminister.Gäst: Mikael Damberg, finansminister Kommentar: Jonas Hinnfors, statsvetare Göteborgs universitet Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jesper Timan

  • Den gröna omställningen med fossilfritt stål och batterifabriker i Norrland gör att det kan behövas ny kärnkraft, vid sidan av vattenkraft och vindkraft. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

    Enligt Sveriges klimatmål ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. I norra Sverige växer en omställningsindustri med bland annat batterifabriker och produktion av rostfritt stål. Industrierna kommer att kräva enorma mängder el när de ska ersätta fossil energi i produktionen. Karl-Petter Thorwaldsson säger att det kan behövas ny modulär kärnkraft för klara de nya projekten. Ja, det går iallafall inte att stänga dörren för ny kärnkraft. Enligt lag får man ju bygga ny kärnkraft i Sverige. Än så länge är det reglerat till de orter där vi har kärnkraft, det tror jag är en väldigt bra idé. Men vi har inte sett något seriöst företag som har sagt att de vill bygga för kostnaden är ungefär tre gånger så dyr som vindkraft. När Karl-Petter Thorwaldsson just blivit utsedd till näringsminister sade han att Socialdemokraterna älskar gruvor. Flera omstridda gruvärenden låg då på hans bord för beslut. I veckan fick Thorwaldsson kritik för uttalandet av ett enigt Konstitutionsutskott som menar att sådana uttalanden under en pågående prövning kan ge upphov till tvivel om att regeringens prövning är saklig och opartisk."Jag lärde mig av det KU sade att jag ska vara försiktigare med orden, men jag gillar ju starkt gruvor även idag, jag kan inte ändra vem jag är."Även regeringens beslut tidigare i år att ge tillstånd till ett gruvbolag bearbetningskoncession för att gå vidare med planerna på en malmgruva i Kallak i Jokkmokk har fått kritik från flera håll, bland annat handlar det om samernas möjlighet att bedriva rennäring i området och om miljökonsekvenser. Det är så mycket som är på gång i norra Sverige att vi måste hitta ett bättre sätt att ha samtal mellan olika riksintressen, säger Karl-Petter Thorwaldsson.Om Karl-Petter Thorwaldsson:Namn: Karl-Petter Thorwaldsson Ålder: 57 år Bakgrund: Var metallarbetare innan han gick in i politiken. Valdes till SSU-ordförande 1990 och satt på den posten i fem år, därefter var han bland annat ordförande i ABF och informationschef hos Socialdemokraterna. Mellan 20122020 var han LO:s ordförande. När Magdalena Andersson utsåg Karl-Petter Thorwaldsson till näringsminister i november 2021 var han senior rådgivare på stålbolaget SSAB.Gäst: Karl-Petter Thorwaldsson (S), näringsminister Kommentar: Eva Lövbrand, biträdande professor vid Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet Programledare: Pontus Mattsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jesper Timan

  • Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att fortsätta låna till expansiv politik trots att pandemin är över. Ordförande Lars Heikensten om riskerna med politiken och om svenska miljardärer, klimatsatsningar och elprisbidrag.

    Lars Heikensten säger i Ekots intervju att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen. Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver, säger den före detta riksbankschefen Lars Heikensten.I veckan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport där de granskat om regeringen följer det finanspolitiska ramverkets regler om strama budgetprocesser, överskottsmål och utgiftstak. Att regering och opposition allt oftare bryter mot reglerverken beskriver Lars Heikensten som att vara på ett sluttande plan. Regeringen har lagt fram förslag som gör att man riskerar att spräcka utgiftstaket. Det är valår och i riksdagen är det ingen som står upp för det regelverk vi har, det gör inte det hela mindre oroande, säger Lars Heikensten.Under åren med låg inflation och minusräntor har röster höjts för att ändra på det finanspolitiska ramverket för att staten ska kunna låna mer till offentliga investeringar på exempelvis försvaret och klimatet. Rådet håller inte med, men tycker att man bör utreda om klimatinvesteringar eventuellt kan motivera att under ett antal år låta staten låna mer pengar än det nuvarande regelverket tillåter."Vi ser i andra länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin"Det pågår en debatt om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer. Lars Heikensten menar att det är en följd av nya innovationer, globalisering, högt sparande och låga räntor som gjort att många kunnat låna till tillgångar som fastigheter som snabbt stigit i värde. Även politiska beslut har påverkat den utvecklingen, säger Heikensten. Vi har idag ett skattesystem och transfereringssystem som i mindre uträckning utjämnar än vad vi hade tidigare och vi har en skola som är betydligt mindre jämlik än den var tidigare. Det finns ett antal områden där utvecklingen, till följd av politiska beslut, gått i fel riktigt om man bryr sig om det här med fördelningen av förmögenheter om inkomster i landet.Lars Heikensten säger att ojämlikheten fortfarande är mindre i Sverige är i de flesta andra länder men att ojämlikheten har ökat rejält här. Vi har rätt stora grupper som har hamnat utanför samhället, det är det största fördelningsproblemet. Det handlar utlandsfödda, lågutbildade och människor som bor på gamla bruksorter, och så vidare. Man borde se över vad det får för betydelse för det politiska systemet. Vi ser i länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin, säger Lars Heikensten.Om Lars Heikensten:Namn: Lars Heikensten Ålder: 71 år Bakgrund: Disputerad civilekonom. Arbetade inom Finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och senare på Handelsbanken innan han gick till Riksbanken där han var riksbankschef mellan 2003 och 2006. Därefter var han svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. 2010-2020 var han vd för Nobelstiftelsen. Idag är Lars Heikensten ordförande i Finanspolitiska rådet.Gäst: Lars Heikensten ordförande Finanspolitiska rådet Kommentar: Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot Programledare: Henrik Torehammar Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Monica Bergmark