Episodit

  • Lollo föddes med bara ett ben. Ingen visste varför. När hon var sex månader fick hon sin första benprotes. Problemet var bara att hon gick bättre utan och med protesen kunde hon inte leka vilda lekar.

    Att laga ett barn" är en berättelse om vuxnas forskar-iver, om att operera bort fötter för att passa i v-jeans och om ett barn som slutligen säger ifrån. Själv trodde jag att enbenthet var ungefär som fräknar, somliga har det, andra inte, säger Lollo Collmar. När jag föddes skulle människan snart ta sina första steg på månen. Allt verkade möjligt. Handikappade barn skulle inte längre gömmas undan på institutioner. Vi skulle ut i samhället. Men för att kunna röra oss i samhället behövde vi bli som andra.På Eugeniahemmet i Stockholm tränades Lollo Collmar och de andra barnen. Vi gömde oss för att slippa träningen. Vi var ju små, så vi fick plats nästan var som helst. De vuxna ville hjälpa oss att bli som de var. Men vi tyckte vi var bra som vi var. I alla fall i början, berättar Lollo Collmar.Reporter: Lollo CollmarProducent: Ylva LindgrenProgrammet gjordes 2011.

  • Innanför murarna på specialskolan Tomteboda lever barnen med synnedsättning i en sluten värld. Monicka och de andra vittnar om tvång och bestraffningar och en barndom som gick förlorad.

    Det är 1971 när Monicka för första gången kliver in genom de tunga portarna till Tomtebodaskolan. Hon är sju år och har skickats över hundra mil hemifrån för att få en anpassad utbildning. Här ska hon bo och gå i skolan tillsammans med andra barn från hela Sverige som också har en synnedsättning.Snart har Monicka, Ann, Frank och de andra barnen hela sina liv på skolan, ett inrutat liv fyllt av rutiner och hierarkier som barnen måste anpassa sig till. Det gäller att inte sticka ut och att inte bli favoriserad. Det är ett samhälle i samhället där eleverna sällan har kontakt med barn från världen utanför.Reporter: Anna Bergholtz och Caroline Gollungberg Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Elvira BjörnfotProgrammet är gjort 2019.

  • Puuttuva jakso?

    Paina tästä ja päivitä feedi.

  • Fyra hemlösa kvinnor får tillfälligt tak över huvudet. Malin som är 21 år och går på heroin, Anita som nyss vräkts med sin son från lägenheten och överlevarna Agneta och Jelena som sover på gatan.

    I Stockholms stad lever 2439 personer i hemlöshet enligt siffror från förra året. Kartläggningen görs vartannat år och sen den senaste räkningen har andelen kvinnor utan bostad ökat något. En tredjedel av dom hemlösa är kvinnor och många lever i extrem utsatthet.I en P1 Dokumentär av Bengt Bok följer vi fyra av kvinnornas kamp för att överleva dagen. Alla fyra rör sig runt en och samma plats där dom hittat tillfälligt tak över huvudet, Stadsmissionens härbärge Bostället.Reporter: Bengt BokProducent: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren Slutmix: Nima ShamsEn P1 Dokumentär från 2019.

  • Den 30 augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell Gustafsson. Polisen står handfallen. Inte ett spår finns efter Kjell. Först två år senare får gåtan sin lösning.

    I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius.Producent Robert Barkman.Sigrid Edsenius är reporter på P4 Kalmar, Sveriges Radio. Hon har tidigare gjort P4 dokumentärerna Mormor tyckte Hitler var tjusig, Pingstpastor Åke Green dömd till framgång och den prisbelönade Högsby ett år efter mordet (Ikaros 2006).

  • Tomas ser kompisen falla utför ett trettio meter högt stup från ett fjäll i Norge. Några sekunder senare följer Tomas själv efter. Han hinner tänka: Jag tar den på rygg.

