Episodios

  • Du kanske själv har haft svårt att få tag i någon av dina mediciner på senaste tiden. Det är inte så konstigt, det är just nu rekordmånga läkemedel som är slut. Vad beror det på och hur ska det lösas?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Mitt alkoholberoende har satt mig i långa perioder av nedstämdhet. 

    Det säger Kristina, som vi kallar henne. Hon har ett alkoholmissbruk, som hon försökt bli kvitt på egen hand, men inte lyckats. När hon sökte sig till psykiatrin fick hon Antabus utskrivet, ett läkemedel som ger obehagliga symtom som illamående och hjärtklappning när det kombineras med alkohol. 

    Det har hjälpt, tycker Kristina. Men den senaste tiden har det varit svårt att få tag i medicinen. 

    – Det känns väldigt osäkert att inte ha Antabus som man vet är ett ordentligt skydd, säger hon. 

    Det kan finnas olika orsaker till att olika läkemedel tar slut hos tillverkaren. Till exempel att efterfrågan blir större än företaget räknat med. 

    – Det är inte läkemedelsföretagens ansvar att se till att läkemedel fördelas jämlikt över alla länder, säger Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi. 

    Medverkande är Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi och ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, Mårten Lindström, överläkare i kardiologi och ordförande för läkemedelskommittén i Region Jönköpings län och Shai Mulinari sociolog som forskar på marknadsföring och transparens inom läkemedelsindustrin vid Lunds universitet.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Många tänkare har genom historien försökt begripa sig på och tolka drömmar. Än finns inget tydligt svar. En central fråga som kvarstår och som delar forskarkåren är om drömmarna har en funktion eller inte.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Vissa forskare tänker på drömmar som ett brus, en slaggprodukt, som beror på att vi inte kan stänga av hjärnan ens när vi sover, säger drömforskaren Katja Valli. 

    Hon fortsätter. 

    – I det andra forskarlägret tror man att drömmar visst har en funktion. Vissa menar att drömmar bidrar till en god mental hälsa, medan andra tror att evolutionen sett till att vi i drömmar övar oss på farliga situationer som är ovanliga i verkliga livet. 

    Vaktmästaren Peter, som drömmer ofta och mycket, är mer inne på det första forskarlägrets teori.

    – Vi drömmer för att rensa hjärnan på en massa intryck, så vi orkar med morgondagen, säger han. 

    Medverkar i programmet gör Pontus Wasling, hjärnforskare & läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, David Marcusson-Clavertz, docent inom psykologi vid Linnéuniversitetet, María González, samtalsterapeut med fokus på drömmar och socialantropolog och Katja Valli, drömforskare vid Högskolan i Skövde. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • ¿Faltan episodios?

    Pulsa aquí para actualizar resultados

  • Det är tydligt från expertisens håll: Barn äter inte av sig själva, de måste lära sig hur man gör. I det här ämnet är lärarna oftast deras föräldrar. Ska man insistera på att all mat på tallriken äts upp, hur mycket ska man tänka på näring och hur vet man när man behöver söka hjälp?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det finns ju aspekten att du som förälder vill att ditt barn ska äta och om man ser att barnet inte kan så gör man det man måste för att få i barnet energi, säger Kajsa Lamm, logoped. 

    Så hur ska man tänka? En del av att skapa positiva känslor och utforskandet av mat är att äta måltiderna tillsammans, säger dietisten Sara Ask. 

    – Man måste komma ihåg att man själv är sitt barns viktigaste förebild. Det handlar om att barnet ska kunna härma, känna sig trygg och se hur de stora gör i dens familj, fortsätter hon. 

    Medverkar i programmet gör Kajsa Lamm, logoped, Sara Ask, dietist och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.  

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
    Alice Lööf är producent





  • Mitt i kullerbytta-gate och floden av larmrapporter om barn med usel kondition står de där, med visselpipa och i träningsoverall, idrottslärarna. Men hur ska de göra för att rädda nästa generation?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det har blivit ett ökat tryck på idrottslärarna att lära barnen sådant som de förut lärde sig på fritiden. 

