Peder Gustafsson Podcasts

  • Utrikeskrönikan 31 januari 2023.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Suva, tisdag.

    Att resa till olika länder är ett privilegium vi korrar har. Den här gången har resan gått till Fiji, ögruppen som består av fler än trehundra öar. För många är Fiji ett paradis i södra Stilla havet. Och det är inget snack. Fiji är ett paradis på många sätt. Den gröna djungeln, kritvita stränder och turkosblått hav. En temperatur som får vilken svårflirtad planta som helst att växa så det knackar. För att inte tala om befolkningen. Fijianerna är ett folk som är svårt att inte tycka om. Leende, glada och trevliga.

    Men under ytan finns många problem. Rasmotsättningar mellan melanesier, som ursprungsbefolkningen heter, och sedan länge inflyttade indierna. Fiji har skakats av politisk oro under många år och militärkupper har varit ett återkommande problem i landet. Den politiska oron har nu vänt till förhoppningar om en djupare demokrati. Efter det senaste valet som hölls i slutet av förra året så är det nu slut på den före detta kuppmakaren Bainimaramas sextonåriga styre.

    Ny premiärminister är en annan tidigare kuppmakare, Rabuka som lovar att Fiji ska distansera sig politiskt från Kina, som fått allt större inflytande över nationen, och har dessutom lovat folket demokratiska reformer och större yttrandefrihet. Men det är lite för tidigt att säga hur det kommer att bli. Den nya regeringen har bara suttit vid makten i en månad och de har många saker att ta tag i. För Fiji är ett paradis med problem, problem som omvärlden har skapat. Vi kan börja med problemet med plast. Det är här, precis som på många andra håll i världen, fullt av plast i havet.

    Plast som dumpats och som förs med havsströmmar och vindar från andra håll i världen spolas upp på Fijis stränder. Ett annat problem är de allt tydliga spåren man kan se av klimatförändringarna. Befolkningen i byar nära havet och floder tvingas fly sina hem när vattnet stiger, och jorden blir obrukbar när saltvattnet tränger allt längre upp i floderna. Som om det inte vore nog. Havsbotten utanför Fiji hotas nu av skövling. Det är internationella gruvföretag som vill inleda gruvdrift på havsbotten. Något som motståndarna säger kommer påverka havsmiljön, riskera att ta död på unika korallrev och hota tillgången på fisk för lokalbefolkningen.

    Förespråkare för gruvdriften menar att det är bra ekonomiskt för de små önationerna i Stilla havet och att västvärlden måste få tillgång till de viktiga mineraler, som man tror finns på havsbotten, för att kunna tillverka bland annat batterier till elbilar. Lägg där till en lång rad andra problem som den nya regeringen i Fiji kommer att behöva brottas med så förstår ni att det är ganska mulet i paradiset. Men det finns hopp. Framtidstron hos befolkningen är mer positiv än på länge visar en undersökning som ett universitet i Nya Zeeland har gjort. Och eftersom hoppet och kreativiteten är det sista som överger människan så får vi hoppas på att även nästa generation får möjlighet att njuta av ett paradis på jorden.

    Peder Gustafsson, Suva, Fiji
    [email protected]

  • Utrikeskrönikan fredag 30 december 2022.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Bangkok, fredag.

    Nära årsskiftet är det vanligt att man ska summerar vad vi tycker om året som gått och vad vi har varit med om. Det blir ofta en kavalkad av stora och små händelser, som ärligt talat, inte alltid är så intressanta. Men så finns det undantag som får det att snurra till i skallen.

    Och apropå snurrigt. Något som jag inte trodde skulle hända var det beslut som togs av det thailändska parlamentet i juni. Thailand som för många är känt som ett land som delar ut stenhårda straff för narkotikasmuggling, innehav och användning av olagliga droger klubbade en lag som godkänner användning av cannabis. Det såg man inte komma.

    Att genomförandet av lagen drevs på hårt av landets hälsominister var också lite av en överraskning tills det blev klart att han har stora ekonomiska intressen i cannabisodling runt om i landet.