    2170 meter över havet, överraskas de av vind och snöbyar. Då bestämmer de sig för att vända om och köra ned samma väg som de kom upp. Genom snödrevet ser de inte kanten av stupet i närheten. Trettio meter under dem väntar en snötäckt glaciär.För den norska fjällräddningsgruppen blir räddningsaktionen den mest komplicerade på flera år. I timmar blir Tomas och Tobias liggande svårt skadade på glaciären. Tomas har tio brott i ryggen men är vaken. Tobias faller efter hand in i medvetslöshet.Av Sindre Leganger.Från 2018.

  • Inger-Ann Omma och Torkel Stångberg växte båda upp i Tärnaby i Lappland. De gick samtidigt på sameskolan i byn. Men numera är de bittra fiender och hälsar inte längre på varandra.

    Inger-Ann och Torkel står på varsin sida i ett infekterat bråk som handlar om vem som egentligen har rätt att bedriva renskötsel i området, som kallas Vapsten. Varken Inger-Ann eller Torkel var födda när den här konflikten uppstod - den har gått i arv från generation till generation i snart 100 år.Med den svenska staten som en minst sagt betydelsefull aktör.Nu i november ska domstolen avgöra vem av dem som får vara renskötande same i Tärnaby...Programmet är gjort hösten 2019.Reporter: Bertholof Brännström Producent: Håkan Engström Slutmix: Ludvig Jansson

  • Rene slår en man medvetslös med en motorcykelhjälm. Gabbe torterar en kille inför publik. Nu sitter de öga mot öga på ett hotellrum. En som lämnat våldet, en annan som fortfarande lever mitt i det.

    När nån gör ett övertramp i vårt område, det betyder bara en sak. Fuck you, vi får se vad du kan. Våld för mig har varit som att köra bil och äta en banan, det har varit så naturligt.Mord, gängskjutningar och blodshämnd. Enligt polisen har de kriminella gängen blivit allt våldsammare. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen som står för det grova våldet resonerar. I det här programmet möter vi två av dessa män.Gabbe växer upp i förorten. Han råkar ständigt i konflikt med de äldre killarna. En dag bestämmer han sig för att slå tillbaka. Jag tog lagen i egna händer, för jag såg orättvisan. Öga för öga, tand för tand.Rene Lobos växer upp med en grovt kriminell pappa. När pappan dricker blir han våldsam. Jag älskade honom så mycket. Och jag förstod inte varför han gjorde oss illa. Jag gjorde allting för att han skulle älska mig. Jag bestämde mig för att börja jobba med min pappa och det var då allting började.Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.Ett program av Karwan Faraj.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik HenrikssonLänk till Teater FryshusetLänk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

  • Adam lurar sin flickvän till en avskild plats. Där misshandlar han henne med örfilar och knytnävsslag. Det är inget han är stolt över, men det är inget han ångrar.

    Har kvinnan förtjänat att få stryk så ska hon få stryk. Går du över gränsen kommer jag också gå över gränsen. Och när jag väl känner att nu är det droppen, så slår jag sönder henne.Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. Många säger att man inte ska slå kvinnor. Men i mina ögon, bara för att en kvinna har ett annat kön mellan benen, om du vill bete dig som Rambo ska du behandlas som Rambo också. Om jag är trevlig mot dig, var trevlig mot mig också. Men om du tror att du kan köra över mig så har du fel, säger Adam.Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.Ett program av Karwan Faraj.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik Henriksson

  • Ivan älskar fotboll. Men spelet på planen är inte nog. Han vill ha utlopp för all sin aggression, all sin besvikelse. Efter matchen börjar matchen.

    När domaren blåser av matchen känns det tomt, det saknas nånting. Man vill fortsätta och ha den här adrenalinkicken. Jag älskade våldet.Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. Det gav mig självtillfredsställelse. Att slåss illegalt, på gatorna, jag levde för det, jag brann för det. Jag fick utlopp för min aggression, min besvikelse, alla mina känslor, säger Ivan.Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.Ett program av Karwan Faraj.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik Henriksson

  • På skolgården står tre nynazister. Rozbeh Aslanian går fram till ledaren och slår honom till marken. Det blir början på resa präglad av upplopp, misshandel, dödshot - och moderskärlek.

