Laos Podcasts
-
Jesper Lejfjord är bra på att säga ja till saker.
Han har både livnärt sig som pokerspelare och drivit hotellverksamhet i Laos utan tidigare erfarenhet.
Men oavsett alla projekt och företag han har drivit upplever han fortfarande en svårighet med strukturer.
Och det där ja-sägandet kan visa sig vara lite förhastat ibland.
Hänger det här ihop på något sätt?
Kanske genom att i barndomen vara rädd för att bli ensam.
En liten pojke som med ”för mycket” energi blir kallad störig.
Vad gör den stämpeln ned en människas tankar om sig själv?
Eftersom att du är just människa så kan du faktiskt hantera dina tankar.
Då kan du också välja vilka du vill tror på och inte.
Vad sägs om att sluta tro på de negativa och börja lita på de positiva?
Om du ändå kan välja, menar jag.
Har du svårt att hantera vissa tankar? Boka Alexander som coach via www.alexanderholmberg.se/coaching
Vill du lära dig att coacha? Boka Alexanders utbildning via www.alexanderholmberg.se/det-coachande-ledarskapet-steg-1
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
God granne eller nykolonial utsugare? Via investeringar, infrastrukturbyggen och handel skaffar sig Kina ett enormt inflytande i Sydostasien. Hör om Kinas maktambition i regionen och oron den väcker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom Laos rullar kinesiska snabbtåg på kinesisk räls. Utropen som hörs ombord är på kinesiska. Frågan om i vilken utsträckning det går att få del av Kinas marknad och utveckling utan att hamna i ett riskabelt beroende har blivit brännande i Europa. Men länderna i Sydostasien har levt med dilemmat i tusentals år. Hör om hur Kina, under Xi Jinpings tid vid makten, ökat sitt inflytande i regionen. I Laos och Myanmar är den kinesiska närvaron ytterst påtaglig, med utvinning av naturresurser som ett synligt exempel. Medan länder som Vietnam, Filippinerna och Thailand håller emot mer. Samtidigt är den kinesiska turismen en extremt viktig inkomstkälla.
Nu möts ledarna på toppmöte i KambodjaJust nu håller samarbetsorganisationen Asean toppmöte i Phnom Penh. Mötet blir på många sätt en scen för maktspelet och konkurrensen i Sydostasien. EU, Japan och USA är också stora handelspartners och för flera av de sydostasiatiska länderna är det en svår balansgång att hantera de olika relationerna samtidigt.
Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
Har du gjort någonting som du vet att ingen annan i hela världen har gjort? Och som du dessutom vet aldrig förmodligen kommer göras igen? Det har Ewa Wigenheim gjort! Häng med när hon berättar sin häftiga historia, det här vill du inte missa!
-
Har du gjort någonting som du vet att ingen annan i hela världen har gjort? Och som du dessutom vet aldrig förmodligen kommer göras igen? Det har Ewa Wigenheim gjort! Häng med när hon berättar sin häftiga historia, det här vill du inte missa!
-
Utrikeskrönikan 3 maj 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok tisdag
Internationella pressfrihetsdagen infaller den 3 maj varje år. Jag tycker att det är en dag värd att uppmärksamma. För ett samhälle utan fri press är inte ett fritt samhälle.
Vi lever i en tid när journalister får det allt svårare att verka fritt runt om i världen. Jag märker det genom att det blir allt svårare att få journalistvisum till dom de sydostasiatiska länder jag bevakar.
Dagligen hotas, förföljs, trakasseras och mördas reportrar runt om i världen. Bara för att vi gör vårt jobb och för att vi vill berätta för dig om hur det ser ut i samhället och spegla orättvisor, korruption eller maktmissbruk.Det vi gör är att vi använder vår rätt till yttrandefrihet. En rätt och frihet som gäller alla världens invånare enligt artikel 19 och 20 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Tyvärr får allt färre den möjligheten. Jag är inte ensam om att tycka att det är en oroande utveckling.
Pressfriheten gynnas heller inte av att vi har ledare runt om i världen som öppet hånar och talar illa om journalister som jobbar för oberoende medier. Det är oroväckande och påverkar press- och yttrandefriheten runt om i världen. Även i Sverige.
När Reportrar utan gränser varje år presenterar sin lista över pressfrihetsindex i 180 länder ger det en tydlig bild över situationen för yttrandefrihet i världen.
