Episodit

  • Livet på 2020-talet är sprängfyllt av val, bara att köpa bröd i matbutiken erbjuder en uppsjö av alternativ. Men det finns en sak vi inte kan välja, och det är vår kropp. Kropp & Själ den veckan är en tillbakablick över några reportage vi sänt under det gångna året som handlar just om vår relation till den egna kroppen.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och Alice LööfProducent är Alice Lööf.Programmet är förinspelat.

  • För 20 år sedan skrattades det åt folk som pratade om ett evigt liv i dag börjar det mer och mer ses som en möjlighet. Om man optimerar, mäter och anpassar så verkar man kunna pusha fram dödsdagen med flera år. Men hur gammal vill du egentligen bli?

    Peter Ottsjö har ett svar på den frågan 123 år. Men egentligen skulle han vilja bli så gammal som möjligt, anledningen till att han svarar 123 år är att det dokumenterat äldsta människan som levt blev 122 år. Det skulle vara roligt att slå det rekordet, säger han. Och fortsätter: Det andra skälet är att det skulle bli jämnt och fint, för jag fyller 123, år 2100, så det känns rätt passande. Äldreforskaren Ingmar Skoog vill även han bli så gammal som det går. Han säger att vi är dåliga på att föreställa oss hur vi kommer känna och må när vi når en viss ålder. Om jag föreställde mig att jag skulle ha den konditionen jag har nu när jag är 68 år gammal när jag var 20, så skulle jag nog tänkt att jag inte skulle vilja leva nu, säger han. Gäster i programmet: Ingmar Skoog, professor och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.

  • Puuttuva jakso?

    Paina tästä ja päivitä feedi.

  • Förväntar man sig att något ska göra ont, kan det göra ännu ondare. Tror man att man ska få biverkningar av en viss medicin, är det mer sannolikt att man får det. Är det vi som lurar oss själva? Nja, det är snarare kraften i placeboeffekten.

    Hjärnan är en slags maskin som hela tiden försöker förstå sin omvärld, säger hjärnforskaren Predrag Petrovic. Det är inte lätt för våra hjärnor att förstå all information som vi matas med hela tiden, och för att förstå omvärlden på bästa sätt är det optimalt om man vet hur omvärlden såg ut sekunden innan och sekunden efter. Hjärnan skapar förväntan på olika vis, och det behöver inte ske medvetet. Till exempel om du tittar på en blå fåtölj och sedan tittar bort, så förväntar du dig när du tittar på fåtöljen igen att den ska vara blå, förklarar Predrag Petrovic. Det finns en rad områden där man testat placeboeffekten och sett hur kraftfull den kan vara läkemedel, biverkningar från läkemedel och till och med kirurgi. Men placebo funkar inte på alla åkommor. Jag brukar säga att gränsen går vid sjukdomar som inte står under kontroll av det centrala nervsystemet, säger Karin Jensen, forskare som är aktuell med boken Hoppets anatomi. Till exempel regleras inte benbrott av hjärnans processer, inte heller cancer. Och därför finns minimal chans att de ska påverkas. Däremot kan det ha effekt när det handlar om smärta och psykisk sjukdom. Det tycker jag är viktigt att förstå, för det tar död på oron att placebo skulle vara något mystiskt, säger hon. Gäster i programmet är Karin Jensen, smärt- och placeboforskare vid Karolinska Institutet, aktuell med boken Hoppets anatomi, Predrag Petrovic, hjärnforskare vid Karolinska institutet och Suzanne Gieser, leg. psykoterapeut och doktor i idé- och lärdomshistoria. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

  • Hämnden har funnits med människan i alla tider och är en grundpelare i många berättelser. Den finns också i vår vardag, både som realitet och i våra fantasier. Hur kommer det sig att vissa personer agerar på sin hämndlystnad och andra inte?

