Ryssland Podcasts
-
I takt med motgångarna för den ryska armén ger Putin den brutala Wagnergruppen allt större roll i invasionen av Ukraina.
Nu rekryterar den fruktade privatarmén i Rysslands fängelser och är ett allt viktigare kort för Vladimir Putin när han vill genomföra sin invasionsplan. Gruppen har gått från en armé i skuggorna till huvudkontor mitt i stan. Nyligen terrorstämplade USA både gruppen och alla som hjälper den. Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Jakob Hedenskog Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén överstelöjtnant Försvarshögskolan. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marina Nilsson Malmström Tekniker: Alma Segeholm -
Kärnvapen, militärbaser, smältande isar och outnyttjade naturresurser. Världens stormakter positionerar sig och Rysslands krig ritar om den geopolitiska kartan norr om polcirkeln.
Suget efter blottlagda naturtillgångar och nya handelsvägar till sjöss får stormakterna att intressera sig alltmer för Arktis. Ryssland, USA, Kina och Europa alla vill spela en aktiv roll och få del av kakan. Men intressena i regionen kolliderar på flera områden och stormaktsrivaliteten blir allt mer påtaglig. Rysslands invasion av Ukraina har kullkastat förutsättningarna för samarbeten och exempelvis Arktiska rådet sattes snabbt på paus. Från Rysslands sida märks en militär upprustning i regionen med nygamla militärbaser, bland annat för att skydda strategiska kärnvapen vid Kolahalvön. Så ritar klimatförändringarna om kartanDen globala uppvärmningen, som enligt forskning går snabbare i Arktis än någon annanstans, ritar bokstavligen om kartan. Samtidigt pekas Arktis ut som ett hett område för att klara av den gröna omställningen. Här vill även EU vara med och dra nytta av sina nordligaste områden och de senaste tio åren har EU börjat bedriva en mer aktiv politik för Arktis. Hör också om hur de arktiska staterna i Norden var och en tacklar det nya säkerhetspolitiska läget.Medverkande: Samuel Larsson och Carina Holmberg, Nordenkorrespondenter på plats i Tromsö. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Christer Tjernell -
Som 15-åring tvingade hon till sig en pryo-plats på ett regemente. Idag är generalmajor Laura Swaan Wrede Rikshemvärnschef. I P4 Extra-gästen berättar hon om hur man tar han om nästan de 30.000 ansökningar som kommit in till Hemvärnet sedan kriget i Ukraina startade.
-
"Vi träffar Per Brilioth, VD för VNV Global, som under drygt tjugo år ägnat sig åt investeringar, inte sällan i Ryssland. Vi får reda på varför investeringen i Avito blev början på det som idag är VNV Global samt bjuds på lite tips om hur Per och teamet hittar nya investeringar.”
-
Skall vi ha VM eller EM i Sverige? SOK:s testbatteri är föråldrat påstår experterna! Ryssland med eller inte i de Olympiska Spelen 2024? Luxemburgtävlingarna. Handbollens VM vad har det gett oss? Idrott/pengar/TV - mekanismen plus lite till !!!
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid.
Rysslands president Putin ska ha hotat att skjuta Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson med en missil. Det säger Bojo själv i en ny BBC-dokumentär, men spelar ner allvaret i det hela. Samtidigt går Tysklands förbundskansler ut och säger att Ukraina för nöja sig med de utlovade stridsvagnarna, och alltså inte kommer att få några stridsflygplan i nuläget.Sen pratar vi om den uppmärksammade dödsmisshandeln av en svart kille i Memphis i USA. Videomaterial visar hur fem poliser slår och sparkar på 29-åriga Tyre Nichols, som ligger ner utan att göra motstånd. De fem poliserna har åtalats och sparkats, och nu utreds även två ambulansvårdare för att inte ha följt rutiner när de kom till platsen. -
Det ser mörkt ut på många håll i världen. Snart har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan?
Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det och kan frågan ens ställas så? Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér [email protected] -
Konflikt följer i ukrainska och internationella krigsbrottsutredares spår. Kommer ansvariga ryska politiker och befälhavare att ställas inför rätta?
