Episodios

  • 00:54:51

    Vittnesmål från svensk vardag

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om människor i gränslandet mellan svensk vardag och världspolitik. Veckans Konflikt är en tillbakablick tillsammans med Randi Mossige-Norheim på några av de personer hon har mött det senaste året cykelbudet Ardjo från Bangladesh, Gigica från Rumänien och pappan och sonen som söker sina uiguriska släktingar.

    Vi börjar med att gå tillbaka till ett program från juni förra året, "Studiefällan Sverige", om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. Ardjo, som egentligen heter något annat, kom till Sverige för att plugga i Halmstad hösten 2017. När Randi Mossige-Norheim träffade honom för ett år sedan levererade han i stället mat som cykelbud i Stockholm för att försöka få ihop pengar till studieavgiften och för att kunna betala tillbaka till sina föräldrar som sålt sin mark för att hjälpa sonen att studera utomlands.Nästa återblick är på Gigica och hennes vänner från Rumänien. På dagarna är de statister på operascenen i Folkoperans uppsättning av Lars-Erik Larssons "Förklädd Gud", med text av Hjalmar Gullberg. Om nätterna sover de i ett läger i Högdalen som de hela tiden oroar sig över ska rivas. Det här är en del ur programmet "Sista julen i Sverige?" från december 2018. Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv.Och slutligen hör vi pappan och sonen vid ett köksbord någonstans i Stockholm. Sonen, som är född i Sverige, har inte egen erfarenhet av att vara utsatt som uigur i Kina men kan förstå sin pappas lidanden. Gång på gång ringer de uiguriska släktingar i Kina utan att någon svarar. Och de är inte ensamma - från köksbord runt om i Stockholm vittnar uigurer om samma sak för Randi Mossige-Norheim: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Hela programmet, "Kinas okända läger", sändes i oktober 2018. Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang? Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.seReporter: Randi Mossige-NorheimTekniker: Stina Fagerberg, Lisa Abrahamsson, Brady Juvier, Jacob Vikblom

  • 00:54:50

    Afghanistan mellan fred och fruktan

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om fredssamtal mellan talibaner och amerikaner. Trump vill ta hem trupperna från USA:s mest seglivade krig och de afghanska kvinnorna riskerar att bli de stora förlorarna. Fred men till vilket pris?

    2019 kan bli fredens år, det är dags att kriget tar slut, säger USA:s Afghanistanfödde chefsförhandlare, Zalmay Khalilzad i afghansk tv. Fredsförhandlingarna väcker en gnista hopp om fred och efter 40 års krig i olika former vore det en efterlängtad sådan för de allra flesta afghaner. Men vad är det för fredssamtal som nu förs? Och vilka tillåts sitta med vid förhandlingsbordet?USA:s president Donald Trump har länge drivit på för att få till ett snabbt avslut på det 17-åriga kriget som kostat amerikanerna både människoliv och pengar. Förhandlarna har ont om tid på sig att snickra ihop ett avtal, och när talibanerna stadigt vinner mark blir dom en viktig part i förhandlingarna. Men många är kritiska till att valda företrädare inte får något inflytande. Att man efter sex månaders samtal fortfarande har med den afghanska regeringen i förhandlingarna är väldigt oroande, säger Thomas Johnson, författare till boken "Taliban narratives" och biträdande professor på Naval Postgraduate School i Kalifornien.Att talibanerna i praktiken nu har kontroll över 50-80 procent av landet ger dom självförtroende. Dom kan sitta där vid förhandlingsbordet, samtidigt som dom attackerar amerikanska posteringar i Afghanistan, säger Waheed Mojda, som står talibanerna nära, han var diplomat under talibanregimen och är nu politisk kommentator i Kabul.Efter talibanregimens fall för snart 20 år sedan, har Afghanistan gått i en annan riktning och skrivit om sin grundlag. Kvinnor och minoriteter tillhör dom vars rättigheter nu skyddas enligt lag. Talibanerna hävdar att dom också förändrats. Men samtidigt hänvisar dom till islamsk lag och kulturella traditioner när dom blir tillfrågade om hur dom ser på kvinnans rättigheter. Och redan idag har talibaner i delar av Afghanistan återigen börjat bestraffa personer som till exempel lyssnar på musik med piskrapp.Och det finns dom som vägrar acceptera att talibanerna och USA ska diktera Afghanistans framtid. Vid ett möte i Moskva nyligen krävde en afghansk parlamentsledamot ordet Fauzia Kufi. En fred är inget värd om vi kvinnor inte längre kan andas, säger hon och riktar en uppmaning till omvärlden, och Sverige, att trycka på i förhandlingarna.Sverige har starka band till Afghanistan, vi har haft soldater på plats och är ett av de största biståndsländerna, enbart ifjol gick 1 miljard kronor i bistånd dit. Man kan tycka att det är en investering av skattemedel som vore värd att skydda? Annika Söder, kabinettsekreterare vid Utrikesdepartementet säger att I en tid då stormakterna styr, kan vi inte vara säkra på att våra värderingar verkligen kommer till rätta. Stabilitet är ett ord som används väldigt ofta nu, men stabilitet till vilket pris som helst är inte acceptabelt.I Gävleborg finns ytterligare en annan afghansk kvinnlig politiker, Azeeta Rafat som var kommunikationsansvarig hos president Ashraf Ghani innan hon sökte asyl här i Sverige. Efter fyra år utomlands får hon fortfarande samtal från bekymrade väljare som undrar hur dom ska försvara sig mot, och förhålla sig till talibanerna. Vi kan inte bara ge upp allt det vi stridit för, säger Azeeta Rafat vars liv förändrades helt när talibanerna tog makten och krossade hennes drömmar.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Massood Qiam massood.qiam@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

  • ¿Faltan episodios?

    Pulsa aquí para actualizar resultados

  • 00:55:07

    Förhörsrummet – kakor och tortyr

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om förhörsmetoder i kampen mot terrorism. Hur får man någon att vilja prata? Och var går de etiska gränserna? Hör om förtroendeskapande samtal i Vivalla, hur norska polisen prövades hårt med Breivik och om waterboarding i USA.

