Småland Podcasts

  • Carl Sederblad Nilsson emigrerade till Amerika och försvann spårlöst. 118 år senare fick hans hans sentida släkting äntligen veta vad som hänt honom.

    Detta avsnitt:Anna Fendin Ahlström har under hela sin uppväxt hört historier om sin farfars farfar Carl Sederblad Nilsson som emigrerade och försvann. Han hade 1901 lämnat sin höggravida hustru Alma hemma i Harstensbo, Karlslunda i Småland för att starta ett nytt liv i Amerika åt sig och sin nyblivna familj. Tanken var att Alma och barnet skulle komma efter när allt ordnat sig i Duluth, Minnesota. Men något hände som gjorde att Carl försvann och släkten har sen dess undrat vad som hände honom. Alma gifte om sig 1911, efter att hennes hennes äktenskap upphävts. I vigselboken står: "Hustrun erhållit tillstånd av S Möre Häradsrätt att ingå nytt äktenskap." Alma fick tio barn med den nye mannen. 14 år senare dödförklarades Carl eftersom man här i Sverige inte fått någon kontakt med honom. Anna Fendin Ahlström började släktforska 2005 och huvudsyftet var att hitta Carl, släktens olösta mysterium som så många gått bet på under årens lopp. Vem var denne man som lämnat en Amerikaänka och son att klara sig själva på en konkursnära gård i Småland. Efter många års forskning hittade Anna till slut spåren efter sin farfars farfar och hon berättar att hennes hjärta nästan stannade. Carl hade suttit inspärrad på ett mentalsjukhus i över 30 år och dog 1946 efter att ha varit dödförklarad i 22 år.Att dödförklara någon på Carls tid tog lång tid. Först måste personen varit försvunnen i över 20 år och därefter tog själva processen ungefär två år. Det berättar Elsa Trolle Önnerfors som är docent i rättshistoria vid Lunds universitet. - Det var arvingarna till den försvunne som kunde begära dödförklaring. Det var nödvändigt för att kunna skifta arv och för att efterlevande skulle kunna få en möjlighet att gifta om sig. Om man visste att personen varit ute i krig eller varit med på ett fartyg som förlist kunde processen gå fortare, likaså om den försvunne var över 90 år. Den första lagstiftningen i saken kom 1854 och reglerna har sedan dess varit ganska lika. Den stora skillnaden är att det idag räcker med att personen varit borta i fem år, berättar Elsa Trolle Önnerfors. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

  • Johan och Jörgen åker till Småland för att jaga medan Tomas kittar upp jaktbilen. Dessutom är Jörgen än en gång lite irriterad på saker och ting i världen.

    Välkomna att lyssna!

  • Kungen hade förbjudit brännvinstillverkning för husbehov. I två socknar i Kronoberg började en lokal skogvaktare anmäla hembrännare. Det kom att kosta honom livet.

    Detta avsnitt: Temperaturen hos allmogen i Långasjö och Ljuders socknar hamnade på kokpunkten, när de förstod att de hamnat på den så kallade brännelistan. Det var så de kallade de anteckningar skogvaktaren Nils Lindström förde över misstänkta hembrännare. Lönen som skogvaktare fick var skral, den bestod oftast av ett litet torp och del i de bötespengar som folk måste betala när de fällts i rätten, berättar agrarhistoriker Örjan Kardell vid Uppsala universitet. Därför var det inte ovanligt att de tog mutor samtidigt som de hade starka skäl att försöka få folk dömda. Kontrollen av hembränning låg inte i skogvaktarens normala arbetsuppgifter, men gav honom en chans till extrainkomster. Soldaten Peter Sibbe blev till sist den som åtog sig att för allas räkning ta livet av skogvaktaren, vilket skedde mitt framför fru och barn.Sibbe flydde från sitt straff och i Småland var det ingen som påstod sig veta vart han tagit vägen. Åtta månader senare dök det upp en soldat i Skaraborg, om vilken man bara visste att han var smålänning.Royny Holmström i Skövde har sammanställt berättelsen om Sibbe, utifrån de fynd som två släktforskare gjort en som utgick från Småland och som undrade vart Sibbe tagit vägen, och en som utgick från Skaraborg och som inte kunde begripa var den nye knekten kommit ifrån.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

