Sverigedemokraterna Podcasts

  • Socialdemokraterna förändrar sin retorik för att kunna samarbeta med Sverigedemokraterna, menar Alice Teodorescu i DN-kolumn. Sverigedemokraterna förstår att de skulle stärkas om Jimmie Åkesson hade fler partier att förhandla med. Riksrondens tema denna vecka är det politiska spelet, det journalister och kommentatorer verkar gilla mer än förändrad politik i sakfrågorna som rör medborgarna.

  • Experterna i Klimatpolitiska rådet tycker att regeringens klimatpolitik är för dålig. Regeringen och Sverigedemokraterna vill räkna alla människor som bor i Sverige. I Linköping ska flera skolor läggas ned, vilket oroar mamman Ingrid som har en dotter med autism och språkstörning.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

  • Vi pratar nästan uteslutande om Sverigedemokraterna. Vi börjar i senaste nytt från podden SD Malmö och huruvida en vuxen människa måste ha leverpastej på sin ostmacka eller inte, och går sedan vidare till att försöka bena ut vad det egentligen är som har hänt som gjort att i stort sett hela styret av Klippans Kommun […]

  • Utbildning är viktigast för att få ner arbetslösheten, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L). Så varför skär regeringen ner på vuxenutbildningen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Johan Pehrson är arbetsmarknads- och integrationsminister och partiledare för Liberalerna. Han intervjuas av Cecilia Strömberg Wallin.

    Med höga inflation och svag konjunktur väntas arbetslösheten stiga framöver. Redan idag är 340 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen. Samtidigt är det brist på arbetskraft på många håll inom industrin och vården.
    Vad är din huvudingrediensen i ditt recept för att mota arbetslösheten?

    – Det är att fokusera på utbildning, att göra människor anställningsbara för de jobb som finns lediga. Det finns många arbeten i Sverige som är lediga, vi saknar ju busschaufförer, vi saknar tågchaufförer, poliser, människor i vården, säger Johan Pehrson.

    De här matchningsproblemen har ju funnits länge. Vad kommer ni göra annorlunda än den förra regeringen?

    – Vi tror att det är centralt att det är ett fokus på effektivitet i arbetsmarknadspolitiken, de insatser som görs ska vara väldigt arbetsplatsnära och det ska finnas förväntan att de ska leda på reguljära jobb i förlängningen, därför fokuserar vi t ex väldigt mycket på Nystartsjobb istället för Extratjänster som den förra regeringen var lite förälskade i. Vi fokuserar på Etableringsjobben som en del av omställningsstöden. Och vi satsar på praktikplatser.

    Men ni dar samtidigt ner på arbetsmarknadspolitiska program som man brukar säga behövs mer av när det är lågkonjunktur, så varför gör ni det? Det är för dem som står längre från arbetsmarknaden som behöver hjälp.

    – De insatser vi gör vi på arbetsmarknadsprogrammen och insatserna och lönebidrag och Samhall är på rätt många miljarder. Man ska komma ihåg att nu har vi haft en konjunktur som har gått åt rätt håll efter pandemin, där många har kommit in på arbetsmarknaden, etableringstiden har t ex kortats. Det är ju vi glada för och många reformer ligger bakom detta. Men avgörande är också att Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att jobba med de personer som står längst från arbetsmarknaden. Och då har man tillför det här med kompletterande aktörer, de avlastar väldigt mycket, och det omställningsstöd som nu de facto är på plats som gör att personer både rustas och skyddas innan av människor som då är i jobb. Och om man då hamnar i arbetslöshet finns det mycket mycket hjälp till omställning utanför Arbetsförmedlingen.

    Mindre pengar till vuxenutbildning

    I regeringens statsbudget har man minskat det statliga stödet till vuxenutbildning med mer än en en miljard jämfört med förra året. Varför drar ni ner på pengar till utbildning om det är så viktigt?
    – Vi delar den bedömning som den tidigare regeringen gjorde som sade att nu är det dags, år 2023, att avsluta de omfattande satsningar som har gjorts för att hantera pandemin och nu återgår vi till nivåer som är mycket höga för både yrkeshögskolor och folkbildning i det breda perspektivet. Men det är klart att det är en minskning jämfört med pandemin. Men det borde ju vara rätt okontroversiellt, säger Johan Pehrson.

