Episodios
-
Porrbiografen Blue Vision har länge varit en plats som används av prostituerade och sexköpare och där kvinnor i många år har varit utsatta för övergrepp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I snart 30 år har den så kallade porrbiografen/porrklubben Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.
Klubben beskriver sig själva som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där allt spårat ur och där kvinnorna farit mycket illa.
Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.
Ett program från 2023.
Reporter: Maria Sveland
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Den här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.
Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.
Unizon och Roks: De är paraplyorganisationer för hundratals tjejjourer runt om i landet.
Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer.
Ring 020-50 50 50.Ungdomsmottagningen i din stad
-
Musikern och provokatören Errol Norstedt, alias Eddie Meduza, dog 53 år gammal. Personer i hans närhet ger här sin bild av honom och hans minst sagt krokiga väg i underhållningsbranschen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radio dödskallemärkte Errol Norstedts skivor, men han var en rockartist som slog publikrekord efter publikrekord under folkparksturnéerna på tidigt 80-tal under namnet Eddie Meduza. Errol dog 2002 vid 53 års ålder.
Journalisten Bo Sjökvist har träffat flera personer i Errol Norstedts närhet, som tillsammans ger en bild av ett livsöde där text, musik och egensinnig humor fungerat som en ventil i en utsatt tillvaro. Vi hör också hans egen röst i form av utgivet material, tidigare intervjuer och också hans egna bandupptagningar, funna efter hans död.
Dokumentären är gjord 2002.Reporter: Bo Sjöqvist
Producent: Christer Ekbom -
¿Faltan episodios?
-
Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.
Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år
Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.
Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.
Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.
Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.
Reporter: Lena Nordlund
Producenter: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot -
Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla eller bråkig och högljudd?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.
– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.
Medmänniskor i livets slutPå ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö - och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.
Alla ska vi döVad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.
Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Henrik Henriksson
Ett program från 2023.
-
Italien skakas av våldsamma terrordåd på 70-talet och Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylander ska rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Italien skakas av våldsamma terrordåd då Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylanders uppdrag blir att rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.
1970- och 80-talen är en våldsam period i Italiens historia. Det politiska våldet ökar, och både höger- och vänsterextremister utför terrordåd. Kristdemokraternas ledare Aldo Moro kidnappas, mördas och dumpas i bakluckan på en bil i centrala Rom av terrorgruppen Röda brigaderna. I Bologna sprängs tågstationen av en fascistisk terrorgrupp och skjutningar och kidnappningar av direktörer och universitetsanställda är vardag.
Titti Nylander har just fått anställning på Sveriges Radio som korrespondent i Rom där hon bott och frilansat sedan en tid. Nu ska hon vara radiolyssnarnas ögon och öron och rapportera om händelserna i landet.
I den här dokumentären berättar Titti Nylander om hur det var att bevaka terrorismen i Europa för 40-50 år sen.
Dokumentären gjordes 2023.
Reporter: Sara Stenholm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson -
Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Det här påminner om det hennes mamma var med om i Polen 1968. Är det nu Anna ska packa sin väska?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna.
Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?
Programmet gjordes 2020.
Reporter: Anna Frey
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Daniel Högberg
-
När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han frågar sig om det någonsin är försent att bearbeta ett barndomstrauma.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.
I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.
I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.
I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.
Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?
En dokumentär från 2023.
Reporter: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Elin Hagman
-
Noah kommer som flykting från Afghanistan 2015. Här hamnar han hos paret Gert och Lasse, hans nya familj. Men tankarna på mamman som övergav honom skaver. Han vill träffa henne en sista gång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som 13-åring tvingas Noah fly från sitt hem, land och familj och lämna allt han känner till. Efter en lång och svår resa landar han som ensamkommande flykting i Sverige 2015.
RegnbågsfamiljHär blir han placerad hos paret Gert och Lasse. Noah har aldrig hört talas om homosexualitet tidigare, och det går emot den religion han är uppfostrad i, islam. Men hos dem hittar han en trygghet.
Med sina två nya pappor växer Noah in i ett nytt liv. Från att ha varit analfabet läser han nu tjocka böcker om filosofi, pluggar på universitet, går på gym och hänger med kompisar.
Men så gör sig hans gamla liv påmint. Han tvingas reflektera över vem han är och var han hör hemma. Och Noah känner att han måste åka tillbaka till Afghanistan, trots att det är farligt, och träffa sin mamma en sista gång.
