Putin Podcasts
-
De tidigare fem sanktionspaket som införts från EU har inte lyckats få stopp på kriget. Nu är ett sjätte på gång. Länderna är inte överens, men den här gången väntas både oljan och Putins påstådda flickvän dras in. Hur slår det mot Ryssland?
Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Andreas Johnson, analytiker FOI Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Sveriges Radio Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent Sveriges Radio Fredrik Colliander, förvaltare Carnegie fonder Heidi Schauman, global forskningschef Danske bank Elin Akinci, energimarknadsanalytiker ELS Analysis Christian Kopfer, råvaruanalytiker Handelsbanken Ursula von der Leyen, ordförande EU-kommissionen Joe Biden, president USA Producent: Olof WijnbladhTekniker: Tim Kellerman ekonomiekotextra@sverigesradio.se -
Spänningen inför "Segerdagen" i Ryssland var påtaglig. Skulle Vladimir Putin förklara krig mot Ukraina? Skulle han invadera Transnistrien eller Moldavien? Oron för vad som skulle hända den nionde maj 2022 har legat i luften i flera veckor.
Men inget stort hände och Ryssland firade på som om inget hade hänt och Putin höll tal till folket och pratade om hur västvärlden tvingat dem in i Ukraina för att bland annat stoppa nynazisternas framfart.
Kriget i Ukraina går inte riktigt som Vladimir Putin har tänkt sig, vi vet att man från ryskt håll hoppats på ett snabbt övertagande av Ukraina och att man missbedömt motståndet fullständigt.
Så vilken är Putins väg framåt? Vilka alternativ har han? Hur länge står det ryska folket ut med honom vid makten?
Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator.
Programledare: Jenny Ågren.
Kontakt: podcast@aftonbladet.se
-
Historien skrivs av vinnarna och Rysslands president Vladimir Putin vill vara en av dem. Putins version av historien om det stolta men förnedrade Ryssland som fortsätter kampen mot nazismen är utmärkt krigspropaganda.
Samtidigt skriver Putin in sig i historien som en av de brutala envåldshärskare som startade krig och begick brott mot mänskligheten. Den historien vill inte Putin själva ha.
Johanna Wassholm, docent i Rysslands historia gästar Nyhetspodden med Jonna Nupponen.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: nyhetspodden@yle.fi -
Tyskland anklagas för att finansiera Rysslands krig genom att köpa gas och olja för mångmiljardbelopp. Och länge tvekade landet också att skicka vapen till Ukraina. Men nu har nånting hänt. På en kvart får du veta om Putin har råd att fortsätta kriget utan tyska pengar. Och vad det innebär att Tyskland för första gången sedan andra världskriget rustar upp det egna försvaret. Med SvD:s utrikesanalytiker Therese Larsson Hultin
-
Idag firas "Segerdagen" i Ryssland och president Putin höll tal. Stor brand i Uppsala. Mirella, 10 år, har vunnit pris som Sveriges bästa statist. Och idag släpptes 1.Cuz och Ed Sheerans nya låt.
-
Ryssland firar segerdagen efter andra världskriget samtidigt som kriget i Ukraina pågår. Vid firandet påstod Vladimir Putin att väst trappat upp militärt och därför provocerat fram Rysslands invasion.
Den 9 maj är en helgdag i Ryssland eftersom segern i andra världskriget hyllas, eller det stora fosterländska krigetsom det beskrivs i Ryssland. Traditionellt hålls enorma militärparader med stridsfordon, flyguppvisning och marschorkestrar i Moskva. Men i år är den ryska armén framför allt upptagen med striderna i Ukraina där Ryssland lidit stora förluster. Hör hur den ryske presidenten Vladimir Putin nu försöker rättfärdiga invasionen av Ukraina. Putin sa i ett tal vid militärparaden att ryska styrkor strider i Ukraina för att försvara moderlandet och la skulden för kriget på västvärlden och Nato. Segerdagens historia genom årenRadiokorrespondenterna Ryssland berättar också om segerdagens historia och hur Vladimir Putin förändrat traditionen för sina syften och gjort det till en uppvisning av militär styrka. Årets firande var dock nedtonat jämfört med tidigare och president Putin såg trött ut. Hör också vad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa när Ukraina höll sin minnesdag efter andra världskriget den 8 maj. Medan Putin höll tal inför en traditionell militärparad i den ryska huvudstaden talade Zelenskyj klädd i t-shirt framför utbombade ruiner i Borodyanka. Båda presidenterna kopplade ihop det som händer idag med historien och andra världskriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren och Johanna Melén, RysslandskorrespondenterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Behzad Mehrnoosh -
Omvärlden höll andan inför den ryska segerdagen, då president Vladimir Putin väntades komma med något besked vad Ryssland tänker göra i kriget i Ukraina.
