arabvärlden Podcasts

  • .. .

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    عمل زكي حنوش لأكثر من أربعين عاماً في قطاع المطاعم، وهو يدير اليوم مطعماً إيطالياً في نورشوبينغ.

    تم اختيار زكي كأفضل صانع بيتزا إيطالية على مستوى السويد، لكنه لا يمتع زبائنه فقط بطعم البيتزا التي يصنعها، انما أيضاً بالعروض التي يقدمها من خلال اللعب بعجينة البيتزا أثناء صنعه لها.

    في أكتوبر 2022 حُسمت بطولة صناعة البيتزا السويدية بتتويج زكي بالمركز الأول على مستوى السويد، وفي الفترة من 18 إلى 20 أبريل 2023 سيشارك زكي مع نحو 800 خباز بيتزا من جميع أنحاء العالم، في بطولة ستجري في مدينة بارما في إيطاليا، للتنافس على لقب أفضل صانع بيتزا في العالم.

    كما نلتقي في هذه الحلقة بالمهندس عيدو الفقير الذي ترك مهنته وأصبح موسيقياً ومغنياً..

    شارك عيدو أيضاً في عرض أزياء يروج لفكرة الملابس المحايدة بين الجنسين، وفي هذه الحلقة يحدثنا عن أهمية أن يعيش المرء على طبيعته، والفرق بين تقبل العالم العربي والأجنبي لحرية الشخص في اختيار نمط حياته..

    يقول عيدو: نعم هناك أمور تخالف تقاليد العالم العربي اليوم.. لكن ليس هناك أمور ثابتة بشكل دائم بهذا الخصوص.. فالرجال قديماً استخدموا الكحل للأعين في العالم العربي.. كما ان أثرياء أوروبا من الرجال كانوا من أوائل من استخدم الأحذية ذات الكعب العالي ليحصلوا على طول إضافي لقامتهم.

    كما ستستمعون في هذه الحلقة الى غناء عيدو الفقير وعزفه على الغيتار.

    SVENSK TEXT

    Zaki är Sveriges bästa pizzabagare. Eido deltog i en modevisning för kläder utan könstillhörighet

    Zaki Hannosh är Sveriges bästa pizzabagare. Nu ska han representera Sverige i världsmästerskapet

    Eido Al Fakir är musiker och ingenjör och pratar om kläder utan könstillhörighet

    Zaki Hannosh har över 40 års erfarenhet i restaurangbranschen. Idag driver han en italiensk restaurang i Norrköping. Där har han inte bara gjort sig känd som en duktig pizzabagare. Han underhåller dessutom gästerna med att jonglera och snurra pizzadegen

    När Svenska mästerskapet i pizzabakning avgjordes i oktober vann han titeln Sveriges bästa pizzabagare. Den 18-20 april är han en av 800 pizzabagare från hela världen som tävlar om titeln världens bästa pizzabagare.Eido Al Fakir är ingengör som bytt sitt yrke och blev musiker musiker och sångare. Han deltog i modevisning som lyfter idén om kläder utan könstillhörighet. I arabisk talkshow pratar han om vikten av att vara sig själv och skillnaden mellan arabvärlden och Europa om vad som räknas som tabu

    Du får också höra Eido Al Fakir spela live i studion

  • De allra flesta svenskar skulle nog aldrig komma på tanken att bränna en koran. Många tycker säkert det är olämpligt. Men brännandet av koranen har blivit ett lackmustest, ett sätt att se om Sverige har kraft att sätta något bakom de fina orden om yttrandefrihet och sekulär lagstiftning.

    Provokatören Rasmus Paludan brände nyligen en koran utanför Turkiets ambassad, vilket fick turk- och arabvärlden att rasa. Muslimer runt om i världen, och yttrandefrihetsskeptiska krafter i Sverige, krävde att Sverige skulle införa blasfemilagar.

    Kanske är de nu halvt om halvt redan på plats?

    Den åttonde februari valde Polismyndigheten nämligen att avslå en ansökan om demonstrationstillstånd där det skulle brännas en koran. Man hänvisar till en dialog med Säkerhetspolisen, och talar om en “förändrad hotbild mot Sverige” och att en sådan – i sig helt laglig – sammankomst, “bedöms kunna orsaka allvarliga störningar av den nationella säkerheten”.

    Vad man än tycker om brännandet av böcker eller skändandet av religiösa symboler, så är Polismyndighetens beslut en stor skandal. Det handlar i det här läget inte om att “respektera religion” eller att skydda någons känslor, utan om att man viker sig för våld och hot orkestrerat av utlänningar och främmande makt.

