brittiska öarna Podcasts
-
Folkvandringstiden (år 370-600) är en i grunden en missvisande etikett, eftersom det sällan handlade om stora folkgrupper som rörde sig över Europa och Afrika – utan snarare krigarföljen på några tusen män. Även om det finns exempel på regelrätta folkförflyttningar som när visigoterna flydde undan hunnerna över Donau år 376.
I den nymixade reprisen av avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet som är aktuell med boken Folkvandringstid och boken Karl den store som startar i folkvandringstiden.
Folkvandringstiden är en mytisk tid där senare ideologisk historieskrivning fick många länder att hävda att alla folkvandringar härstammade från deras kärnområden. Under stormaktstiden hävdade historiker att de germanska goternas urhem låg i nuvarande Sverige. Det fanns definitivt starka band mellan folk i nuvarande Sverige och Europa under folkvandringstiden, men de första spåren av goterna har inte hittats i Sverige.
De flesta barbarer ville fortsätta att vara en del av det romerska imperiet som lokala ståthållare. De vördade den romerska kulturen och på de flesta ställen anammade erövrarna det lokala språket och kulturen. På de brittiska öarna däremot blev erövrarnas språk med tiden fornengelska
Samtidigt bidrog de germanska folkvandringarna till det Västromerska imperiets fall. Och när det romerska imperiet föll sönder förändrades samhällena i grunden. Från ett imperium med avancerad centraliserad administration och skatteuppbörd till lokala agrarsamhällen styrda av lokala kungar och herremän.
Andra viktiga konsekvenser av folkvandringstiden var etablerandet av engelskan som språk på de brittiska öarna som senare blev världsspråket nummer ett. Också kristendomens utbredning gynnades av sammanbrottet av den Västromerska administrationen.
Musik: Heavy Battle Horns av Denis Kotenko, Storyblocks Audio
Bild. Destruction av Thomas Cole från 1836, Wiki Media, Public Domain.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det stormar på de brittiska öarna just nu. De senaste veckornas turbulens i regeringen har fått britterna att rasa. Premiärminister Liz Truss har bara suttit några veckor på posten men redan nu snackas det om att hon måste avgå.
Liz Truss och förre finansministern Kwarteng lade fram ett budgetförslag med enorma skattesänkningar, ett paket som skulle kosta 2000 miljarder kronor på fem år. Ett förslag som skulle öka statens lånebehov men också främst gynna de rika i landet.
Men förslaget möttes av massiv kritik från många håll, inklusive USAs president Joe Biden. Nu har den nye finansministern skrotat förslaget.
Kommer Truss få sitta kvar? Varför stormar det hela tiden runt partiet och hur hårt påverkas landet av att inte vara med i EU nu när inflation och elpriser är skyhöga?
Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator.
Programledare: Jenny Ågren.
Kontakt: [email protected]
-
I det här avsnitt är det vår egen fotbollshjälte Tomas Brolin och hans insats i fotbolls-EM 1992 som utgör vibrationen som satt världen i gungning. För tack vare honom får huliganer - till en början på de brittiska öarna, men senare världen över - sin alldeles egen kostym.
Fjärilseffekten är gjord av Axel Hietanen Ingman och produceras av Clara Wallin i samarbete med Acast.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Om hela vikingaflottor skulle iväg till Svarta havet eller Brittiska öarna så krävdes ordentliga skepp. När Birka blomstrade skedde ett tekniksprång vad gäller skeppen. Nu har varvsplatsen hittats.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi pratar också om avsmältningen av Grönlands isar och tundrans permafrost – en stor forskningsrapport menar att en del kritiska brytpunkter i klimatuppvärmningen redan kan vara passerade.
Dessutom: VR-glasögon till fångarna på svenska fängelser. Skulle det kunna ge bättre resultat i behandlingen av dem som är våldsbenägna?
