Washington D.C. Podcasts
-
6 januari 2021 stormade Trumpsupportrar den amerikanska kongressbyggnaden Kapitolium i Washington D.C. Bland dem fanns de högerextrema grupperna Proud Boys och Oath Keepers.
I slutet av 2022 släppte kongressutskottet som utrett Donald Trumps ansvar för den dödliga attacken sin rapport – och rekommenderar ett åtal mot ex-presidenten.
Kommer Donald Trump, som ställer upp i valet 2024, överleva även den här krisen? Hur tog sig högerextrema idéer in i det Republikanska partiet? Hur har svenska partier förhållit sig till Trump? Och hur ser framtiden ut i USA – en av världens största demokratier?
I årets första Studio Expo pratar vi, på dagen två år efter stormningen av Kapitolium, om attacken mot hjärtat av amerikansk demokrati, det rättsliga efterspelet och vilken roll den amerikanska extremhögern spelade.
Programledare: Erik Glaad
Gäst i studion: Morgan Finnsiö, reseracher och utbildare på Expo
Ansvarig utgivare: Daniel Poohl
---
Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare!
Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. -
Vår kvinna i Washington D.C.
Karin Olofsdotter är sedan 2017 Sveriges ambassadör i USA och hon både bor och verkar i House of Sweden som ligger vackert vid Potomac-floden i hjärtat av stadsdelen Georgetown i Washington D.C.
Vad tycker Karin om amerikanerna och amerikansk politik? Och vad är hennes uppgift nu när Sverige är på väg att gå med i NATO? Karin, som har familj och två barn, har haft flera posteringar runt om i världen och hon har bl.a. varit ambassadör i Ungern samt tjänstgjort vid ambassaden i Moskva, NATO-delegationen och EU-representationen i Bryssel.
Vi samtalar om livet som karriärdiplomat, skolor och familjeliv, Karins uppväxt hemma i Halland och så hennes relation till SWEA förstås.
Karins Twitterkonto: @SWEambUSA
Ambassaden i Washington D.C.s sociala mediekonton:
Twitter: https://twitter.com/SwedeninUSA
Facebook: https://www.facebook.com/swedeninusa
Instagram: https://www.instagram.com/swedeninusa
LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/swedeninusa
YouTube: https://www.youtube.com/swedeninusa
House of Sweden på Facebook: https://www.facebook.com/houseofsweden
SWEA Washington D.C.: https://washingtondc.swea.org/
SWEAs 40-årsjubileum i Washington: https://washingtondc.swea.org/swea-40-ar/
SWEA-poddens team i detta avsnitt:
Intervju: Anna Bril (SWEA Stockholm) och Anna Frick (SWEA Washington DC)
Redigering: Anna Bril (SWEA Stockholm)
Webbredaktör: Ann-Sofie Berg (SWEA Singapore)
-
Utanför kongressbyggnaden Kapitolium i Washington D.C. samlas tiotusentals människor för att storma byggnaden. Det är den 6 januari 2021 och det politiska läget i USA är minst sagt spänt. Det här är berättelsen om en av de mest häpnadsväckande ögonblicken i USA:s historia. Det är också historien om hur vanliga människor vill störta en politisk byggnad och om hur Donald Trumps presidentskap påverkar landet. Avsnittets fokus ligger på påverkan, medier och politiska strukturer.
-
Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Margret Atladottir och Kodjo Akolor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi går igenom det urstarka stödet, den tafatta kramen och statsminister Magdalena Anderssons kanske omedvetna pik mot Turkiets president Erdogan – allt skedde under presskonferensen i Washington D.C. i USA i går.
Sedan snackar vi apkoppor, den ovanliga men milda virussjukdomen som upptäckts på flera håll i Europa och som Folkhälsomyndigheten vill klassa som allmänfarlig sjukdom för att begränsa smittspridningen.
-
P3:s inofficiella Gift vid första ögonblicket-fanclub, dvs. Christopher Garplind och Emma Molin skapar rivig stämning när ämnet lögner för uppmärksamhet tas upp. Kan corona göra en icke-längtad comeback? Det reder Emma Frans ut med gänget! Trots Emmas trötta inställning mot galor kommer Michelle Hallström och pratar Met-galan. Olivia Runsala från P3 Nyheter snackar rappare i gängkriminalitet och SR:s korre Cecilia Khavar pratar om abortläckan i USA från Washington D.C.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin.
-
Försvarsalliansen Nato överlevde tyskarnas demokratisering, Sovjetunionens fall och president Donald Trumps öppna förakt genom att anpassa sig. Enda gången artikel fem utnyttjas, om att hjälpa en angripen medlem, var efter den 11 september 2001 när européerna symboliskt skickade övervakningsplan till USA.
