Episodios

  • REPRIS från 2018 Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? Flerföräldraskap handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop och delar på ansvaret.

    Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. Därför har de bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse?Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara.Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster.Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid?Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich Karlstedt, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är en repris från hösten 2018.

  • De är överallt: på reklampelarna, på löpsedlarna och i sociala medier. Vi lever i känslornas tid. Men vad är känslor? Hur går det till när de uppstår i oss? Och är känslor alltid sanna?

    Känslor är inte vår reaktion på omvärlden det är vår konstruktion av den.Amerikanska psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett har mottagits som närapå en rockstjärna i USA, i alla fall för att vara vetenskapsman. Hennes teori kullkastar tidigare uppfattningar om att känslor skulle vara universella och att känsloreaktioner är en sorts reflexer. Istället, menar hon, är det din hjärna som skapar känslorna.Synsättet har beskrivits som en intellektuell orgasm och ett paradigmskifte, men också galna idéer från någon som aldrig upplevt känslor. Vid en föreläsning erbjöd sig till och med en man i publiken att lappa till henne för att visa hur känslor verkligen fungerade. I Kropp & Själ berättar hon vad teorin innebär och vilka långtgående konsekvenser det kan få för hur vi ska se på oss själva och världen kring oss.I programmet medverkar även Hanna Sahlin, forskare i emotionsreglering, och skådespelaren Bahar Pars gästar studion för att visa hur hon skapar känslor i sitt arbete. Dessutom ett kritiskt inlägg från skribenten Niklas Wahllöf som menar att vi lever i en nyromantisk tid där vi hela tiden ska uppleva starkare och starkare känslor.Programledare: Gustav Asplund.

  • ¿Faltan episodios?

    Pulsa aquí para actualizar resultados

  • Semester är tid för återhämtning. Men vad är bästa sättet hängmattan eller träningsresan? Hur växlar du över från stress till vila? Och hur kommer det sig att endast Sverige svensk semesterstress har?

    I över 40 år har vi haft det i lagen fem veckors betald semester. Den lär inte bli längre än på ett tag. Så hur utnyttjar du den tiden för att bäst koppla av?Vi söker svaret i ett kolonilottområde i södra Stockholm där odlarna tar semester för att svettas med spaden i hand. Men när stress är ett allt ökande problem i samhället, är det alltid så lätt att bara slå på av-knappen när semestern träder in? Det handlar om att planera, säger stressforskaren Dan Hasson, men också att vara vänlig mot sig själv, så att inte återhämtning ska bli ytterligare ett krav.Att semester skapar så stor stress för svenskar idag bottnar i vår historia, menar historikern Jenny Björkman, eftersom den blivit en så stark del av vår identitet. Men kanske också för vad semesterlagstiftningen syftade till, annat än återhämtning. För ekonomihistorikern Aurora Lewén som studerat snacket inför vår första semesterlag 1938 är saken klar på semestern skulle vi uppleva något annat utöver det vanliga.Dessutom tar vi pulsen på den ständigt växande trenden träningsresor 50% av svenskarna vill träna på semestern och får ett möjligt svar på varför den är så populär hos framför allt kvinnor. "Vår tids husmorssemester," säger etnologen och genusforskaren Karin S. Lindelöf som tillsammans med Annie Woube nyligen skrivit boken "I tjejers spår för framtids segrar".

  • Nyligen avled en ung norsk kvinna av rabies - efter att ha tagit hand om en övergiven hundvalp på semesterresan. Rabies är ett aggressivt virus som är svårt att stoppa när det väl fått fäste.

