Bogotá Podcasts
-
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bogotá, onsdag.
Känner ni igen låtar som ”Whenever wherever” eller ”Waka Waka”? Eller rättare sagt, vet ni vem som sjunger dem. Ja, det är Shakira, colombianskan som rör sig som en ormtjusares kobra på scenen.
Shakiras spruckna förhållande med förra fotbollsstjärnan från Barcelona Gerard Pique har varit den stora snackisen i Latinamerika i flera månader. För tre veckor sen blossade storyn upp rejält i medierna. Anledningen är Shakiras nya låt, som är ett ordentligt verbalt angrepp på både sin ex och hans nya flickvän.
Genom enkla ordlekar där både Piqués och flickvännens namn vävs in i texten levererar Shakira en salva av påhopp som har fått feminister, psykologer och musikhistoriker att reagera.
Versen där Shakira sjunger ”du har bytt en rolex mot en casio” och ”en ferrari mot en twingo” – en jämförelse mellan henne själv och den nya flickvännen – har av de utpekade bolagen använts i marknadsföringssyfte.
Sen låten släpptes har psykologer diskuterat offentligt om det är helande eller destruktivt för Shakira själv att göra så här. Att slänga ur sig ilskan är en sak, säger de, men det är en annan nivå att göra det så att hela världen hör.
Om hon mår bra av det, så fine, säger ena delen av kåren. Hon kan väl inte må bra om hon gör så här, säger den andra delen.
Musikhistoriker har skyndat sig att gräva fram andra exempel på artister som sjungit ut sin vrede mot den svikande partnern. De har funnit massa med exempel, men de flesta präglas ändå mest av sorg. Det gör inte Shakiras låt.
Låten har även fått den starka feministiska rörelsen i Latinamerika att reagera, även här är åsikterna tudelade. De som nu hejar på Shakira hänvisar till den vers i låten som säger: Kvinnorna gråter inte längre, de bara skickar fakturan.
Men andra feminister kritiserar Shakira för att hon har gett sig även på den nya flickvännen, en syster som inte kan anklagas för mannens otrohet och svek. Det är han, Piqué, som är skurken, inte hon, säger de.
Hittills har jag inte hört någon säga att Shakira möjligen bara är en duktig affärskvinna. Hennes låt släpptes den 11 januari och slog rekord på Youtube med över 50 miljoner visningar på 24 timmar. Det spekuleras att sångerskan kammade hem nästan en miljon kronor på bara några få timmar.
Ivan Garcia, Bogotá
[email protected] -
Utrikeskrönika 1 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bogotá, torsdag.
Till skillnad från Sverige kan politiken i Latinamerika vara så nära liv och död att känslorna lätt tar över.
Därför blir sport och politik här ofta en härlig blandning i vardagssamtalen, särskilt nu när herrarnas VM-fest i fotboll pågår i Qatar.
I Argentina kan man inte undvika frågan vem som är bäst, Messi eller Maradona. Meningarna bland argentinarna är delade och inte sällan dyker argument upp som handlar om saker som inte har med själva fotbollen att göra.
Att Maradona öppet tog ställning för vänstern, blev kompis med Fidel Castro och Hugo Chavez ses av en del argentinare som en del av hans storhet, av andra ses det snarare som naivitet.
Messi har aldrig uttalat sig om politik. Han har heller inte haft problem med droger, brukar fansen påminna.
Då kontrar Maradona-fansen: Nej, Messi talar inte politik, men han GÖR politik, reaktionär politik, säger de –- och pekar på att Lionel Messi får betalt från monarkin Saudiarabiens turistbyrå för att marknadsföra landet.
I grannlandet Brasilien, lika fotbollstokigt och genompolitiserat som Argentina, blir också fotboll politik.
Den högerkonservative Jair Bolsonaros anhängare har gjort landslagströjan och den gröngula flaggan till sina symboler, vänstern – som vann presidentvalet för en månad sen – försöker återerövra flaggan och tröjan. den tillhör oss alla, säger de.
På sistone har striden gällt de två landslagsspelarna Neymar och Richarlison.
Megastjärnan Neymar kampanjade öppet för Jair Bolsonaro inför valet. Han, och flera andra i landslaget samt tidigare brasse-stjärnor så som Romario, Ronaldinho och Kaká.
Halva Brasilien, de som röstade bort Bolsonaro i valet, vill inte att Neymar gör mål i VM … än mindre efter det att fotbollsstjärnan sagt att hans första mål i Qatar kommer han att tillägna just Bolsonaro.
För denna halva i Brasilien blev det en stor lättnad att den som gjorde målen i öppningsmatchen mot Serbien blev en annan spelare – och inte vilken annan spelare som helst.
Det var Richarlison … som är den ende spelaren i landslaget som har stått upp mot Bolsonaro.
Richarlison, som startade en kampanj för inköp av covid-vaccin när presidenten vägrade köpa och hans landsmän höll på att dö som flugor under corona-pandemin …
Richarlison, som stått upp för Amazonas och hbtq-personers rättigheter som han ansåg var under attack under fyra år med Bolsonaro.