    Då lättade dimman för många.

    Hälsoministern delade dessutom ut över en miljon cannabisplantor till dem som vill börja odla.

    Enligt den thailändska handelskammaren kommer handeln med cannabis omsätta hisnande 12 miljarder kronor om tre år.

    Den nya lagen godkänner alltså odling, användning och försäljning av cannabis som innehåller mindre än 0,2 viktprocent THC, som är den aktiva substansen som snurrar till det. Man kallar det medicinsk cannabis.

    Sedan juni har det poppat upp hundratals cannabisbutiker runt om i Thailand. Jag har sett allt från små kyffen byggda av några plankor till supertrendiga shoppar där inredningen mer påminner om exklusiva märkesbutiker till ombyggda food-trucks som nu är cannabis-trucks.

    En annan trend är att barer som är kända för att spela reggaemusik nu bygger speciella rökrum för cannabisanvändare.

    Musik med lokala reggaeband har fått ett uppsving och plötsligt har flera gamla thailändska reggaehjältar, till fansens stora lycka, återförenats för att spela. Flera av musikerna har tidigare suttit i fängelse dömda för innehav av just cannabis, men blev fria vid den amnesti som infördes för cannabisrelaterade brott i samband med den nya lagen.

    Nu ska du inte tro att det är fritt att tända på hur som helst och var som helst i Thailand. Det är fortfarande förbjudet att röka sin cannabis på allmän plats och att sälja till personer under 20 år och gravida kvinnor. Det finns också en paragraf om att man inte får röka i sitt hem om det stör någon eller på något sätt påverkar ordningen. Delar av lagen är öppen för bred tolkning som skapat problem för turister som köpt cannabis. Det händer att den thailändska polisen haffar turister som köpt och rökt sin cannabis på allmänplats eller brutit mot någon annan regel.

    Själv har jag en granne som odlar cannabis på balkongen, men har ännu inte känt av någon doft eller märkt av något stök. Möjligen att jag hörde lite thai-reggae härom dagen...

    Men det kan jag leva med.

    Peder Gustafsson, Bangkok
    [email protected]

  • Utrikeskrönika 30 november 2022.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Bangkok onsdag.

    Tänk dig följande. Du sitter i en båt som ska ta dig från en Indonesisk ö till en annan. Solens strålar glittrar i det turkosblå havet. På håll ser du den kritvita sandstranden som du närmar dig. Allt ser perfekt ut, till och med bättre än på bilderna du sett på nätet. När båten kommer allt närmare stranden ser du hur solen blänker i något som ser ut som diamanter utströdda längs vattenbrynet. 

    Men nära stranden ser du flaskor, påsar och annat skräp av plast som ligger i drivor längs vattenbrynet. Det var inte diamanter strösslade över sanden som reflekterade solens strålar. Det är plast.

    Sydostasien är en av de platser i världen som drabbats värst av nedsmutsning av haven. Indonesien, Vietnam, Filippinerna, Kambodja, Malaysia och Thailand har alla långa kuster och har de senaste åren sett hur mängden skräp som sköljs upp på ständerna ökat markant.

    Det är framför allt i samband med monsunregnen man ser hur illa det är. De kraftiga regnen spolar då med sig delar av eller hela soptippar ut i floder och vattendrag som sedan hamna i havet där avfallet spolas tillbaka upp längs kusten. På andra håll dumpas allt möjligt avfall, sopor och byggrester direkt på stranden. Tanken är att tidvattnet ska städa stranden under natten. Ett sopsystem som inte håller.

    Det är inte bara de områden nära städer och bebyggelse som drabbas. 

    Raja Ampat i östra Indonesien, är ett glest befolkat område, ändå täcks många stränder av plast och sopor som kommer med vindar och strömmar i havet.

    Det vi ser ovan ytan är bara en liten del av vad som finns i haven. Under de senaste åren har jag själv sett när jag dyker hur havsbotten och reven blir allt mer nedsmutsade av sopor.