    Jag trodde verkligen att jag gjorde samhället en tjänst, att jag skulle rensa stan på fascister genom våld och hot. Där och då var det att jag ville göra mamma stolt. Att jag hade fortsatt hennes kamp och omformat den till min samtid.Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. Bara det faktum att andra män uppmärksammade mig var en enorm bekräftelse. Nu ska ni få för allt gammalt, alla de dagarna när jag blev misshandlad i skolan eller när de kom och klottrade rasistiska slagord på mitt skåp. Jag har i hela mitt liv använt knytnävarna för att få igenom min åsikt. Men det var ju så fel, säger Rozbeh.Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.Ett program av Karwan Faraj.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik Henriksson

  • Jakob är 19 år när han går med i gänget. En kväll misshandlar han en man och hoppar på hans huvud. Han slänger den medvetslösa kroppen i ett vattendrag.

    Jag kände mig som en riktig man. Jag kände mig odödlig. Ingen kan komma åt mig, ingen kan röra mig. Jag svävar på moln efter en sån grej. Det jag kände efteråt var stolthet och glädje.Den här programserien handlar om våld som begås av män. Det är historier om jakten på bekräftelse, makt pengar och manlighet. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen bakom våldet resonerar. Jag tyckte utpressningarna var roligast. För där fick jag verkligen vara våldsam på ett väldigt brutalt sätt. Jag märker att den här personen är väldigt rädd för mig och det ger mig bekräftelse och matar min manlighet. Det var därför jag, hur sjukt det än låter, tyckte att det här var det roligaste, för det var i de uppdragen som jag fick mest bekräftelse.Programserien Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.Ett program av Karwan Faraj.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik Henriksson

  • Två ouppklarade mordbränder och en misstänkt gärningsman som alla känner delar en by på norra Öland i två läger, de som tror att den lokala snickaren är skyldig och de som inte tror det.

    Under drygt sju år lever en by på norra Öland i skräck och en del bybor känner sig till slut tvungna att beväpna sig.Det är den 31 augusti 2006 när en man och en kvinna på norra Öland påträffas döda i sitt nedbrända hus. En vecka senare konstateras det som flera i byn redan misstänkt, det är en mordbrand. Kvinnans son åtalas, men tekniska bevis saknas och han frikänns.Efter den ouppklarade mordbranden sprider sig skräcken och den lilla byn delas i två läger, en del kan inte tro att deras goda vän, han som alltid ställer upp, är skyldig, medan andra är övertygade om hans skuld.Åren som följer präglas av rädsla och ovisshet på bygden. Och på Luciadagen, den 13 december 2012, brinner det på norra Öland igen. Ett par, båda gamla vänner till snickaren, hittas döda i sitt nedbrända garage.En dokumentär av Lovisa Lamm Nordenskiöld som gjordes 2015.Lovisa är journalist och radioproducent, utbildad vid Dramatiska institutet i Stockholm. Hon har gjort flera uppmärksammade dokumentärer för Sveriges Radio P1 och P3, och skrivit boken "Ambassaden i Paradiset" om Sveriges unika relation till Nordkorea.lovisa.lamm@gmail.com

  • Petra Malm är den första kvinnan i specialförbandet SOG, Sveriges hemligaste förband inriktade på underrättelse och strid. Under kodnamnet Pam åkte hon på internationella högriskuppdrag utomlands.

    Kodnamnet Pam skyddade hennes identitet och det är först nu som civil som hon kan prata om delar av det hon gjort som soldat. En berättelse om hemliga operationer och strider i Afghanistan men också om svårigheten att vara kvinnlig pionjär i en manlig värld.Under tio år arbetade Petra Malm under kodnamnet Pam. Hon blev den första kvinnan som klarade de hårda testerna till försvarets specialförband SOG - Särskilda operationsgruppen.Reporter: Erica Dahlgren Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Tor Sigvardson En P1 Dokumentär från 2019.