    Planerar du hämnd gräv två gravar är ett ordspråk som förklarar hur destruktiv hämden är. Hämnd tenderar att förgöra den som hämnas och den som blir offer för hämnden. Suzanne Kaplan är psykolog och skrivit boken Hämnd eller uppgörelse. Vissa har lättare att ta till hämnd eller fantisera om det. Dels kan man bära på en sårbarhet från tidigare i livet, att man blivit nedtryckt av föräldrar eller mobbad i skolan. Man bär på en revanschlystnad och då är man beredd att trycka till den som kränkt en på något sätt, säger hon.Hon säger att kärnan i att vi så lätt dras till hämndfantasier är att vi är väldigt känsliga för att inte känna oss i balans med oss själva. Vi reagerar lätt på småsaker utan att tänka. Det kan vara på jobbet och i relationer. Hämnden må vara ljuv i stunden men i det långa loppet löser den ingenting. Det är en kortvarig tillfredställelse, inget permanent som gör att man mår bättre. Det finns den klassiska idén: När man väl hämnas finns det dåliga kvar. Hämnden är inte lösningen på det ursprungliga problemet, säger filosofen Karim Jebari. Han nämner också vikten av att förstå skillnaden mellan straff och hämnd. Det är en viktigt filosofisk poäng. Hämnd är alltid personlig, medan ett straff är opersonligt. I ett rättsystem finns ingen personlig relation mellan domaren och den straffade, säger han. Gäster i programmet: Karim Jebari, filosof, Suzanne Kaplan, psykolog och Amir Rostami, kriminolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Det rinner utmed ryggen, kladdar ner mobilen och formar LP-skivor under armarna - den varma årstiden är också fylld av svett. Den kroppsliga funktionen som varit avgörande för människan överlevnad, men som i dagens samhälle kan innebära ett stort lidande.

    Jag försökte alltid backa och säga att jag inte gillar att kramas. Och det tror ju många på, att jag inte gillar närhet. Så jag fick köra på det, säger Metha som lider av överdriven svettning, så kallad hyperhidros. Hon är ordförande för patientföreningen för hyperhidros och pratar gärna om skammen många känner för sin egen svett. Man ska inte skämmas. Jag har förstått att det psykiska måendet är katastrof hos väldigt många på grund av att de svettas så mycket. Också hört historier om att folk inte vill gå ut på somrarna, de tycker att värme överhuvudtaget är fruktansvärt. Det blir ju som ett handikapp, säger hon. Gäster i programmet: Alexander Shayesteh, överläkare och biträdande lektor inom dermatologi på Umeå universitet, Niklas Dahl, överläkare och professor i klinisk genetik vid Uppsala universitet och Johan Lundström, luktforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf & Ninos Chamoun.

  • När det känns som om marken skakar under fötterna och hela ens värld känns överväldigande och stor är det lätt att en känsla av otrygghet smyger sig på. Men vad kan man göra för att lugna sitt oroliga inre? Vad gör du?

    Jönssonligan och havregrynsgröt, Ringer en vän, Kollar på rederiet och påtar bland mina växter. När vi frågade våra följare på Instagram vad de gör för att känna sig trygga fick vi väldigt många svar. Trygghet är en baskänsla, ett av våra basala behov vi har för att kunna må bra. Inom arbetslivet så pratar man ofta om comfort-zones eller bekvämlighetszoner på svenska. Då ofta i termer om att man ska lämna den, men hur gör man egentligen för att hitta den? Var känner du dig trygg? Med vilka? Med vilka aktiviteter? Vad känns som återhämtning? Efter vilka aktiviteter känner du att du får energi? Vad tar energi?, säger psykologen Oskar Henriksson, och fortsätter: Jag misstänker att trygga aktiviteter och platser är sådana som återkommande varit positiva för en person utan ambivalens. En välbekant serie som Vänner är alltid trevlig. Men en ny tv-serie vet jag inte något om, den kanske har massa jobbiga dippar? Gäster i programmet: Oskar Henriksson, psykolog, Katarina Blom, psykolog och Richard Tellström, måltidsforskare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

  • Ny teknik med gentestning har lett till etiska frågor. Vill man veta om man kommer utveckla en sjukdom eller inte? Detta dilemma berör bland annat den ärftliga sjukdomen Huntingtons.

    Någon som stått inför just den här frågan är Roland Brynjestål. Huntingtons sjukdom har funnits i hans släkt länge hans pappa dog i det, hans farmor också. I dag tror man även att hans gammelfarmor hade sjukdomen. Det var ju på 40-50-talet när man inte visste var det var. Så när hon var i fas fyra, som man kallar det, så gömde de mer eller mindre undan henne i någon gammal lada typ. Det låter ju sjukt, säger han.Huntingtons sjukdom är speciell på det sättet att det är en monogenetisk sjukdom. Om man har huntingtongenen så är risken 50 % att den förs vidare till ens barn.Roland har levt hela sitt liv med tron om att han kommer att utveckla sjukdomen. Först ville han inte testa sig. Men när han väl bestämde sig för att ändå göra det kom beskedet som en chock. Det var negativt. Det var en väldigt konstig tom känsla. Mest tror jag att det var för att man levt så länge och sett anhöriga få sjukdomen, varför ska inte jag få den nu då? Det var väldigt jobbigt, också när alla runt omkring var så jublande glada, säger han.Gäster i programmet: Åsa Petersén, professor och överläkare i psykiatri vid Lunds universitet, Edvard Smith, professor i molekylär genetik vid Karolinska institutet och Martin Paucar, läkare och specialist i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