    Rami Aro är idrottslärare och en av de personer som står bakom debattartikeln där han, tillsammans med representanter från Svenska gymnastikförbundet, larmade om att barn inte kan göra kullerbyttor. 

    – Men det handlar inte bara om kullerbyttan, utan generellt om rörelser, som att gå baklänges och stå på ett ben. Det är färre barn som kan det i dag, säger han.

    Medverkar i programmet gör Rami Aro, idrottslärare, Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och Karin Sjödin, aktuell med avhandling om friluftslivet inom skolidrottsämnet.  

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Att närma sig en annan människa på ett romantiskt sätt innebär att visa sig sårbar, både i den första kyssen och i det första grälet. Hur är det att göra det med en kamera i ansiktet? Kan äkta känslor uppstå i en realityserie?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det var mycket tankar fram och tillbaka, men tillslut landade jag i att oavsett hur det går är jag bekväm med det här, och att jag gör det för att jag verkligen vill träffa någon på ett unikt sätt, säger Emilia Holmqvist som deltog i årets säsong av tv-serien Love is blind. 

    I Love is blind dejtar deltagarna varandra bakom varsin skärm, väljer ut den de klickar bäst med och sedan om de ska förlova sig. Först efteråt får de se varandra för första gången.

    Dejting-reality är en genre som exploderat de senaste åren med en rad olika koncept. Allt från program som Bachelor/Bacholorette där ett tjugotal personer kämpar för en enda man/kvinna, till Gift vid första ögonkastet där experter försöker matcha så kompatibla kärlekspar som möjligt. Daniella Gordon var terapeut i programmets första tre säsonger och hon säger att hon såg det som ett experiment.

    – Det var en så kul och skruvad idé, men jag ställde mig ju givetvis frågan om jag som seriös terapeut ska göra en sådan här sak?, säger hon. 

    Medverkar i programmet gör Daniella Gordon, samtalsterapeut, Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Emilia Holmqvist, deltagare från Love is blind. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • De senaste veckorna har fenomenet soft girl debatterats på kultursidorna ett ideal som vänder blicken bort från prestationer och arbetsliv. Vad är det en reaktion på?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Jag har ett jobb och jag älskar mitt jobb. Jag tycker det är kul, men det är inte hela mitt liv, säger Mina, som beskriver sig själv som en kvinna med mycket feminin energi. 

    Hon beskriver hur hon varit tvungen att vara den klassiska “duktiga flickan” som får bra betyg i skolan och sedan satsar på karriären. I samband med soft girl-trenden har hon vågat säga vad hon egentligen tycker om det. 

    – Jag har alltid känt att jag orkar liksom inte, för som kvinna ska man dels heltidsarbeta och dels ta hand om barn. Jag tyckte det var skönt att folk vågade säga att de ville ha det på ett annat sätt, säger Mina.  

    Medverkar i programmet gör Siri Helle, psykolog, Victoria Carlsson Wahlgren, utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Magdalena Petersson McIntyre, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg och Lunds universitet. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Ett självmord lämnar ofta efter sig en grupp människor med obesvarade frågor frågor om hur det blev som det blev och om man hade kunnat göra mer för att förhindra det.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Helena Reje lämnades i chock efter sin mammas självmord. 

    – Jag har varken förr eller senare träffat någon som var mer levnadsglad än vad min mamma var, och det är nog så de flesta skulle beskriva henne, säger Helena. 

    Enligt psykiatern Christian Rück är det i många fall svårt, eller till och med omöjligt, att veta om någon kommer att ta sitt liv. 

    – Vi kan såklart förutse en förhöjd risk för vissa personer och behandla dem, men det är inte säkert att det är dem som skulle tagit livet av sig ändå. Av tio miljoner svenskar kommer tre vara döda i suicid i morgon. Det är väldigt svårt att avgöra vilka dem är, säger han. 