Jag bevakar länderna i Sydostasien och år efter år finns de länderna med i listans allra nedersta del. I det absoluta bottenskiktet finns Laos och Vietnam på 172.a respektive 175.e plats. Vietnam är det land i världen som håller näst flest journalister eller människorättsaktivister fängslade. Bara Kina håller fler bakom lås och bom.
Länder som vi kanske tror har en relativt stor pressfrihet som Singapore, Filippinerna och Thailand ligger alla på den sämre halvan av pressfrihetsindex. Singapore ligger inte långt efter Kina när det gäller att kuva mediefriheten. Regeringen där är snabb med att stämma kritiska journalister, utöva påtryckningar med hot om att förlora jobbet. Man har till och med tvingat journalister att lämna landet.
I Filippinerna har 5 journalister mördats de senaste 2 åren och under samma tid har flera oberoende mediabolag tvingats att stänga efter påtryckningar från regeringen och situationen för reportrar i landet blir allt sämre.
I Thailand kan all kritik mot regeringen eller kungahuset leda till långa fängelsestraff som underlättas av en mycket sträng lagstiftning. Det har lett till en utbredd självcensur bland journalister och hotar på så sätt både yttrande- och pressfriheten i landet.
Sedan militären tog makten vid en kupp i Myanmar förra året har all fri press, radio och TV stängts ned. Hundratals journalister finns på juntans lista över fiender mot staten och många av dom har tvingats fly landet eller håller sig gömda i djungeln.
Det är en mörk bild av pressfriheten i Sydostasien som jag lägger fram, men det finns en ljuspunkt. Östtimor, den lilla unga nationen som slogs och besegrade Indonesien för självstyre. Där har den friapressen blomstrat sedan självständigheten.
Så ägna gärna en tanke på pressfrihetensdag åt hur tacksamma vi ska vara i Sverige för att vi fortfarande har en oberoende och fri press. För om vi inte är på vår vakt kan läget förändras snabbt och Sverige kan snabbt rasa från sin tredjeplats på listan över pressfrihet i världen.
Peder Gustafsson, Bangkok.
[email protected] -
Mellan 1996 och mitten av 2021 har antalet miljardärer stigit med 1 700 procent och deras samlade förmögenhet med 3 000 procent. De senaste 24 månaderna har det tillkommit 330 nya miljardärer. Och vad gäller dollarmiljardärer, där man alltså är god för minst en miljard dollar, har antalet ökat med 14 varje månad under samma tidsperiod. Antalet dollarmiljardärer är i dag 542, som tillsammans förfogar över 3514 miljarder, vilket är 30 gånger med än 1996 och en fördubbling de senaste två åren.
De svenska dollarmiljardärernas tillgångar i procent av BNP landar på 49 procent. Detta kan jämföras med Ryssland där motsvarande andel är 40 procent, i Indien och USA är det 20 procent, i Frankrike 17 procent och i Kina 15 procent. Sverige toppar ligan alltså. Mäter man jämlikhet har Sverige gått från att ligga i topp, till att ligga på plats 12 – räknat bakifrån. Bara Bahamas, Bahrain, Brunei, Botswana, Brasilien, Förenade Arabemiraten, Jemen, Laos, Ryssland, Sydafrika och Zambia är mer ojämlika. När blev Sverige ett skatteparadis för superrika?
I sin nya bok – Girig-Sverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika (Natur & Kultur)– besvarar ekonomireportern Andreas Cervenka den frågan. Idén föddes när återvände till Sverige efter att ha bevakat Silicon Valley för Dagens Industris räkning mellan 2017 och 2019. Väl hemma igen insåg han att något hade hänt och höll på att hända i Sverige. Inte av någon naturlag, utan till följd av politiska beslut och en Riksbank som stirrat sig blind på ett slags inflationsmått. De senaste 25 åren har inneburit att de som redan ägde aktier, fastigheter eller andra fasta tillgångar har blivit avsevärt mycket rikare, medan lönearbetare, hyresgäster som saknar egendomar har förlorat i relativa tal. Om detta och mycket annat handlar dagens podd.
(Jag arbetar även på en text med utgångspunkt i bland annat denna bok.)