En brasiliansk skribent skrev i spanska tidningen El Pais efter öppningsmatchen: Att det var Richarlison och inte Neymar som gjorde målen är kanske ett hoppfullt tecken för framtiden i vårt land.
Ja, fotboll kan vara på blodigt allvar här i Latinamerika, där politiken ofta är på liv och död.
Ivan Garcia, Bogotá
[email protected] -
I Karlavagnen onsdag vill Christian Olsson höra dig berätta om när du tog en risk, både i det lilla och det stora.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Just nu hör vi dagligen rapporter från ett Iran där män och kvinnor protesterar på gatorna mot sedlighetslagen och moralpoliser. Kvinnor tar av sig slöjan och visar sina bara armar offentligt, trots att de riskerar att fängslas eller skjutas.
När tog du själv en risk? Kanske kom du ut i en starkt konservativ familj eller köpte det där gamla rucklet utan vatten för att nära din sommarstugedröm? Eller så kanske du har tatuerat dig i halva ansiktet med stor risk att aldrig få ett jobb, eller hoppat på en utbildning i Bogotá, utan att ha fixat boende först? När tog du en risk och hur var det? Läskigt, underbart, livsförändrande? Hör av dig och berätta!
Riskabelt i Karlavagnen med Christian OlssonNär tog du en risk? Du kan mejla [email protected] eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar kl 21.40 i P4, ring slussen från kl 21.00.
📞 020-22 10 30
Direktsänder från GöteborgChristian sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
-
Konflikt ger sig ut på en resa runt jorden, från torka i klimatförändringarnas spår till verkliga politiska förändringar. Är en klimatrevolution möjlig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad krävs för att politiker ska lägga förslag som motsvarar de stora och genomgripande förändringar som forskarna hävdar är nödvändiga för att bromsa den globala uppvärmningen?
Historisk torka väcker frågor om politiskt uppvaknande
I sydöstra Frankrike håller människor på att hämta sig från den historiska torkan och flera värmeböljor som drabbat landet under sommaren. När den globala uppvärmningen märks i människors vardag har hopp uppstått om en verklig förändring. Men vågar politikerna?Colombia försöker visa vägen
I Colombia svors Gustavo Petro in som president den 7 augusti i år, efter en kampanj där han lovat att stoppa all ny oljeutvinning och att fasa ut alla fossila bränslen i rekordsnabb takt. Kontroversiella förslag i ett land där hälften av exporten – och en stor del av statens inkomster - består av kol, olja och gas. Bredvid Petro under presidentinstallationen i Bogotá stod hans vicepresident Francia Marquez, på många sätt ett bevis på att det omöjliga kan bli möjligt. Konflikt berättar Francia Marquez historia, från uppväxten i den fattiga byn La Toma, till protestmarsch mot gruvbolag, till erkänd miljöaktivist - och idag vice president.USA får ny klimatlag efter 34 år
Den 16 augusti i år skrev president Joe Biden under ett lagpaket som innebär enorma satsningar på solpaneler och vindkraft i USA, en grön omställning, i ett politiskt landskap som verkat helt låst. Hur gick det till?Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Robin Olin
Tekniker: Jacob Gustavsson
Producent: Anja Sahlberg
[email protected] -
Korrespondenterna Ivan Garcia (Bogotá), Sara Heyman (Global hälsa), Björn Djurberg (Peking) och Milan Djelevic (Östeuropa) berättar hur världen har repat sig efter covid-19.
Den här podden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Programledare: Helene Benno
-
Ivan Garcia (Bogotá) , Richard Myrenberg (Pretoria) och Sara Heyman (Global hälsa) berättar om livet som korrespondenter.
Den här podden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.
Programledare: SARA STENHOLM.
-
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bogotá, onsdag.
Jag vill att ni följer med mig till en plats i den colombianska huvudstaden, att ni blundar och försöker föreställa er den plats där jag för några veckor sen spelade in det ljud ni kan höra om ni lyssnar på denna krönika.
Det är tidigt på morgonen, inne i den stora lokalen finns cirka 250 personer.
De allra flesta sitter på väl uppradade stolar, många håller blekbruna lappar mellan fingrarna och stirrar in mot mindre tv-skärmar som skruvats fast på gröna pelare över hela lokalen.
Jag andas in och lukten av sprit, handsprit, den som vi vant oss att använda de senaste pandemi-åren, når mig.
Från den avlånga desken, med 35 luckor kommer uppropen: Maria Gonzalez … Roberto Perez … Ivan Garcia …
Jag vaknar till, det är ju mitt namn. Jag tittar lite förvirrat mot tv-skärmen närmast mig, så hör jag mitt namn igen, lucka nr 22. Jag skyndar mig dit.
Nu ska vi se, du som blundade, vad är det för plats?
Ja, det är en vårdcentral. Jag har aldrig sett en så stor och högljudd vårdcentral som den här i Bogota, och den är inte unik, det är så de ser ut här. Okej, jag kanske överdriver lite, de är alltså primärvård, men de är också specialistvård och labb.
De får tusentals besökare varje dag, det är trängsel och köer. De flesta väljer tiderna mellan 6 och 8 på morgonen eller 18 till 21, för att inte få löneavdrag på jobbet.