  • Vi människor vill gärna kunna förklara varför saker är som de är hur våra kroppar fungerar och vad forskningen kommit fram till genom att undersöka världen. Men det finns fortfarande mycket som som vi inte kan förklara. Hur kan vi göra för att förhålla oss till det vi inte känner till?

    Kropp & Själ är på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som i år har temat Det okända. Ett exempel på en mystisk, okänd sak som vi inte vet allt om än, är vårt medvetande. Det svåraste med medvetandet är hur vi ska få ihop det med vår materialistiska världsbild, menar filosofen Alva Stråge.Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, medverkar också i diskussionen. Jag tror inte att vi alltid ska tro på vad vi ser och upplever, säger han.Gäster i programmet: Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Alva Stråge, doktor i filosofi, Adrian Parker, professor i psykologi, Camilla Brudin Borg, lärare och forskare i litteraturvetenskap och Elias Mellander, lärare och forskare vid Handelshögskolan.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent är Alice Lööf.Programmet är förinspelat.

  • Att sörja en person som är här, men ändå borta. I våra grannländer Danmark och Norge säger man ventesorg om den känsla man som anhörig kan känna för en person som är obotligt sjuk, som psykiskt har försvunnit eller som är uppslukad av ett mångårigt beroende.

    Man skulle kunna ställa sig frågande till varför vi behöver ord att klä in alla tillstånd i. Men enligt filosofen Jonna Bornemark är det helt grundläggande. Det är viktigt att veta att världen är större än våra ord. Det finns alltid känslor som blivit underverbaliserad, säger hon.Psykologen Christina Fischler är inne på samma spår. Om man kan få en inramning på det som händer kan vi förhålla oss till det. Många patienter kommer till terapin med en stor resväska fylld med osorterad tvätt, och varje sak man tar upp och granskar kan man lägga i en viss hög och ju mer man kan lägga samman och säga det här hör ihop med det här, så det som känts obegripligt kan då brytas ner till mindre pusselbitar och bilda en helhet som man kan förstå, förklarar hon.En som känner igen sig i ordet väntesorg är Anna Pella. Hon skriver just nu en bok med det namnet som handlar om hennes dotter Agnes som föddes med en hjärnskada läkarna inte trodde hon skulle överleva.I dag är hon 18 år gammal, men familjen lever fortfarande med vetskapen om att hon inte kommer att leva så länge. Det har varit såhär från start, vi har aldrig haft det på något annat sätt med henne. Minsta förkylning kan bli livshotande. Varje morgon när vi går upp så vet vi inte hur det är, hennes andning blir sämre för varje dag som går.Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof, Christina Fischler, psykolog, Allan Linnér, psykolog och Anna Pella, journalist, författare och förälder till Agnes.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

  • Diarré, förstoppning, smärtor och gaser att ständigt ha problem med magen tär på personer med IBS, magsjukdomen som drabbar 10-15 procent av befolkningen, men som ingen vet vad den beror på.

    Jag behöver alltid veta var närmsta toa finns, och i vissa sammanhang som man är i så finns det ingen, säger Emelie Lundros som har diagnosen IBS-D, alltså IBS med diarrésymtom.Hon fick sin diagnos 2005, men det skulle dröja 15 år innan hon, genom att träffa en dietist, hittade en metod som hjälpte henne FODMAP-behandling. Men kosten är bara en del av det. Så stresshantering, sömn och vilken typ av träning du gör, allt sånt spelar också roll, säger hon.Kosten är en viktig komponent i att hitta en hållbar behandlingsform för personer med IBS. Länge har man pratat om den så kallade FODMAP-dieten,som går ut på att utesluta fermenterbara kolhydrater. Men nu har en forskningsgrupp vid Chalmers tekniska högskola genomfört en studie där resultaten pekar åt ett annat håll. Vi antog att personerna med IBS som deltog i studien skulle få olika typer av magproblem när vi provocerade dem med FODMAPS och gluten, men det blev inte så, säger Elise Nordin, som ligger bakom studien.Gäster i programmet: Greger Lindberg, överläkare och professor vid Karolinska institutet, Lisa Falk, leg. psykolog, Elise Nordin, doktorand vid avdelningen för livsmedelsstudier på Chalmers och Stine Störsrud, överdietist och medicinedoktor.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Har man en skyldighet att plugga till läkare om man är bra på naturvetenskap eller blir musiker för att man har absolut gehör? När OS-guldmedaljören i skridsko Nils van det Poel berättade att han väljer att lägga av med idrotten i karriärens absoluta peak var det många som blev förvånade. Har vi en plikt att göra det som vi är bra på?