I Vetenskapspodden hörs Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, och Annika Östman, medicinreporter.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Med en stor armada om 130 skepp och 20 000 soldater skulle Filip II av Spanien erövra, England och återinföra katolicismen. Från Flandern skulle ytterligare soldater föras över till det brittiska öarna. Världens mäktigaste flotta skulle krossa allt engelskt motstånd i Engelska kanalen och bana väg för invasionen. Men det blev inte så.
Engelsmännen ledda av sin drottning Elisabet och med befälhavare som Sir Francis Drake och Sir Thomas Howard förhindrade landstigningen. I stället för ett intåg i triumf i London slutade allt med en spansk katastrof. Mer än 50 fartyg förliste och kom aldrig hem. Hälften av soldaterna och sjömannen på de spanska fartygen omkom.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de klassiska marinoperationerna i Europas historia.
Konflikterna mellan Spanien och England handlade om flera saker. Engelsmännen hade under Elisabets far Henrik VIII valt att frånsäga sig katolicismen och skapa en ny statskontrollerad anglikansk kyrka. Den katolska tronpretendenten Mary Queen of Scots avrättades och genom släktband kom Filip III av Spanien att kunna hävda rätt till den engelska tronen. Stödda av bland annat påven skulle England erövras och Elisabet störtas.
Dessutom hade engelska örlogsfartyg bedrivit piratverksamhet mot spansk handel i Karibien under befälhavare som Sir Francis Drake. På detta skulle det nu bli ett slut. Till detta kan läggas av engelsmännen länge stött upproret mot spanjorerna i Nederländerna vilket naturligtvis Filip II ville förhindra. Spanien ville återta de norra delarna av sina besittningar i Nederländerna och krossa upproret ifred utan inblandning.
Kärnan i den spanska armadan var de stora örlogsfartygen som hade höga överbyggnader och mängder av soldater ombord för att kunna äntra och erövra motståndarnas fartyg. På samma sätt som under slaget vid Lepanto 1571 mot osmanerna var det en äntringsstrid som spanjorerna förväntade sig och som de var överlägsna på. Men engelsmännen hade under ledningen av bland annat Sir John Hawkins utvecklat sina örlogsfartyg och sin taktik mot att undvika äntringsstriden. I stället hade de engelska fartygen långskjutande kanoner och var bättre anpassade för strid på avstånd. Striden mot armadan 1588 utgör på flera sätt en vändpunkt i sjökrigföringen. Årtiondena efter Armadans misslyckande 1588 kom sjökrigföringen att genomgå en omfattande utveckling som inte minst engelsmännen skulle bli leda.
Spanjorerna höll samma sin flotta när de närmade sig de brittiska öarna. De var skickliga på att segla i formation. Engelsmännen å sin sida inlät sig inte äntringsstrid utan besköt de spanska fartygen på distans. Ett sorts dödläge inträffade där ingen av kombattanterna kom åt varandra för ett avgörande. Spanjorernas plan att hämta soldater från Nederländerna misslyckades eftersom det var omöjligt att få soldaterna över Engelska kanalen så länge som den engelska flottan var intakt och kunde hota. Spanska armadan tvingades inse att den inte kunde lösa sin uppgift. Befälhavaren hertigen av Medina Sidonia måste desperat föra flotta hem via en rutt norr om de brittiska öarna. Det som slutligen beseglade armadans öde var stormarna norr om de brittiska öarna. Minst 30 fartyg förliste på den irländska kusten.
Bild: Den spanska armadan av Jan Luyken, 1679, Wikipedia, Public Domain.
Om man vill läsa något mer om Spanska armadan kan Rupert Matthew bok The Spanish Armada. A Campaign in Context rekommenderas.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Några veckor nu i sommar släpper jag ett antal sommarspecial. Vi tar oss till somrar i den svenska historien då det hänt viktiga saker. Det första avsnittet i sommarserien utspelar sig på de brittiska öarna sommaren 793.
För att lyssna på hela avsnittet så behöver du bli månadsgivare på patreon.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det första Sveariket etablerades på 1100-talet före vår tidräkning med kungasäte i Håga utanför dagens Uppsala. Sveariket var ett utvecklat samhälle som byggde sin makt på den långväga handeln av metaller med kontinenten och brittiska öarna.