    I Sverige har vi haft utställningar som “Piss Christ” av Andres Serrano där Jesus sänks ned i urin, och “Ecce Homo” av Elisabeth Olsson Wallin där han framställs som homosexuell. Båda dessa ledde till häftig kritik och sårade känslor inom kristenheten, och även ett antal mindre sabotage.

    Men aldrig var det tal från myndigheter och politiker om att stoppa dessa utställningar. Tvärtom ställdes Ecce Homo till och med ut i Sveriges riksdag. Något sådant skulle bara kunna motsvaras av att Muhammedkarikatyrer och brända koraner också visades upp i riksdagen, men det känns väl ganska långt borta.

    När Polismyndigheten nu ger vika för muslimers krav på särbehandling och ytterligare inskränkningar i svensk yttrandefrihet är det ett allvarligt steg mot pöbelvälde. Den signal som nu skickas till den muslimska världen är att om de bara använder tillräckligt med våld och hot så kommer Sverige göra som de önskar, en bokstavligen livsfarlig väg att vandra!

    Det fria Sverige har full förståelse för att människor blir ledsna när något de håller heligt behandlas på ett sätt som de tycker är fel. Men en stat kan inte ge vika för att en intressegrupp känner sig “kränkt” och hotar med våld, utan måste istället stå rakryggad och principfast för de idéer som staten säger sig vila på — i det här fallet yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten.

    En svensk stat måste alltid sätta svenskarna först, och aldrig anpassa sig till andra folks föreställningar, vare sig de bosatt sig inom vårt lands gränser eller bor kvar utanför dem. Det kan innebära att internationella relationer kärvar, och det kan tillfälligt öka hotbilden mot vårt land och vårt folk. Men alternativet är en principlös stat som låter sig hunsas av utlänningars nycker, och det är en dödsdans där vi aldrig är den som för.

    Det grundläggande problemet är det mångetniska, mångkulturella samhällsexperimentet som i sig kräver extremt hög tolerans grupper emellan, men vars inneboende dynamik på sikt gör toleransen omöjlig. Det är nämligen enkelt att tala om tolerans när du har en väldigt tydlig majoritet och en eller flera små minoriteter. Men när minoriteterna växer sig större kommer också kraven på anpassning efter deras världssyn och livsstil, vilket vi nu ser utspelas framför ögonen på oss genom de muslimer som kräver lagar anpassade efter Sharia.

    Sverige måste välja väg. Antingen anpassar vi oss efter islam och bereder oss på att gå ett liknande öde till mötes som Libanon och Kosovo. Eller så konstateras att Sverige är svenskarnas land, och då måste andra folk som lever inom våra gränser respektera vårt sätt att leva och respektera våra lagar, och aldrig någonsin kräva att vi anpassar oss efter dem.

  • En polisräd i skymningen, ovikta eurosedlar i väskor och en parlamentsledamot bakom galler. De misstänkta mutbrotten skakar Bryssel. Hör berättelsen om Qatargate.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det är en skandal av historiska mått, den misstänka korruptionen som nu rullas upp. Enligt brottsmisstankarna ska bland andra Qatar ha mutat högt uppsatta personer i Bryssel för att vinna fördelar. Bland de misstänkta finns en profilerad grekisk EU-parlamentariker, Eva Kaili, och hennes sambo. Så sent som i november pratade Kaili gott om Qatar inför parlamentet och beskrev landet som ett föregångsland när det gäller arbetares rättigheter i arabvärlden. Kaili sitter häktad men nekar till alla anklagelser. Även Qatar förnekar mutor.

    Korruptionshärvan briserar just när Sverige tar över

    Korruptionsmisstankarna är ett hårt slag för parlamentet och riskerar även att spilla över på de andra institutionerna och skada allmänhetens förtroende för EU i stort. Härvan nystas upp samtidigt som Sverige tar över ordförandeskapet. I veckan samlas kommissionen i Kiruna, en resa som handlar om att presentera Sverige som nytt ordförandeland och där Brysselhöjdarna uppmanats att packa med mössor och vantar. Hör om Sveriges första tio dagar med klubban.

    Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladet.
    Programledare: Caroline Salzinger
    Producent: Therese Rosenvinge
    Tekniker: Maria Stockhaus

  • I vårt mest ohipstriga avsnitt hittills så pratar vi om de härförare som var precis så bra som fördomar och någon form av common wisdom säger; extremt kompetenta snubbar, helt enkelt.