    Medverkar i programmet gör Ullakarin Nyberg, psykiater, Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet, aktuell med boken Ett liv värt att leva och Michael Westerlund, forskare inom internet och suicid vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

    För dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se

    Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

  • Nytt kan man inte kalla det manliga muskelbergsidealet, men klart är att det blivit vanligare att män strävar efter svällande biceps och sexpack än det varit tidigare. Gymmet har blivit en mer och mer självklar del i mångas liv.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – En stor del till varför jag tränar är för att jag tror att det gör mig till en mer attraktiv partner, säger Kalle när Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun träffar honom utanför gymmet efter ett träningspass. 

    Och Kalle verkar definitivt inte vara ensam om det. Enligt manlighetsforskaren Lucas Gottzén, som just nu bland annat studerar mäns beteende på dejtingappar, har “den manliga blicken” som tidigare varit riktad mot kvinnor, nu vänts tillbaka mot mannen själv. Män har blivit mer medvetna om hur de ser ut. Lucas säger att han tycker sig se att muskler är viktigt – men muskler på rätt sätt. 

    – Historiskt sett har män inte drabbats av att utseendet spelar roll. Det har mer handlat om pengar, fast jobb osv. Nu har de mer och mer en kvinnlig blick på sig, att det handlar om att visa upp en snygg version av sig själv, säger han. 

    Medverkar i programmet gör William Apró, forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan, Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskar om män och manlighet och Sebastian Lindvall, filmkritiker. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
    Alice Lööf är producent

  • Många som lever med en partner som blivit sjuk beskriver en enorm ensamhet. Folk drar sig undan och istället för att vara ett kärlekspar har relationen reducerats till vårdtagare och vårdare. Vad händer egentligen med kärleken när den man älskar blir en annan?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Jag visste i teorin vad en psykos är, men det är något helt annat med att veta i teorin och att fattar när det händer i ens eget liv, att någon man tycker mycket om blir en helt annan människa, säger författaren Åsa Moberg, som under 12 år levde tillsammans med Adam som hade bipolär sjukdom. 

    Det kan vara smärtsamt att inse att kärlek inte kan bota sjukdom, och att den sjuka aldrig kommer bli frisk. Det kanske rentav blir värre, som i fallet med demens. 

    – Många befinner sig i en så belastad situation att anhörigskapet är allt de ägnar sin vakna tid åt. Det finns också en oro för hur länge man ska orka, säger Marcus Falk Johansson, aktuell med en avhandling om demens och partnerskap. 

    Medverkar i programmet gör Philip Bäckmo, parterapeut och terapeut, Marcus Falk Johansson, socionom och doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Dalarna och Martina Nelson, psykolog och författare till boken Vem hjälper den som hjälper?. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Ett starkt ljus, en tröskel som uppenbarar sig och oändlig kärlek. Upplevelserna hos dem som får nära döden-upplevelser i samband med hjärtstopp verkar likna varandra och för många innebär det en livsförändrande erfarenhet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det är en av de största gåvorna jag fått, säger Jeanette Hedström, som hade en nära döden-upplevelse när hon som 22-åring var med om en bilolycka.

    – Jag har fått en helt annan syn på livet, fortsätter hon. 

    Oavsett vad som händer i hjärnan och kroppen när man får hjärtstopp verkar det vara vanligt att man efter en nära döden-upplevelse direkt ändrar livsåskådning. 

    Ett exempel på det ger Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin. Han berättar om en patient han mött som efter en nära döden-upplevelse sa att hon nu vet var det verkliga livet finns. 

    – … och det är inte här på jorden. Från att ha stark dödsångest blev hon helt euforisk, säger han. 

    Medverkar i programmet gör Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ vård vid Karolinska instituret, Hans Zingmark, läkare vid Hallands sjukhus som gjort en studie om nära döden-upplevelser, Niklas Nielsen, professor i kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Etzel Cardeña, professor i parapsykologi vid Lunds universitet. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Plötsligt lever vi i en tid där vissa av våra evolutionärt supersmarta funktioner ligger oss i fatet. Förmågan att snabbt inse vilken föda som innehåller mest energi, och som varit så viktig för vår överlevnad, driver oss idag till sjukdom. Hur har det blivit så?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Miljön vi lever i har radikalt förändrats. Det är inte samma regler som gäller längre, säger Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger: hur du överlistar en uråldrig kraft i en tid av överflöd. 