    Personligen sympatiserar jag med den uppfattningen. Man ska ta tillvara på de talanger man har, säger Charlotta Weigelt, professor i filosofi. Talanger är gåvor som inte ska slösas bort, fortsätter hon. Är man priviligerad ska man göra sitt bästa.Psykologen Sofia Viotti håller dock inte med. Hon tycker att problemet i att när man satsar på det man är bra på så kan man tappa förmågan för återhämtning i det. Det måste man vara medveten om. Sedan är det inte alltid så att det man är duktig på är speciellt roligt, säger hon och fortsätter: Jag tänker att att vi nästan lurar in folk, i t.ex. gymnasieskolor, där man får välja exakt den inriktning man vill gå. Många är väldigt talangfulla inom kreativa saker, men det finns ju inte så många jobb inom det.Gäster i programmet: Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Sofia Viotti, psykolog och Göran Kenttä, idrottspsykolog vid GIH.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag?

    En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk. Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas. Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter: Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Med stormfart dundrar ljuset in över vårt vinterbleka land. För vissa är denna årstid efterlängtad och man fylls med energi, för andra är den fylld med fasa och nysningar. Vad gör våren med dig?

    Vi vet att ljuset har en nästan omedelbart uppiggande effekt. Men det kan också ställa till det för oss, berättar Arne Lowden, sömn och stressforskare. Han menar att de snabba ljusförändringarna gör att kroppens rytm kommer i olag och att vi kan få oregelbundna sömnvanor.Våren kommer med ljuset men är också slutet på en lång mörkerperiod. Den kan föra med sig en extra känslighet som påverkar vårt nervsystem. Det kan handla om allergier, trötthet och till och med depression. Samtidigt är det en ny årstid som är positiv där vi letar vårtecken var vi än befinner oss. Gäster i programmet: Helena Backlund Wasling, forskare i neurovetenskap vid Sahlgrenska akademien, Arne Lowden, ljus- och sömnforskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet, Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet .Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt.

  • Oavsett om man hatar eller älskar skräck så verkar man inte komma undan den. Vad handlar människans fascination för skräck om och kan det finnas något läkande med att bli livrädd?

    Skräckgenren handlar om att få utlopp för känslor. Att kunna experimentera och komma närmare livet, och i yttersta fall att komma närmare döden, säger författaren och dramatikern Sara Elfmark Berggren. Det sägs att man kan dela in mänskligheten i två typer de som älskar skräck, och de som hatar skräck. Men är det verkligen så enkelt? Det går inte att säga varför vissa gillar eller ogillar skräck, menar psykiatrikern Predrag Petrovic. Enligt honom kan det bero på att vissa personer får en större aktivering av belöningssystemet när de upplever skräck. Men miljön kan också vara avgörande för huruvida man lockas av skräck som underhållning. Enligt Bo Eriksson, historiker, så handlar inte skräck bara om rädsla. Det är också underhållning och en genre skräcken hör till vår historia och kulturhistoria och har funnits lika länge som människor har lämnat konstnärliga spår efter sig.Gäster i programmet: Predrag Petrovic, överläkare i psykiatri och forskare i kognitiv neurovetenskap, KI, Sara Bergmark Elfgren, författare och dramatiker aktuell med spänningsromanen Grim, Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms Universitet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

  • Porr, vibratorer och dildos hur intressant är en snabbis eller missionären när det finns så mycket annat att stimulera sig med? Samtidigt visar studier att vi sexdebuterar senare och att unga vuxna har allt mindre sex.