    Mattis inleder med att prata uppsluppet om Gaius Julius Caesar och använder i sammanhanget begreppen ”manipulativ” och ”hänsynslös” i positiv bemärkelse. Per kan å sin sida kan inte hålla sig ifrån att vara åtminstone LITE hipster varför han tar upp Khalid ibn al-Walid – en man som inte är jättekänd utanför arabvärlden, men det är också helt oförtjänt eftersom han var en in i helvete skicklig general. Mattis går sedan tillbaka till ohipster-fasonerna och snackar Heinz Guderian med stark fokus på framryckningshastighet medan Per avslutar med att härja om Norman Schwarzkopf med stark betoning på lärande kulturer.


    Dessutom: plain clothes-legionärer som tar städer, en man som tar sig an två imperier, trådburet samband som ett sätt att hemlighålla saker för den egna ledningen, utskåpningar av Saddam Hussein, generaler som dräper kungar i envig, arga fruar (inte våra), Fortunate Son och mycket mer!


    Avsnittet börjar: 6:58


    Stötta oss på Patreon!

    Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I Mellanöstern är konspirationsteorier en del av vardagen. Hör osannolika rykten om allt från att israeliska attack-hajar placerats ut i Röda havet till att prinsessan Dianas död var iscensatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över hela världen sprids konspirationer och rykten, men i Mellanöstern blandas konspirationer med verkliga skruvade händelser så att det ibland blir svårt att skilja på verkligheten och konspirationen. Ledare i arabvärlden återger ofta rena konspirationsteorier i sina offentliga tal.Rykten runt prinsessan DianaEfter att prinsessan Diana dog i en bilolycka började en konspirationsteori cirkulera om att hennes död egentligen var organiserad av brittiska säkerhetstjänsten eller brittiska kungahuset eftersom de ville stoppa hennes relation med den egyptisk-brittiske affärsmannen Dodi al-Fayed. Bland dem som spred dessa rykten fanns Dodi al-Fayeds egen pappa, miljardären Mohamed al-Fayed som ägde varuhuset Harrods. Trots att utredningar visat att den troliga orsaken till olyckan var att chauffören var berusad och körde för fort så fortsätter konspirationen att spridas.Antisemitiska konspirationerI Mellanöstern florerar en mängd antisemitiska och Israel-fientliga konspirationsteorier. Det handlar om allt från den gamla antisemitiska myten om att en judisk världskonspiration styr världen till att Israel skulle ha placerat ut hajar med syfte att attackera turister för att sabotera turismen i Röda havet. Blandat med de rena konspirationerna används ofta en hatisk och antisemitisk retorik från en rad ledare i regionen.Konspirationer om väst och USAEtt annat fält av konspirationsteorier handlar om hur USA och västvärlden i hemlighet styr utvecklingen i Mellanöstern. Det finns till exempel en teori om att USA ligger bakom jordbävningar i Turkiet eller att USA ska ha hjälpt till att skapa terrorgruppen den islamiska staten. Samtidigt som vilda konspirationer sprids om USA anser många att USA genom sitt verkliga agerande bidragit till att favorisera vissa ledare och försvagat demokratisträvanden i regionen.Historien om att syriska upproret var fejkI samband med den arabiska våren spreds konspirationsteorier om att demonstranterna egentligen inte var på plats i Syrien utan att till exempel protesterna i Homs iscensattes i en studio i Qatar.En annan spridd konspiration i Mellanöstern handlar om att den svenska socialtjänsten omhändertar muslimska barn. Hör om konspirationsteoriernas funktion och hur de blivit en del av vardagen i Mellanöstern.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Samar Hadrous, EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark

  • . : .

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    تحدي القراءة باللغة العربية هو مشروع أطلقه الشيخ محمد بن راشد آل مكتوم، رئيس وزراء دولة الإمارات العربية المتحدة في عام 2016. وقد أراد من خلاله تشجيع الطلاب على القراءة في العالم العربي من خلال جعل مليون طالب في جميع أنحاء العالم يقرأون خمسين مليون كتاب في كل عام دراسي.

    تقول خلود فانوس المسؤولة عن المسابقة في السويد: المسابقة مفتوحة للأطفال واليافعين ما بين سبع سنوات و18 سنة، وللمشاركة حتى النهائيات يتوجب عليهم قراءة 25 كتاباً على الأقل، وتلخيص هذه الكتب.