    Idag är det nästan för enkelt att äta i vår del av världen, menar experterna. Numer blir vi ständigt stimulerade att äta mer av något som vår kropp egentligen inte behöver. 

    – Det är såklart lättare att hålla sig till en balanserad kost när man har lugn och ro att planera, när man är i sommarstugan, långt från stormarknader, till skillnad från när man stressat igenom dagen och inte alls tänkt på vad man ska äta, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. 

    Medverkar i programmet gör Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger, Ylva Trolle Lagerros, obesitasforskare vid Karolinska institutet och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

    Alice Lööf är producent

  • Skäggväxt, mensrubbningar och svårigheter att bli gravid är alla symtom på hormonstörningen PCOS. Alla symtom förvärras av övervikt. Grundorsaken är oklar, men den drivande faktorn är höga nivåer av manligt könshormon.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    PCOS står för polycystiskt ovariesyndrom. Diagnosen är också vanligare än vad man kan tro. Drygt en av tio kvinnor, mellan 10-15 %, har PCOS. 

    En av dem är 23-åriga Louise.

    – Jag har fått oönskad hårväxt, på ställen där en typisk kvinna inte brukar få så mycket hår som syns, berättar hon. 

    En PCOS-diagnos ställs utifrån tre kriterier varav två måste vara uppfyllda; rubbad menscykeln, förhöjda nivåer av manligt könshormon och ett speciellt utseende på äggstockarna. 

    – Övervikt är också väldigt vanligt i den här gruppen, 50 % har fetma. Men det ingår inte som ett diagnosstörning, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi. 

    Medverkar i programmet gör Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, Angelica Lindén-Hirschberg, professor i gynekologi, Karolinska institutet och Liselotte Videla, expertpatient med PCOS. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Att kräkas är en av kroppens viktigaste försvarsmekanismer den funktion som både larmar om att något är fel och som hjälper till att få bort det giftiga ur kroppen. Det kan framkallas av åksjuka, infektion eller graviditet varför spyr vi av så olika saker?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Allt regleras i kräkcentrumet i hjärnan. Det verkar vara nästan samma reaktion i kroppen oavsett trigger, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi.

    När signalerna väl kommit till kräkcentrumet talar nya signaler om för kroppen att den behöver spy. Reflexen går inte att stoppa. 

    Det är nog ingen som tycker att det är härligt att kräkas. Men för vissa är motståndet så stort att det utvecklas till en fobi. Så blev det för Rebecca Ejdemo.

    –  Jag började ifrågasätta allt jag åt och frågade ”är ni säkra på att det ni har lagat är bra?”. Och mina föräldrar blev ju så trötta på mig tillslut, säger Rebecca som lidit av kräkfobi, eller emetofobi, sedan hon var liten. 

    Vi förstår att det kan ta emot att lyssna på ett helt program om illamående när man lider av kräkfobi. Därför har vi lyft ut Rebeccas historia ur programmet. Lyssna via klippet nedan.

    Medverkar i programmet gör Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet, Catarina Flink, mikrobiolog vid Livsmedelsverket och Liv Svirsky, psykolog och psykoterapeut.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Lasse hittar lyckan i sorgen efter sin dotters död, sorgen är som en portal till minnena. Anki fann kraft att starta Missing people efter att hennes styvson Tony försvann. Kanske är sorgen inte bara mörker vad finns egentligen att hämta där?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – För mig är sorgen en rätt komplex känsla. Men den är ren på så sätt att den får oss att tänka på vad som är viktigt i livet och sålla bort det oväsentliga, säger psykologen och psykoterapeuten Anna Kåver. 

