Karl XII : s Podcasts
-
Paret Christina och Carl Piper var runt sekelskiftet vid år 1700 ett av de mest omtalade paren inom den svenska eliten. De hade dåligt rykte. Deras närhet till kungamakten gjorde människor avundsjuka – en närhet som de tog bra betalt för när folk ville påverka kungen.
Carl Piper var en duglig man i staten, men kom att betraktas som en uppkomling som utnyttjade de karriärmöjligheter det karolinska enväldet erbjöd. Han avancerade till friherre, greve och blev slutligen Karl XII:s närmaste man. Christina Piper tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm och äktenskapet var ett resonemangsäktenskap mellan rikt borgerskap och inflytelserik ämbetsmannaadel
I den nymixade reprisen av avsnitt 99 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Svante Norrhem är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Christina och Carl Piper – En biografi.
Carl Pipers hade sitt ursprung inom Stockholms borgerskap. Han gjorde sig snart känd som en kunnig man inom statsförvaltningen och blev år 1690 statssekreterare hos Karl XI. Sedan kungen insjuknat fick Carl Piper ta ännu större ansvar än tidigare och blev strax efter Karl XII:s myndighetsförklaring utnämnd till statsråd och kungligt råd.
Christina Olofsson Törne var 17 år och Carl Piper 43 när de gifte sig år 1690. Carl Piper var brudens fars styvbror, och hon hade känt honom sedan barndomen. Christina tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm. Äktenskapet var ett resonemangsparti, en allians mellan pengar och adelskap, men de respekterade och värderade varandra högt. Åren 1706 och 1707, vid tiden för freden med August II av Sachsen, var Piper sannolikt en av Nordeuropas mäktigaste individer. Men drömmen slogs i kras vid nederlaget i Poltava, men kanske gjorde Carl sina största insatser som talesman för de svenska krigsfångarna. Peter den store hatade Carl och greven från Stockholms borgerskap kom att dö utblottad på den tidigare svenska borgen Nöteborg.
När Carl Piper hamnade i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava var parets politiska inflytande över. Istället kom Christina Piper bli en av sin tids driftigaste svenska företagare, ständigt på jakt efter nya godsegendomar och maktpositioner, ofta indragen i rättsprocesser och tvister. Om hon levt idag skulle vi ha refererat till henne som en lyckosam riskkapitalist. Från sin bas på skånegodset Krageholm investerade Christina i allt fler gods och bruk. Redan under kriget hade hon medvetet ökat familjens godsinnehav och från och med 1710 tog hon successivt över Andrarums alunbruk. Bruket hade etablerats redan på 1630-talet. Enbart de skånska gods hon förvärvade omfattade större yta än ett mindre tyskt furstendöme.
Musik: Beethoven 9:e symfoni, Soundblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Magnus Stenbocks sista tid är en av de mest tragiska berättelserna, men också episka historierna från det stora nordiska krigets era. Han var greve, fältmarskalk och kungligt råd, därtill krigshjälte och kungagunstling hos Karl XII. Under några år i början av 1710 – efter slaget vid Helsingborg – var han den allra mest ryktbare och kanske också mäktigaste personen i hela det svenska stormaktsväldet.
Ändå dog han ensam, i skam och förnedring, i en dansk fängelsehåla, med en uppgiven förhoppning om ”en snarlig, mild och nådig ände på detta mitt närvarande elände”.
Hur kunde det gå så illa?
I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Stenbocks tragiska levnadsöde. De går igenom huvuddragen i hans militära karriär och tittar närmare på den personliga, närmast kärvänliga relation som Stenbock fick till Karl XII. De talar om bragderna och de militära triumfer som gjorde honom till en karolinsk superhjälte, men också om de ogärningar han begick under sina närmare trettio år ”under musköten”.
Framför allt fokuserar de på hans sista tid, då Stenbock försmäktade i danskt fångenskap och utsattes för ett lömskt men diaboliskt sinnrikt danskt postspionage. Det var genom uppsnappade brev som han fick sitt banehugg – och banemannen var en hemlighetsfull postspion vid namn Christian Erlund, som rapporterade direkt till den danske envåldshärskaren Frederik IV.