För de förväntansfulla blev det ändå pannkaka. Någonting planerar Ryssland, men Putins tal på segerdagen avslöjade praktiskt taget ingenting.
Journalisten Kerstin Kronvall gästar Erik Ståhl i Nyhetspodden.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: nyhetspodden@yle.fi -
Spekulationer var många inför Segerdagen i Ryssland. Putin gav ett nedtonat tal. En av handbollens största är död Bengt Bengan Johansson blev 79 år gammal. Efter tioår är Sahara hotnights tillbaka som band igen trummisen Josefin Forsman är dagens gäst.
Ansvarig utgivare: Sofia Söderholm. -
Europa sitter på nålar. Idag firar Ryssland sin segerdag för att uppmärksamma segern mot Nazityskland under Andra världskriget. En stor symbolisk dag, mitt under ett pågående krig. Vad blir Putins nästa drag? Vi pratar med Ekots utrikesreporter David Carlqvist om segerdagens betydelse historiskt och vad det här kan innebära framöver.
Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad -
Tjetjenienkrigen fördes med osedvanlig brutalitet från båda sidor och den typen av krigföring som drabbade inte minst de civila i Tjetjenien är det vi ser i dessa dagar i det pågående kriget i Ukraina våren 2022.
Tjetjenienkrigen brukar beskrivas som två krig. Egentligen handlar det om en konflikt som mer eller mindre intensivt pågick 1994-2009. Kriget handlade inte bara om tjetjensk separatism utan lika mycket om rysk inrikespolitik. Tjetjenienkrigen bidrog till att Vladimir Putin kunde stärka sitt inflytande och sin makt.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det våldsamma kriget i Tjetjenien. Den direkta orsaken till kriget var tjetjenernas vilja till självständighet under den tvivelaktigt valde presidenten Dubajev i samband med Sovjetunionens fall i början på 1990-talet.
1994 fattade Rysslands president Boris Jeltsin beslut om att ingripa mot tjetjenerna och tvinga dem att underkasta sig centralmakten i Moskva. Med i bilden fanns de strategiskt viktiga oljefyndigheterna i Kaukasien och anklagelser om Tjetjenien som bas för organiserad brottslighet – det senare inte helt grundlöst.
Ryssland satte in sin armé och natten mot den 1 januari 1995 inleddes anfallen mot Grosnyj. Det visade sig att ryssarna grovt missbedömt sin motståndare. Tjetjenerna lockade in de ryska anfallskolonnerna djupt in i staden och krossade sedan de ryska förbanden.
Tjetjenerna slogs med små stridsgrupper och ryssarna fångades i bakhåll utan möjlighet att använda sin eldkraft. Den ryska arméns materiel var utsliten. På en del stridsfordon gick det inta att vrida kanontornen. Slaget pågick till mars 1995 då tjetjenerna till slut efter stora insatser från rysk sida tvingades retirerade till bergen och andra mindre städer och byar. Kriget fortsatte till sommaren 1996 då Jeltsin mycket undertrycket från det kommande presidentvalet tvingades få ett slut på kriget. Vi det laget hade Dobajev dödats av missiler och Tjetjenien låg förött.
Nya ledare tog över på den tjetjenska sidan och en våg av terrorattentat inleddes. Tjetjenska operationer inne i Dagenstan föranledde en ny start på kriget 1999. I Moskva kom Putin till makten som premiärminister – senare president. Under Putins ledning invaderades Tjetjenien återigen av ryska krigsmakten. Nya slag om Grosnyj utkämpades och ryssarna visade sig så småningom inse efter nya brutala misslyckanden att det var lönlöst att slåss inne i staden. I stället började man lägga staden i ruiner med artilleri och luftbombningar. Mönstret återupprepade sig igen. Tjetjenerna retirerade upp i bergen och striderna fortsatte. De sista stora slagen avslutade det reguljära kriget år 2000, men med gerillakrigföring parade med brutala terrorattentat fortsatte det tjetjenska motståndet. De mest kända terrordåden ägde rum i Moskva och Beslan 2004.