    Den senaste tiden har det förts en debatt om de så kallade IS-återvändarna. Det finns oftast inget brott dom kan misstänkas för, så i dag är det till största del frivilliga förhör, eller samtal, som polisen håller med dem.Konflikts Robin Olin har träffat boende i Vivalla och poliser vars vardag är att möta och samtala med personer som rest till Syrien för att ansluta sig till IS eller andra terroristorganisationer. Hör Johanna Johansson och Tobias Löfström i Vivalla i Örebro, den tidigare Örebropolisen Fredrik Malm och Ulf Merlander, polischef Göteborg nordost.Men när det gäller personer med mer konkreta kopplingar till terrorbrott - så visar forskningen att det inte är omöjligt att få dom att berätta om det.Laurence Alison vid universitetet i Liverpool har tillsammans med sin fru och kollega Emily Alison studerat tusentals förhör med misstänkta terrorister av olika slag, den första och största forskningen kring förhör med terrorister. Och han arbetar också med att utbilda brittisk polis i förhörsmetoder.Hör också Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet som även han undervisar i förhörsmetoder.Ett land vars förhörsmetoder verkligen har satts på prov är Norge. Efter terrordåden i Oslo och på Utöya 22 juli 2011 sa Anders Behring Breivik i inledande förhör att det fanns fler terrorceller som snart skulle aktiveras. Och den norska polisen arbetade i förhören i vad de trodde var ett tickande bomb-scenario.Konflikts Sally Henriksson intervjuar poliskommissarien och straffrättsforskaren Asbjørn Rachlew som var rådgivare under förhören med Breivik och som har varit med att utveckla KREATIV-modellen som de norska förhörsmetoderna numera utgår från.USA däremot gjorde ett helt annat vägval än Norge när klockan tickade, och pressen ökade på förhörsledarna, efter 11 september-attackerna i New York.Robin Olin ringde upp James Mitchell, psykologen som tog fram förhörsmetoderna, bland annat skendränkningar, som användes på den amerikanska militärbasen i Guantanamo på Kuba, själv utförde dem och som senare kom att åtalas för tortyr.Hör också Mark Fallon som var den amerikanska regeringens huvudutredare för att ställa al qaida-terrorister inför rätta efter 11 september, och sen när Obama förbjöd tortyrmetoderna fick ta fram nya riktlinjer.Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.seProducent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.seTekniker: Elin Hagman

  • 00:55:51

    Israelisk högerextremism och judiska val

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    För 25 år inträffade en massaker i en moské i Hebron. Mördaren hade koppling till en terrorstämplad judisk grupp från New York. Nu kan arvtagarna till den ideologin ta plats i Knesset, inbjudna av premiärministern.

    Den 9 april är det val i Israel. Under premiärminister Benjamin Netanyahus 10 år vid makten har landet gått allt längre högerut och kanske korsades en röd linje när Netanyahu nyligen sträckte ut handen till det högerextrema partiet Otzma Yehudit, Judisk styrka, i ett försök att säkra sitt omval. Partiet väntas inte få mer än 1-2 platser i parlamentet, Knesset, men ses som den yttersta manifestationen på den inriktning israelisk politik tagit de senaste åren.Följ med till ett Israel på väg mot det högerextrema och till ett USA där judenheten aldrig har varit så splittrat som nu i sin syn på staten Israel.Ivar Ekman reser till Västbanken och Hebron under den judiska högtiden Purim. För exakt 25 år sedan gick bosättaren Baruch Goldstein in i Ibrahim-moskén där och sköt ihjäl 29 bedjande palestinier. Terroristen var en läkare från Brooklyn och var medlem i en organisation som föddes och fick sin inspiration i 60-talets New York, där antisemitism och hatbrott var vardag.Goldstein var kahanist och följde rabbi Meir Kahanes lära. Kahane grundade 1968 Jewish Defence Legue som startade till judarnas försvar men skulle bli stämplad som terrororganisation av FBI. Ulrika Bergqvist besöker ett arkiv på Manhattan där professor Shaul Magid har grävt i rabbinens liv som innehåller både fängelsestraff och drömmar om att bli premiärminister i Israel. Hans rasistiska budskap om ett Israel rensat från araber, har nu fått nytt liv och kan återigen får en roll i det politiska livet i Israel, trots att det en gång bannlystes.I bosättningen Kiryat Arba berättar man om attacker och en av förgrundsfigurerna i bosättarrörelsen, Elyakim Haetzni, förklarar varför han tycker att högerpartierna är de enda som tar deras rädsla på allvar, han oroar sig inte för kahanismen. Men i Tel Aviv låter det annorlunda. Att extrema partier bjuds in i värmen är ett tydligt tecken på hur långt högerut Israel rört sig, det säger författaren och journalisten Anshel Pfeffer som nyligen kom ut med en biografi om Benjamin Netanyahu.Den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro var själv 13 år när den där massakern inträffade. Israelerna och världen har lämnat oss till extremisterna, dom har vunnit nu, säger han.Men i USA har protesterna mot Benjamin Netanyahus invit till extremhögern väckt en debatt och kan i förlängningen skada den allians länderna byggt upp under decennier. Det säger demokraten Robert Wexler som ägnat sitt liv till att propagera för staten Israel. Kritiken mot Israels politik hörs nu allt mer högljutt och den splittrar den amerikanska judenheten. 19-åriga Olivia Sorensen lever med den där splittringen i sin egen familj.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

  • 00:54:41

    Kärnvapenhotet som glömdes bort

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om stormakter, atombomber och svenska skyddsrum. Betyder det uppsagda nedrustningsavtalet INF att vi återigen behöver oroa oss för kärnvapen i Europa? Hur påverkar det oss i Sverige?