När Sveariket var som störst på 800-talet fvt kontrollerade svearna Uppland, Västmanland, Södermanland och Vikbolandet. Och tributrelationer kunde sträcka sig ända till Finland, Estland, Kurland och Blekinge.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog och författare aktuell med boken Sveriges långa historia – Människor, makt och gudar under 14 000 år.
Sveakungarna manifesterade sin makt genom att bygga ett 40 meter långt kulthus på Hågön. Tre kilometer från Hågön uppfördes dessutom den gigantiska borgen Predikstolen som var 200 gånger 270 meter stor. I slutet av det första Sveariket omkring år 1030 fvt uppfördes också en hög som var 50 meter i diameter och åtta meter hög.
Svearnas kärnområde var dagens Uppland och Västmanland med tyngdpunkten i Håga. Även Södermanland, Mälarområdet och Vikbolandet ingick, medan Gotland hade mer jämlika relationer med Sveariket. Samtidigt fanns det tributländer i Norrland, Finland och Baltikum.
Sveakungarnas maktställning byggde på att de kontrollerade den långväga handeln med kontinenten och brittiska öarna av koppar, tenn och ylletyg. Med Norrland, Finland och Baltikum inkluderas även handel med pälsar och slavar.
Med dåtidens skeppsteknologi kunde sveakungarnas handels- och maktnät sträcka ut sig 20 till 30 mil från centrum – motsvarande en veckas paddlande enkel väg. För att upprätthålla relationer ännu längre bort krävdes kolonier.
Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror och Gamla Uppsalas hemligheter avkodas.
Musik: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblock Audio
Bild: Stora Rickebyhällen ligger i Boglösa socken i Trögds härad i Fjädrundaland, Enköpings kommun, Uppsala län, Uppland, Sverige. Hällristningsområdet mäter 19×19 meter och fördelas på sex ristningsytor. Sammanlagt finns där 51 skepp, 115 fotsulor varav 58 parvis sammanhuggna, 18 ringar, 6 människor, 2 djur, 1 ”stol / mantel”, 6 obestämbara figurer, 15 fragment och 94 skålgropar. Wikipedia, Creative Commons.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi tar en tur till de brittiska öarna och ser Ben Wheatleys Kill List från 2011. Niclas avslöjar att vi ska påbörja tittandet av en skräckfranchise och Hoff spyr lite på svensk actionfilm. Haka på för idag ger vi oss in på en resa ner i mörkret där inget längre är heligt. Hello darkness my old friend.
-
Vikingarna har blivit kända för sitt kompromisslösa sätt att gå i strid. Med tunga bredyxor, svärd, spjut och sköldar formade de ett tungt infanteri som kunde motstå vilken motståndare som helst.
Till sin hjälp hade de sina lätta båtar vilka gjorde dem snabba och mobila längs med kusterna. Genom snabba strandhugg kunde de dyka upp där fienden minst anade och ställa till med besvär. Räderna gick längs med England, Frankrike och Tyskland. Till en början var det tal om rent sjöröveri, men snart övergick även de nordiska folken till att genomföra regelrätta erövringståg.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden benar Peter Bennesved och Martin Hårdstedt i Vikingens märkliga historia.
Vikingarna fortsätter att fascinera. Trots att det som vi idag kallar för vikingatiden inte sträcker sig längre än knappa 300 år (ca 750-1050) har deras historia fångat människors intresse sedan 1600-talet. Och det är kanske lite av problemet med vikingatiden. Hur man än gör så blir bilden av vikingen hela tiden färgad av den samtid som gör anspråk på att veta sanningen.
Under 1800-talets blev vikingen till symbolen för skandinavisk maskulinitet, idag är bilden av vikingen betydligt mer heterogen. Var de mer handelsresande, tidiga demokrater och kosmopoliter? Vad är rätt?