    Suzanne Larsdotter, sexolog, berättar om att hon hjälper par som har slutat ha sex. Vår tidsanda har höga ideal för prestationer, och då även för sex. Vi borde istället fråga oss hur mycket sex måste vi ha? Kanske har vi mer kvalitativt sex?, säger hon.Men att ha blivit utkonkurrerad i sovrummet behöver inte alltid innebära ett problem säger Kalle Norwald, sexolog. Det är ett problem om det uppstår ett lidande. Annars behöver man inte göra det till ett problem, menar han.Men sovrummet är sedan gammalt förknippat med intimitet och närhet. Så vad händer när vi förflyttar denna intimitet någon annanstans?Jag tänker på hur mycket av det sexuella intima samlivet som placeras utanför den primära relationen, säger teologen Emma Audas. Hon tror att många i vårt samhälle idag inte kan svara på frågan varför sex skulle vara exklusivt när nästan ingenting annat ska vara det.Gäster i programmet: Suzann Larsdotter, sexolog. Emma Audas, teolog och har skrivit avhandlingen Det heliga äktenskapet, Kalle Norwald, sexolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

  • Högt blodtryck, hypertoni, är den sjukdom som bidrar till mest förlorade år av ett liv, i världen, säger Jonas Spaak, docent i kardiologi. Detta trots att sjukdomen är känd och går att behandla.

    Det finns egentligen bara ett sätt att ta redan på om du har högt blodtryck eller inte. Du måste ta ett test. Du kan nämligen gå med ett livshotande tillstånd utan att känna till det då symptomen inte behöver vara särskilt allvarliga. Det kan handla om dimsyn, lätt illamående och annat mer eller mindre vardagligt. Jonas Spaak: Eftersom personen ibland inte har några symptom och inte känner sig sjuk kan det vara svårt att få de till att ta tester. Och nästa problem är att få de till att genomgå behandling. Mikael Elam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ser högt blodtryck som ett stort program som växer lavinartat: Enligt WHO så är hjärtkärlsjukdom vår viktigaste sjukdomsgrupp och just högt blodtryck har utsetts till världens mest sjukdomsalstrande sjukdom.Gäster i programmet: Jonas Spaak, docent i kardiologi vid Danderyds sjukhus. Mattias Carlström, professor i kardiorenal fysiologi vid Karolinska institutet.Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.Medverkande: Ebba Malmqvist, forskare vid Lunds Universitet, Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi, Daniel Wihlborg, psykolog.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

  • En explosion så skulle vissa beskriva ökningen av adhd-diagnoser de senaste åren. Men att bli diagnosticerad med en neuropsykiatrisk funktionsvariation (NPF) kan vara laddat.

    För samtidigt som det kan innebära begränsningar för den enskilda individen, så kan det medföra en rad rättigheter som man inte har tillgång till utan en diagnos. För individen är diagnosen viktig som en förklaringsmodell för att förstå sig själv, säger Lotta Borg Skoglund, forskare och överläkare i psykiatri. Hon tror att vi om 20 år inte längre kommer att ha några diagnoser eller att vi har många fler, men att de har undergrupper. Hon fortsätter och säger: Vi får så många diagnoser som vi förtjänar. Men ökningen av NPF är inget nytt, utan har varit konstant sedan diagnoserna kom på 90-talet, menar Björn Hejlskov, författare och psykolog. I och med den förändrade skolan så fick allt fler elever problem med att uppnå kraven. Kraven på att elever ska ansvara för sin egen inlärning ökade och de som inte klarade det fick adhd-diagnoser. Men elevernas svårigheter har dock inte ändrats, utan det ökade antalet diagnoser är ett resultat av en ändrad skola, säger han. Samtidigt som det talas om en överdiagnosticering, så hamnar många mellan stolarna. Det finns grupper som snarare underdiagnosticeras, och bland de hittar vi ofta flickor och kvinnor. Kulturjournalisten Clara Törnvall, författare till boken Autisterna kvinnor på spektrat, tillhör de som fått diagnosen autism i vuxen ålder och för henne har det varit avgörande i att kunna förstå sig själv. Gäster i programmet: Clara Törnvall, kulturjournalist och författare. Bo Hejlskov, författare och psykolog. Lotta Borg Skoglund, forskare, författare och överläkare i psykiatri.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.

  • Hör om lyssnarnas tankar kring invasionen av Ukraina och om psykologernas tips för att må bättre.