Med grundandet av försvarsalliansen NATO, eller Atlantpakten, den 4 april 1949 stod det klart att USA lämnat sin isolationistiska hållning som präglat supermakten sedan grundandet. Ambitionerna med Nato var att ”keep the Russians out, the Germans down and the Americans in”. Men under sina 73 år har alliansen genomgått flera viktiga förändringar.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Non-resident Senior Fellow vid Atlantic Council i Washington D.C. Hon har skrivit boken NATO – Historien om en försvarsallians i förändring som i dagarna släppts i en ny uppdaterad upplag.
Redan i slutfasen av andra världskriget var det tydligt att världen var på väg mot en ny världsordning där de forna allierade Västmakterna och Sovjetunionen skulle hamna på var sin sida i det som blev Kalla kriget.
USA tog en ledande roll för den fria världen efter andra världskriget. Marshall-hjälpen skulle få det av krig förödda Europa på fötter igen och försvarsalliansen Nato skulle stå för säkerheten. Medlemmarna har förbundet sig att försvara varandra om något medlemsland blir angripna.
De första medlemmarna i Nato var USA och Kanada från Nordamerika och Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Norge och Island från Europa. Alla demokratier utom Portugal under diktatorn Salazar.
Från Sovjetunionen kom svaret 1955 då Warszawapakten bildades med medlemmarna Sovjetunionen: Tjeckoslovakien, Östtyskland, Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.
Européerna var rädda att Koreakriget 1950-53 skulle innebära att USA vände sig bort från Europa mot Asien. Men Washington upplevde att det kommunistiska hotet fanns överallt. Därför kom USA att storsatsa på Nato. Kort efter utbrottet av Koreakriget godkände kongressen ett paket på 4 miljarder dollar avsett att stärka försvaret av Västeuropa.
Alliansen utvidgades 1952 med Grekland och Turkiet. 1955 anslöt sig Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och 1982 Spanien. Frankrike, som ville föra en mer självständig utrikes- och försvarspolitik, lämnade 1966 den del av samarbetet som rör samordning och samträning av militära styrkor, men ingår fortfarande i den kollektiva försvarspakten.
Nato kom också att ifrågasätta när Storbritannien och Frankrike kom att intervenera i Egypten under Suezkrisen 1956 utan att ha konsulterat med USA ställdes sig Washington på Sovjetunionens sida och frontade sina nära engelska och franska allierade.
Den ryska aggressionen i Ukraina våren 2014 ledde till ännu ett nytt skede i Nato:s historia. Med det nygamla hotet från Ryssland återvände organisationen till den europeiska scenen, med Östersjön som strategiskt centrum.
Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.
Bild: Nato-poster från 1960. Wikipedia.
Musik: Cinematic Dramatic Adventure Hollywood Orchestra Strings March Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Stormningen av Kapitolium ägde rum den 6 januari 2021 i Washington D.C. i USA, när anhängare till den då sittande amerikanske presidenten Donald Trump stormade den amerikanska kongressbyggnaden. Vi pratar med Ginna Lindberg, SRs USA-kommentator, om utredningen som initierats av Demokraterna och syftar till att bringa klarhet i Donald Trumps eventuella kopplingar till stormningen och låter Ginna recapa det senaste året i amerikansk politik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: 59% amerikaner har inget förtroende för Kamala Harris som möjlig president; Bidens opinionsstöd nu på 50%, oberoende har övergett honom; Biden-Harris inkompetens öppnar för Trumps comeback; Den eviga vapenfrågan; Antalet CNN-tittare minskar; Woke-rörelsen skrämmer bort sportsponsorerna; Domstol i Kalifornien konstaterar att man får kalla en transgender för sitt biologiska kön; Kaoset i Minneapolis fortsätter; Asiat blir nedslagen av svart gärningsman; Michigans guvernör Gretchen Whitmer förlorar sina Corona-befogenheter; Debatten om kritisk rasteori börjar vända; Nasa ger Space X kontrakt för att nå Jupiters måne Europa; Biden lägger hårdare sanktioner mot Kuba; Afghansk tolk halshuggen för samarbete med USA; MSNBC:s Andrea Mitchell förvirrad om mordstatistik i Washington D.C.
-------
STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html -
Podden på plats i Washington D.C. Joe Biden och hans running mate Kamala Harris har utropats som segrare i USA:s presidentval 2020.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent, Kajsa Boglind, programledare P4 Världen, Fernando Arias, New York-korrespondent och Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot.
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Jari Hänninen
USApodden
[email protected]