Det finns också goda skäl till att vara källkritisk. Vikingatiden sägs ofta starta med räden mot Lindisfarne år 793. Det var ett av Englands absolut viktigaste kristna centrum, och räden fick en av medeltidens viktigaste intellektuella Alkuin av York att reagera starkt. I ett Europa där kristendomen fortfarande kämpade mot urgamla och lokala religiösa kulter blev de hedniska nordmännens invasion av de brittiska öarna extra känsligt. Det blev viktigt att framhäva vikingens oborstade brutalitet för att på så sätt vinna fördelar för den expanderande kristendomen. Vår bild av vikingen är fortfarande idag färgad av detta förhållande.
Militärhistoriskt kan man dock säga att deras ställning och religiösa uppfattning spelade mindre roll. Oavsett vad de trodde på, eller hur brutala och ociviliserade de än må vara så har de blivit kända för sitt kompromisslösa sätt att gå i strid. Med tunga bredyxor, svärd, spjut och sköldar formade de ett tungt infanteri som kunde motstå vilken motståndare som helst. Till sin hjälp hade de också sina lätta båtar vilka gjorde de snabba och mobila längs med kusterna.
Genom snabba strandhugg kunde de dyka upp där fienden minst anade och ställa till med besvär. Räderna gick längs med England, Frankrike och Tyskland. Till en början var det tal om rent sjöröveri, men snart övergick även de nordiska folken till att genomföra regelrätta erövringståg. Man kan fråga sig, vad krävdes egentligen för att vikingarnas erövringslust skulle kväsas mot slutet av vikingatiden?
Bild omslag: Rook, Lewis schackman. The National Museum of Scotland, Some Rights Reserved, Wikipedia.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt av Mellansnacket går vi igenom Sveriges vinst mot Nya Zeeland. Vi pratar om matchen och tar ut styrkan i Sveriges trupp.Sen återigen vinklar vi blickarna mot de brittiska öarna och pratar Varane, Shaqiri, Vilka som ska lämna united och sist men inte minst Harry Wilson till Fulham.God lyssning / Markus Karlén & Johan Stenström
-
Efter lunch den 21 oktober 1805 bröt den brittiska flottan in i den fransk-spanska flottans linje utanför Kap Trafalgar. I spetsen för anfallet seglade det stora linjeskeppet HMS Victory med amiralen Nelson ombord. Det som sedan utspelade sig är ett stycke klassisk sjökrigshistoria.
Kriget till sjöss under Napoleonkrigen avgjordes till brittisk fördel i och med Nelsons förkrossande seger över den fransk-spanska flottan vid Trafalgar. Hotet om en fransk invasion av de brittiska öarna var därmed undanröjt. Historien om slaget vid Trafalgar blir inte sämre av att hjälten själv Nelson stupade och fördes hem i en tunna med brandy.
I avsnitt 42 av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig ann ett av sjöhistoriens mest berömda och betydelsefulla slag. Slaget utgör slutpunkten på de stora seglande linjeskeppens epok. Under 1800-talet skulle teknikutvecklingen så småningom göra dessa artilleriplattformar i ek obsoleta.
Britterna inledde med från 1805 en mer än hundra år lång dominans på de sju haven. Napoleon behärskade visserligen ännu ett årtionde kontinenten, men britterna lade grunden till ett världsomspännande kolonialimperium.
Nelson var på många sätt en innovatör när det gällde sjökrigstaktik – även om han byggde vidare på förändringar som satts igång av andra. Han valde att bryta mönster och förlita sig på den brittiska flottans avgjorda kvalitativa övertag över sina motståndare. Inte minst hade de brittiska fartygen ett effektivare artilleri med mer välövade besättningar. Till det kan läggas en överlägsen förmåga att segla i formation och samordna attackerna på en motståndare som dessutom många gånger uppträdde passivt.