    SVENSK TEXT

    Sara vann den stora arabiska läsutmaningen

    Sara Ahmad vann den stora arabiska läsutmaningen och nu får hon åka till världsfinalen i Dubai senare i år

    -Det är mamma som uppmuntrat mig att läsa böcker, säger Sara

    Den stora arabiska läsutmaningen är ett projekt som 2016 lanserades av shejk Mohammed bin Rashid AL Moktoum, premiärminister i Förenade Arabemiraten. Han ville uppmuntra till läsning bland studenter i arabvärlden genom att få en miljon studenter över hela världen att läsa femtio miljoner böcker varje läsår

    -Tävlingen är öppen för ungdomar mellan 7-18 år och de måste läsa minst 25 böcker som det sedan sammanfattar för att delta i tävlingen, berättar Kolod Fanous som är ansvarig för tävlingen i Sverige

  • Vi samtalar med Abdullah Antepli och Yossi Klein Halevi, om relationen mellan islam och judendom, och det tragiska i att den judiska närvaron i arabvärlden är helt över, eventuellt med undantag av Marocko, om hur Israel har blivit än mer rasistiskt, och om hur sällan vi hör moderata muslimska röster.

    Stöd gärna podden genom en insättning via:
    Swish: 123-6790943
    Bg-nummer: 5528-2834


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Högerpopulister och religiösa extremister vill att vi lever i okunskap om att öst och väst är präglat av varandra. Men ibland går de inte ens att skilja åt, säger idéhistorikern Michael Azar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-12.

    Varje gång jag hälsar på mina släktingar i Libanon får jag höra samma historia.

    Förr eller senare kommer någon nämligen att förklara för mig ”att vi, vi libaneser, vi är minsann inte araber utan fenicier!”

    Det är tänkt som en komplimang, så när jag ändå väljer att ifrågasätta deras tes så brukar det snabbt bli dålig stämning. Menar ni verkligen, frågar jag, att libaneser och araber är helt två skilda raser? Och hur kommer det i sig så fall att så många libaneser faktiskt identifierar sig som araber?

    Deras sedvanliga svar är att det inte i första hand handlar om ras utan om civilisation. För det är egentligen det här som dom är ute efter: att visa att det finns en markant skillnad mellan de riktiga libaneserna – det vill säga arvtagarna till de aktade fenicierna – och de kryptolibaneser som betraktar sig som araber, det vill säga muslimerna. Det förflutna tjänar med andra ord som en existentiell och politisk samtidskompass. ”Vi kristna libaneser”, påstår mina släktingar, ”är i grunden västerlänningar till skillnad från muslimerna som hör till arabvärlden och österlandet.”

    Jag låter mig ändå inte övertygas, utan påminner dom nu om att de själva inte bara talar arabiska, utan också dagligen äter arabisk mat, tittar på arabiska filmer, lyssnar på arabisk musik och dessutom i grunden delar samma Gudsuppfattning som muslimerna.

    Med viss triumf i rösten tillägger jag att några av de mest tongivande förespråkarna för arabisk enighet har varit just kristna libaneser.

    Vid det här laget brukar en av mina äldre kusiner – George – gripa in: ”Du Michael”, säger han, ”du som har bott i Sverige i hela ditt liv, hur skulle du kunna förstå de konflikter som pågår här?” Och sedan markerar han att diskussionen är över. Jag inser omedelbart att det inte är mödan värt att fortsätta debatten. Det hör till saken att George regelbundet visar mig sina vapengömmor för att påminna mig om att frågan om hans identitet inte är en teoretisk fråga utan en fråga om överlevnad.

    I själva verket har öst och väst slingrat sig så många gånger runt varandra att det är svårt att urskilja vad som är vad

    ”Väst är väst och öst är öst, och aldrig mötas de två.”

    Rudyard Kiplings devis från 1889 är ett återkommande mantra som fortfarande florerar på många håll, också i ett land som Libanon där väst och öst de facto möter varandra varje dag. Som bekant har självutnämnda företrädare på båda sidor har – åtminstone sedan korstågens tid – gjort allt för att hålla gränsen så intakt som möjligt. Så ofta har de förklarat varandra krig att relationen mellan det så kallade västerlandet och österlandet ännu idag präglas av misstro och hat.