    För att förstå de nya stormaktsspänningarna i Europa åker Robin Olin till byn Redzikowo i Polen. Där bygger USA en robotförsvarsbas, som Ryssland påstår även kommer att kunna användas offensivt. De boende är oroade.Kommunsekreteraren i Slupsk Adam Sdziski berättar om amerikanska grillfester som en positiv sidoeffekt av bygget. Kapten Pawe Sebzda som jobbar på basen är stolt och säger att folkets oro bara beror på risken för minskat markvärde.Niklas Granholm på FOI bekräftar att kärnvapenhotet är tillbaka, i en ny tappning, som ett reellt alternativ för att visa musklerna i en begränsad attack.Det tidigare nedmonterade civilförsvaret är nu på väg att byggas upp, men det är långt kvar berättar Fredrik Nyström - handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, när han visar runt Marie Nilsson Boij i ett av Sveriges 65000 skyddsrum. Mikael Tovesson, tillförordnad biträdande chef på operativa avdelningen på MSB, säger att vår krisberedskap är god, men för en atombombsattack är vi inte beredda, än.Daniel Ellsberg, visselblåsaren som nu är aktuell med en ny bok om USA:s kärnvapenstrategi, menar att hotet från kärnvapen är större än vad allmänheten vetat om och trott. Ivar Ekman träffar honom när han är på besök i Stockholm för att övertyga den svenska regeringen att skriva på FN:s kärnvapenförbud.Så kärnvapenhotet är tillbaka och kanske större än tidigare. Hur är det med det folkliga motståndet idag? Det som var så stort under kalla kriget. Marie Nilsson Boij åker till Henån på Orust där en av Sveriges mer aktiva fredsföreningar har bjudit in till en föreläsning med fredspolitikern Maj Britt Theorin. Kakorna är utsökta och medelåldern hög. Var är de unga?Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.seProducent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg

  • 00:56:41

    Kinas makt – häkten, himmelsnät och svenskt rättssystem

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om Kinas makt, korruptionsjakt och himmelsnät. Vad gör en av Kinas mest eftersökta i ett häkte i Huddinge? Och ska Sverige lämna ut honom till Kina?

    I ett häkte i Huddinge sitter en man vi kallar Herr Wang. Han är Kinas mest eftersöka i korruptionsjakten just nu, misstänkt ekobrottsling anklagad för att ha förskingrat hundratals miljoner kronor. Själv nekar han till brott och menar att hans flykt från Kina via USA till Sverige är politiskt motiverad.För Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar "Herr Wang" sin version av vad som hänt och varför han anklagas. Hör också hans försvarare Henrik Olsson Lilja. Konflikts Ivar Ekman har träffat kammaråklagaren Leif Görts som är den som leder utredningen av anklagelserna och hinder för att utlämna till Kina. Och Malin Oud, på Raoul Wallenberg institutet, som ger en bild av det kinesiska rättssystemet. Ett land som åklagaren pekar på gör utlämningar till Kina är Spanien. Sally Henriksson berättar om ett stort fall där över 250 taiwaneser i Spanien, misstänkta för telefonbedrägerier mot personer på det kinesiska fastlandet, ska lämnas ut till Kina. Vidal Vilches, försvarare åt 17 av de anklagade, ser det som ett politiserat fall och att de anklagade riskerar att inte få rättvisa rättegångar i Kina och i värsta fall utsättas för tortyr. Och kritik mot det kinesiska rättssystemet har också kommit i ett mycket uppmärksammat fall den senaste tiden. Det med de två kanadensarna Michael Spavor och Michael Kovrig, som frihetsberövades i Kina i december, kort efter att den kinesiska telekomjätten Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada på begäran av USA. Hör bland andra Julian Ku, juridikprofessor på Hofstra universitetet i New York och expert på det kinesiska rättssytemet, och Janka Oertel, Kinaexpert på den USA-finansierade organisationen The German Marshall Fund i Berlin.Sverige har inget utlämningsavtal med Kina men kan ändå välja att lämna ut honom. Om Högsta domstolen inte ser något hinder för utlämning så är det i slutändan Regeringen som fattar beslut om det går att utlämna honom eller inte. Och då är det Paulina Brandberg på justitiedepartementet som kommer att bereda ärendet. Hon beskriver fallet som mycket och ovanligt och säger att Sverige har ett stort ansvar när det kommer till utlämningar.Och det finns ju också ett fall med en svensk som sitter fängslad i Kina, förläggaren Gui Minhai. Borde Sverige förhandla med Kina om att de ska släppa honom för att Sverige ska lämna ut den häktade kinesiska medborgaren i Huddinge? Den frågan ställde vi till Magnus Fiskesjö, forskare som bott i Kina och som länge engagerat sig i Gui Minhais fall. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.seTekniker: Brady Juvier

  • 00:56:00

    Polen och polariseringens pris

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Borgmästaren i Gdansk mördas brutalt på en välgörenhetsgala. Det sker i ett land där tonen i politiken har hårdnat. Hör den mördades bror och ungdomsledaren som dödförklarade honom i förtid.

    Konflikts Robin Olin gör en resa till Polen i spåren efter den mördade Pawe Adamowicz, liberal borgmästaren i Gdansk, älskad och djupt hatad ända in i döden. Vad säger hans historia om polariseringen i Polen? Och kan vi i Sverige lära oss något av den?Den 13: januari i år hålls en välgörenhetskonsert som borgmästaren varit med och tagit initiativ till. Där, inför tusentals åskådare springer en man fram och hugger Pawel Adamowicz i hjärtat. Dagen därpå är han död.Polisen har inledningsvis sagt att mördaren har psykiska problem och inga politiska motiv. Men för den som följt Polens utveckling är mordet fullt av symbolik. Välgörenhetsgalan var politiskt laddad, grundaren är en rockstjärna med liberala åsikter och borgmästaren själv var på kollisionskurs med den styrande konservativa Lag och rättvisa-regeringen, som styrt landet sedan 2015. Pawel Adamowicz välkomnade migranter och var för homosexuellas rättigheter.Vi träffar Mateusz Marzoch, talesperson för Allpolsk ungdom som människorättsorganisationer beskriver som homofobisk och främlingsfientlig. En tid före mordet utfärdade dom ett dödscertifikat för Pawel Adamowicz och ytterligare 10 borgmästare i Polen sedan dom sagt sig välkomna flyktingar till sina städer. Marzoch försvarar fortfarande det där fejkade certifikatet som delades ut som flygblad. Det väckte ju uppmärksamhet, säger han.Vi träffar kvinnan som fått ta vid när Adamowicz hastigt försvann, vice borgmästaren Aleksandra Dulkiewicz. Mycket har förändrats på kort tid, säger Aleksandra som fått vänja sig vid att ha livvakter vid sin sida varje stund sedan borgmästaren, kollegan och vännen mördades.Och vi får en intervju med Piotr Adamowicz bror vars egen psykolog har avrått honom från att prata med media.Polariseringen ökar i hela Europa, om än på olika sätt beroende på olika länders historia, det säger den amerikanska statsvetaren Sheri Berman. Historikern Lars Trädgårdh menar att vi nu ser hur splittringen letat sig in mot den svenska politikens mitt. Och Nima Gholam Ali Pour, lokalpolitiker för Sverigedemokraterna i Malmö, tillhör dom som är rädd för hot och hat i sin vardag.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