Bild: Det tjetjenska regeringssätet i Grosnyj förstört under kriget. Foto: Mikhail Evstafiev. Some rights reserved.
Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Den 9 maj är ett nyckeldatum för Putin – då firar Ryssland segern i andra världskriget. I år är segerdagen extra viktig för att kunna presentera framgångar i Ukrainakriget – och enligt rykten kan Putin komma att kalla kriget för ett krig, i stället för en specialoperation. Men kommer han göra det? DN:s Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén om dagen som inte alltid varit en militaristisk fest, historiska motsättningar och prestigekamp kring segerdagen.
Programledare: Ülkü Holago. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media. -
Putin hade tänkt sig seger i Ukraina inför den viktiga helgdagen Segerdagen. Istället är landet just nu pressat av sanktioner, bojkotter och militära nederlag.
P4 Världen fördjupar sig i hur Ryssland och Putin påverkas av den press som västvärlden sätter på landet. Med hjälp av våra korrespondenter i Ukraina Lubna El-Shanti och Johan Mathias Sommarström, tar vi reda på hur Ryssland påverkas av den militära pressen som Ukraina lyckats sätta upp mot sin angripare. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren, berättar hur landet påverkas av sanktioner och bojkotter. Samtidigt planerar EU nya sanktioner och vill sätta ytterligare ekonomisk press på Putin. Andreas Liljeheden i Bryssel om hur långt förslaget om ett förbud mot rysk import av olja har kommit.Vi tar oss även till USA, som varit kanske mest offensivt av alla länder genom att ha skickat mest vapen till Ukraina och fattat beslut om importstopp för rysk olja och gas. Korrespondent Roger Wilson berättar hur USA vill fortsätta stötta Ukraina och om hur USA vill fortsätta pressa Putin.Om Ukrainas bidrag i Eurovision Song ContestÄven Eurovision Song Contest, som sänds om en vecka, pressar Ryssland genom att porta landets bidrag. Ukrainas bidrag spelas däremot flitigt i just Ukraina och Svensktoppens Carolina Norén förklarar hur musik blir politik. -
Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Nanna Olasdotter Hallberg och Kodjo Akolor.
Sveriges radio har hamnat i blåsväder, efter att Radio Sweden felöversatt Ebba Buschs citat om varför vi inte har 100 skadade islamister. Ordet "islamister" har bytts ut mot "muslimer" på både arabiska, somaliska och kurdiska. Nu vill KD ha ett möte med SR:s ledning.Sen pratar vi om den ryska segerdagen 9 maj, som närmar sig med stormsteg. I veckan har det spekulerats kring vad som ska hända på måndag, när Putin väntas vilja visa upp någon slags seger i Ukraina. Både officiellt krig och fred har nämnts som möjliga utkomster, men det lutar snarare åt det tidigare, enligt flera bedömare. -
Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan dem. Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina?
Medverkande:
Christopher Weidacher Hsiung, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Hugo von Essen, analytiker på UI:s Centrum för Östeuropastudier, SCEEUS.
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Sen krigets början har det pratats en hel del om vad Rysslands president Vladimir Putin kan tänkas vilja göra härnäst. Vill han få tillbaka det gamla Sovjet? Vilket är nästa land på hans erövringslista? Spekulationerna och diskussionerna har gått varma på alla håll.
Ganska tidigt så pekades ändå Moldavien ut som nästa mål. Moldavien tillhörde det gamla Sovjetunionen och är ett av Europas fattigaste länder med runt fyra miljoner invånare. Den senaste tiden så har det återigen börjat pratas om att en invasion av Moldavien närmar sig.
Man spekulerar i att Ryssland kommer börja med att invadera Transnistrien, den lilla utbrytarregionen på gränsen mellan Moldavien och Ukraina.
Hur är läget i Transnistrien och Moldavien? Vad händer om Putin invaderar?
Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets korrespondent på plats i Transnistrien.
Programledare: Jenny Ågren.
Kontakt: podcast@aftonbladet.se
- Mostrar más