  • I begynnelsen var KULTURBARNEN! Vi firar årets sista podd-avsnitt och vårt första nyår som podd. Därför väljer vi att blicka tillbaka lite på det gångna året och framåt mot det nya. Dessutom avslutar Ida sin L.A.-resa och blickar hemåt mot Smålands skogar, en tripp som inte riktigt blev som hon hade tänkt sig. Dessutom fortsätter vi på det ständigt aktuella ämnet "att vara kulturarbetare" samt slår ett slag för tratt-teorin. Inte hört talas om den? Var bara lugn, vi upplyser dig. Välkomna & Gott Nytt År!! 

  • I februari 2021 drunknade fyra män i Sävsjö i Småland. Två män som fiskade gick genom isen - de två som kom till undsättning likaså. Hör nära vännen Bengt Enlund om när han förstod att nåt gått fel.

    Reporter: Simon Isaksson simon.isaksson@sverigesradio.se

  • Johan August föddes fattig. Men han fick ett arv och en uppmuntrande knuff mot högre studier. Han läste vid Uppsala universitet i 17 år. Hans långa tid som överliggare resulterade i livslånga skulder.

    Detta avsnitt: Harriet Holmgren i Stockholm har letat rätt på historien om sin farmors far Johan August Sjöstrand. Han var son till en fattig ogift piga i Målilla i Småland och hade turen att få en lärare som gav honom lust att studera. Han fick helt oväntat ett arv efter sin biologiske far vilket gjorde att han kunde bege sig till Uppsala för att studera. Där blev han kvar i inte mindre än 35 terminer. När han till sist var klar hade han två akademiska examina varav en var en doktorsavhandling i bagaget. Men han hade också samlat på sig enormt stora skulder. Efter den långa studietiden fick han med tiden en kyrkoherdetjänst och gifte sig med en välbärgad ung kvinna. Han försökte lösa sina skulder genom en satsning på det industriella projektet Mariahissen i Stockholm. Satsningen gick fel och han förlorade allt han ägde. Hans hustrus far, Nils Wadstein, och bror gick nu in och tog över. De lyckades få Johan August omyndigförklarad och försatt i personlig konkurs. Han placerades på ett vårdhem där han dog en kort tid därefter. Personer som blev kvar som studenter under orimligt lång tid brukade kallas för överliggare, och de var ofta personer som stack ut i sin samtid.Henrik Ullstad som till vardags arbetar på Lunds universitetsbibliotek har letat fram uppgifter om en annan överliggare som satte färg på Lund i slutet av 1800-talet. Han hette Erik August Torbiörnsson och var från norra Halland. Hans skrevs in vid universitetet när han var 20 år, och när han dog 49 år gammal stod han fortfarande antecknad som teologie studerande. Han tog aldrig någon examen utan fastnade i den lånekarusell som var vanlig för många fattiga studenter vid den här tiden. När gamla lån förföll till betalning tog man nya lån för att bekosta det hela. Till sist kunde det vara svårt att ens studera. Att hålla lånen flytande blev en heltidssysselsättning.Som kuriosa berättar Harriet Holmgren att Johan August grundade Maria Magdalenas kyrkokör 1887. Maria Magdalenas kyrkokör lär vara den äldsta kyrkokören i Stockholm och en av de äldsta i landet. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

  • Årets uppesittarpodd från Kulturparken Småland är här och det är ett sprakande julavsnitt vi bjuder in till. Häng med in i den 300 år gamla högloftsstugan och lyssna till samtalen om julens spännande bildvärld och helt obesvärliga vintervägar. Dessutom bakar vi julens klassiska lilla bakverk, klenäter, och lyssnar till finstämd högläsning om privatdetektiven Ture Sventons julfirande. För de musikaliska inslagen står spelman Jonas Åkerlund som ger oss julens musik på fiol, gitarr och med sång.