    För en tid sedan dök jag tillsammans med några Indoneser utanför Bali. Under ett enda dyk plockade vi upp sammanlagt 10 kilo skräp. Det är allt från plastpåsar, tandborstar, svarta sopsäckar, flipp-flopps till plastleksaker. Ja, allt du kan tänka dig.

    Vi skar bort stora fiskenät av syntetmaterial som fastnat i reven och blir till dödliga fällor för fiskar, sköldpaddor och andra djur som lever bland korallen.

    Flera studier har visat att det inte bara är plasten vi ser i haven som är dödlig. Små plastpartiklar, så små att man knappt kan se dem, flyter omkring i vattnet. Fiskar och andra djur tror det är mat och sväljer plasten som blir en dödlig diet. Ett exempel på djur som tydligt drabbas av plasten i havet är sköldpaddor. Nyligen hittades en död sköldpadda på en strand i Thailand. Den lokala veterinären beslutade att göra en obduktion av den 20 kilo tunga skalman. I magen hade sköldpaddan över 2 kilo skräp. Som proppar satt plasten i magen och ledde till en långsam död. 

    Vid klimatmötet i Egypten nyligen kom inga beslut om hur man ska stoppa nedskräpningen i haven. Men det man kom överens om var bland annat att en fond ska inrättas för skador och förluster, där fattigare länder som är offer för de extremväder som förvärras av de rikare ländernas utsläpp ska kompenseras. Frågan var omtvistad på mötet. Hur mycket pengar som ska gå in i fonden och vem som ska få ta del av dem. Frågan är också hur pengarna ska användas. Jag har en idé. 

    Om ”fattiga” länder inte får hjälp med utveckling och utbildning av sin befolkning om återvinning och sophantering av de rikare så går det snart åt helvete på riktigt. Och efter att ha sett med egna ögon hur det ser ut under havsytan är jag rädd för att ”Point of no return” redan är passerad. 

    Peder Gustafsson, Bangkok
    [email protected]

  • God granne eller nykolonial utsugare? Via investeringar, infrastrukturbyggen och handel skaffar sig Kina ett enormt inflytande i Sydostasien. Hör om Kinas maktambition i regionen och oron den väcker.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Genom Laos rullar kinesiska snabbtåg på kinesisk räls. Utropen som hörs ombord är på kinesiska. Frågan om i vilken utsträckning det går att få del av Kinas marknad och utveckling utan att hamna i ett riskabelt beroende har blivit brännande i Europa. Men länderna i Sydostasien har levt med dilemmat i tusentals år. Hör om hur Kina, under Xi Jinpings tid vid makten, ökat sitt inflytande i regionen. I Laos och Myanmar är den kinesiska närvaron ytterst påtaglig, med utvinning av naturresurser som ett synligt exempel. Medan länder som Vietnam, Filippinerna och Thailand håller emot mer. Samtidigt är den kinesiska turismen en extremt viktig inkomstkälla.

    Nu möts ledarna på toppmöte i Kambodja

    Just nu håller samarbetsorganisationen Asean toppmöte i Phnom Penh. Mötet blir på många sätt en scen för maktspelet och konkurrensen i Sydostasien. EU, Japan och USA är också stora handelspartners och för flera av de sydostasiatiska länderna är det en svår balansgång att hantera de olika relationerna samtidigt.

    Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.

    Programledare: Axel Kronholm
    Producent: Therese Rosenvinge
    Tekniker: Joachim Persson

  • Om drottningarnas drottning och monarkiernas monarki. Vad händer med stödet för det brittiska kungahuset nu när själva kittet, drottning Elizabeth inte längre finns.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Storbritanniens drottning Elizabeth II är död. Runtom i världen uppmärksammas världens längst sittande monark i modern tid. Världens ledare har skickat kondoleanser och landssorg kommer att råda fram till sju dagar efter drottningens begravning.

    Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om ett land i chock och vad som väntar kung Charles III som nu tar över tronen.