  • I skuggan av nybyggda bostadsrätter och koncepthotell klamrar sig ett svartbyggt skjulsamhälle fast och dess invånare fortsätter spika upp gäddskallar på fiskebodarna vid den s k Skitviken i Västerås.

    Mitt i Västerås, i gamla hamnen, finns en säregen plats, en konstgjord udde, skild från omgivningen med låst vägbom.Två hundra meter lång och femtio meter bred är piren, bebyggd med fyrtiotalet rostiga plåtskjul och befolkad av en båtklubb. Alla här har inte båt men likväl är det en båtklubb, en med årsmöte, kassör, vimpel, bryggor, spel och en rök förstås för fisk och julskinkor.Här har nästan inget förändrats det senaste seklet. Programmet är gjort 2019.Reportrar: Inger Orre och Martin HedénSlutmix: Elvira BjörnfotProducent: Håkan Engström

  • Hon står på sidan av ett sjunkande skepp, mitt i natten. Snart ska hon, och kvinnan hon håller i handen, följa båten till botten. Då kommer en tio meter hög våg - och spolar dem ut i havet.

    Ulla dog inte den där natten för 25 år sedan, när passagerarfärjan MS/Estonia förliste på Östersjön med 989 människor ombord. Hon dog inte, men det skulle ta tid innan hon började leva igen.Att vara en av endast fjorton överlevande kvinnor kändes länge mer som ett straff än en gåva. Skuld, sorg och förtvivlan blandades med en känsla av overklighet. Men där fanns också övertygelsen om att på andra sidan skräcken hade ett ljus väntat.I Annika Olssons dokumentär berättar Ulla, hennes syster, väninna och prästen som blev hennes terapeut om katastrofen och resan tillbaka till glädjen, lusten och acceptansen.Programmet gjordes 2019.Reporter: Annika Olsson Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Susanne Martinsson

  • För 15 år sedan dödade Dianas pappa hennes mamma. Sedan sköt han ihjäl ytterligare en person. Diana, som var sex år vid tidpunkten för morden, gjorde allt för att glömma. Men nu vill hon minnas.

    Man försöker ganska hårt med att få ett normalt liv. Tyvärr så har mitt sätt att komma över, varit att glömma bort. Det har varit så himla enkelt att skita i vem egentligen man är eller vad man har för bakgrund. Så jag behöver nog ta reda på det för min egen skull, säger Diana.Hon har knappt några minnen kvar av sin mamma. Vem var hon? Vad var det egentligen som hände när hennes pappa mördade hennes mamma?Diana har gett sig själv ett halvår. Under den tiden ska hon ta reda på allt hon kan om sin bakgrund. Jag tror att det kommer vara känslosamt som fan, men det behövs. Jag vill veta vad som hände och jag vill minnas henne.Programmet gjordes oktober 2017.Av Alexandra Sannemalm

  • Dödsmässan i Berwaldhallen orsakar demonstrationer, bombhot och moraldebatt. Föreställningen försöker stoppas, musiker hoppar av och kompositören Sven David Sandström får gå under jorden.

    I mitten av 70-talet beställer Sveriges Radio ett musikstycke av poeten Tobias Berggren och den då okände tonsättaren Sven David Sandström. Åren går och när de kommer tillbaka har de komponerat ett jätteverk. De kallar det en dödsmässa för de barn som dog i förintelselägren under andra världskriget. Musikverket är för två körer, barnkör, stor symfoniorkester och fyra operasolister. I mässan iscensätts våldtäkter på barn, med citat hämtade från porrfilmer, parodier på kristna texter blandat med snapsvisor.Under repetitionerna av verket vill representanter för både politiska partier och frikyrkan stoppa föreställningen, musiker hoppar av och föräldrar till barn i barnkören förbjuder barnen att vara med. Berwaldhallen bombhotas och kompositören får gå under jorden.Sven David Sandströms Requiem, De ur alla minnen fallna, kommer bli det dyraste verk Sveriges Radio någonsin beställt, ett verk som både skapade skandal och gjorde succé. Det har aldrig uppförts igen.Sven-David Sandström, en av Sveriges mest kända tonsättare, gick bort i juni i år 2019 innan dokumentären var färdigställd.Reporter Märta Myrstener Producent Håkan Engström Slutmix Elvira Björnfot Programmet gjordes 2019.