Lästips
Andreas Marklund: Stenbock. Ära och ensamhet i Karl XII:s Sverige. Historiska Media, 2008.
Olle Larsson: Magnus Stenbock – kungens favorit föll i onåd. Populär historia, 2021.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I vårt mest offensiva avsnitt hittills kör vi ett kavallerianfall med blankt stål rakt in i den svenska krigshistoriens kanske killmysigaste förband: Karl XII:s drabantkår – ett faktiskt elitförband!
Mattis försöker hålla tillbaka pojkaktigheterna genom att fokusera på organisation och förbandskultur, men ger till slut vika för den glädje han känner inför drabanterna genom att redovisa punkten ”generell ära”. Per har å sin sida grävt ner sig i uniformer, spetsar, guldtråd och vapen; men tar även sin vana trogen chansen att orera om hästar samt varför kavalleri är häftigt.
Dessutom: galna män, elitförband, John Wick på 1700-talet, Pers orimliga jämförelser med Nazityskland, anfall över tid, meningen ”jag vet inte om hästar läser sånt”, dådkraft, klacken och en uppmaning till vår riksdag.
Avsnittet börjar: 10:28
Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad kan man göra åt benskörhet? Och vad ska Ukraina med Karl XII:s brev till? Dessutom: Fotbollskaniner och Fantomen som demokratikämpe.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sagor och vilda skrikJimmy Åkesson läste saga på Almedalsscenen tidigare idag, och igår kväll utbröt Johan Pehrson i något slags primalskrik och jämförde sig med Plura. Det gäller att hitta sin egen grej och sticka ut. Vad fungerar, vad fungerar inte och vad blir bara konstigt?
Karl XII som förebildMagdalena Andersson har varit i Kiev och till president Volodymyr Zelenskyj överlämnat en kopia av ett brev från Karl XII om de ukrainska kosackernas självständighetskrig. Men är Karl XII en bra förebild för Ukraina i deras befrielsekamp mot Ryssland? Vi får hjälp av Bengt Liljegren, historiker som skrivit böcker om Karl XII, att bena ut detta, samt läser högt ur brevet så gott vi kan.
Svenskarnas benskörhetBenbrott är vanligare i Sverige än utomlands. Hur kan man förebygga benskörhet? Varför dör vi av det? Och finns det någon bot? Anna Spångeus, överläkare i internmedicin och forskare inom benhälsa, berättar om medicinen som gör stor skillnad. Och avråder från mattor på ålderns höst.
Den politiska FantomenPå 70-talet startade Dragos kooperativ i Bengalen, och än idag rör sig Fantomen i politiska kretsar. Essy Klingberg, kulturredaktör på Svenska Dagbladet, berättar om det senaste numret av Fantomen, där han kämpar för demokratin i Almedalen. Thomas sista boktips för den här sommaren handlar om Fantomen som vänsterpolitiker.
Och så pratar vi om vådan av vildkaniner på fotbollsplan.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman -
I det här oväntat positiva avsnittet talar vi om Ulf Kristerssons och Nooshi Dadgostars tal i Almedalen, men också om pilotstrejken på SAS och den nya högervågen bland Sveriges ungdomar.
DEL 1: Nyheter
• Magdalena snodde showen, drog till Ukraina på Moderaternas dag och gav bort Karl XII:s dokument
(https://www.friatider.se/ukraina-fick-karl-xii-order-i-gava-av-sverige-under-anderssons-besok)
• Pilotstrejken
DEL 2: Almedalen
• Arvid rapporterar från Almedalen
• Uffes tal i Almedalen
• Nooshis tal i Almedalen
DEL 3: Titeltemat
• Högervågen bland ungdomar i Sverige (https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-rostar-unga-valjare-hoger-konservativ-vag)
Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support. -
I det här oväntat positiva avsnittet talar vi om Ulf Kristerssons och Nooshi Dadgostars tal i Almedalen, men också om pilotstrejken på SAS och den nya högervågen bland Sveriges ungdomar.DEL 1: Nyheter• Magdalena snodde showen, drog till Ukraina på Moderaternas dag och gav bort Karl XII:s dokument (https://www.friatider.se/ukraina-fick-karl-xii-order-i-gava-av-sverige-under-anderssons-besok)• PilotstrejkenDEL 2: Almedalen• Arvid rapporterar från Almedalen• Uffes tal i Almedalen• Nooshis tal i AlmedalenDEL 3: Titeltemat• Högervågen bland ungdomar i Sverige (https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-rostar-unga-valjare-hoger-konservativ-vag)
-
Stenbocks kurir är berättelsen om en av de mest dramatiska fartprestationerna i Sveriges historia. Det var den 28 februari 1710, sent på eftermiddagen, som den mytomspunna kuriren skickades från Helsingborg till Stockholm med bud om att Magnus Stenbocks karolinska armé hade besegrat en dansk invasionshär i Skåne. Den 3 mars var han framme i huvudstaden och kunde framföra sitt meddelande till den svenska statsledningen, representerad av Karl XII:s farmor – änkedrottning Hedvig Eleonora.