    Det "kärvar" i förhandlingarna med SD om arbetskraftsinvandring

    Förra året kom 27 000 arbetskraftsinvandrare från tredje land, utanför EU, till Sverige, bland annat IT-tekniker, ingenjörer  bärplockare och kökspersonal.
    Enligt Tidöavtalet ska man höja minimilönen för arbetskraftsinvandrare från runt 13 000 till omkring 33 000 kronor i månaden, den exakta siffran ska en utredning återkomma med. Syftet är att komma tillrätta med fusk och utnyttjande.

    Enligt uppgifter i Dagens Industri har förhandlingarna mellan samarbetspartierna om arbetskraftsinvandringen strandat för att Liberalerna och Sverigedemokraterna inte kan komma överens om vilka yrkesgrupper som ska undantas från det höjda lönekravet. Johan Pehrson säger att förhandlingarna kärvar för att partierna har olika ingångar i frågan.

    – Vi är ju överens om att det ska göras undantag, men det är där vi nu håller på att diskutera, för det vi var överens om mellan samarbetspartierna i Tidöavtalet, det var ju arbetsplanen, nu ska vi in i detaljerna, hur ska det här se ut? Och då vill jag inte föregripa den förhandlingen med dig här i radion. Men vi har de diskussionerna. Men Liberalerna står på industrins behovs sida. Men de kanske fortfarande tycker att det är för hög lönenivå och för få undantag. Men vi ser dem och framförallt hör jag dem.

    Kan Sverigedemokraterna också tänka sig undantag?

    – Ja, vi har ju den formulering som vi har i Tidöavtalet.

    Men nu då?

    – Som sagt, vi ska hedra det där avtalet.

    Gäst: Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Jacob Gustavsson


  • Helt nya siffror från Aftonbladet och Demoskop visar att Sveriges näst största parti, Sverigedemokraterna, tappar väljare.
    I valet plockade man hem 20,5 procent av väljarna. Nu får partiet bara 18,6 procent.
    Det verkar helt enkelt som om den linje som partiet valt, att samarbeta med regeringen genom Tidöavtalet inte gillas av en del väljare.
    Hur allvarligt är det här tappet för Sverigedemokraterna? Hur låst är Jimmie Åkesson av att han måste hålla god ton i samarbetet med regeringen? Finns det något som kan vända trenden för SD?
    Gäst: Lena Mellin, inrikespolitisk kommentator Aftonbladet.
    Programledare: Jenny Ågren.


  • 7 februari. Hur ser forskningen på relationen mellan Sverigedemokraterna och alternativa medier och hur tänker partiet själva? Andreas Ericson har pratat med Kristoffer Holt, professor vid Linnéuniversitetet och Paula Bieler Eriksson, före detta riksdagsledamot för partiet.

  • Är vi på väg mot ett ”Europas förenta stater”? Vilka är fördelarna för Sverige att vara med i EU? Och vilka är nackdelarna? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om subsidiaritetsprincipen, Brexit och coronafonden. 

    Gäst i programmet är Charlie Weimers som är EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna.

  • Om riksdagspolitikerns detektivbyrå, om regeringens frustration kring gängskjutningarna, om varför Sverigedemokraterna vill att rikspolischefen avgår och om Ebba Buschs show under interpellationsdebatten där hon b la citerade en lång vers av Timbuktus låt "Det löser sig". Vi får också höra om ministrar som är dömda för brott och om när Lova fick ett samtal från regeringen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening där de pratar om politik och lite annat. I podden hör vi också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben.

    Producent: Sukran Kavak

    Digital redaktör: Jonathan Bengtsson

    Programmet spelades in den 3 februari 2023

  • Förra veckan var det 100 dagar sedan den nya regeringen tillträdde. Ett par dagar innan statsministeromröstningen presenterade regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna Tidöavtalet. Ett avtal som SD förhandlat sig till för att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister och själva stå utanför regeringen – trots att de blivit högerblockets största parti.

    Segerrusigt och självsäkert inleddes mandatperioden, särskilt för Sverigedemokraterna. Men snart började svekdebatten att pyra och tonläget mellan både samarbetspartierna och mellan Sverigedemokraterna och oppositionen har hårdnat.

    Var det en dyrköpt seger för regeringen Kristersson? Hur har SD spelat korten de första 100 dagarna och hur väloljat framstår egentligen samarbetet mellan SD och regeringspartierna?

    Programledare: Anna Fröjd

    Gäster i studion: Niclas Nilsson och Daniel Poohl

    Ansvarig utgivare: Daniel Poohl

    Klippning: Elin Samuelsson

    ---

    Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare!

    Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

  • Koranhärvan rullar vidare och nu märks Natospänningarna mellan partierna.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Rasmus Paludans koranbränning gjorde Turkiets president Erdogan så upprörd att han nu säger att ett Natomedlemskap inte är aktuellt så länge Sveriges tillåter att man eldar den heliga skriften.

