Episodit
-
Synen på jämlikhet skiljer vänster från höger i politiken. Men våra idéer om vad som är ojämlikhet, och varför det är fel, har också skiftat över tid.
I det här avsnittet diskuterar Anders Hansson, författare och översättare till flera böcker om jämlikhet, med Andreas Johansson Heinö om ett av idédebattens mest centrala begrepp.
-
På 1950-talet formulerade svenska vänsterintellektuella idén om “den tredje ståndpunkten”: Sverige skulle inte ta ställning mellan Väst och Öst i det kalla kriget. Istället skulle vi vara en moralisk stormakt, ett föredöme för andra länder.
Kalla kriget är slut sedan länge men den svenska självbilden består, om än på nya områden. Hur ska vi förstå de återkommande svängningarna mellan å ena sidan moralisk chauvinism och å andra sidan idealisering av allt främmande? Och vilka konsekvenser har det fått i termer av underskattning av hur andra länder och kulturer fungerar.
Veckans podd är en liveinspelning från vår ideologifrukost den 21 mars. Medverkande:
Christian Abrahamsson, fil.dr i kulturgeografi och kulturskribent, Katarina Barrling, docent i statskunskap vid Uppsala universitet och Håkan Lindgren, frilansande kulturskribent bl.a för Svenska Dagbladet, Axess och Fokus.
Moderator: Andreas Johansson Heinö
-
Puuttuva jakso?
-
Allt färre kallar sig liberaler. I en färsk undersökning har andelen gått från 31 till 26 procent på bara ett år. Är det en kris för liberalismen eller bara en fråga om etiketter? Och vad behöver liberalismen göra för att bli populär igen?
Samtalet leds av Amanda Broberg, som pratar med Caspian Rehbinder och Svend Dahl.
-
Vilken roll spelar erfarenheter, känslor och karaktärsdrag i den politiska filosofin? Gina Gustavsson, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, är aktuell med boken Det öppna sinnelaget - och dess fiender (Fri Tanke) och diskuterar tillsammans med Andreas Johansson Heinö kring spänningen mellan liberalism som politisk ideologi och ett liberalt sinnelag, som Gustavsson härleder till bland andra Isaiah Berlin.
-
»Otrygga jobb«, säger vänstern. »Ovärdiga jobb«, svarar den konservativa högern.
Gigekonomin väcker starka känslor. Trots kritiken växer sektorn. Har vi skäl att oroa oss? Eller är gigjobbens framväxt tvärtom en naturlig och eftersträvansvärd utveckling av arbetsmarknaden? Och hur kan i så fall politiken utformas för att värna gigjobbarna och till fullo utnyttja den nya teknikens potential?
Veckans podd är ett samtal om gigekonomins framtid med Andreas Bergh och Joakim Wernberg från ett boksamtal i Göteborg den 28e februari. Tillsammans har skrivit Till gigekonomins försvar där de bemöter de vanligaste argumenten mot gigjobben. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.
-
Vilken plats har det gemensamt ägda i en marknadsekonomi? Bibliotek, lekparker, simhallar - gemensam finansiering motiveras ofta med argumentet att alla ska ha råd men vilka begränsningar av marknaden kan motiveras utifrån liberala principer om individuell frihet? Och kommer marknaden någonsin kunna återskapa det småskaliga näringsliv som gick förlorat under 1900-talets långvariga socialdemokratiska dominans?
I senaste Ideologipodden sänder vi ett samtal från vår ideologifrukost den 21 februari där Håkan Boström, ledarskribent på Göteborgs-Posten, Linnea Dubois, ordförande FMSF och skribent samt Hanna Déak, ledarskribent och debattör medverkade.
Programledare: Andreas Johansson Heinö
-
Hur blev Sölvesborgs SD:s skyltfönster? Varför blev Karlskrona Telecom-city? Och vad är det egentligen som försiggår i Blekinge?
I veckans avsnitt avhandlar vi södra Sveriges Norrland. Det handlar om flyktiga framgångssagor, sossar och nazister, kroppkakor och dåliga kommunikationer.