    Så samla släkt, familj och vänner, fram med glöggen och pepparkakorna och luta er tillbaka för en timme julig underhållning med årets uppesittarpoddgäng: Emma Schmidt, Alexandra Stiernspetz Nylén, Håkan Nordmark, Jonas Åkerlund, Petter Ericsson och Kim Borvander Lindstedt.

  • Han är killen från byn som följde sin systers fotspår och lämnade tryggheten. 23-årige Albert Johansson pratar i podden bl a om det onödiga smeknamnet han själv ville ha i Småland, hur Eneby lyckades headhunta honom från Hultsfred och varför han trivs i Norrköping. Framför allt pratar den snabbe anfallaren om sin diabetes som förändrade hela hans tillvaro och varför han föredrar att vara "enkel" i sin personlighet. Givetvis betar vi av den framgångsrika säsongen 2021 med Eneby och hur han ser på sin framtid. Väldigt många lyssnarfrågor utlovas även, så ett spännande avsnitt!

  • Varje dag i december fram till jul kommer det komma ettavsnitt av podden med en saga. I år har kalendern dessutom ett tema, varjeavsnitt utgår från ett av Sveriges 25 landskap, och sagan i avsnittet har enanknytning till landskapet.

    Dagens landskap: Småland

    Dagens landskapsdjur: Utter

    Dagens landskapsblomma: Linnea

    Kända orter i landskapet: Växjö, Jönköping, Ljungby

    Dagens sagor:

    Djävulens omöjliga uppdrag – hittad av mig i Småländskasagor av Per Gustavsson, Upptecknad av Blenda Andersson i Vislanda.

    Den stora rovan – hittad av mig i Småländska sagor av PerGustavsson, upptecknad av G O Cavallius

  • Om hur småländska Blenda räddar Småland när danskarna anfaller. Hon bestämmer sig för att försvara sin fosterjord med hjälp av list, mat, dryck och sprit.Programledare: Anders LundinHistoriker: Olle Larsson Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

  • Entreprenören och investeraren Sara Wimmercranz gästar Framgångspodden för att prata om sitt spännande entreprenörsliv! Hon är en av grundarna till Footway, har suttit i ledningen på LensWay och numera driver hon riskkapitalbolaget BackingMinds tillsammans med Susanne Najafi. Hon ses även som en av drakarna i SVT:s Draknästet. Vi pratar om hur hon redan som barn i Småland hittade sin entreprenörsanda och om hur hon idag brinner för att hitta investeringsmöjligheter som andra missar. Vi pratar också om vilka branscher hon tror på i framtiden, hur du gör den perfekta pitchen, kommer igång med ditt företag, skapar lojalitet hos kunder och massor av annat. Kort och gott ett väldigt inspirerande och lärorikt avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstipsI betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Entreprenören och investeraren Sara Wimmercranz gästar Framgångspodden för att prata om sitt spännande entreprenörsliv! Hon är en av grundarna till Footway, har suttit i ledningen på LensWay och numera driver hon riskkapitalbolaget BackingMinds tillsammans med Susanne Najafi. Hon ses även som en av drakarna i SVT:s Draknästet. Vi pratar om hur hon redan som barn i Småland hittade sin entreprenörsanda och om hur hon idag brinner för att hitta investeringsmöjligheter som andra missar. Vi pratar också om vilka branscher hon tror på i framtiden, hur du gör den perfekta pitchen, kommer igång med ditt företag, skapar lojalitet hos kunder och massor av annat. Kort och gott ett väldigt inspirerande och lärorikt avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstipsI betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Extrasändning ”Småland har varit ett mörkt håll för futsal” I dagens extrasändning så har vi en intervju med Östers futsal nsvarig Eric Dernergård. Eric berättar bland annat om hur Östers futsalsatsning startade och vad målsättningen är för framtiden.   