Medverkande: Zoja Vaschenko, mamma vars 32-årige son dödades av granatsplitter när han låg och sov, ett av cirka 70 000 fall som utreds som krigsbrott i Ukraina, Sviatoslav Ruban och Oleksandra Romantsova på Center for Civil Liberties som utreder krigsbrott i Ukraina, Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, Olga och Arsenij som protesterar mot kriget i Stockholm, Karolina Wieslander, kammaråklagare som startat en sk "strukturell förundersökning" för kriget i Ukraina, Oona Hathaway, professor i internationell rätt på Yale-universitet i USA, Aleksandr Tjerkasov, rysk människorättsförsvarare, Pavel Filatjev, rysk desertör från kriget i Ukraina, Vladimir Osetjkin, rysk människorättsaktivist i exil i Frankrike, Tom Røseth, norsk underrättelseexpert, Brynjulf Risnes, norsk advokat för den påstådda Wagnersoldaten Andrej Medvedev som flytt till Norge mflI krigsbrottsutredarnas spår Radions korrespondent Lubna El-Shanti följer ukrainska krigsbrottsutredare på plats i Ukraina, runt 70 000 misstänkta fall av krigsförbrytelser har redan registrerats. Men vad kommer utredningarna att leda till? Kommer ryska politiker och befälhavare, och enskilda soldater kunna dömas för krigsförbrytelser, trots att Ryssland inte skrivit under Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella krigsbrottstribunalen ICC?Experter reder ut hur regelverket ser ut och vad som är möjligt. Samtidigt argumenterar allt fler, både ukrainska företrädare, europeiska toppolitiker och akademiker, för att en särskild tribunal för kriget i Ukraina borde tillsättas, för att kunna ställa Vladimir Putin och andra ryska makthavare till svars för själva invasionen, det så kallade aggressionsbrottet eller brott mot freden.Ryska desertörer komplicerade vittnesmål Flera ryska soldater har deserterat från kriget i Ukraina och flytt till väst. Konflikt intervjuar Pavel Filatyev om vad han sett inifrån ryska armén. Han talar öppet om krigsbrott som begås i kriget, även om han säger att han själv och hans förband inte gjort sig skyldig till något sådant. Som den ryske desertören ser det är det i första hand inte de enskilda soldaterna som är skyldiga, utan politiker och befälhavare högre upp, som, tycker också han, både ställas inför rätta. Konflikt tittar också närmre på historien med den påstådde Wagnersoldaten som nyligen flydde till Norge. Flera experter har tvivlat på hans berättelse och varnar för att han kan vara en rysk dubbelagent. Men OM hans historia att han varit befälhavare för en grupp inom legostyrkan Wagner stämmer, då är han ju också en möjlig krigsförbrytare, hur hanteras det av de norska myndigheterna?Programledare: Fernando Arias [email protected]: Lubna El-Shanti och Lotten CollinTekniker: Stina FagerbergProducent: Anja Sahlberg [email protected] -
Rysslands krig i Ukraina gäller inte bara landområden eller gränsen mot Nato och Europa. Det är ett krig som också handlar om historien. Om vem som ska skriva den och vems tolkning av den som ska betraktas som sanning. Så hur långt tillbaka kan vi hitta händelser som påverkar det som pågår nu? Och vad väljer de olika parterna ur sin egen historia för att motivera anfall eller motstånd?
Medverkande:
Yuliya Yurchuk, föreläsare och forskare i historia på Södertörns universitet
Stefan Ingvarsson, analytiker vid UI:s Centrum för Östeuropastudier
Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Putins krig förändrade världen men inte på det sättet han tänkt sig.
När podden startade i januari 2022 såg världen annorlunda ut. Putins Ryssland räknade med att Europa var splittrat och försvagat. Ukraina trodde inte att ett storskaligt krig hotade. Sedan dess har en ny säkerhetsordning trätt fram och ett enat Europa har slutit upp bakom Ukraina. Radiokorrespondenterna Ryssland fyller ett år. Medverkande: Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Per Enerud senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marina Nilsson Malmström Tekniker: Joachim Persson -
Det blåser hårt kring Sveriges eventuella Natomedlemskap. Efter Erdoğan-dockan som hängdes i fötterna utanför stadshuset i Stockholm och Paludans koranbränninng, så har Erdoğan kraftfullt låtit meddela att han inte tänker stödja Sveriges Natoansökan. Regeringen, med statsminister Kristersson i spetsen, är nu minst sagt oroade över Sveriges säkerhetspolitiska läge. Så vad händer om vi i slutändan inte skulle godkännas av Turkiet och därmed hamnar utanför Nato? Hur farligt är det när kriget i Ukraina rasar runt hörnet? Finns det någon plan B om vi inte släpps in i militäralliansen? Om vi ponerar det värsta, att Ryssland skulle anfalla oss, skulle vi få något skydd av Nato eller står vi då helt ensamma?