    – Det finns många som skäms över att de är glada ibland, samtidigt som de sörjer, och då kommer man in på det här med att sörja randigt, fortsätter hon. 

    Uttrycket att “sörja randigt” brukar användas för att beskriva att man sörjer lite i taget. Att varken trycka undan känslorna eller att fastna och begravas i alla mörka känslor. 

    – Evolutionärt sett är sorgen en biprodukt, som inte har någon given funktion, annat än att den hjälper oss att knyta an till varandra och skapa band mellan oss, säger psykologen Isabel Petrini. 

    Medverkar i programmet gör Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, Isabel Petrini, psykolog och Elmir Omerovic, professor i kardiologi vid Göteborgs universitet. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Locka, pocka eller bjuda in. Hur förför man någon i den digitala eran när de flesta tittar ner i mobilen istället för in i sin partners ögon? Och vilka hemliga fantasier finns därute?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Flera säger att det vackraste som finns är att bli förförd av en kvinna  – att hon tar hela ansvaret, säger Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, där hon intervjuat män om deras sexualitet. 

    Samtidigt kan ordet förförelse låta tungt och prestationsfyllt, säger sexinspiratören Marika Smith. 

    – På samma sätt som det kan vara lekfullt tror jag att många drar sig för att förföra, för att man tänker på stereotypen av en man som har en ros mellan tänderna, fortsätter hon. 

    – Jag tycker man ska göra det på ett hederligt sätt, genom att bjuda in istället för att tänka att man ska lura någon att bli kåt.

    Gäster i programmet är Åsa Kalmér, författare till boken Naket - hans mest intima, Kalle Norwald, sexolog, Marika Smith, sexinspiratör och Stefano Foconi, författare till boken Om kärlekskonsten. 

    Medverkar gör även författaren och journalisten Emil Åkerö, som skrivit boken Slampans död. En djupdykning i den sexuella lågkonjunkturen.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Plikten framför allt var förre kungen Gustav VI:s valspråk. Men vad betyder plikt för människor i Sverige på 2020-talet?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Med ett alltmer spänt omvärldsläge har frågan om plikt återigen aktualiserats. 

    I ett forskningsprojekt på Marie Cederschiöld högskola har man undersökt svenskarnas försvarsvilja. Där har man visat att 9 av 10 svenskar är redo att göra det som krävs för att försvara Sverige om det skulle behövas – och vilka värderingar och erfarenheter man har verkar spela en väldigt liten roll. 

    – Det är nästan ingen skillnad i befolkningen, alla vill ställa upp, säger Magnus Karlsson, som lett forskningsprojektet. 

    Någon som tänkt mycket på plikt under den senaste tiden är den debuterande författaren och poeten Amer Sarsour. I hans bok Medan vi brinner ska huvudpersonen Omar åka till Italien för att hämta sina kusiner till Sverige. 

    – Plikt är inte bara ord, plikt är handling. Annars är det bara en känsla. Du måste alltid svara mot en slags handling, säger Amer Sarsour. 

    Medverkar i programmet gör Magnus Karlsson, professor i civilsamhällesvetenskap på Marie Cederschiöld högskola, Amer Sarsour, poet och författare till boken Medan vi brinner och Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
    Alice Lööf är producent

  • Äntligen befinner sig Sverige återigen i rymdhändelsernas centrum! Men närvaron i rymden väcker stora och besvärliga frågor inom hälsoområdet som måste lösas om vi en dag vill åka till Mars.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    En av de områden som det ofta pratas om som en stor utmaning är immunförsvaret. Genom studier har man nämligen kunnat se att immunförsvaret försämras på ungefär hälften av alla astronauter som befunnit sig i rymden, men än så länge vet man inte vad det beror på. 

    – Vår arbetshypotes är att immuncellerna, som på jorden känner av om vi till exempel är infekterade, i avsaknad av gravitation inte känner av det lika bra, säger Lisa Westerberg, som forskar vid Karolinska instituten om varför immunförsvaret försämras vid rymdvistelse. 