    Samtidigt går Socialdemokraterna till angrepp mot Sverigedemokraterna och menar att statsministers Kristerssons samarbete med Jimmie Åkesson försvårat Natoprocessen.

    Centerpartiet valde Muharrem Demirok

    På torsdagen avslutade Annie Lööf sin karriär som partiledare för Centerpartiet. Som hennes efterträdare har partiet valt Muharrem Demirok. Det politiska spelet siar om partiets färdriktning, vad som blir Lööfs arv och på vilka punkter Demirok kan tänkas bryta med sin efterträdare.

    Klimatkrisen och kulturkriget

    Sverigedemokraterna satt tonen för invandringsdebatten i Sverige. Nu vill de göra samma sak med klimatet och växlar upp sina ambitioner på området. Vi ställer oss frågan om det är möjligt att vinna mark för en mer skeptisk syn på klimatforskningen, och huruvida klimatet är en kulturkrigsfråga överhuvudtaget.

    Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter.

    Programledare: Parisa Höglund

    Producent: Viktor Mattsson

    Tekniker: Joachim Persson

  • Centerpartiet ayaa maanta doortay hoggaamiye cusub oo baddelay Guddoomiyii hore Annie Lööf. Laga bilaabo jimcaha lixda subaxnimo ayey laanta saadasha hawadu, SMHI ka digaysaa in gobolka Halland uu baraf badani ku habsan doono. Xisbiga Sverigedemokraterna ayaa shuruudeeyay inuu madaxa ciidanka ammaanka Anders Thornberg jagada iska casilo.

  • Sverigedemokraterna motionerar i riksdagen för en uppdaterad grundlag som fått etablissemanget att sätta anklevern i halsen. Men vad står egentligen i förslaget, och är det en bra idé?

    Inlägget Dags för ny grundlag dök först upp på Dagens Svegot.

  • Sverigedemokraterna motionerar i riksdagen för en uppdaterad grundlag som fått etablissemanget att sätta anklevern i halsen. Men vad står egentligen i förslaget, och är det en bra idé?

    Detta är bara första halvtimmen. Hela avsnittet finns för dig som är stödprenumerant på https://www.svegot.se

    Stöd vårt arbete
    Stödprenumeration: https://www.svegot.se/support
    Donation: https://www.svegot.se/donera

    Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

  • Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.

    I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?

    – Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.

    Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?

    – Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.

    – Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.

    För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?

    – Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.

    En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?

    – Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.

    Vad tänker du på då?

    – Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...

    Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?

    – Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.

    Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt?

    – Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.

    Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?

    Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?

    – Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.

    Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?

    – Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.

    Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid makten

    Jämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?

    Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
    Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentator
    Producent: Maja Lagercrantz
    Tekniker: Jakob Lalér

  • Ett fullmatat fredagsavsnitt om allt från Paludan och gangstervåld, till folkomröstning i Sölvesborg och nya, sjuka drömmar från WEF. Dessutom tar vi ett extra grepp kring den totalitära HBTQ-rörelsen och deras offer.
    Rasmus Paludan ska bränna Koranen utanför turkiska ambassaden. Kan vi räkna med nytt kaos? Och helt ärligt, det stora problemet med Paludan är inte hans koranbrännande.Gangstervåldet fortsätter och polismästare Carin Götblad står i Sveriges Television och svamlar om socioekonomi och att de inte vet varför det är som det är.Louise Erixon och Sverigedemokraterna vill ha folkomröstning i Sölvesborg efter Kith Mårtensson och Moderaternas svek mot väljarna.Klipp från World Economic Forum talar om möjligheterna att "skriva om livets kod" med mRNA-vacciner, och nya glasögon som ska "sudda bort" sådant vi inte vill se. Vi får helt enkelt att tala om gudskomplex för andra gången den här veckan.Vi tar ett grepp kring ett antal nyheter ur HBTQ-rörelsen. Allt från killar i peruk som inte får gå på tjejgym till ishockeyspelare som ska tvingas underkasta sig rörelsen. Till slut avrundar vi med en mörk historia från Georgia där kända HBTQ-aktivister adopterade barn för att våldta och sälja dem; en historia som påminner oss om att det finns verkliga offer bakom alla "knäppa nyheter".Detta är inte hela avsnittet. För att höra hela avsnittet behöver du bli stödprenumerant på https://www.svegot.se/support. Detta avsnitt finns sedan på https://www.svegot.se/2023/01/20/tar-galenskaperna-nagonsin-slut/

    Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.