  • 00:56:10

    Flykten från könsdiktaturen - kvinnors frihet och länders heder

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om Shahad som flydde från sin familj i Saudiarabien och prinsessan som försökte lämna sin på ytan glamorösa tillvaro i Dubai. Om platser som vill framstå som moderna och öppna men där uråldriga kvinnoförtryck är inskrivna i lagar.

    En natt för två år sedan under en semesterresa till Turkiet tog saudiska Shahad al-Mohaimeed, som hon numera kallar sig, familjens pass, pengar och mobiltelefoner och flydde i en taxi till grannlandet Georgien. Där fick hon hjälp att söka asyl och hamnade till sist i Sverige. För Konflikts Ivar Ekman berättar hon om sin egen flykt och tillvaron som ung kvinna i Saudiarabien, men också om hur hon hjälpte Rahaf, den saudiska kvinna som i slutet av förra året blev en världsnyhet när hon låste in sig på ett hotell i Bangkok för att fly från sin familj.Saudiarabiens de facto-ledare, kronprinsen Mohammed Bin Salman, har intensivt försökt odla en bild av att landet genomgår viktiga reformer, bland annat genom beskedet i somras att kvinnor ska få börja köra bil. Men samtidigt nyttjas de lagar som strikt reglerar vad en kvinna får och inte får göra. Hör Loujain el-Hathloul, en av den saudiska kvinnokampens verkliga förgrundsgestalter. När vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och Sveriges Radios dåvarande korrespondenttrainee Nivette Dawod träffade Loujain för tre år sedan hade hon just suttit i fängelse efter att ha begått brottet att köra bil som kvinna. Då var hon ändå hoppfull om att Saudiarabien var på väg åt rätt håll, nu sitter hon i fängelse på nytt. Ett annat land som arbetar intensivt med att odla sin image som ett modernt och framgångsrikt land är Förenade Arabemiraten. Och det är också en plats som är betydligt mer öppen och tolerant än exempelvis grannlandet Saudiarabien. Kvinnor kör bil, gör karriär och måste inte bära slöja. Men det är en diktatur med stora klassklyftor, där vissa brott kan leda till dödsstraff och där uråldriga lagar kring äktenskap fortfarande gäller.Konflikts Sally Henriksson reste till nöjesmeckat Dubai som med sina skinande skyskrapor lockar såväl turister som karriärsdrivna västerlänningar. Men som också är den plats som en prinsessa försökte fly från, trots hennes till ytan glamorösa tillvaro som dotter till Dubais mäktigaste - emiren Mohammed bin Rashid al-Maktoum. Hör bland andra Mustafa al-Zarooni, Förenade arabemiraten-redaktör på en av de största dagstidningar, Khaleej Times, och ordförande för landets journalistförbund. Och journalisten Margaret Coker, tidigare medarbetare för New York Times, som bor i Dubai. Prinsessan Latifa tycktes i mångas ögon ha allt, ett både rikt och spännande liv. Hon hoppade fallskärm och roade sig på olika sätt. Men i hemlighet planerade hon under många år sin flykt. För ett år sedan gav hon sig iväg med hjälp av bland andra sin finska vän Tiina Jauhiainen, men de stoppades på internationellt vatten och hämtades tillbaka till Dubai. Första livstecknet från Latifa kom i december förra året när bilder kablades ut på henne tillsammans med Mary Robinson, som tidigare arbetat med mänkliga rättigheter för FN, som intygade att hon har det bra under "familjens kärleksfulla omsorg". Konflikts Anna Roxvall intervjuar Tiina Jauhiainen, och berättar historien om prinsessan Latifa och hennes flyktförsök.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Sandra Pettersson

  • 00:54:42

    Tempelstriden och Indiens kvinnor

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om ett beslut som ger kvinnor rätt att be i ett 800 år gammalt tempel som har mötts av våldsamma protester. Men vad handlar den här konflikten om egentligen populism eller mäns behov av att få hänga ifred?