    Men det finns naturligtvis också en annan historia – och det är en historia om ömsesidig fascination och förälskelse. I själva verket har öst och väst slingrat sig så många gånger runt varandra att det är svårt att urskilja vad som är vad – och vem som är vem. Till passionsdramernas natur hör ju att de förändrar båda parterna och att de dessutom ofta ger upphov till oäktingar som undergräver alla skarpa gränsdragningar. Få känner nog till att centrala aspekter av vad man idag kallar västerländsk filosofi vilar på betydande insatser från muslimska tänkare. Än färre är nog medvetna om att religionen islam har funnits längre på den europeiska kontinenten än protestantismen – och att kristna stater genom Europas hela historia ingått allians med muslimska stater för att kriga mot andra kristna stater.

    Ibland blir okunskapen rent komisk. Jag ljuger inte när jag säger att jag ofta måste påminna vissa européer om att kristendomen inte är en västerländsk uppfinning.

    Så mycket för tanken att Orienten är muslimsk och Occidenten kristen.

    hur övervinner man den ömsesidiga misstänksamhet som koloniala erövringskrig och helig terror lämnat efter sig?

    Med andra ord finner man inte sällan österlandet djupt inbäddat i västerlandet – och vice versa. Denna insikt är viktig att ha med sig i samtiden, eftersom vi behöver ordentligt med intellektuellt självförsvar mot den högerpopulism och religiösa extremism som helst ser att vi lever i okunskap om oss själva och den historia som har format oss.

    Men var går i så fall gränsen mellan öst och väst? Hur skiljer man mellan realitet och fiktion i sådana här komplexa frågor? Och hur övervinner man den ömsesidiga misstänksamhet som koloniala erövringskrig och helig terror lämnat efter sig?

    Alltsedan Edward Said 1978 publicerade sitt banbrytande verk, ”Orientalism”, har sådana frågor trängt sig allt djupare in i den intellektuella diskussionen. De hemsöker inte bara vetenskaperna och den politiska debatten utan också den samtida litteraturen. Ett spännande exempel från romankonsten finner vi i den franske författaren Mathias Énards ”Boussole”. Denna flerfaldigt prisbelönta roman – titeln kan översättas med ”Kompass” – tar sig an stora delar av den europeiska kulturhistoriens intrikata kärleksförbindelser med Österlandet. Det är med andra ord inte de klassiska protagonisterna som står i centrum – det vill säga, korsfarare och soldater, statsmän och missionärer – utan diktare, konstnärer och kompositörer.

    Enard är ute efter att visa hur bilden av Orienten fungerat som en ändlös inspirationskälla för tonsättare som Mozart, Beethoven, Berlioz, Liszt och Schubert, för författare som Goethe, Flaubert, Rimbaud och Eberhardt, och för målare som Ingres, Delacroix, Matisse och Kandinsky. Ja, det är väldigt många namn som figurerar på dessa fem hundra sidor av tättskrivna reflektioner över konstens förmåga att överskrida gränser och utvidga vår existentiella horisont. Konstnärerna hjälper oss, menar författaren, att se de andra i oss själva – och oss själva i de andra. Slutsatsen är både enkel och övertygande: i hjärtat av det som vi kallar västerländsk kultur pulserar melodier, tankar och former från en kultursfär som paradoxalt nog ständigt förtalas och förkastas som om den vore oss helt främmande.

    Romanens huvudfigur är en viss österrikisk musikolog och orientalist vid namn Franz Ritter. Under en lång sömnlös natt i hemstaden Wien drar han sig till minnes sina resor i Orientens mytomspunna städer: Istanbul, Teheran, Bagdad, Beirut, Kairo och så vidare.

    Han tänker på scener han bevittnat, på konferenser han bevistat, på texter han läst – och droger han prövat. Och över alla minnen svävar ett omtumlande kärleksmöte med en framstående kvinnlig orientalist vid namn Sarah. Ur en litterär synvinkel kan det låta som en banal intrig, men samtidigt är det just genom Ritters flödande medvetandeström som romanen förmår utforska allt vad drömmen om Orienten har gett upphov till inom europeiskt kulturliv.

    ”Boussole” utgör en hyllning till alla de skapande krafter som vågat sig bortom snäv narcissism och kulturell isolering. När romanens huvudperson uttrycker sin smärta över samtidens katastrofala utveckling – från Syriens sönderfall till fascismens återkomst i Europa – tänker jag igen på mina släktingar i Libanon och deras förtvivlade försök att navigera i en verklighet som formas av krig i gudarnas, nationernas och civilisationernas namn. Dag efter dag måste de vända in och ut på sig själva för att inte förlora sin kompass i en värld av ständigt skiftande gränser, identiteter och allianser.