  • 1982 är ett tumultartat år på lokalradion i Göteborg. Knölpåkssatiren Kabaré Apropå med radioprofilen Frank Gunnarsson fälls flera gånger i radionämnden. Chefen sparkas och stationen stängs.

    1982 är Lokalradion bara några år. När riksdagens kulturutskott utvärderar hur reglerna för etermedia efterlevs konstaterar de att det i stort sett fungerar väl. Men, de skriver: Det har dock förekommit vissa övertramp.De syftar på stationen i Göteborg. Där finns det en kaxig och besvärlig nyhetsredaktion, men framför allt kretsar det kring grov satir och en viss person, Frank Gunnarsson. Med hans program Kabaré Apropå startar något som sen blev mediehistoria. Rättegångar, vild strejk, en chef, Bo Carlson som ser allt gå år pepparn och får lämna stationen.Frågor kommer in till personaltidningen Rundgång om vad som händer i rikets andra stad, om det är sant som ryktet gör gällande, att det finns nära kontakter mellan delar av personalen på Radio Göteborg och KPMLR, Kommunistiska partiet marxist leninisterna revolutionärerna. Också Göteborgs politiker har sina misstankar.Frank Gunnarsson, Janne Josefsson, Lennart Persson, Sven Hulterström m fl minns tillbaka.Kabaré Apropå gjordes av Frank Gunnarsson, Anders Wällhed, Kent Andersson, Weiron Holmberg och Roland Jansson.Sedan programmet sändes första gången har en av de medverkande, journalisten Bo Carlson, gått bort. Han dog 14 januari 2018.Programmet är gjort 2017 av Anna Maria Höglund och Anna Hammarén.Research - Tommy JohanssonTekniker Rolf HiltonProducent Christer Ekbom

  • Mikael och Emelie landar i Tbilisi för att hämta sin son. Surrogatmamman Nino har just fött honom med kejsarsnitt. Men varför valde hon att hyra ut sin livmoder?

    Mikael och Emelie har försökt få barn i sju år, när de får veta att Emelies livmoder är missbildad. Hon kommer aldrig kunna bära ett barn. De reser till Georgien för att hyra en surrogatmamma som ska bli gravid med deras barn.Hon heter Nino och är tjugofem år. Nio månader senare följer vi med till Tbilisi när de ska hämta det nyfödda barnet. Varför valde Nino att bli surrogatmamma? Hur är det att ge bort ett barn som man burit i nio månader?Vi träffar också Mariam, som bor i ett fallfärdigt höghus utanför Tbilisi med sin familj. Hennes barn vet inte om att hon varit surrogatmamma. Men när de blir stora ska hon berätta. Då kommer de att förstå varför hon gjorde det, säger hon.Av Lollo CollmarProgrammet sändes första gången i juni 2017.

  • Plötsligt dyker det upp danskar i den småländska skogen. De drömmer om ett friare liv i Sverige och bildar en koloni. Bland ortsbefolkningen sprids snart rykten om gruppsex och knark.

    Klädda i färggranna färger och ett helt annat beteende blev dom ett mysterium - danskarna som i slutet av 60-talet började bosätta sig i främst Östra Småland. De danska gröna-vågarna, med inspiration från hippies i Christiania, ville bygga något nytt på svensk mark men hamnade snart i konflikt med lokalbefolkningen. När de danska barnen börjar i svensk skola möts de av våld och hat - de blir "danskjävlar".Av: Simon Moser och Emil Rothstein KristiansenProducent: Magnus Arvidson och Rune Sparr Geertsen. Slutmix: Krister Orreteg.Danskjävlar är gjord av produktionsbolaget Filt. Dokumentären är en samproduktion mellan P1 Dokumentär och Danmarks Radio med stöd från Nordvision. Den danska versionen finns att lyssna på här.Dokumentären är gjord 2019.