Enligt sin reseräkning till den statliga räntekammaren hade kuriren då lyckats tillryggalägga strax under 60 mil på cirka tre dygn.
I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om denna legendariska ritt genom dag och natt i ett Sverige tyngt av krig och motgångar. De tar utgångspunkt i 1800-talets nationalromantiska mytbildning, inte minst Carl Snoilskys ”Stenbocks kurir” som beskriver hur ”den vilde jägarn” blixtrar genom vintermörkret med fladdrande ryttarkappa – likt en spökryttare från helvetet.
Larsson och Marklund samtalar om den historiska bakgrunden och reflekterar över innehållet i det brådskande meddelandet. Varför var Stenbocks seger vid Helsingborg så viktig för den vacklande svenska stormakten? De tittar också närmare på kuriren – den senare hovrättspresidenten Henrik Hammarberg – och försöker att identifiera själva rutten som han följde genom landet. Dessutom konstaterar de att världshistorien kryllar av liknande exempel på hjältemodiga kurirer som har utfört mer eller mindre desperata fartprestationer för att överföra livsviktiga meddelanden.
Lyssna också på Kriget som avgjorde Skånes framtid.
Litteraturtips
Olle Larsson: Stormaktens sista krig. Sverige och stora nordiska kriget 1700–1721. Historiska Media, 2009.
Andreas Marklund: Stenbock. Ära och ensamhet i Karl XII:s Sverige. Historiska Media, 2008.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kort smakprov, för att höra avsnittet bli prenumerant på https://underproduktion.se/stormensutveckling
Liv pratar om att Bachelor/Bachelorette-konceptet förmodligen är det optimala sättet att träffa en partner på. Ola har haft kontakt med en historiker som nyanserar bilden av Karl XII:s regeringstid och Slaget vid Fraustadt. Jonatan berättar om det finska julbordet
Skicka era frågor till [email protected]
-
Många känner igen den från sina skolböcker i historia. Knappast någon annan målning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt. Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. På senare år har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad är det som har gjort Cederströms målning så omtalad? Hur historiskt korrekt är skildringen av soldaterna som bär hem sin kung på en bår? Är det ens en bra målning? Och hur talar den till oss idag?
Gäster i studion är Martin Olin, konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum, och Anna Maria Forssberg, historiker specialiserad på stormaktstiden och verksam vid Vasamuseet.
Samtalsledare: Anna Jansson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Många känner igen den från sina skolböcker i historia. Knappast någon annan målning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt. Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. På senare år har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad är det som har gjort Cederströms målning så omtalad? Hur historiskt korrekt är skildringen av soldaterna som bär hem sin kung på en bår? Är det ens en bra målning? Och hur talar den till oss idag?
Gäster i studion är Martin Olin, konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum, och Anna Maria Forssberg, historiker specialiserad på stormaktstiden och verksam vid Vasamuseet.
Samtalsledare: Anna Jansson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Många känner igen den från sina skolböcker i historia. Knappast någon annan målning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt. Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. På senare år har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad är det som har gjort Cederströms målning så omtalad? Hur historiskt korrekt är skildringen av soldaterna som bär hem sin kung på en bår? Är det ens en bra målning? Och hur talar den till oss idag? Gäster i studion är Martin Olin, konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum, och Anna Maria Forssberg, historiker specialiserad på stormaktstiden och verksam vid Vasamuseet. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