    Tusentals gripna, en död och många skadade. Varför väcker kvinnors rätt att få besöka ett 800 år gammalt tempel så starka känslor? Indiens högsta domstol hävde i höstas ett religiöst förbud som hindrat kvinnor i åldrarna 10 till 50 år från att gå in i Sabarimala templet, en av hinduismens allra heligaste platser som årligen besöks av miljoner människor. Beslutet var kontroversiellt från första början det sågs som ett försök att genom juridiken bestämma över uråldriga religiösa traditioner. Och premiärministern Narendra Modi, som företräder det hindunationalistiska partiet BJP, har gått ut och kritiserat det.I delstaten Kerala, där templet ligger, utbröt oroligheter och ilskna demonstranter gav sig ut för att skydda templet från kvinnornas försök att ta sig in. Trots den där juridiska rätten, lyckades ingen ta sig förbi de protesterande förrän i gryningen den 2 januari i år. Då blev Bindu Ammini och Kanakadurga, båda i 40-årsåldern, först att gå in i templet efter högsta domstolens beslut. Nu hotas dom till livet.Vad får kvinnorna att riskera livet för att gå in och försvararna att ta till våld för att hindra dom? Och vad berättar den här händelsen om de vägval dagens Indien står inför?Vi möter nyckelspelarna i dramat för att försöka förstå. Till vår hjälp har vi kulturkorrespondent Naila Saleem som fick en unik intervju med huvudrollsinnehaverskan, tempelbesökaren Bindu Ammini. Hon säger stolt att hon är glad att hon banat vägen för tusentals andra.Vi besöker Rahul Easwar som var en av de som greps i samband med våldsamheterna i rollen som ledare för en av de hinduaktivistiska grupper som protesterat utanför templet. Och Naila Saleem får också träffa ytterligare en viktig person i sammanhanget: Dipak Misra, huvuddomaren bakom det där beslutet i högsta domstolen som utlöste hela händelseförloppetMen det här handlar inte bara om religion och juridik. Det har också lett till en politisk konflikt, där regeringspartiet hindunationalistiska BJP och kommunisterna i Kerala är huvudmotståndare. Naila Saleem träffar den lokala kvinnoministern KK Shailaja som stod först i ledet i en mänsklig mur som delvis protesterade just mot händelserna vid Sabarimala-templet. 5 miljoner kvinnor ställde sig skuldra mot skuldra i en lång kedja genom delstaten, eller ett fort för jämställdhet, som ministern uttrycker det. Men historikern Jajakumari Devika menar att den där kedjan bara var ett skådespel, iscensatt av: Männen. Hon ser uppståndelsen kring Sabarimala templet i ljuset av att politiken i Indien blivit allt mer populistisk och där är både högern och vänstern lika goda kålsupare, menar hon.Reporter: Naila Saleem naila.saleem@sr.seProgramledare: Sharon JåmaProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

  • 00:55:22

    5G-kriget och Huawei - spioneri, storpolitik och global kapplöpning

    Konflikt starstar_outlinestar_outlinestar_outlinestar_outline
    add

    Om ett gryende högteknologiskt kallt krig. Är Huawei ett säkerhetshot? Och varför för USA en kampanj för att få sina allierade att stänga den kinesiska mobiljätten från de nya 5G-näten?

    5G, den femte generationens mobilnät, som snart ska rullas ut brett över världen ses av många som en revolutionerande förändring. Och nu börjar det höras diskussioner om säkerheten i det nya nätet och diskuteras vilka som egentligen ska få vara med i bygget. De senaste månaderna har det varit stort fokus på en av aktörerna, den kinesiska telekomjätten Huawei. Det har handlat om allt från att de har stängts ute eller begränsats från flera länders 5G-nät av säkerhetsskäl till USA:s påtryckningar av sina allierade och gripandet av Huaweis finanschef Meng Wanzhou i Kanada.Hur hänger det här ihop? Vad säger Huawei om anklagelserna? Varför är 5G-nätet särskilt känsligt? Hur tänker svenska politiker agera för att garantera säkerheten i 5G-nätet? Och varför gör USA som de gör?En del av svaren finns i Kista i Stockholm så Konflikts Ivar Ekman tog en tur genom Sveriges högteknologiska kluster.På det svenska telekomföretaget Ericssons huvudkontor berättar Håkan Djuphammar, ansvarig för standardisering och industrisamarbete på Ericsson, om 5G-teknologin och vad utrullningen av 5G kommer att betyda för samhället. Men politiken kopplad till 5G-nätet avböjde Ericsson att kommentera den här gången.Bara några minuters promenad bort finns det svenska dotterbolaget till en av Ericssons största konkurrenter Huawei. Där träffar Ivar Ekman vd:n Kenneth Fredriksen. Även han talar om 5G:s möjligheter men svarar också på frågor om Huaweis kopplingar till kinesiska myndigheter, vad den nya kinesiska underrättelselagen innebär för dem och misstron som breder ut sig mot Huawei.Ett stenkast därifrån finns Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och den säkerhetspolitiska analytikern Jerker Hellström. Han menar att det finns ett nära förhållande mellan Huawei och den kinesiska staten. Och att den nya underrättelselagen har betydelse för kinesiska företag.Men vad säger man från kinesiskt håll? Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg ger en bild av den officiella synen på misstankarna mot Huawei och den nya underrättelselagen. Hon har också intervjuat Huaweis internationella talesperson Joe Kelly.Och varför gör USA som de gör? Med hjälp av New York Times korrespondent för nationell säkerhet David Sanger och Bloombergs techreporter i Europa Natalia Drozdiak berättar Konflikts Sally Henriksson om USA:s agerande de senaste åren. Hur Huawei pekades ut som ett säkerhet i en underrättelserapport 2012 och hur USA sedan en tid tillbaka driver en kampanj för att få sina allierade att stänga ute Huawei från sina 5G-nät. Och också om gripandet av finanschefen Meng Wanzhou, dotter till Huaweis grundare, i Kanada på USA:s begäran och hur Kina därefter frihetsberövat de kanadensiska medborgarna Michael Kovrig och Michael Spavor.Hör också Carolina Dackö på advokatfirman Mannheimer Swartling som för sina klienters räkning har skrivit en rapport om den nya kinesiska underrättelselagen.Och så till sist var befinner sig Sverige i allt det här. Den frågan tog Ivar Ekman med sig till Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S).Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.seTekniker: Lisa Abrahamsson

  • 00:55:01

    Bakslag vid bensinpumpen - klimatet och koldioxidskatten

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om vad som krävs för att rädda världen undan klimatförändringarna. Sätt ett pris på koldioxid, svarar experterna. Hur då? Genom höjda bränsleskatter, säger politikerna. Men så kom de gula västarna.