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Under 18- och 1900-talen växte nya nationer upp som svampar ur jorden, och många av dem försvann lika snabbt. Vart tog de vägen? Kristoffer Leandoer tar med oss till några av dem i denna essä.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det händer att man ser prins Lekas långa och aningen vemodiga gestalt på Tiranas gator, en prins utan land, tronarvinge i ett kungarike som inte längre är ett kungarike och i praktiken inte varit det sedan år 1939, då Lekas farfar kung Zog I tog den albanska guldreserven och flydde undan italienarna till en bekväm men livslång exil.Under de oroliga åren efter kommunismens fall återvände prinsens far, vapenhandlaren Leka Zogu, till Albanien i hopp om att återinföra monarkin, men nedröstades med stor majoritet i en folkomröstning 1997. Såna planer när knappast sonen, den blide prins Leka. Han kan röra sig genom stan obesvärat till fots medan republikens officiella styresmän förflyttar sig till och från jobbet i skottsäkra bilar med blinkande blåljus. Det har sina poänger att vara statsöverhuvud i ett kungarike som inte längre finns i världen utanför historieböckerna.Länderna som inte finns är på många sätt roligare att tänka på än länderna som finns. Och då menar jag inte i första hand konstnärliga projekt som Elgaland-Vargaland, Ladonien eller Kjartanistan. Inte de fiktiva Tintinländerna Bordurien och Syldavien och inte heller Ursula LeGuins vackra centraleuropeiska skapelse Orsinien. Utan länder som faktiskt utropat sin självständighet i den här världen, hissat sina flaggor, tryckt sina frimärken bara för att nästan omgående hamna under hjulen på historiens triumfvagn. För vilken sorts historia kan vara intressantare än den som aldrig riktigt blev av, den som Hugh Trevor-Roper år 1981 skisserade i sin numera klassiska föreläsning History and Imagination: de missade avtagsvägarnas historia, de krossade drömmarnas och förlorade illusionernas; historien om hur det kunde ha blivit.Landet som jag bor är generöst i detta avseende. Trots att här bott människor som talat albanska sen urminnes tider har Albanien bara funnits som självständig stat sedan 1912, och har på den korta tiden invaderats och på andra sätt hotats till sin existens ett flertal gånger. Och trots att Albanien är mindre än Småland kan vi innanför landets nuvarande gränser hitta flera försvunna statsbildningar. Den brittiske historikern Norman Davies "Vanished Kingdoms. The History of Half-Forgotten Europe" är en 830 sidor tjock bjässe till bok, men inte ens i dess 35 sidor långa namnregister får de här länderna plats. Så försvunna är de. Vilket kanske är lika väl, för de vittnar inte bara om de egna invånarnas drömmar och förhoppningar, utan även om grannländernas hungriga blickar på en nyfödd nation.Den 28 november 1912 höjde Ismail Kemal den albanska flaggan från en balkong i kuststaden Vlora i södra Albanien och utropade landets suveränitet. Strax utanför Vlora ligger den karga ön Sazan, vars strategiska läge som lås i Adriatiska havet genom historien gjort den till åtråvärt byte för pirater och sjömakter, trots att ön saknar eget vatten. Under första världskriget ockuperades ön av italienarna, som byggde en ubåtsbas där år 1922, samtidigt som man nödtorftigt maskerade sin ockupation med egen frimärksutgivning som bevis på autonomi. Ur militär synpunkt förblev Sazan en attraktiv plats: under kalla kriget låg här en sovjetisk ubåtshamn, samt en fabrik för tillverkning av biologiska och kemiska vapen, fram till år 1961 när Enver Hoxha klippte förbindelsen med Sovjet. Därefter drevs anläggningen vidare med kinesisk hjälp. Då levde 1500 soldater på den ogästvänliga och numera helt obebodda ön. Kanske tänkte de på Odysseus, som enligt Homeros i sju års tid hölls fången på denna ö av den blint förälskade nymfen Kalypso.Söder om Vlora ligger den lilla kuststaden Himara med ungefär tretusen invånare. En strandpromenad, ett fiskeläge. En bit upp i bergen finns gamla Himara en befäst stad med gott om kyrkor, byggd utom räckhåll för pirater och andra fiender från havet. Numera vill de flesta bo på gångavstånd till vattnet, så trots