    Drottning Elisabeth slog i somras thailändske Kung Bumibols rekord som längst sittande regent. Båda regerade i över 70 år. Asienkorrespondent Peder Gustafsson berättar hur landssorg påverkar en hel nation.  

    Hör korrespondent Johan-Mathias Sommarström om den ohotade monarkin i Saudiarabien och om monarkins framtid världen över.

    Statsvetare Anders Sundell förklarar vad som sker när ett land förlorar sin stabila monark.

    Programledare: Helene Benno

    Producent: Catarina Spåre Gustafsson

    Tekniker: Josef Reinhold

  • Drottning Elizabeth av Storbritannien har gått ur tiden hör reaktionerna från hela världen.

    Medverkande: Johan T Lindwall, chefredaktör på Svensk Damtidning och Johan Hakelius, politisk chefredaktör på tidningen Fokus. Korrespondenterna Stephanie Zakrisson, Daniel Alling, Peder Gustafsson och Richard Myrenberg och reportrar Agneta Ramberg på plats i Brighton och Johanna Palmström på plats utanför Engelska kyrkan i Stockholm.

    Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

    Producent: Felicia Hassan

    Sändningskoordinator: Veronika Mitrevska

    Tekniker: Jesper Timan och Matilda Eriksson

    Sändes i P1-morgon fredag 9 september 2022.

  • För första gången sen krigets början får barnen i den ukrainska huvudstaden återvända till klassrummen. Hör också om skolstart i Filippinerna, Kina, Norge och USA.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Nu i veckan välkomnas Kievs skolbarn tillbaka till sina klassrum. Vår korrespondent Lubna El-Shanti berättar om oro och förväntan, och om hur ukrainska barn leker för att bearbeta det de varit med om under kriget.

    Ett annat land där skolorna nu har startat för första gången på länge är Filippinerna. Där har barnen haft hemundervisning sen pandemins början för över två år sen. Vår Asienkorresponden Peder Gustafsson berättar och ger också en bild från skolstarten i Myanmar och Thailand.

    I Kina innebär hela skoltiden en enorm press på barn och föräldrar. Vår Kinakommentator Hanna Sahlberg som själv haft barn i kinesisk skola berättar om skolstartsförberedelser och kinesisk föräldrars stress och förväntningar och om hur staten nu försöker minska pressen.

    I Norge blev det en snopen skolstart för tusentals barn eftersom lärarförbundet tagit ut hundratals lärare i strejk. Anledningen är krav på högre lön. Norgekorrespondent Carina Holmberg ger oss en rapport.

    Ett land där skolan hamnat i den politiska hetluften är USA. Inför höstens mellanårsval slåss republikaner och demokrater om skolan ska undervisa om bland annat amerikansk historia och om sex och samlevnad. Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berättar om kulturkriget kring skolan och bjuder också på en bild av hur det är att skola in ett barn amerikansk skola för första gången.

    Programledare: Kajsa Boglind

    Tekniker: Stina Fagerberg

  • P4 Världen och radiokorrespondenterna om extremväder som en konsekvens av klimatkrisen. Dessutom om läget i Afghanistan efter ett år med talibanstyre, starka minnen från Ukrainakriget och så om Putin och Erdogans bromance.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Säsongens första P4 Världen är ett specialprogram med höjdpunkter från Sveriges Radios korrespondentdag på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm den 16 augusti 2022.

    P4 Världen med Kajsa Boglind och radiokorrespondenterna

    Du hör utsnitt från dessa poddar i programmet:

    Extremväder – det nya normala?
    Med Marie-Louise Kristola (klimat), Naila Saleem (Sydasien) och Samuel Larsson (Danmark). Programledare: Claes Aronsson.

