Handelshögskolan Podcasts
-
Många tycker ju att det är läskigt och känner ett motstånd. Andra tror att det ska vara enkelt så visar det sig vara svårt, berättar Emma Stenström om hon har följt när de bubbelhoppar.
Att byta bubbla kan handla om allt ifrån att möta en meningsmotståndare till att träffa en person som inte ingår i ditt naturliga sammanhang. Genom att söka sig bortom sin sfär och sina åsiktsbubblor så utsätter man även sin egen världsbild för en granskning och det kan leda till att man inte lika lätt avvisar någon som inte tänker likadant som en själv, säger Stenström. Syftet är humanistiskt, att försöka förstå den andra personens åsikter och varför den tycker som den tycker.
– Vi är snabba att döma när vi istället borde försöka se människan bakom åsikten.
Att sociala kontakter är bra vet vi redan men man har också sett att en mångfald bland ens social kontakter ökar välmåendet. Just mångfalden är också nödvändig om man vill bygga ett motståndskraftigt samhälle. Vi skulle t.ex. kunna undvika konflikter och om vi hade en större förståelse för varandra. Det låter lätt men kan vara väldigt svårt säger läkaren och författaren Stefan Einhorn som menar att våra åsikter är mycket resistenta mot förändringar.
– Våra åsikter skapas genom en växelverkan mellan vårt inre liv och vår omgivning och när vi väl har vårt ”åsiktspaket” så sitter det hårt fast i vårt medvetande.
Men det innebär inte att det inte går att förändra. Vi behöver vara medvetna om att vi har dessa fixa idéer och om hur världen är uppbyggd, och inte ta dessa ”tankesystem” som något naturligt, säger Stefan Einhorn som tycker att det ska ses som en merit att kunna ändra åsikt.
– Vi sitter fast i ett åsiktssystem som vi inte får ta för givet. Människan måste ha åsikter, det är vår riktning i livet. Samtidigt leder åsikter till våld, ovänskap och krig. Vi måste därför ha en mer ödmjuk inställning till såväl våra som andras åsikter.
Gäster i programmet:
Emma Stenström, docent i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Aktuell med boken ”Bubbelhoppa”.
Stefan Einhorn, läkare och författare. Aktuell med boken ”Tillåt mig tvivla”.
Bo Isenberg, docent i sociologi vid Lunds Universitet.Reportage:
Simon Sarnecki träffar Qaisar Mahmoud, författare och managementkonsult till vardags, som i sin bok ”En av dem” berättar om hur han under tre månaders tid tog värvning som matbud på cykel, för att förstå en verklighet långt från hans egen.
Stadsbarnet Ninos Chamoun skickas ut på landsbygden för att hänga med bönder på bönders vis. Han åker Björkvik i Södermanland, med 436 invånare för att se om det går att överbrygga klyftan mellan stad och land.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam. -
Världsläget har sällan varit mer komplext än just nu. Stora faktorer har kommit påverka fraktläget. Det hela började med en pandemi som vände upp och ned på logistikbranschen och knappt hade man pustat ut innan vi drabbades av krig, inflation, höga räntor, fulla lager och regionalisering, allt på samma gång!
Mitt i detta stormiga har rederier, speditörer, varuägare och samlastare flutit runt utan att riktigt veta vart man är på väg. Detta ackompanjerat av fraktpriser i fritt fall och kostnader som tenderar att gå åt andra hållet. Framtiden kan upplevas osäker och hur ställer man om?
För att söka klarhet har Containers & Entertainers tagit hjälp av en riktig expert, nämligen ingen mindre än Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Vad är orsaken till den här röran och hur skall man navigera framgent? Hur skall de gå för varuägarna som har bundit sitt kapital i fulla lager? Tillsammans diskuterar vi också ”bullwhipeffekten” - hur man kan likna slimmade logistikkedjor med brobyggeri och vilka som kan komma att bli vinnare på lång sikt.