    Smiddskyddsläkare menar att människor som reser måste lära sig mer om den här faran. Den norska kvinnan är inte den enda, hör om det senaste svenska fallet som fortfarande är färskt i minne hos intensivvårdsläkare och smittskyddspersonal.- Hon hade väldigt mycket saliv, det rann längs hennes haka och den saliven fick jag på mina händer, berättar läkare Eva Sjöblom Printz som vårdade patienten. - Hennes salivation och blodtrycket som åkte upp och ned fick oss alla som var på salen att tänka att det här är något som vi aldrig har sett förut, vi kände inte igen symptomen, berättar hon.Sjukdomen finns över hela världen, och i Sverige jobbar vi för att hålla den på avstånd. En enda smuggelhund som bär på smittan kan få förödande konsekvenser.Gäster i studion är Anna-Lena Hammarin, biomedicinsk analytiker och expert på rabies, Folkhälsomyndigheten, samt Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.Programledare är Stina Näslund.

  • Att göra bort sig kan vara förenat med en stor skam. Hur gör man för att gå vidare efter sin blunder och inte fastna i ältandet av något som ändå inte går att göra om?

    I ett direktsänt telefonväkteri frågar vi lyssnarna - har du gjort bort dig riktigt ordentligt någon gång? Eller har du varit i någon knepig social situation där du inte vetat hur du ska bete dig? Där det känns som att vad du än gör blir du bortgjord.I studion finns psykologen Maria Farm och Sofia Larsson - expert på vett och etikettProgramledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Ungefär var tionde person i Sverige äter idag medicin mot depression, många fortsätter i decennier. Men hur länge ska man äta medicinerna, hur vet man när det är dags att trappa ner och hur gör man?

    - Jag vill leva ett liv utan mediciner, berättar Sheila som ätit SSRI sen hon var 16. Efter ett uppbrott med sin pojkvän slutade hon gå till skolan och låg mest hemma. Hon sökte hjälp och fick rådet att börja med antidepressiva. - När jag kom in till kliniken var jag upprörd, hade mycket känslor. Av medicinen blev jag lugnad, jag kände inte av de starka känslorna. Just då var det en bra grej men efter hand kan jag se det negativa. Medicinen mattar ut känslor åt båda håll, jag blir varken riktigt glad eller riktigt ledsen längre, berättar hon. Idag är Sheila 21 och vill sluta med medicinen. - Jag vet inte hur mina känslor skulle te sig utan medicinering. Jag hade velat vara i kontakt med mina känslor till fullo, berättar hon. Sheila har försökt trappa ner men utsättningsymtomen var så starka att hon avbröt nedtrappningen. - Jag fick myrkrypningar, något som kändes som elstötar genom kroppen, illamående, yrsel och huvudvärk, berättar hon.Gäster i programmet: Göran Högberg, specialist i allmänpsykiatri, Lise-Lotte Risö Bergerlind, chef Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, Kersti Ejeby, verksamhetschef Gustavsbergs vårdcentral, Mats Adler, överläkare på Psykiatri sydväst, Huddinge sjukhus.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Att höra röster i sitt huvud är en erfarenhet som ofta hänger samman med psykisk sjukdom, men inte alltid. Hur kan man lära sig att leva med sina röster och var kommer de ifrån?

    Varje dag har jag rösthallucinationer. Rösterna mobbar mig, de är elaka. De kan säga håll käften eller det var rätt åt dig. Det berättar Elinor som började höra röster som 16 åring i samband med att hon fick diagnosen schizofreni. Det är störande och energikrävande, jag blir väldigt trött, berättar hon.Även personer utan psykiatrisk diagnos kan höra röster. För Elin började det när hon brutit upp efter en lång relation och flyttade till en rum i en ny stad. Hon störde sig på grannarna - som visade sig inte vara hemma.På 80-talet började psykiatriforskarna Marius Romme och Sandra Escher intressera sig för patienter som hörde röster. Tänk om rösthörande kunde vara något positivt, att rösterna kunde hjälpa patienten att må bättre?Gäster i programmet: Lena Flyckt, specialist i allmän psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Elin Engström, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Nika Söderlund, kurator i psykosvården och doktorand i socialt arbete Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Tiden är något man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. Både det faktum att den går men också att vi alla måste samverka kring de tidsramar vi sätter upp.