den hänförande utsikten har husen uppe i den gamla staden fått förfalla och många är rena ruiner. En av dessa ruiner får jag särskilt utpekad för mig: I det här huset bodde kaptenen av Himara, här utropade han den fria republiken Himara!Jag vet ju att de till stor del grekiskspråkiga invånarna i Himara har ett eget politiskt parti, och att man sätter en ära i att tänka självständigt och fritt. Men det förefaller som ett stort och vådligt steg för en sömnig småstad, även under det kaos som rådde i glappet mellan balkankrig och världskrig, när den färska nationen Albanien ännu sökte former för sitt statsskick, att utropa sig till en autonom republik.Ändå skedde det. Kaptenen av Himara hette egentligen Spyros Spyromilios och var en grekisk militär, frihetskämpe och orosande. Under namnet Kapten Bouas ledde han en friskara på trettiofem man i den makedonska frihetskampen. Överallt där det bråkas på Balkan dyker han upp, inblandad i statskupper, skärmytslingar och krig. Under balkankrigen slåss han med albansk gerilla och besätter sin födelsestad Himara för grekisk räkning. På direkt order från Aten att evakuera vägrar han och utropar i stället den 9 februari 1914 den fria republiken Himara, vars oavhängighet varar i knappt tre veckor. Den 28 februari, i Gjirokaster längre inåt landet, utropas nämligen den Autonoma republiken Norra Epirus, där Himara bara ingår som en del. Denna något större stat hinner erkännas av stormakterna, få president och egen flagga: en svart dubbelhövdad örn som breder ut sina vingar mot ett vitt kors på blå botten, mycket stiligt. Denna flagga får vaja över Norra Epirus i knappt 8 månader, fram till den 27 oktober 1914, när grekiska armén invaderar hela området och upplöser regeringen. Men då har första världskriget brutit ut och Europakartan kommer ändå inte att se likadan ut efteråt.Ännu längre inåt landet, nära gränsen till nuvarande Nordmakedonien, ligger Korça, med sina 75 000 invånare Albaniens åttonde största stad. Under första världskriget befriades Korça från bulgarisk ockupation av franska styrkor, och de fyra år fransmännen var kvar satte så djupa spår att Korça än idag kallas Lilla Paris. Staden hade också ingått i Autonoma republiken Norra Epirus, men under fransmännens beskydd vaknade andra drömmar till liv, och i december 1916 utropade Themistokli Gërmenji den Autonoma albanska republiken Korça, också försedd med egen flagga, en kombination av trikoloren och den albanska flaggan. Korçarepubliken varade fram till 15 juni 1920, när fransmännen drog sig tillbaka: utan dem i ryggen hade man inte en chans att bevara självständigheten. Men på tre och ett halvt år sattes viktigare avtryck än flaggor och frimärken. Korça är fortfarande en stad som värnar om utbildning, konst och kulturliv. Den första albanskspråkiga skolan grundades i Korçarepubliken ett viktigt steg på vägen mot genuint oberoende. Här startades också det franskspråkiga lyceum där Albaniens blivande diktator Enver Hoxha inte bara själv gick, utan även senare hade tjänst som fransklärare.Under en kort period av oro och stora drömmar i början av förra seklet var ingen plats i Albanien för liten för att hissa egen flagga och trycka egna frimärken. Idag drömmer man snarare om välstånd, resor och EU-medlemskap vare sig man är prins eller pizzabagare så är det vidare gränser man vill ha, inte snävare.Kristoffer Leandoer

  • Så gick det till när glasbruket Orrefors lämnades i ruiner. En av de som sörjer förfallet är Sveriges mest berömda glaskonstnär Bertil Vallien.

    P4 Story berättar om affärerna med flera nedlagda glasbruk i Småland, om bolag som töms på resurser och fastigheter som flyttas mellan bolag av företagare utan någon koppling till lokalsamhället, och om ett kulturarv som riskerar att gå förlorat.Nu är Orrefors, ett av världens mest kända glasbruk, en övergiven industriruin med en stor miljöskuld i marker och vatten.Vi har granskat det som hände efter att New Wave Group lade ner produktionen vid bruken och fyra år senare hittade en köpare.Reportrar: Erika Norberg och Nick Näslund Programledare: Johan SignertTekniker: Kim JohanssonP4 KalmarAnsvarig utgivare: Jesper Ericson