    Frankrikes president Emmanuel Macron fick trycka på paus i klimatarbetet efter våldsamma protester i höstas där höjningen av bensinpriset blev den tändande gnistan. Och det är inte bara han som möter motstånd Varför är priset på bensin så känsligt? Och hur påverkar det här möjligheten att rädda jorden undan smältande glaciärer?Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, har varit rådgivare till den franska regeringen. Skatten är i sig inte orättvis, som den var utformad skulle den inte slå hårdare mot fattiga än mot rika, enligt Sterner. Problemet var att regeringen inte lyckades sälja in den till låg- och medelinkomsttagarna som fyllde Paris gator. Det blev ännu svårare när Macron samtidigt skulle sänka förmögenhetsskatten, för dom rika.Efter bakslaget i Frankrike riktar många nu blicken västerut, mot premiärminister Justin Trudeaus Kanada. Där har hans liberala parti infört ett system för koldioxidskatt där de pengar staten får in via bränslepumpen ska gå direkt tillbaka till människors plånböcker i form av en check senare i vår. En slags koldioxid-skatteåterbäring. Men i år är det valår i Kanada och det har utbrutit en maktkamp mellan premiärminister Trudeau och Ontarios starke man, konservative Doug Ford som tagit strid om bränsleskatterna. Vi hör Kanadas tidigare miljö- och utrikesminister Stephane Dion, nu sändebud till Europa. Han vet vad det kan kosta politiskt att prata koldioxidskatt i ett bilburet land. För trots att den här typen av skatter är det mest effektiva i kampen mot klimatförändringarna enligt forskarna, har dom visat sig vara politiskt svåra att införa. Det säger Malcom Fairbrother, kanadensisk sociolog som forskar på väljarattityder mot koldioxidskatt, just nu vid Umeå universitet. Frilansjournalisten Mary Newman träffar missnöjda bilägare vid bensinpumparna i en förort till Toronto.Men här sticker Sverige ut, vi har inte hört några högljudda protester trots att vi har de högsta koldioxidskatterna i världen och var först med att införa dom - redan på 90-talet. Men stödet för Sverigedemokraterna i valet i höstas kanske kan ses i ljuset av det som kan bli ett västuppror även här. Inge Östlund i Rättvik tror det. Han var tidigare Centerpartist men har nu bytt till ett parti som tycker som han, att bränsleskatterna ska sänkas. Ett budskap som gick hem i valstugorna.Och hur har det då gått i Frankrike? Sveriges Radios korrespondent i Frankrike, Margareta Svensson, fick tag i en av dom som lett de gula västarnas protester och nu försöker forma en politik där koldioxidskatten kan accepteras av den breda massan, Jacline Mouraud.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

  • 00:55:39

    Kurderna hjälpte världen att besegra IS - vad ska hända med dem nu?

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om en hotad dröm i norra Syrien. Vad kommer att hända med det kurdiska självstyret när USA drar sig ur och Turkiet vill gå in? Följ med till området som kallas Rojava, och hör om samhällsbygget som nu riskerar att rämna.

    I december reste Konflikts Besir Kavak runt i norra Syrien, och i den här veckans avsnitt följer vi med honom dit. En berättelse om självstyret och det flerkulturella samhällsbygge som hotas från flera olika håll om USA drar sig ur. Turkiet, Ryssland och den syriska regimen har alla sina intressen i området, medan administrationen i norra Syrien vill behålla sitt självstyre som tusentals människor har dött för i kampen mot IS.Vi börjar på martyrernas kyrkogård i Kobani och i berättelsen om hur IS drog fram i Kobani, och stora delar av norra Syrien, för att sedan besegras av de kurdiskledda styrkorna med hjälp av internationellt stöd.Men hur är det i regionen nu?På en skola i Kobani får vi höra regionens utbildningsansvarige Berekat Hemo prata om möjligheterna och utmaningarna med att undervisning sker på det numera tillåtna kurdiska språket.I staden Amude besöker vi radiokanalen Arta FM som vuxit från 15 till 130 medarbetare på bara några år. Programledaren och musikern Sefkan Orkês berättar hur mångkulturen i regionen speglas i radiosändningarna och musiken.Inne i den civila domstolen i Rojavas så kallade huvudstad Qamislo berättar Högsta domstolens domare Xalid Ali om den nya grundlagen, som kallas "Det sociala kontraktet" och om hur kvinnors rättigheter har stärkts. Vi hör också om hur det kommer sig att den syriska regimen fortfarande kontrollerar vissa avgränsade platser i framförallt Qamislo.Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén besöker byn Jinwar där det bor enbart kvinnor och deras barn. Det finns olika anledningar till att de har flyttat dit och lever en tillvaro utan män, med stöd från den kurdiska kvinnorörelsen. Där träffar vi bland andra Amira, Fatma och Simav.Besir Kavak tar oss också med till byn Kêlhesenak intill den turkiska gränsen där en 60 mil lång mur övervakas av vakter och drönare. I byn är oron över att Turkiet ska försöka gå in över gränsen påtaglig. Byborna Avdê och Hasan berättar om hur de beskjutits och att de amerikanska styrkorna varit där en gång medan sedan inte kommit tillbaka. En ökad amerikansk närvaro skulle ge en viss trygghet, anser de.Och i Ayn al Isa möter vi den kurdiska politikern Ilham Ahmed, medordförande för det Syriska Demokratiska Rådet, som är det högsta politiska organet i norra Syrien.Men det är i Menbic, längst västerut i de kurdiskkontrollerade områdena som mycket av det storpolitiska spelet ställs på sin spets. Hör Sherwan Dervê, som deltog i befrielsen av Kobani, och som nu är talesperson för militärrådet i Menbic.Vilken framtid väntar norra Syrien nu? Finns det någon väg framåt där den kurdisk-arabiska alliansen kan behålla sitt nyvunna självstyre och undvika att Turkiet går in i regionen? Den turkiska journalisten och analytikern Cengiz Candar, med kontakter bland såväl turkiska som kurdiska ledare, är i dag bland annat verksam vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier vid Stockholms universitet och Utrikespolitiska institutet. Hör hans tankar om framtiden för regionen.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Lisa Abrahamsson

  • 00:54:40

    Det gröna guldets pris – cannabis och dödsskjutningarna

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om hur våldsspiralen i Sveriges utsatta områden hänger ihop med rökande hipsters på en innerstadsfest. Följ med till New York, Akalla och Malmö i jakt på det gröna guldets gruvor och gravgårdar.