Med oss har vi tre gäster som själv har en stark relation till landskapet - Fredrik Segerfeldt, PM Nilsson och Mattias Svensson. Programledare är Amanda Broberg.
-
Från att språktest ansågs som främlingsfientligt till politisk enighet om högre krav på medborgarskap. Vad har egentligen hänt? Och vilket syfte kan medborgarskap fylla i en liberal demokrati?
I veckans avsnitt diskuteras helomvändningen som skett i synen på svenskt medborgarskap. Är medborgarskap ett uttryck för samhällskontraktet eller rentav ett djupare kulturellt band med nationen?
Medverkar gör Amanda Broberg, Andreas Johansson Heinö och Caspian Rehbinder
-
Centerpartiet har valt Muharrem Demirok till ny partiledare. Ett oväntat val, säger vissa. Hur svårt blir det att mäta sig med Annie Lööf? Vad säger detta om var Centerpartiet befinner sig ideologiskt? Och vad blir Lööfs eftermäle nu när hon lämnar?
Veckans avsnitt handlar om Centerpartiet och deras ideologiska resa bakåt i tiden - och framöver.
Medverkar gör Amanda Broberg, Andreas Johansson Heinö och Caspian Rehbinder.
-
Vart är regeringen på väg? Är Tidöavtalet konservativt, liberalt, radikalt eller nånting helt annat?
Medverkande: Lena Andersson, Joel Halldorf, Arvid Åhlund. Programledare: Anderas Johansson Heinö
-
Fria marknader sägs stå i konflikt med ett pluralistiskt kulturliv. Men den som sa det hade inte hört om Göteborg i mitten av 1800-talet. I veckans avsnitt pratat vi om Göteborgsliberalismen. Varför var den borgerliga offentligheten så stark i 1800-talets Göteborg? Hur fick liberala idéer fäste där? Och vad kan dagens liberaler lära av 1800-talets radikala frihetsförespråkare. Det handlar om tillgängliggörandet av litteraturen, den fria pressens framväxt och renässansmannen Viktor Rydberg. Bland annat.
Gäster är Henrik Dalgard, skribent i Timbros nätmagasin Smedjan, och Eric Luth, kulturredaktör för tidskriften Libera Debatt. Programledare är Amanda Broberg. -
I veckans avsnitt gästas vi av Albin Zettervall, ny programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro, och Lovisa Lanryd, ny projektledare för ekonomiska frågor. Vad är egentligen en tankesmedjas roll? Hur är man liberal i ständig opposition? Och hur försvarar man marknadsekonomi i en tid där allt fler hemfaller åt slentrianmässiga vänsterargument mot marknaden?
Det handlar om Tidöavtalet, budgeten och ett marknadsliberalt försvar för migration. Programledare är Amanda Broberg. -
Det har gått två år sen Kapitolium stormades. Allt färre människor lever i fullvärdiga demokratier. Och i den svenska debatten låter det ofta om det största hotet heter Sverigedemokraterna. Men är de största demokrati hoten verkligen högernationalister? Vad är det att “bli som Polen och Ungern”? Och hur mår egentligen partierna? Årets första avsnitt av Ideologipodden handlar det om all politisk främsta förutsättning: demokrati. Och om vi borde vara oroliga för dess framtid. Medverkar gör Andreas Johansson Heinö och Amanda Broberg.
-
2022 var året det blev krig i Europa, socialdemokratin svängde om Nato, kärnkraft och elpriser var på allas läppar och året högern vann valet. Trion från vår valspecial i form av Andreas Johansson Heinö, Caspian Rehbinder och Amanda Broberg summerar året som kom och gick - det bästa, det sämsta och det som chockade oss.