Mycket har skrivits om Trafalgar och Nelson för att inte tala om Napoleonkrigen. Ur den digra högen av litteratur går det ändå att föreslå Alan Schoms bok Trafalgar. Countdown to battle 1803-1805 (1990) och Roger Knights The Pursuit of Victory. The Life and Achievement of Horatio Nelson (2006). Lite kortare med bra skisser i Ospreys serie Angus Konstans Horatio Nelson. Leadership, Strategy, Conflict (2011) och Gregory Fremont-Barnes Trafalgar 1805 (2005).
Bild: Slaget vid Trafalgar av J. M. W. Turner kombinerar flera händelser vid slaget i en tavla.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
298: Gud, ditt folk är vandringsfolket
TORBJÖRN ARVIDSSON
2020-05-18
PSALM 298Gud, ditt folk är vandringsfolket.
Själv du mitt ibland oss går.
Du oss leder, du oss stärker,
när vår väg blir lång och svår.
Bröd från himlen ur din fadershand vi får.Låt kristallklar källan strömma
med det vatten som ger liv.
Bli vår eldstod under natten
och om dagen molnstod bli.
Starka klippa, starka klippa,
var vår tillflykt och vår frid.När jag når de mörka vatten,
över dem skall färdas ut,
räds jag ej. På andra sidan finns
en värld av sång och ljus.
Där skall lovsång stiga stark som havets brus.En av många vinster med den nya psalmbok vi fick på 1980-talet var att den innehöll betydligt fler psalmer från de brittiska öarna. Engelsmännen kan verkligen skriva härliga psalmer, ofta mäktiga och glada på samma gång. Bland annat fick vi nu flera av deras fina julsånger, »Carols«, och speciellt den storslagna Dagen är kommen blev snabbt en favorit i svenska kyrkor.
Pilgrimspsalmen Gud, ditt folk är vandringsfolket (Sv Ps 298) är också en som verkligen lyfter. Den fungerar utmärkt när det är mässa och passar även bra vid begravningar. Psalmen skrevs på 1700-talet av metodistpastorn William Williams, räknad som Wales främste psalmdiktare. På engelska börjar den »Guide me, o thou great redeemer«. Den hade överskriften »En bön om kraft att gå genom världens öken« och bygger på berättelsen om Israels barns vandring genom öknen till Kanaans land. Den mäktiga melodin är skriven av John Hughes, diakon och kantor. Psalmen kallas ibland Wales inofficiella nationalsång.
Anders Frostensons utmärkta översättning är full av de klassiska bibliska bilderna: molnstoden, eldstoden, brödet från himlen och klippan med det friska vattnet. I vers 1 och 2 följer Frostenson noga originaltexten, men i den sista är han friare. I stället för »floden Jordan« och »Kanaans land« sjunger vi om »de mörka vattnen« och att »på andra sidan finns en värld av sång och ljus«. Så öppnas psalmen upp även för den som inte kan den bibliska historien så väl.
Denna härliga hymn är en av de riktigt stora psalmerna i Storbritannien. Den sjöngs till exempel när prinsessan Diana begravdes och även när tronföljaren prins William gifte sig med sin Kate 14 år senare. Men inte bara där. Britterna är ju ett sjungande folk, inte minst i sportens sammanhang, och inför walesiska rugbylandskamper är det tradition att publiken sjunger den. Lyssna gärna via Youtube från högtiderna i Westminster Abbey eller när walesaren Tom Jones leder allsången på Wembley stadium, och du får höra psalmsång i världsklass!
-
Gareth Saothgates tre unga lejon fortsätter att övertyga med Raheem Sterling som lagets nu klart starkast lysande stjärna. Dessutom ett svep runt de brittiska öarna och såklart en titt framåt mot helgen.
-
Under debatten om Storbritanniens EU-medlemskap svallade populismens vågor höga. Men sedan Theresa May tog över som premiärminister har de lagt sig. Hon tar sig an flera av de frågor som gav näring åt retorik om enkla lösningar, men hon gör det på ett seriöst och icke-populistiskt sätt. Här finns erfarenheter som kan vara av nytta även utanför de brittiska öarna. Fraser Nelson, chefredaktör för The Spectator, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