Peter tycker att media är orsak till inflationen, även om det höga paprikapriset inte drabbar en notorisk ostkakeätare. Linus kommer med en rekommendation som både minskar varuägarnas överlager och skänker gemensam glädje i familjen. Och för en gångs skull får han oväntat stöd i sin notoriska vana att alltid komma sent, eller som Linus själv uttrycker det; ”Just In Time”.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Digitalkameran blev dödsstöten för filmtillverkaren Kodak och de smarta telefonerna satte punkt för Nokias framgångssaga. Varför lyckas vissa företag utveckla banbrytande lösningar för framtiden medan andra missar tåget? Hur kan företag bli bättre på radikal innovation?
Lyssna på ett samtal med Mattias Axelson, doktor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Vi hör också Jenny Elfsberg, avdelningschef, Vinnova och Gustaf Werner, innovationsdirektör, Skanska.
-
Jordbävningen i Turkiet är en humanitär katastrof, men hur påverkas ekonomin i ett land som redan brottas med ett ekonomiskt kaos?
Programledare: Erika Mårtensson
Medverkande: Erik Meyersson, senior ekonom på Handelsbanken och som tidigare forskat om Turkiet på Handelshögskolan och Kristian Åström, ekonomikommentator -
Det finns massor av forskning om public service, både här i Sverige och internationellt. Frågan är hur den kunskap som forskningen genererar tas tillvara av politiker, debattörer och journalister? Välkommen till ett samtal mellan några av landets ledande medieforskare kring public service roll i en digital värld, publikens förtroende och konkurrensen gentemot andra mediebolag.
Under seminariet lanseras även Public service: En svensk kunskapsöversikt. Boken är utgiven av Nordicom vid Göteborgs universitet.
Seminariet arrangeras av Nordicom, Institutet för mediestudier och JMK vid Stockholms universitet.
Medverkande:
Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet, Göteborgs universitet
Johannes Bjerling, redaktör Nordicom
Maria Norbäck, universitetslektor, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Andreas Widholm, docent i journalistik, JMK, Stockholms universitet
Jesper Strömbäck, professor, JMG, Göteborgs universitetModerator: Ulrika Beck-Friis, föreståndare, Institutet för mediestudier
-
Hör näringslivstoppen berätta om hur hon i femtio år levde som man, men sen blev tvungen att möta sig själv och genomgå en könskorrigering.
Hon levde i ett rasande tempo och nådde näringslivets toppskikt. Examen från både Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg, kursetta på kadettskolan och chefskarriär.
Men hela tiden fanns ett skav där inom henne, ända sen barndomen. Något som hon inte ville erkänna, allra minst för sig själv. Men tillslut gick det inte längre. Caroline Farberger ville leva som den hon egentligen var och genomgick en transition till kvinna.
Sprang ifrån sig självHela livet har hon burit på en rädsla för att inte bli älskad och att hamna i ett utanförskap. Hon märkte tidigt att hon fick anstränga sig för att passa in i mansnormen och försökte förstå vad som förväntades av henne. Hon började prestera, höll ett högt tempo, men sprang ifrån sig själv.
Den här Söndagsintervjun handlar om Caroline Farbergers resa från man till kvinna, om vikten att vara sann mot sig själv och hur hon vill förändra världen.
Programledare: Martin Wicklin.
Producent: Ulrika Stenström.
Kontakt: [email protected]
-
Putin är pressad under västs sanktioner. Nu framträder en spricka i den vanligtvis så putsade fasaden när Putin tappade tålamodet i ett möte om industriproduktionen.
Den ryske ministern för handel och industri, Denis Manturov, lade fram en rapport om att allt gick utmärkt inom rysk flygplans- och helikoptertillverkning. Då avbröt den ryske presidenten och sa att han hade helt andra uppgifter.
Hör dessutom överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren kommentera helikopterkraschen, där bland andra Ukrainas inrikesminister omkom.
Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde.
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Jakob Lalér -
Visste du att hela 97 procent av indiska barn går i skolan? Problemet är bara att en skrämmande hög andel fortfarande inte kan läsa och skriva när de går i femte klass. I det här avsnittet träffar vi Ingrid Eelde Koivisto, som delar sin tid som doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm med uppdraget som generalsekreterare för Pratham Sweden. Pratham är en organisation som - bland mycket annat - arbetar med att utbilda barn (och deras lärare) enligt pedagogiken Teaching at the Right Level för att snabbt dela in eleverna i rätt nivå. I det här avsnittet pratar vi om Prathams viktiga arbete och hur det kan komma sig att den indiska skolan har den här typen av utmaningar. Vilken potential kan förlösas om miljontals fler unga stärker sin läs- och skrivkunnighet? // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet.
-
Nytt år – ny ekonomi! Eller? Hur kommer ekonomin att bli år 2023 egentligen? Vi är i början av det nya året och hittills så verkar svenskarnas ekonomiska oro hänga kvar. Inflationen och dyra elpriser håller i sig, kriget fortsätter i Ukraina och Sveriges BNP väntas sjunka med 0,8 procent. Men enligt vissa så kan det faktiskt ljusna snart. Och för en del är kanske oron för ekonomin värre än de faktiska förlusterna? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med Micael Dahlén om ekonomin 2023 och hur man kan hantera den oro som gnager i en.
Gäst: Micael Dahlén, författare, lyckoexpert och professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm
Programledare: Vilma Ljunggren
-
Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021.
Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?
Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl -
Priset på el i Europa har varierat och stigit kraftigt alltsedan Ryssland invaderade Ukraina. Krisen har kastat ljus över den europeiska energimarknadens svagheter. Välkommen till ett samtal där möjliga lösningar på problemen diskuteras.
MedverkandePaulina Dejmek-Hack, direktör för allmänna frågor, Generaldirektoratet för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen, Europeiska kommissionen (DG FISMA) (deltar via länk)
Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör, Riksgälden (deltar på SNS)
Vincent Maurin, lektor, Institutionen för finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm (deltar på SNS)
Daniela Peterhoff, President Clearing and Head European Markets Strategy, Nasdaq (deltar på SNS)
Mats Persson, VP, Trading and Asset Optimisation, Fortum (deltar på SNS)
Samtalet hålls på engelska och leds av Pehr Wissén, Professor Emeritus of Practice, Swedish House of Finance.
-
Maja Åström och återbruksproffset Isabelle McAllister diskuterar kläder, shopping och identitet, kopplat till hållbar konsumtion och familjeliv. Vilka alternativ finns, vem har ansvar och hur är det egentligen med konsumentmakt? Susanne Sweet, Handelshögskolan, pratar om vad som funkar bäst - aktiva köpbeslut eller att avstå helt från köp. Marcus Gianneschi, lektor i företagsekonomi, pratar om barn och ungas tankar kring klimatpåverkan och shopping och Mats Johansson, Science Park Borås, tar upp hampans klimatmässiga fördelar.
-
Hans familj som flytt från Estland ville att han skulle bli läkare eller ingenjör men efter 30 år har Kristian Luuks föräldrar nu accepterat att det inte blev mer än en programledare av honom.
– Väldigt många reagerar så på flykt, det för med sig en viss plikt, säger Kristian Luuk.
Och under tiden han studerade på Handelshögskolan men helst av allt ville vara programledare i radio så var pressen jobbig.
– Det blir ju jobbigt när man sätter press på sig själv. Och får ont i magen och till och med svimningskänslor.
Nu har han sex gånger blivit utsedd till bästa TV-programledare, han har lett Melodifestivalen och haft egna talkshower. Om en månad ungefär sparkar han igång en ny säsong av "På Spåret".
Vart är du på väg nu, i livet?