-
En ekonomisk kris står för tröskeln och i svensk politik finns återigen ett höger- och vänsterblock. På den politiska dagordningen har mångkultur och religion har bytts ut mot elbrist och bensinpriser. Betyder detta att kulturkriget är över?I veckans avsnitt pratar vi om kulturkrigets påstådda slut. Det handlar om 2010-talets woke-era och hur wokekulturen letat sig in i näringslivet, om märkesåren 1968 och 1989, kärnkraften som det nya kulturkriget och om frågor som rör identitet, kultur och tillhörighet någonsin får en politisk lösning. Medverkar gör Andreas Johansson Heinö och Amanda Broberg.
-
Är våra framtida makthavare nyliberaler eller nymoderater? Hemsöker renlärigt ideologiskt tänk den unga borgerligheten? Och vad vill man helst bli: kommunalråd eller ledarskribent?I veckans avsnitt gästas Ideologipodden av Douglas Thor, den nyvalda Muf-ordföranden som sa att han hellre skulle sticka en SOU i händerna på en ungmoderat, än en Timbro-bok. Vi har också med oss Linnea Dubois, ordförande för den ständiga ideologiska oppositionen - Fria moderata studentförbundet. Det handlar om den svåra kampen mellan ideologi och pragmatism, nittiotalets avpolitisering, åren med nya moderaterna och om man ska grubbla mindre över vad några gamla döda överklassgubbar sa. Programledare är Amanda Broberg.
-
Ideologipodden blickar tillbaka på 2022 års bokutgivning och bjuder på julklappstips. Med Amanda Broberg och Anderas Johansson Heinö.
-
Edmund Burke kallas konservatismens fader. Hans Reflektioner om den franska revolutionen är ett återkommande referensverk för konservativa tänkare. Tolkningen av konservatismen som revolutionskritisk är ett grundackord i vår förståelse av ideologin.
Samtidigt var Burke en varm anhängare av frihandel, medlem i ett liberalt parti framför Tories - och brevvän med liberalen Adam Smith. Hur konservativ var han egentligen? På vilket sätt formades han av sin samtid? Och hur svårlästa är egentligen hans alster?
I veckans avsnitt avhandlar vi Edmund Burke och hans nyckelverk, som tillsammans med en nyöversatt essä lanseras som nytugåva i Timbro förlags klassikerserie. Gäster är Catarina Kärkkäinen, redaktör för denna nyutgåva och ansvrig för borgerlig idéutveckling på Timbro, och Björn Hasselgren, senior fellow på Timbro. Programledare är Amanda Broberg.
-
Meritokrati nämns återkommande som någon eftersträvansvärt. Vi gick från en aristokratisk och ojämlik samhällsordning, till en där meriter och ansträngning började löna sig. Men är det så enkelt? I veckans avsnitt pratar vi om meritokrati - och kritiken mot den. Lever vi fortfarande i en aristokrati? Får dagens ordning bara våra eliter att känna att de förtjänat sina platser ännu mer? Och varför verkar antagningen till Ivy Leugue-universiteten bygga på annat än rena meriter?Det handlar om Adrian Wooldridges senaste bok Meritokrati: Idén som förändrade världen, varför begreppet myntades i samband med en dystopi från femtiotalet, om det verkligen är nödvändigt med eliter och om meritokrati är synonymt som social rörlighet.Gästerna är järngänget från valspecialen, Caspian Rehbinder och Andreas Johansson Heinö. Programledare är Amanda Broberg. #ideologipodden #timbro #timbroforlag
-
Proggmusiken slår igenom i början av 1970-talet - och bidrar med ny samhällskritik från en generation ungdomar med ett alternativt synsätt. I efterhand anklagas den för att ha varit för doktrinär och politisk.
Men vad var egentligen proggrörelsen? Satte den politiken framför musiken? Vad skiljer den från punken? Och varför lyckades proggen så träffsäkert kritisera mönstersamhället och samförståndet att till och med liberaler skrålar med än i dag?
I veckans avsnitt avhandlas ett stycke svensk musikhistoria - och hur den kommit att representera sin politiska och kulturella samtid. Gäster är Per Gudmundsson, journalist och skribent i Svenska Dagbladet, och Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. Programledare är Amanda Broberg.
- Näytä enemmän