Det är noll personlig integritet, namnen ropas upp. Finns inga med skyddad identitet här i Colombia, tänker jag, och hur gör de som är hörselskadade?
Hon som får hjälp vid lucka 21, grannluckan, är här för att undersöka en misstänkt tumör i nacken. Han vid lucka 23 har skadat armen i en olycka för två veckor sen.
Vi patienter är så nära varandra att vi hör allt som den andra säger, namn, telefonnummer, e-mejladress, åkomma och yrke.
När jag står där och försöker viska mina uppgifter så att inte alla ska få höra varför jag är här, så längtar jag hem till den svenska sjukvården.
Här i Colombia är sjukkassorna privata och storleken på avgiften avgör hur mycket hjälp du kan få, ju mer du betalar, desto fler förmåner. Det får också en att längta hem.
Själv är jag med i en billig sjukkassa, som de flesta colombianer. Ändå kostar mitt läkarbesök eller provtagning bara 10 kronor, översatt till svensk köpkraft handlar det om ungefär en femtiolapp. Billigt.
Men den stora skillnaden är ändå tillgängligheten. Jag ringer på morgonen och får träffa läkare eller labbet redan på eftermiddag. En specialist tar en vecka.
Där blandas hemlängtan med en undran – när kommer vi att ha det så här i Sverige?
Ivan Garcia, Bogotá
[email protected] -
Så gott som varje vecka dödas någon i Colombia som kämpar för människors rättigheter. Trots detta finns det människor som vågar stå upp mot militär, gerillagrupper och narkotikamaffia. Två av dem är Luz Marina Becerra Paness och Luis Carlos Montenegro som både fått det årliga Colombianska priset till ledande människorättsförsvarare, ett pris som delas ut av de svenska organisationerna Diakonia och Act Svenska kyrkan. I avsnitt 87 av Global Podd berättar de mer om vad som händer i landet och varför det är så viktigt att Sverige och resten av världen reagerar – och agerar.
Colombia är ett land med ett fantastiskt kulturliv, underbar natur och ett välutvecklat näringsliv med många svenska företag på plats. Men Colombia är också ett land med stora klyftor. Våren 2021 exploderade protesterna på nytt i Colombia som en reaktion på pandemin, fattigdomen och det omfattande polisvåldet i landet.
Vad har hänt sedan dess? Varför ökar våldet, varför protesterar människor i Colombia och hur kommer det sig att övergreppen mot bönder, indianer och andra som kämpar för sina rättigheter inte upphört, trots att Colombia sedan flera år tillbaka har ett fredsavtal mellan regeringen och FARC-gerillan?
Avsnittet är inspelat på plats i Colombias huvudstad Bogotá.
Medverkande:
Luz Marina Becerra Paness från organisationen Asociación Nacional de Afrocolombianos Desplazados. Luis Carlos Montenegro från nätverket Campaña Defender la Libertad: Asunto de Todas. Verdiana Garcia, programansvarig på svenska kyrkan.Programledare: David Isaksson.
-
Diplomat, 56 år. Född i Uppåkra, bosatt i New York. Debuterar som Sommarvärd.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Diplomaten Olof Skoog berättar om turerna bakom kulisserna när Sverige fick en plats i säkerhetsrådet, och om ett liv med möten med de stora politiska ledarna.
Olof Skoog tar med lyssnaren till maktens interiörer, och konstaterar att diplomatlivet är fantastiskt på många sätt men att det inte är en lätt tillvaro för familjen som med jämna och korta mellanrum måste flytta och rycka upp rötterna.
Ett sådant tillfälle var när han erbjöds – och accepterade – uppdraget som Sveriges ambassadör i FN mars 2015. Därifrån kom han som EU-ambassadör i Indonesien, och dessförinnan en diplomatkarriär via bland annat Kuba, Österrike, USA och Colombia.
Ett drygt år senare, sommaren 2016, hölls omröstningen där FN:s 192 ambassadörer om vilka länder som skulle erbjudas plats i FN:s säkerhetsråd. Olof Skoog berättar om arbetet och alla kontakter med andra länder inför omröstningen, som slutade med att Sverige valdes in i säkerhetsrådet. Olof Skoog skildrar bland annat också turerna och spelet i säkerhetsrådet 2018 i arbetet för ett eldupphör i Syrien.
Om Olof SkoogSveriges FN-ambassadör i New York sedan 2015. Lyckades med uppdraget att få Sverige invalt i FN:s säkerhetsråd och satt periodvis som ordförande.
Försökte göra avtryck i Syrien och Jemen och ville skydda barnen från krig. Tog med sig stormaktsambassadörerna till skånska Backåkra för att förbättra stämningen och minska oenigheten.
Har bland annat arbetat i Havanna, Bogotá, Bryssel och Wien. Varit chef för UD:s politiska avdelning och ordförande för EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetsfrågor. Varit EU:s ambassadör i Indonesien och de nio andra länderna i ASEANsamarbetet.
Oroas över USA:s klimatpolitik och att det satsas på murar istället för internationellt samarbete.
Producent: Jon Jordås