    Men sedan slås jag plötsligt av insikten att deras dystra öde också är mitt eget.

    På samma sätt som det faktiskt också är ditt.

    Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria


    Litteratur
    Mathias Énard: Boussole. Actes Sud, 2015.

  • Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.

    Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.

    Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.

    För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.

    I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.

    I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.

    Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.

    Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?

    Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad.

    Programledare: Robin Olin

    [email protected]

    Producent och reporter.

    Simon Moser och Anja Sahlberg

    [email protected]

    [email protected]

  • 56 14 .

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    تطور مهرجان مالمو السينمائي العربي ليصبح أكبر وأهم مهرجان سينمائي يركز على الأفلام العربية خارج العالم العربي. وفي هذا العام بين 4 و 9 أيار/مايو ستعقد الدورة الثانية عشرة للمهرجان.

    يقول محمد قبلاوي مؤسس ومدير المهرجان: قمنا بجميع الاستعدادات للتكيف مع الإجراءات المتخذة بخصوص الحد من انتشار كورونا، لكننا وبعد رفع القيود عملنا على أن تكون هذه الدورة دورة عادية وليست رقمية كما في العام الماضي، ونتمنى أن تكون أيام المهرجان رائعة في هذا العام من حيث الشمولية للأنشطة السينمائية والثقافية، والفعاليات المرافقة للمهرجان من امسيات موسيقية ومحاضرات وورشات عمل ومعارض.

    SVENSK TEXT

    Arabiska filmfestivalen med sauditema

    I år visas det 56 filmer från 14 arabiska länder under Malmö arabiska filmfestival. Festivalens tema är i år Saudi

    Malmö arabiska filmfestival har utvecklats till den ledande och största filmfestivalen med fokus på arabisk film utanför arabvärlden. I år arrangeras festivalen för tolfte gången

    -Vi hade gjort alla förberedelser för att anpassa oss till coronasmittan. Men nu slipper vi den och kan göra en riktigt fin festival för alla, säger Mouhamad Keblawi som är festivalgeneral

  • Tjugo år har gått sedan 9/11 vad har händelsen gjort för avtryck i musik, film, litteratur och tv? Blir det självklart god konst när man gestaltar ett trauma eller får man ens tala i termer av kvalitet?

    Dagens P1 Kultur är en radioessä. Vi ställer alltså fler frågor än ger svar. Det blir ett sökande samtal om vad 11:e september 2001 egentligen gjorde med kulturen? Vilka spår ser vi i musik, böcker, filmer, TV-serier av terrorattackerna och krigen som följde? Vad håller de olika uttrycken för konstnärlig kvalitet?

    I samtalet medverkar författaren Ola Larsmo, SRs Mellanöstern-korrespondent Cecilia Uddén och SRs New York-korrespondent Roger Wilson som också sett Spike Lees nya dokumentärserie "NYC Epicenters" på HBO Nordic. Fyra avsnitt som beskriver tiden från 9/11 fram till dagens Covid 19-katastrof.

    Är det möjligen dokumentären som skildrar traumatiska händelser bäst?

    I arabvärlden är avtrycken efter 11:e september i kulturen få, det menar den egyptiske författaren Ezzedine Choukri Fishere. Han berättar att inga litterära verk i Arabvärlden har tagit upp skuldfrågan efter 9/11, där finns inget självkritiskt granskande av arabvärlden roll i att uppfostra dessa terrorister. Inte heller i mina egna romaner, medger han. Cecilia Uddén har pratat med honom.

    Vi hör också den svenska författaren Pooneh Rohi som debuterade med boken "Araben" 2014 om vad händelserna gjorde med hennes identitet och författarskap. När hennes iranska bakgrund över en natt gjorde henne till främling och ordet "muslim" inte längre bara var en beteckning för en religiös tillhörighet. Pooneh Rohis senaste bok heter "Hölje" och handlar om en graviditet och förlossning.

    De böcker som nämndes i programmet var bl.a.:
    "Lördag" av Ian McEwan i översättning av Maria Ekman
    "Frankenstein i Bagdad" av Ahmed Saadawi i översättning av Jonathan Morén
    "Extremt högt och otroligt nära" av Jonathan Safran Foer i översättning av Hans-Jacob Nilsson
    "Falling Man" av Don DeLillo i översättning av Rebecca Alsberg.

    Programledare: Lisa Bergström
    Producent: Nina Asarnoj