    - Tid är en valuta, en tillgång man har, man ska inte ge bort den för lättvindigt. Pengar kan man alltid få igen men tiden får man aldrig tillbaka. Det menar Victor som intervjuas i programmet.Det är för många en ständig balansgång mellan att fylla sin tid för mycket - och därigenom bli stressad - och att fylla sin tid med så pass mycket saker att livet ändå känns stimulerande i någon mån. Hör om tidscoachen som lär sina klienter att stryka i kalendern, hör om hur en utmätt tid kan höja ens känsla för livskvalitet. Och hur hanterar man en tidsoptimist på jobbet?Gäster i programmet: Bodil Jönsson, fysiker, författare och professor emerita vid Lunds universitet, Peter Strang, professor i Palliativ medicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Stockholms Sjukhem, Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Att läkemedelsföretag vill sprida smittor genom vaccin eller att AIDS skapades i ett laboratorium. Konspirationsteorierna är många, men vad är det som gör att folk tror på på dem?

    Tobbe kallar sig själv konspirationsteoretiker och hans teorier bottnar i en misstro på människor med makt. Att världens ledare skulle iscensätta en alienattack för att svetsa samman jordens befolkning och därigenom öka globaliseringen, är en av de konspirationsteorier som Tobbe tror på.- Stora filmbolag släpper katastroffilmer som ett sätt att förbereda folk. Jag skulle inte bli förvånad om vi blev attackerade av aliens, för det bästa sättet att ena folk är när det kommer ett hot utifrån. För mig är det ganska logiskt, berättar han.En konspirationsteori är en mängd antaganden som bygger på varandra och därigenom skapar en logik. Vår hjärna gillar inte att allt skulle vara en slump utan tycker om att hitta samband mellan a och b. Och hos en konspirationsteoretiker kan enskilda händelser få större logiskt värde än de egentligen har.Gäster i programmet: Pontus Wasling, Hjärnforskare och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Kent Werne, journalist och författare, Jakob Carlander, psykoterapeut och författare.Medverkar gör även Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet samt Jaron Harambam, socialantropolog vid Amsterdams universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd?

    En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé. - Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet. Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex. - För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet.Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Många av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetet. Vilka konsekvenser får det för vår identitet? Och vad händer när yrkesrollen krockar med den man känner sig som egentligen?

    Tobias Kollin är tredje generationens elektriker. - Jobbet är en stor del av mig. Det är inte bara ett yrke utan också ett intresse, säger han. Som liten drömde Tobias om att bli fotbollsstjärna eller skidåkare. Men redan i gymnasiet tog han samma väg som sin bror, pappa, farbror och farfar och klev så småningom in i familjeföretaget. - Efter jobbet är jag pappa, men när barnen somnat jobbar jag ofta lite till. Man är aldrig riktigt ledig, berättar han. Arbete kan spela en stor roll för vår sociala status, frågan vad jobbar du med? kommer ofta tidigt i en konversation med en ny bekantskap. Men i en tid då arbete är så tätt sammankopplat med vem man är - hur påverkas ens identitet när man blir arbetslös? Gäster i programmet: Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Tora Nord, forskare i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Alla handlingar man gör i livet får konsekvenser och ibland kan frågan om man verkligen valde rätt ligga och gnaga. Ånger är en känsla som kan vara svår att skaka av sig, men den fyller en funktion.

    Åsa ångrar att hon stannade kvar på krogen den där kvällen. - Tänk om jag inte gjort det. Då hade fyra år av mitt liv sett annorlunda ut, berättar hon. Zacke ångrar att han inte hörde av sig till sin bror oftare. Nu är det försent.I ett telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna - Vad ångrar du mest? Är det att du aldrig vågade visa att du var kär i den där jobbarkompisen? Ångrar du att du lyssnade på fel person när du valde utbildning eller lät du en chans att bli rik rinna mellan fingrarna?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i programmet: Liria Ortiz, psykolog, Katarina Blom, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Den moderna människan längtar efter att klättra i träd, somna under bar himmel och äta sig mätt på det naturen ger. Vad står denna längtan för? Och på vilket sätt kan naturen vara läkande?