    Afghanistan – ett år med talibanerna
    Med Naila Saleem (Sydasien), Peder Gustafsson (Bangkok) och Massood Qiam (reporter). Programledare: Jesper Lindau

    Mitt liv som korre: I krigets Ukraina
    Med Lubna El-Shanti (Östersjön), Johan Mathias Sommarström (Mellanönstern) Maria Persson Löfgren (Ryssland), Caroline Kernen, (ungkorre), Richard Myrenberg, (Afrika). Programledare: Fredrik Wadström

    Därför behöver Putin och Erdogan varandra
    Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström (Mellanöstern), Besir Kavak (reporter) på Ekot. Programledare: Jesper Lindau

    Programledare för P4 Världen: Kajsa Boglind
    Klippning: Anna Flygel

  • Björn Djurberg (Peking), Peder Gustafsson (Bangkok), Naila Saleem (Sydasien) och kinakommentatorn Hanna Sahlberg om de viktigaste händelserna i Kina i höst.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Den här avsnittet av Kinapodden i P1 spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.

    Programledare: HELENE BENNO.

  • Korrespondenterna Naila Saleem (Sydasien), Peder Gustafsson (Bangkok) och reportern Massood Qiam om situationen i Afghanistan idag.

    Den här podden spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.

    Programledare: JESPER LINDAU

  • Utrikeskrönika 27 juni 2022.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Yangon, måndag.

    Han tittar mig djupt i ögonen, hans egna svarta fylls av tårar när han berätta om dagarna när han åkte från sjukhus till sjukhus, fabrik till fabrik. ”Jag körde ned till hamnen för det gick ett rykte om att det kom ett fartyg med syrgas, men ingenting, ingenstans fanns det syrgas till oss”.

    Vi sitter på ett bullrigt te-hus i Myanmars största stad Yangon, min lokala kompis och jag. Han har precis berättat i detalj hur han för ett år sedan förlorade sin mamma och bror i covid. Ingen av dom var till en början dödssjuka. När de fick svårare att andas försöket familjen skaffa syrgas. Men det gick inte eftersom militärjuntan som tog makten i februari förra året kontrollerade all tillverkning och beslagtagit alla gas och vägrade att dela med sig. Allt för att straffa och skrämma befolkningen till underkastelse.

    Juntans plan lyckades inte. Ett och ett halvt år efter kuppen så är det folkliga motståndet i Myanmar starkt. Det syns inte på samma sätt som tidigare i städerna eftersom militären utan att tveka brutalt griper och ibland skjuter ihjäl de som demonstrerar. Det har gjort att motståndsrörelsen har ändra taktik och inte syns eller hörs. Men den finns där. Dagar innan jag kom till Yangon exploderade minst två sprängladdningar vid militärposteringar i stan och dödade flera i juntans säkerhetsstyrkor. På landsbygden är det en helt annan sak, där pågår regelrätta strider mellan militären och det väpnade civila styrkorna.

    Många unga har lämnat städerna för att gå med i de olika civila arméer som finns runt om i landet. Dom är långt ifrån välutrustade och situationen är på många håll svår, till och med desperat berättar en 23-årig kille för mig.

    Han kom tillbaka till Yangon bara dagar innan vi träffas. Han har de senaste nio månaderna tränats av och deltagit i strider med PDF, folkets försvarsarmé. Vi träffades första gången 2019, då var han en hoppfull dataprogrammerare som skrev raplåtar som han hoppades skulle göra honom till stor stjärna. Jag frågade honom om han träffar sin familj när han är i Yangon. Han skakade på huvudet och sa: ”Nej det är för farligt för dom. Jag finns med på juntans lista över efterlysta”. Han berättar: ”En månad efter att jag gick med i PDF kom polisen hem till vår lägenhet. Bara min mamma var hemma och de tog med henne till det ökända Insein fängelset i Yangon. Där förhörde säkerhetsstyrkorna henne i två dagar. Jag vet inte vad dom gjorde med henne, jag vill inte veta. Men vad de än gjorde var det hemskt och fel”.

    Tidigt på morgonen, dagen efter vi träffades, återvände han till det hemliga lägret i djungeln.

    Under mina dagar i Yangon träffar jag flera av mina gamla kompisar från den tid jag bodde i stan. När jag frågar första gången så säger de allra flesta att dom mår bra, men sedan kommer sanningen fram. Många mår riktigt dåligt. Det som drabbar mig är den avgrundsdjupa sorg människor känner för att ha förlorat sin framtid.