Gäst: Niclas Vent, reporter Aftonbladet
Programledare: Vilma Ljunggren
Kontakt: [email protected]
-
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Pretoria onsdag.Bara häromdagen var herr Lavrov på besök här i staden. Jag talar om den ryske utrikesministern Sergej Lavrov som togs emot av sin sydafrikanska kollega Naledi Pandor. Besöket beskrevs som mycket vänskapligt med idel glada miner. Det väckte inga större reaktioner, en liten demonstration med mest ukrainare hölls i stan. Inte mer. Sydafrika, som har vägrat att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, har också avstått från att rösta för flera olika resolutioner i FN som går emot Ryssland.Senare i februari kommer det också hållas en stor marinövning utanför de sydafrikanska vattnen med fartyg från Kina och Ryssland. Möjliga förklaringar som anges är att ANC känner sig positivt inställt till Sovjetunionen, som en gång hjälpte befrielserörelsen, och där ser man Ryssland som en direkt arvtagare, och liksom glömmer att Ukraina också var en del av Sovjet. Andra cyniker pekar på det faktum att en rysk oligark gett ganska mycket pengar till ANC, ett parti i finansiell kris. Men det är inte bara Sydafrika som sticker ut här. Ryssland är populärt på många håll i Afrika.Särskilt den fransktalande delen. Jag har under mina resor där insett att det alltid funnits aversioner mot den gamla kolonialmakten Frankrike, det har bara varierat över tid. Nu är den skyhög, och en del menar att det beror på en medveten påverkanskampanj från Ryssland, som skickligt spelat på de antikoloniala känslorna. Vid demonstrationer i Burkina Fasos huvudstad mot Frankrike dök det plötsligt upp en mängd ryska flaggor. En del undrade: var kom de ifrån? Ryska flaggor har det inte direkt drällt av där.Malis militärdiktator Assimi Goita drev ut de franska förband som var där för att bekämpa islamistiska terrorgrupper, och ersatte det med Wagnergruppen. Nu pekar alltmer på att Burkina Faso går samma väg. Men Wagnergruppen har visat sig vara helt hänsynslös i Mali och Centralafrikanska republiken, där den också finns sen flera år. Och i Malis fall har hotet från islamisterna inte blivit mindre, snarare värre. Hur resonerar då den 35-årige Ibrahim Traoré, den unge kaptenen som tog makten i Burkina Faso förra året, har inte sett det här?Jag tror det finns en genuin vilja att bryta med koloniallandet, visa sitt oberoende, men jag tror också att det finns nåt annat. Den lockande tanken att Wagner är en quick fix. En snabb lösning. Mot ett gruvkontrakt eller nåt liknande, är den beredd att kliva in direkt. Men problemet med snabba lösningar är att det sällan är det, och kanske snarare motverkar sitt eget syfte, särskilt på längre sikt. Men uppenbarligen lockar det. Frågan är vem som står näst på tur att bli Ryssland nya kompis på kontinenten? Elfenbenskusten, Senegal? Vem vet?Richard Myrenberg Pretoria [email protected] -
I dagens avsnitt:
Rysslands invasion av Thailand Rapporter
Ericsson Verkstad Intervju med MindArk!
Tack MindArk! http://www.mindark.com/
-
Man älskar ju årssammanfattningar – särskilt om ämnet är böcker, obviously. Så vi unnade oss att ägna hela avsnittet åt just detta.
Alltså: Vilka VAR de bästa böckerna vi läste 2022? Vi kan utlova mängder av otroliga titlar att lägga till i läslistan.
Vilka nya författare upptäckte vi under året, och vilka gamla favoriter återvände vi till? Vilka böcker hade vi för höga förväntningar på? Jamen ni fattar, vi går igenom allt det där man vill veta och lite till.
Som vanligt hoppar vi därmed också från den smalaste poesin till den bredaste autostradan, från serier till klassiker, från Sverige till Japan via Ryssland och franska rivieran OCH så vidare.Vad var det bästa du läste 2022? Berätta på @litterarispodcast för vi är nyfikna på riktigt.
-
Erdogan: Sverige ska inte förvänta sig Turkiets godkännande. Guldbaggegalan. Ny utredning: Inga tecken på explosion ombord på Estonia. Provokationer påverkar stämningen mellan Turkiet, Finland och Sverige. Guldbaggegalan. Våldsvågen i Stockholm. Fältarbetaren Hanna: Märker att det går ner i åldrarna Krig och presidentval i Ryssland. Kongressledamot i USA ljög om sitt CV.
Vart är man på väg med tågtrafiken? - Mostrar más