    Percys liv i stan höll på att ta knäcken på honom, han drev ett företag och jobbade jämt.- Jag var ständigt stressad, kunde aldrig sitta ner utan att somna, berättar han.En kväll i bilen bakom ratten händer något som får Percy att inse att det inte går längre. Han bryter med sin tidigare livsstil och flyttar ut på landet. Genom närheten till naturen har han återfått lugnet.- Att bara ligga och titta upp i trädkronorna, jag blir lugn i kroppen. Och att veta att jag bara kan gå ut och göra en eld om jag känner för det. Gäster i programmet: Patrik Grahn, professor vid SLU i Alnarp som forskat om trädgårdsterapi, Eva Sahlin, fil. dr i miljöpsykologi anställd vid Institutet för stressmedicin, Torbjörn Selin, överlevnadsexpert, Ernils Larsson, doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Hur påverkas vi av att bära på en mörk hemlighet? Sanningen kan vara förlösande, men den kan också vara tyngre än vi mäktar med.

    Ibland finns hemligheterna djupt bevarade i familjen. Så var det för Julie Lindahl som hela sin barndom anande att något inte stod rätt till. - På familjeträffarna var det vissa ämnen som vi inte fick beröra. Hemligheten låg som en dimma mellan oss i familjen, berättar hon. Som vuxen började hon släktforska och upptäckte något som skulle förändra hennes syn på familjen för alltid. Curt bar på en hemlighet i årtionden, av rädsla för att bli övergiven av familj och vänner. - Jag isolerade mig mycket så att jag skulle slippa hålla uppe fasaden. Hemligheten avslöjas en dag när hans barn tittar på ett tv-program, det handlar om en pojke som har en pojkvän. Curt bryter ihop. - Jag kände att jag måste få vara mig själv, berättar han.Gäster i programmet: Esbjörn Hagberg, f.d biskop och själavårdare, Sandra Guteklint, psykolog, Jorge Lintrup, släktforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • När den svenska sjukvården har dåliga besked till föräldrar finns det utländska vårdföretag som ger nytt hopp. Hur ska man som förälder till ett cancersjukt barn förhålla sig till dessa alternativ?

    När Kristoffer och Giedre Nordströms dotter Linnéa är 5 år drabbas hon av cancer. En hjärntumör som växer snabbt. Hon behandlas och opereras men det ser mörkt ut, läkarna ger henne 6-9 månader kvar att leva. I Sverige finns ingen mer behandling att ge, överlevnadschanserna är obefintliga. Men föräldrarna vill inte ge upp hoppet utan tar reda på vilka behandlingar som finns utomlands.- Vi satte gränsen att det skulle finnas någon slags evidensbaserad medicin i botten, att det måste vara en behandling byggd på forskning. Men vi har stött på många som försöker sälja på oss behandlingar med allt från magnetsängar till kristallterapi och eteriska oljor. Om du inte har satt någon gräns från början är det väldigt lätt att börja hoppas och tro på även sånt här, berättar Kristoffer Nordström.De hittar en behandling som ges på en klinik i London, problemet är bara att den kostar 70-80 tusen kronor och måste ges varannan vecka. De tar då ett beslut - att starta en crowdfunding kampanj för Linnéa.- Vi kände oss tvungna att starta en insamling, det var det enda alternativet vi hade, berättar Kristoffer Nordström.Hör Kropp & Själ om dilemmat som föräldrar till svårt sjuka barn ställs inför. Vad gör det med föräldrarnas sorg och privatliv att leva publikt under en så svår tid? Kan föräldrarna uppleva krav eller förväntningar från dem som donerat pengar? Och kan trenden med crowdfunding göra att föräldrar känner sig pressade att starta insamlingar för att omgivningen annars ska påpeka att det inte gjort allt?Gäster programmet: Anders Castor, barnonkolog Lunds universitetssjukhus, Ulrika Nylén, sjuksköterska, Eva Cirre, förälder. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Samtal mitt i natten, blomsterbud till ditt jobb och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

    - Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online. Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom. Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte hade något bra svar på varför det blev som det blev.Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam.Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011. I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka. Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Att köra cab med vinden i håret, resa bort utan hembiljett. Eller att hoppa av ekorrhjulet, lämna måsten och krävande relationer. Vad är det vi vill åt när vi drömmer om frihet?