    Flera gånger försökte jag få tag på en kvinnlig bekant. Jag vet att hon haft det extra svårt sedan kuppen. När jag till slut får tag på henne svarar hon att hon inte vågar eller orkar ses. Jag vill inte bli påmind om hur bra det var, för nu är det bara nattsvart. Hon avslutar sitt sms med ett svart krossat hjärta.

    Peder Gustafsson, Sydostasienkorrespondent
    [email protected]

  • Utrikeskrönika 3 juni 2022.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Bangkok fredag.

    Mmmm. Mango Sticky rice alltså den berömda thailändska efterrätten med färsk mango, klibbigt ris och kokosmjölk det är bland det godaste jag vet. Sötman från mangon som möter det klibbiga riset och kokosmjölken får mig att vilja ha mer, mer, mer. Vad jag inte såg komma var att efterrätten nu har blivit näst intill storpolitik i Thailand.

    Inte nog med att de flesta länder i Sydostasien anser att just dom odlar världens bästa mango så har Thailands premiärminister nu funderingar på att registrera rätten som ett av UNESCO:s kulturella världsarv.

    Premiärministern tar gärna åt sig äran över att marknadsföra efterrätten som en del i Thailands så kallade mjuka kraft. Thailands mjuka kraft är något som premiärministern har fått för sig att han har varit med och skapat. Den mjuka kraften består bland annat av film, mode, festivaler, musik, sport och mat. Alltså det mesta i livet.

    Anledningen till att premiärministern just nu har tagit Mango Sticky Rice till sitt hjärta är att för en tid sedan uppträdde en av Thailands populäraste rapartister "Milli" på en av världens största musikfestivaler. Millis framträdande var inte bara en stor händelse för att hon är den första thailändska artist att uppträda på festivalen Coachella utan för att hon också åt sticky rice på scenen under sin show.

    (Låten: Mango Sticky Rice med artisten Milli)

    Under låten Sticky Rice rappade, sjöng och dansa Milli och avslutade med att äta efterrätten samtidigt som hon kritiserade den thailändska regeringen för korruption, dubbelmoral och en rad andra saker. Något som inte skulle kunna göra ostraffat hemma i Thailand. Uppträdandet skapade stora rubriker bland thailändare runt om i världen. Men det är premiärministern tar åt sig äran utan att nämna Milli vid namn.

    I ett uttalande från premiärministerns kontor så anses artisten, alltså Milli, vara en av de unga thailändska konstnärerna som hjälper till att främja Thailands mjuka kraft så resten av världen får se vad landet har att erbjuda. Helt i linje med premiärministerns och regeringens policy.

    Men det finns ett problem. Milli är en av de artister som premiärministern har anmält till åklagare för att hon offentligt ska ha kränkt och talat illa om honom och administrations hantering av covid-19-pandemin.

    Premiärministerns uttalande och självpåtagna marknadsföring av efterrätten och Thailand mjuka kraft har nu slagit tillbaka mot honom. På sociala medier ställer Millis fans, och andra i förtäckta ordalag för att själva inte hamna i onåd, frågan hur kan man ena dagen vilja kasta någon i fängelse och den andra hylla samma person.

    Anhängare till premiärministern kritiserar den unga rapparen eftersom hon "olämpligt" åt mat på en scen och så borde hon ha rappat om Thailands kultur istället för att kritisera regeringen.

    Det här är bara ett exempel av många hur den här typen av beteende har blivit näst intill rutin i det thailändska samhället. Klyftan mellan olika grupperingar ökar och dom verkar inte vilja mötas. Men kanske om dom satte sig ned och delade på en Mango Sticky Rice så skulle dom kunna förstå varandra.

     

    Peder Gustafsson, Bangkok
    [email protected]

  • Utrikeskrönikan 3 maj 2022.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Bangkok tisdag

    Internationella pressfrihetsdagen infaller den 3 maj varje år. Jag tycker att det är en dag värd att uppmärksamma. För ett samhälle utan fri press är inte ett fritt samhälle.