    En annan nöt som är utmanande att knäcka är hur man på bäst sätt ska kunna träna i rymden – framförallt hur man ska träna upp och bibehålla styrka i benen. 

    Hans Berg kom på den första styrketräningsmaskinen för rymdresor, som byggdes i Tyskland år 2007, och nu jobbar han och hans forskargrupp med att utveckla den maskinen så den blir lättare och bättre. 

    – För att bibehålla muskelvolym måste man träna ganska tungt och det är omöjligt i tyngdlöshet. Men det finns andra saker än tyngder som kan generera kraft, säger han. 

    Medverkar i programmet gör Lisa Westerberg, forskare inom rymdmedicin vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, Hans Berg, som doktorerat på muskelförtvining i rymden vid Karolinska institutet och Dag Linnarsson, professor i baromedicin på Karolinska institutet. 

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
    Alice Lööf är producent

  • Den nyinköpta romanen ligger på nattduksbordet, men motivationen att öppna den uteblir. På något konstigt sätt är det mer lockande att scrolla på mobiltelefonen. Känner du igen dig? Du är inte ensam.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. 

    – Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. 

    Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. 

    – På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. 

    Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap. 

  • Badet kan vara en plats för både kroppslig och själslig rening, motion, gemenskap och självklart den personliga hygienen. Hur ofta tvättar du dig? Och varför är hygienvanor en så laddad fråga?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    När Hollywood-paret Mila Kunis och Ashton Kutcher för några år sedan avslöjade att de inte duschar varje dag delades kändiseliten i två läger. Ena sidan där vissa själva bekände färg, och gick ut med att de inte heller tvättar sig varje dag och den andra sidan som tyckte att skådespelarparets duschvanor var helt förskräckliga. 

    – Asså du måste ju tvätta dig varje dag, annars luktar du ju illa, konstaterar en stockholmare som Kropp & Själs reporter träffar ute på stan. 

    Flera vi pratar med betonar vikten av att vara hel och ren och att känna sig fräsch. 

    Men det finns också andra viktiga parametrar med att bada och duscha. Speciellt i offentligheten – på badhus. 

    – Det finns inga markörer. Allt vad titlar, yrken och status heter tar man av sig när man går in i ett badhus, säger Ulrica Nordström, författare till boken Nordiska bad. 

    – Jag har sett det när jag rest runt i Norden. Badet är en plats man är på, på lika villkor, som människor. 

    Medverkar i programmet gör även Cecilia Svedman, Överläkare inom yrkes- och miljödermatologi på Skånes universitetssjukhus, Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och Susanne Sütterlin, med dr, klinisk mikrobiolog och ST-läkare i barnmedicin i Uppsala.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
    Alice Lööf är producent

  • Svetten bryter fram i pannan och snart viker sig nog benen. I det här läget kan det kännas lockande att ge upp men vissa besitter förmågan att kämpa igenom både mjölksyra och smärta. De har en sak gemensamt: pannben.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Baksidan är att man ibland får för sig att framgång får kosta hur mycket som helst, och har man inte den mentala tuffheten som pannbenet kräver ses man istället som skör och svag, säger Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan.

    Att ha pannben ses som en värdefull egenskap framförallt inom elitidrotten – att besitta förmågan att fortsätta kämpa trots att det tar emot. Men i vilken grad kan man egentligen tänka sig till resultat?

    – Det mentala är en outforskat område, svaret är att man i dagsläget inte riktigt vet när orken egentligen är slut, säger Göran Kenttä.

    Besläktat med ”att ha pannben” är personligsdraget grit som karaktäriseras av att ha driv, fullfölja projekt och att inte ge upp vid motgångar. Grit myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckworth, som i sin forskning såg hur skolelever med hög grit bland annat hade större sannolikhet att fullfölja sin gymnasieutbildning.

    – Duckworth har visat att det även spelar in för högre utbildning och korrelerar med om man håller ut i sitt äktenskap eller inte, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

    Medverkar i programmet gör Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet och Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
    Alice Lööf är producent