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Ett besök på Wat Pha, ett thailändskt tempel i Göteborg, med samtal om ritualerna kring vad som tillagas, ges som gåvor och äts.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Morgonen inleds med chanting, sjungen bön, på det urgamla språket Pali men med tillägg på thailändska. Efter morgonbönen tar munkarna emot mat som lämnas av troende till templet. Munkarna i Theravada- Buddhistiska länder som Thailand, Laos, Burma, Kambodja och Sri Lanka har genom århundradena överlevt genom att lekfolket skänkt dem mat. Och de tar emot det de får. I gengäld överförs religiösa meriter till givaren.
Maten ställs fram till munkarna som efter att de lagt upp välsignar maten. De som de ej har tagit serveras till församlingsmedlemmarna som äter lunch vid sidan av munkarna. En festdag och även en vanlig dag när det inte är risk för Covid19 är det fler deltagare, maträtter och feststämning men varje dag lämnas matgåvor.
Wat Pha-templet ligger i en renoverad gård som bekostats och möjliggjorts av föreningen Buddha Saddha Damma som grundandes för detta. Templet stod klart 2013
Programmet ingår i en serie om mat och andlighet från Livsåskådning i P1.
Medverkande:
Munken Phongsak Suttayakhun
och Pratthala
Sompan och Sonny LööfProducent Neta Norrmo
Ljudmix Frida Claeson Johansson
för Sveriges Radio Göteborg
[email protected] -
Folksagopodden är tillbaka med ett skitbra tema! Säsong 3inleds med något av det mest naturliga vi har.
Sagor i detta avsnitt
Den lata munken – hittad av mig på https://theculturetrip-com.cdn.ampproject.org/v/s/theculturetrip.com/asia/laos/articles/11-fascinating-lao-myths-and-legends/ ursprungligen en saga från Laos
Lille Prick – hittad av mig i Svenska folksagor, däråterberättad av Birgitta Hellsing, från början upptecknad av Nils GabrielDjurklou
Jäntan som var så fin, att hon inte visste hur man tvättarsig – Hittad av mig i Folksagan i Sverige 2 – Berättarna. Berättad av Olof PetterHöglin.
Flickorna med de fula namnen - Hittad av mig i Folksagan iSverige 2 – Berättarna. Berättad av Jöns Persson.
-
Istället för att bevara gamla saker är det i en del kulturer viktigt att förstöra dem. Arkeologen Anna Källén berättar om en kulturkrock som påverkar hennes arbete än idag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Som ung arkeolog i Laos träffade Anna Källén på människor med uppfattningen att gamla saker ska förstöras för att släppa lös kraften i dem. Insikten att vår vilja att bevara det gamla inte är ett självklart sätt att bygga bilden av det förflutna grundlade hos henne ett intresse för hur vi konstruerar bilden av forntiden – också här i Sverige.
På senare tid har Anna Källén intresserat sig för hur genforskning används för att skapa en koppling bakåt i tiden.
Exempelvis finns personer som utifrån ett genetiskt arv från forntida nordbor definierar sig som vikingaättlingar. De tolkar då det ursprunget som en förklaring till olika egenskaper de har, till synes obekymrade om att det utgör en försvinnande liten del av deras totala genetiska arv.
Programmet är en repris från mars 2021.
Programledare: Björn Gunér
[email protected]Producent: Camilla Widebeck
[email protected] -
Från anonym tjänsteman till världskänd statsepidemiolog. Hör om Sveriges unika val i kampen mot Covid-19.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Anders Tegnell statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten 2020. Han har blivit världskänd för Sveriges unika strategi för att bekämpa coronavirusets spridning.
I sitt sommarprat slår Anders Tegnell bland annat fast att det stora misslyckandet med den svenska modellen för att bekämpa är att så många avlidit, speciellt på boenden för äldre.
- När jag ser tillbaka på dom här fyra månaderna är det svårt att tro att så mycket kunnat hända på så kort tid. Vi har en ny sjukdom som verkligen utmanat vårt sjukvårdssystem och som visat på brister i vår äldrevård, och dessutom har Sveriges hantering skapat rubriker över hela världen.
Om Anders TegnellInfektionsläkare och fd-statsepidemiolog.
Debuterar som sommarpratare, 64 år gammal.
Född i Uppsala, uppvuxen i Etiopien, bosatt i Vreta kloster utanför Linköping.
Producent: Mattias Österlund
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.