    Vi lever i en tid när journalister får det allt svårare att verka fritt runt om i världen. Jag märker det genom att det blir allt svårare att få journalistvisum till dom de sydostasiatiska länder jag bevakar.
    Dagligen hotas, förföljs, trakasseras och mördas reportrar runt om i världen. Bara för att vi gör vårt jobb och för att vi vill berätta för dig om hur det ser ut i samhället och spegla orättvisor, korruption eller maktmissbruk.

    Det vi gör är att vi använder vår rätt till yttrandefrihet. En rätt och frihet som gäller alla världens invånare enligt artikel 19 och 20 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Tyvärr får allt färre den möjligheten. Jag är inte ensam om att tycka att det är en oroande utveckling. 

    Pressfriheten gynnas heller inte av att vi har ledare runt om i världen som öppet hånar och talar illa om journalister som jobbar för oberoende medier. Det är oroväckande och påverkar press- och yttrandefriheten runt om i världen. Även i Sverige.

    När Reportrar utan gränser varje år presenterar sin lista över pressfrihetsindex i 180 länder ger det en tydlig bild över situationen för yttrandefrihet i världen.

    Jag bevakar länderna i Sydostasien och år efter år finns de länderna med i listans allra nedersta del. I det absoluta bottenskiktet finns Laos och Vietnam på 172.a respektive 175.e plats. Vietnam är det land i världen som håller näst flest journalister eller människorättsaktivister fängslade. Bara Kina håller fler bakom lås och bom.

    Länder som vi kanske tror har en relativt stor pressfrihet som Singapore, Filippinerna och Thailand ligger alla på den sämre halvan av pressfrihetsindex. Singapore ligger inte långt efter Kina när det gäller att kuva mediefriheten. Regeringen där är snabb med att stämma kritiska journalister, utöva påtryckningar med hot om att förlora jobbet. Man har till och med tvingat journalister att lämna landet.  

    I Filippinerna har 5 journalister mördats de senaste 2 åren och under samma tid har flera oberoende mediabolag tvingats att stänga efter påtryckningar från regeringen och situationen för reportrar i landet blir allt sämre.

    I Thailand kan all kritik mot regeringen eller kungahuset leda till långa fängelsestraff som underlättas av en mycket sträng lagstiftning. Det har lett till en utbredd självcensur bland journalister och hotar på så sätt både yttrande- och pressfriheten i landet.

    Sedan militären tog makten vid en kupp i Myanmar förra året har all fri press, radio och TV stängts ned. Hundratals journalister finns på juntans lista över fiender mot staten och många av dom har tvingats fly landet eller håller sig gömda i djungeln.

    Det är en mörk bild av pressfriheten i Sydostasien som jag lägger fram, men det finns en ljuspunkt. Östtimor, den lilla unga nationen som slogs och besegrade Indonesien för självstyre. Där har den friapressen blomstrat sedan självständigheten.

    Så ägna gärna en tanke på pressfrihetensdag åt hur tacksamma vi ska vara i Sverige för att vi fortfarande har en oberoende och fri press. För om vi inte är på vår vakt kan läget förändras snabbt och Sverige kan snabbt rasa från sin tredjeplats på listan över pressfrihet i världen.

    Peder Gustafsson, Bangkok.
    [email protected]

  • Lilla Salomonöarna har slutit en hemlig säkerhetspakt med Kina som gör att kinesisk militär kan stationeras på öarna. Australien och USA varnar nu för en kinesisk militär upptrappning i Stilla Havet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Salomonöarna ligger runt 200 mil från Australiens kust i Stilla havet men har ett strategiskt läge mitt i viktiga globala farleder. Efter att den lilla fattiga nationen Salomonöarna i mars slutit ett säkerhetsavtal med Kina befarar Australien att en kinesisk militärbas kommer att öppnas på öarna. Det riskerar att förändra säkerhetsbalansen i Stilla havet, där USA och Kina länge tävlat om inflytandet. Hör hur Kinas militärmakt flyttar fram positionerna till havs och varför det upplevs som ett hot.