    I torsdags vaknade vi till ett krig i Europa och och allt som tidigare känts som sannolikheter blev plötsligt verklighet. Den världsordning som vi känner den är nu rubbad - igen.För vi trodde ju att det var över nu, undantagstillståndet som vi lärt oss att leva med under två års tid. Under den här tiden sattes livet delvis satts på paus, mycket ställdes in men framförallt så har vi inte kunnat ta något för givet utan vi har hela tiden haft med i beräkning att allt kan närsomhelst ändras om vi kan åka till jobbet, när vi kan fira vår födelsedag eller om vi överhuvudtaget kan träffas utan risk för att smitta någon eller själva bli sjuka? Men nu sitter vi där igen med dagliga rapporter om dödstal på nyheterna men nu handlar det om kriget istället.Men såväl då som nu så pågår ju det lilla livet, det som du kallar ditt liv. Barn föds, människor blir förälskade, skilsmässor går igenom och mjölken tar slut. Vi fylls av motstridiga känslor och och livet kan te sig nästan surrealistiskt när bubblande glädje och lycka trängs med ilska oro och maktlöshet alla de känslor som ett krig kan ge upphov till. Det uppstår ett slags känslovrål.I Kropp & Själ i P1 ska vi fånga upp just det här känslovrålet och vi vill höra ifrån dig som lyssnar. Vilka känslor har de senaste dagarna väckt hos dig? Hur påverkas du av kriget och all rapportering kring det? Och du som har erfarenheter av krig, vad väcker den stundande situationen i dig?Ring in till programmet i direktsändning för att prata om känslor i kriget : 08-215 216, eller skriv till oss på [email protected] Medverkande i programmet: Allan Linnér, fd Radiopsykologen.Reyhaneh Ahangaran, psykolog med fokus på barn och unga.Anna Bennich, psykolog.Anna Kåver, psykolog och författare till boken Oro att leva med tillvarons ovisshet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producenter är Shang Imam.Programmet sänds direkt.

  • Många som någon gång har blivit lurade känner igen känslan av skam som infinner sig efteråt och som kan göra det svårt att berätta för andra vad man varit med om. Att bli lurad och bedragen kan ge djupa sår som tar lång tid att läka.

    Investeringsbedrägerier, romansbedrägerier eller otrohet. Man kan känna sig dum för att man litade på någon som man, med facit i hand, borde aktat sig för. Ett råd som många experter ger för att man ska undvika att bli lurad är att om det låter för bra för att vara sant, så är det oftast det. Det säger även bedrägeriexperten Nina Jelver. Generellt måste man vara försiktig. I alla bedrägerier använder de stress som en faktor, att det är väldigt bråttom att man tackar ja till exempel. Det man måste göra då är att be att få ringa tillbaka och lägg på luren. Man måste försöka att inte vara godtrogen och att inte ta folk på orden, säger hon.Det är skillnad på att bli lurad av någon man inte känner och av någon man känner väl, menar Philip Bäckmo som är parterapeut. Ju närmre man är, desto större svek. Tänk att du levt med någon i 30 år och plötsligt får du reda på att hen haft en relation vid sidan av och levt ett dubbelliv I en situation när man blir bedragen och det kommer som en fullständig överraskning, kan det bli en form av chocktrauma som vi vet kan lämna PTSD-symptom, säger han.Gäster i programmet: Philip Bäckmo, leg. psykoterapeut, Nina Jelver, bedrägeriexpert på Svensk handel, Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet och Görel Kristina Näslund, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Stackars kroppen. Denna trotjänare som alltid ställer upp, men som får utstå så mycket kritik. Klämmas in i för tighta kläder, bli granskad med oförlåtande blick. Som inte får åldras och som ständigt ska optimeras och putsas. Bli lite snyggare, enligt samhällets omöjliga ideal. Det är dags att sluta fred och bli vän med våra kroppar.

    En uppmuntrande tanke i pratet om kroppshat är att det verkar som att den egna kroppsuppfattningen blir bättre med åldern. Det visar en studie från The University of Queensland.Samtidigt är mer än hälften av alla människor missnöjda hela livet.Men hur ska man då göra för att nå acceptans? Överviktsforskaren Erik Hemmingsson säger att det varken finns någon universallösning som passar alla, eller att det är lätt, men att det går. Att strunta i normerna kräver mycket styrka och trygghet. Man kan ta hjälp av sina vänner eller familj som kan spegla en och säga att det du håller på med inte är bra. Det kan hjälpa. Men att jaga samhällsidealen är helt befängt, och det viktigaste att komma ihåg är: Det är inget fel på din kropp, säger han.Gäster i programmet: Monika Björn, träningsexpert, Åsa Kalmér, debutförfattare till boken Naket, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan och Fiona Barlow, forskare på The University of Queensland.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.