– Det är lite av en brytpunkt nu. Jag går in i en ny fas som förälder, min son behöver mig inte lika mycket längre. Jag måste relatera till det på något sätt.
-
Hur får du plånboken att räcka längre i tuffa tider? Och hur når du dina mål genom att sluta vara så duktig hela tiden? Det ska vi bland annat prata om i veckans avsnitt av Företagarpodden.
Günther får besök i studion av Magdalena Kowalczyk, tidigare världsmästare i thaiboxning, gladiator på TV4 och aktiv som ekonomiexpert i Lyxfällan på TV3. Hon är även är utbildad civilekonom vid Handelshögskolan och skapar utegym runt om i landet.
Günther och Magdalena berättar om hur deras olika bakgrunder och förebilder fått det att ta liknande beslut, ger ekonomitips och tipsar om hur du pimpar din grötlunch. Lyssna nu! -
Humankapital är enkelt förklarat värdet av alla framtida inkomster vi kommer få till följd av vår kompetens, kunskap, erfarenhet m.m. Även om det är svårt att ta på eller kvantifiera bör man ta hänsyn till det i en investeringsstrategi.
För något år sedan, i avsnitt 87, intervjuade vi professor Paolo Sodini från Handelshögskolan i Stockholm för första gången. Då introducerade han begreppet humankapital för mig första gången och en av mina insikter var: "jag är en vandrande räntefond". Sedan dess har jag tänkt på hans resonemang och diskuterat det mer än en gång i forumet.
Humankapital är nämligen lite klurigt. Man kan formulera sin ekonomiska livsuppgift att omvandla, eller växla, sitt humankapital till finansiellt kapital. Det vill säga att man börjar som ung med ett ganska högt humankapital, särskilt om man utbildar sig, och sedan över tid så kommer ju summan av ens inkomster minska ju äldre man blir (=eftersom man har färre år kvar). Då vill man ju att det ska vara ersatt av t.ex. pension och sparande. Vi tar upp invändningar från er i communityn kring vad har man för värde av humankapitalet. Särskilt eftersom det t.ex. kan minska drastiskt om man råkar ut för en olycka eller liknande. Eftersom Paolo också är professor passar vi självklart även på att fråga om hans syn på sparande, investeringar utifrån ett forskningsperspektiv.
Vi hoppas att du uppskattar avsnittet!
Många hälsningar,
Jan, Caroline (och Paolo)
-------
Länkar:
Våra bästa länkar (börja här)Kommentera, fråga eller läs om avsnittet i forumetReklam: Spirecta - verktyget för en välmående ekonomiReklam: RikaTillsammans-programmet-------
Reklam: Sponsra eller stöd RikaTillsammans via Patreon
Om du stödjer oss får du förutom vår stora tacksamhet även bland annat:
mängder av extra-material,allt ordinarie material utan reklamtips och struktur för en bättre ekonomi,inbjudningar till olika event samtett fåtal tips på spekulationer till Lär- och lekhinkenLäs mer om vår community →-------
Tänk på: Allt sparande är förknippat med risk. Dina investeringar kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan det hända att du förlorar hela ditt insatta kapital. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla våra avsnitt är allmän information, ska inte ses som finansiell rådgivning eller ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Läs mer i våra villkor.
-------
00:00:00 - Introduktion
00:04:28 - Välkommen tillbaka Paolo Sodini
00:06:23 - Forskningens mest relevanta tips för en småsparare
00:12:30 - Svårt även för professionella förvaltare skapa värde efter avgifter
00:28:46 - Intro till humankapital
00:37:20 - Humankapitalet minskar över tid
00:43:43 - Humankapitalet är stort även i slutet av livet
00:52:30 - Olika sätt att se på risk i humankapitalet
01:01:20 - Missuppfattning kring humankapitalet
01:23:30 - Aktiemarknaden är ett sätt att dela risk
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
- Mostrar más