    Det här är Salomonöarna

    Består av runt 1000 öar i Stilla havet.

    Under andra världskriget rasade hårda strider mellan Japan och USA på öarna.

    Har ett viktigt strategiskt läge.

    Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent, David Carlqvist, utrikesreporter och militär expert Ekot

    Producenter: Kajsa Boglind/Katja Magnusson

    Tekniker: Brady Juvier

  • Utrikeskrönikan 14 april 2022.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Bangkok, torsdag.

    De allra flesta av oss har någon gång läst ett horoskop eller blivit spådda om vår framtid, kanske i handen eller i kaffekopp. Det är alltid lika spännande att se om miljonvinsten ska trilla in efter att man läst i ett horoskop att torsdagen kommer med rikedom och glädje.

    För många har horoskop blivit en slags underhållning som man kan läsa högt för varandra vid förmiddagsfikat och skratta åt. Men det finns de som verkligen tar detta med horoskop och astrologi på största allvar. För många asiater är ett besök hos astrologen ett måste innan man tar ett viktigt beslut. Allt från vilken yrkesbana man ska välja, när det är dags att ta första spadtaget för det nya huset till vilken dag man ska genomföra ett stort evenemang.

    Genom historien finns det en lång rad asiatiska politiska ledare som rådgjort med orakel och siare innan de fattat viktiga beslut. Indira Gandhi konsulterade i hemlighet astrologer. De indonesiska presidenterna Sukarno och Suharto lät båda ockultism påverka arten och tidpunkten för vissa politiska beslut och i ärlighetens namn så har också en lång rad ledare i väst låtit besluten styras av spåmän. Men jag tänker hålla kvar vid den asiatiska horisonten, för på få ställen är det så viktigt med lyckotal, nummerkombinationer och gynnsamma horoskop som i Asien.

    I det superkommersiella Singapore är lyckotal viktiga bland affärsmän och börshajar. Ett telefonnummer med ett specifikt lyckotal kan säljas för miljontals dollar till rätt köpare men ingenstans har jag träffat på en så enorm tilltro till horoskop, spådom och det näst intill ockulta som i Myanmar. Där tas inga stora viktiga beslut innan man träffat ett orakel. I stort sett alla av mina burmesiska vänner har beslutat om vilken dag de ska gifta efter att ha rådgjort med en stjärntydare.

    Det är inte bara på det privata planet man söker svar i stjärnorna. Även vid öppnandet av affärsverksamheter är det viktigt att tecknen visar rätt. Jag har varit med om att starten av en ny radiokanal fick lov att skjutas upp i två veckor för att astrologen sa att tecknen var fel, det var bäst att vänta. Ägaren till radiostationen, som litade blint på sin personliga astrolog, tog utan att blinka beslutet att skjuta fram starten av radiokanalen ett beslut som kostade hundratusentals kronor.

    Även Myanmars generaler som genom åren har styrt landet som ett skräckvälde har en enorm tilltro på astrologi, ockultism, numerologi och svart magi. När Myanmars nya huvudstad Naypyidaw skulle byggas tillfrågades den då styrande generalens orakel om platsen för den nya staden, samma spåman kunde också ge det exakta datumet när flytten från den gamla huvudstaden Yangon till den nya skulle ske för att vara mest gynnsam. 6 november 2005. Generalens lyckonummer var elva. November den elfte månaden, lägg samman dagen sex och året fem och det blir elva.

    Att den senaste militärkuppen i Myanmar, den första februari 2021 genomfördes just den dagen är ingen tillfällighet. 20-21-02-01 en bra sifferkombination och datum att genomföra en militärkupp enligt stjärnorna tyda av generalernas astrologer.

    Det generalernas orakel tycks ha missa i sina horoskop är det hårda motstånd mot kuppen man mött från folket. Men även en astrolog kan ha fel, eller kan det vara så att oraklet inte säger allt de ser i sin spådom.

    Peder Gustafsson, Bangkok
    [email protected]