Noahs nya pappor är en berättelse om att lämna en familj, hitta en ny och vara fast däremellan. Av Lydia Bandolin Sörlin och Miranda Wretman.
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson
Programmet är gjort 2023.
-
Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.
Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.
Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.
Om detransition och att ångra sin könskorrigeringAntalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.
I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.
Programmet gjordes 2022.
Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot -
Matilda och hennes vänner identifierar sig som butchar. Men vad innebär det egentligen? Hur ser de på sig själva och vad betyder andras blickar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff.
En viktig gemenskap
Under ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu.
- Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna.
Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?
Reporter: Matilda Berggren
Producent: Frida Fernqvist och Anna Åkerlund
Exekutiv producent Sveriges Radio: Anna Frey
Slutmix: Gustav Sondén
Programmet är gjort 2023 i samarbete med Third Ear Studio.
-
5 000 invånare i Kallinge blev förgiftade av dricksvattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.
Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar.
De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardsson
Ett program från 2023.
-
11 september 1973 tar militären makten i Chile och inför diktatur under ledning av Augusto Pinochet. Mord, tortyr och försvinnanden följer. Hör de inblandade berätta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportern Juan Diego Spoerers släkt var inte bara Pinochetanhängare utan deltog även aktivt i kuppen. Några tillhörde också Pinochets inre krets. Spoerer åker tillbaka till sitt hemland för att höra släktens berättelser från båda sidor av barrikaderna.
Programmet fick Stora Journalistpriset 1999.
Reporter: Juan Diego Spoerer
Prooducent: Mikael Cohen -
Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.
Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.
Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.
Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.
– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.
Dokumentären gjordes 2021.
Reporter: Jacob Frössén
Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
-
Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?
Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.
Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.
[email protected]Producent: Martin Jönsson
[email protected]Slutmix: Agnes Cassel
Ett program från 2023.
Har du upplevt hedersvåld?Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.
GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime
Du kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym.Kvinnofridslinjen
Till kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.TRIS – Tjejers rätt i samhället
Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.Terrafem
Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10.
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
På www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp. -
Om Cecilia Uddéns allra första möte med den heliga staden, Jerusalemsyndromet och om två pojkar som utnyttjas som symboler i striden mellan palestinier och israeler.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jerusalem är staden alla vill äga från ortodoxa judar till hallucinerande kristna och religiösa muslimer. Cecilia Uddén tar oss till en av världens mest omstridda platser där Al Aqsa-moskén står, alltså tempelplatsen där det judiska templet en gång stod.
I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.
I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.
Ett program från 2023.
Reporter: Cecilia Uddén
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson
-
Skräddaren i Gaza, Farouk Shtewi, kom att bli en slags kommentator i Cecilia Uddéns rapporter. Från deras första möte har hon följt hela hans familj, där den som fyllt 11 år redan upplevt sex krig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under 30 år har Cecilia Uddén följt skräddaren och hans familjs liv. Från glädjen 1993 då Osloavtalet slöts och palestinier i Gaza firade att de officiellt skulle få en egen stat till en tillvaro som blivit mer inskränkt och isolerad.
I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.
Ett program från 2023.
Reporter: Cecilia Uddén
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Jacob Gustavsson
-
Israel blev en symbol för den nya människan efter andra världskriget och förintelsen, men i mångas ögon idag rör sig landet längre och längre bort från demokrati.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Cecilia Uddén möter besvikna sekulära vänsterliberaler som trodde på fredsprocessen och nöjda nationalreligiösa som nu har vunnit striden om Israels själ och herraväldet över nationen.I programmet träffar Cecilia Uddén bl a den välkände film- och tv-regissören Hagai Levi, som säger att det blivit svårt att andas i det nya Israel och hörgerdebattören Irit Lenur som menar att de nya lagarna gör slut på den ateistiska medelklass-vänsterns makt över landet.
I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.
I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet.
I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.
Ett program från 2023.
Reporter: Cecilia Uddén
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson
-
Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.
Patricias stormatch om WBC-bältetPatricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.
Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.
Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.
Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.
Programmet sändes första gången i januari 2022.
Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE.
Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio
-
På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.
På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.
– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.
I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.
Förtydligande:
Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.En programserie av Lovisa Haag.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserie gjordes i Göteborg, december 2020.
-
Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år och i skolan har Meimi inte varit på flera månader.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.
För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.
– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.
I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.
En programserie av Lovisa Haag.
Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.
- Mostrar más