    Allt fler länder i västvärlden går mot ökad legalisering av cannabis. Och även i Sverige är rökandet av drogen, på sina håll, lika accepterat som alkohol trots förbud enligt lag. Men vad kostar den där jointen egentligen? För det är inte säkert att det är den som röker som betalar det högsta priset.Enligt Ulf Guttormsson, chef för analysavdelningen på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen, har det skett en signifikant ökning av cannabisanvändningen i Sverige de senaste fem åren. Idag svarar motsvarande 280.000 personer att de använt marijuana eller hasch det senaste året, en ökning med nästan 50 procent sedan 2013. Och när användandet ökar, växer den illegala marknaden.Samtidigt utgör just cannabis den ekonomiska basen för gängens verksamhet, det säger Stewe Alm narkotikaexpert på underrättelse-enheten på polisens nationella operativa avdelning, NOA. Den illegala droghandeln har följts av ett allt dödligare våld. Många av offren finns i utsatta områden där vapentillgången ökat i drogrivalitetens spår. Carolina Sinisalos 15-årige son Robin, hade enligt polisen inga kopplingar till kriminella gäng. Ändå sköts han till döds en januarimorgon för 3 år sedan. Hans mamma har startat organisationen Fuck våldet för att uppmärksamma hur många unga personer som fallit offer för gatuvåld de senaste åren.Så hur ska Sverige hejda den här utvecklingen? Vi tittar närmare på två linjer. Det ena handlar om nya metoder för att pressa dom som slåss om drogmarknaden att lägga ner vapnen och hoppa av. Polisen i Malmö har tagit efter en amerikansk modell som i det svenska pilotprojektet fått namnet Sluta skjut. Malmös polismästare, Stefan Sinteus, har tittat på exemplet USA och tror att metoden kan fungera även i Sverige. Frilansjournalisten Sandra Johansson åker till Long Island i New York och träffar Ducamel Duke Dennis som valde att hoppa av tack vare den modellen för ett par år sedan.Andra menar att det bästa är att legalisera cannabis då drar man ju undan mattan för dom kriminella gängen? I USA finns det forskning som visar att det gängrelaterade våldet gått ner i delstater som gränsar till Mexiko efter att man inlett legalisering med medicinsk cannabis där. Evelina Gavrilova, som forskar på brottsekonomi vid den norska handelshögskolan, är en av författarna till en uppmärksammad studie i ämnet. Hon tror att en legalisering skulle kunna bidra till att minska våldsspiralen även i de nordiska länderna. Hör också Lasse Weirup, kriminalreporter på Dagens Nyheter, som menar att det inte riktigt är så enkelt och att man måste komma ihåg att Sverige inte är USA. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

  • 00:55:25

    Det nya Etiopien och hoppet på Afrikas horn

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om den fredliga revolutionen i jättelandet Etiopien. Vad betyder nya premiärministern Abiy Ahmed för Etiopien, Eritrea och Somalia? Hör om trasiga skor, somaliska humrar och mörka moln vid horisonten.

    I Konflikt denna vecka hörs hoppfulla röster om utvecklingen på Afrikas horn, men också tankar om utmaningarna som regionen har och står inför. Vi börjar på en etiopisk restaurang här i Sverige, där Konflikts Ivar Ekman dricker kaffe tillsammans med affärsmannen Sverker Littorin, som också är etiopisk honorärskonsul, och som ser stora möjligheter i regionen framöver. Hör också Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson prata om vad som hänt i Etiopien det senaste året, och vad det innebär. Vilken betydelse har den nya premiärministern Abiy Ahmed, och hur påverkar utvecklingen i Etiopien grannländerna Eritrea och Somalia?Vi backar också i Samuel Larssons rapportering och hör klipp från reportage från Etiopien tidigare i år, när Abiy Ahmed var nyvald och Etiopien och Eritrea var i färd med att sluta fred. Hör en hoppfull eritreansk soldat vid gränsen, kort efter att den öppnats i september förra året, som drömmer om att fredsavtalet ska leda till att han får lämna den hårda militärtjänsten. Hopp om att den livslånga militärtjänsten ska avskaffas och att Eritrea ska röra sig i en mer demokratisk riktning finns även bland svensk-eritreaner, oavsett syn på president Afewerki och regimen. Konflikts Sally Henriksson träffar Fethawi Mehari, som kom till Sverige som sexåring på 90-talet, är aktiv i det eritreanska samfundet och i grunden är positiv till den eritreanska regimen. Han var nyligen i Eritrea på semester och för att se hur det är där nu. Fethawi Mehari har förhoppningar om att Eritrea inom en viss framtid ska kunna bli mer öppet och utnyttja sin fulla potential vad gäller till exempel turism och handel.Vi hör också Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist. Hon kom till Sverige från Eritrea som tolvåring. Under många år såg hon nuvarande presidenten Afewerki som en hjälte i självständighetskampen, i dag är hon en av regimens största kritiker. Hon är glad över utvecklingen men också skeptisk till om det verkligen kommer att leda till något bättre för Eritrea. Hennes hopp handlar om regimens fall. Vi tittar också in hos Osama Yassin Mohammed på en resebyrå i Rinkeby, som sålde rekordmånga flygbiljetter till Mogadishu under 2018. En försiktig optimism verkar spira bland svensk-somalier, och Konflikts Anna Roxvall har träffat Mouna Magan, som sålt sitt hemtjänstföretag i Sverige för att istället satsa på plaståtervinning i Somalia. Konflikten mellan Etiopien och Eritrea har varit en bidragande orsak till sönderfallet i landet, där de två ärkefienderna stött rivaliserande sidor. Vi hör Abukar Omarsson, som har varit utlånad från svenska Arbetsmarknadsdepartementet till det somaliska Finansdepartementet. Han hoppas att tövädret mellan Etiopien och Eritrea ska ha positiva effekter när hans sargade hemland nu sakta försöker resa sig.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.seTekniker: Brady Juvier

  • 00:55:57

    Jemen – maten som vapen?