    Kanske är den totala friheten allra härligast i fantasin, kanske är vi för mycket vanedjur för att kunna hantera en tillvaro helt fri från förpliktelser?Oskar och hans fru bestämde sig för att aldrig mer jobba för att de måste. Steg för steg lyckades de skala ner sin livsstil så att de resten av livet kan leva på besparingar och avkastning.Elisabet upplevde känslan av frihet för första gången som tonåring, när hon bröt sig ur sekten hon vuxit upp i.I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna: Vad innebär frihet för dig och när känner du dig fri? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00.Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare, Oskar Lindberg, ekonom och författare, Per Johnsson, lektor i psykologi, Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Rapport efter rapport larmar om att vi rör på oss för lite, stillasittandet har blivit en folksjukdom. Men hur vänder man utvecklingen och vem bär ansvaret?

    Kropp & Själ har undersökt vad som görs för att undvika att vi vilar oss sjuka.En invånare i staden Sheffield i England är aktiv 30 min i veckan. Myndigheterna såg hur allt fler drabbades av övervikt, depression och diabetes. För att vända trenden har de nu tillsammans med branschorganisationer startat Move more plan - en hälsosatsning med målet att Sheffield ska bli den mest aktiva staden i England 2020. Appar som mäter rörelse, utbyggda lekparker och event där barnen hoppar hage ska få invånarna att femdubbla sin aktiva tid till 150 min i veckan. Mogaskolan i Svenljunga är en av de skolor som den senaste tiden lagt in pulsträning på schemat. Träningen sägs höja elevernas betyg i matte, men metoden har kritiserats från fler håll för att inte ha vetenskaplig grund. Men vilken väg är rätt att gå och hur får man människor att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag?Gäster i programmet: Daniel Berglind, forskar om fysisk aktivitet vid Karolinska institutet, Örjan Ekblom, docent i fysiologi vid Gymnastik och idrottshögskolan, Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi, Göteborgs universitet, Anna Jansson, enhetschef Folkhälsomyndigheten. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Pernilla har inte varit hos doktorn på fyra år. Hon äter starka mediciner som hon doserar och införskaffar på eget bevåg. Hon litar mer på självlärda profiler på nätet än på vården.

    Nästan en halv miljon människor har diagnostiserats med underfunktion i sköldkörteln och får någon typ av medicin för det. En farlig överdiagnostisering säger läkare. En stor okunskap inom vården säger patienterna. Kropp & Själ granskar klyftan mellan den svenska sjukvården och patienter som känner sig utelämnade åt att självmedicinera. Misstron mot läkare, endokrinologer och vårdcentraler är stor. På forum på nätet samlas patienterna och ger varandra råd om hur de ska tolka sina provsvar och självmedicinera.På löpsedlarna kallas det för en dold kvinnosjukdom, hypotyreos. Underfunktion i sköldkörteln är vanlig hos medelålders kvinnor och symptom som trötthet, viktuppgång och koncentrationssvårigheter är vanliga. Gäster i programmet: Jan Calissendorff, överläkare och endokrinolog Karolinska universitetssjukhuset, Kerstin Brismar, professor och endokrinolog Karolinska institutet Elin Maria Bergsten, utredare på läkemedelsverket.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Den riktigt ambitiöse nöjer sig inte förrän perfektionen är uppnådd, men vad händer när strävan efter det perfekta breder ut sig på allt fler områden i livet? När allt måste vara fläckfritt?

    I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; när visar sig perfektionisten i dig? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00. Gäster i programmet: Irena Makower, psykolog och Alexander Rozental, psykolog och forskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.