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den.

    För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN.I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Konflikts producent Ulrika Bergqvist får smaka lamm, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget utan mot hungern - i hemlandet.När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vattenOch det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet.Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen.Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol.Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också från Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

  • 00:54:42

    Rustning i rymden

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Återutsändning: Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden.

    Konflikts Robin Olin besöker den stora årliga rymdkonferensen International Austronatical Congress i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsenRymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka.Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften.Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden. Programmet sändes första gången i oktober 2018.Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seReporter: Robin Olin robin.olin@sr.se

  • 00:55:41

    Venezuelas väg mot kollapsen

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Återutsändning: Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör.

    2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk. Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt.Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt.Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här? Programmet sändes första gången i september 2018.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

  • 00:55:33

    Sista julen i Sverige?

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv.

    I veckan kom det för många oväntade beskedet att Vellinge kommun får införa ett lokalt tiggeriförbud, och flera kommuner väntas nu följa efter. Samtidigt höjs röster för att gå ett steg längre och införa ett nationellt tiggeriförbud, men också röster emot. Men veckans Konflikt börjar på en plats där de som tigger på dagarna sover om nätterna. De olovliga bosättningarna som inte sällan väcker starka känslor och som kommunerna många gånger inte vet hur de ska förhålla sig till. En tidig morgon i november träffade Konflikts Randi Mossige-Norheim några av de så kallade utsatta EU-medborgarna från Rumänien i deras läger i närheten av Högdalen i Stockholm. Där i gryningen väntar hon tillsammans med dem på att polisen ska komma och lägret rivas. Men Gigica, Titi, Sofia och några av de andra i lägret har en annan tillvaro också, långt borta från tiggeri och läger. De är också statister i Folkoperans uppsättning av Hjalmar Gullbergs lyriska svit "Förklädd Gud", där spelar de sig själva och turnerar runt landet med föreställningen som "försöker se människan bakom den yttre skepnaden" och ge röst åt människor som ofta inte hörs. Kan vem som helst vara den inkarnerade guden?, är frågan som ställs i föreställningen. Genom Giciga får vi en inblick i hennes två, vitt skilda, världar. Randi Mossige-Norheim har också träffat systrarna Vandana, Corina och Roxana som nyligen har blivit avlägsnade från sitt läger och får flytta för femte gången. Varför fortsätter de att komma tillbaka fast de får allt mindre pengar när de tigger och fast deras tillfälliga bostäder rivs eftersom de är otillåtna?Konflikts Love Lyssarides har pratat med människor i Högdalen centrum i Stockholm, inte långt från Gigicas noch de andras läger i skogen, om hur de ser på tiggeri.Allt fler svenskar vill se ett tiggeriförbud och kanske är ett nationellt tiggeriförbud nästa steg nu när Högsta förvaltningsdomstolen har sagt ja till Vellinge kommuns lokala tiggeriförbud. Hör Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé, som länge varit engagerad i frågan, om varför han vill se ett nationellt tiggeriförbud. Och en som inte tycker att tiggeriförbud är en bra lösning är socialdemokratiske riksdagsledamoten Thomas Hammarberg, som har följt tiggerifrågan och romers situation på nära håll under många år, bland annat i egenskap av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter och före detta ordförande för Kommissionen mot antiziganism. Hans parti däremot är splittrat i frågan. Vi har också pratat med Jonas Melinder, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm som arbetar med uppdraget om nationell samordning för utsatta EU-medborgare. Om det blir ett nationellt tiggeriförbud framöver återstår att se, och likaså om Gigica, Titi, Sofia, Vandana och de andra är här nästa jul. Programledare: Sharon Jåma sharon.jama@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.seTekniker: Brady Juvier

  • 00:55:57

    Striden om staden

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om globalisering och kampen om bostäder. Hur blev Stockholms miljonprogram högaktuella för riskkapitalister från hela världen? Och varför ses turisterna som ett hot mot Barcelonas själ?

    Ett hem ses inte längre som ett hem. Orden är Leilani Farhas, FN:s rapportör för rätten till en bostad. Hon pekar på en global trend där internationella investerare, som länge slagits om lyxlägenheter i världsstäder som London och New York, nu också intresserar sig för fastigheter i exempelvis Stockholms förorter. Människors hem har blivit parkeringsplatser för globalt kapital, för att ackumulera rikedomar, säger Leilani Farha. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har upplever den här krisen på allvar enligt Michael Nilsson på Boverket som reder ut varför situationen har försämrats, framför allt i Stockholm.I Botkyrka söder om Stockholm ägs nu miljonprogram av amerikanska riskkapitalbolag.Det ser ruttet ut här, säger 20-årige Charlie som bor på Albyberget där kommunen sålde ut ett 1000-tals lägenheter för drygt fyra år sedan. I våras såldes de igen. Till mer än dubbla priset. Nu ägs miljonprogrammet av Hembla med amerikanska Blackstone som huvudägare.Är det en god investering att äga slitna fastigheter i Stockholms förorter? Ja, det kan det vara är svaret från de som kan. Som Michael Söderlundh, marknadsanalytiker på Pangea Property Partner som arbetar med att hjälpa internationella investerare in på den svenska bostadsmarknaden. Vi hör också dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som följt FN-rapportören Leilani Farha över världen.Konflikts Sally Henriksson reser till Barcelona i Spanien där kampen om bostäderna också blivit en av de viktigaste politiska frågorna i takt med att turisterna har tagit över staden. Hon följer med två av stadens inspektörer i jakten på illegala turistlägenheter och träffar barcelonabon Jordi som under en period levde väl på de pengar han fick in genom att hyra ut sin lägenhet till turister.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

  • 00:56:09

    Jakten på datan – den digitala oljan

    Konflikt starstarstarstarstar
    add

    Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället.

    Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver datan skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var datan kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris?Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Radions Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess VD Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att man inte blir lika starka i konkurrensen mot Kina?Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamn efter i utveckling av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare? Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, SR, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se