Episodit

  • Ännu ett år har Johan Bergendorff för Sveriges Radios räkning hållit koll på det globala hälsoläget. I Vetandets värld berättar han om årets stora hälsofrågor, om hoten och var det ljusnar vid horisonten.

    Det senaste året har Johan Bergendorff rapporterat om ebolaepidemin som är så svårbekämpad och om lovande försök med mediciner mot den dödliga sjukdomen. Han håller ögonen på utvecklingen av antibiotikaresistens i världen.Men han har också rapporterat om drönare som levererar mediciner i Rwanda, och om vikten av att skratta och själv lockats till skratt i direktsändning.Idag onsdag kan man höra och se alla Sveriges Radios utrikeskorrespondenter i Berwaldhallen i Stockholm. Därefter reser de ut på turné till bland annat Härnösand, Umeå, Falun, Norrköping och Halmstad.Hela programmet för turnén hittar du här

  • Säkra nedsövningsmetoder av vilda lejon är bara en del av vad veterinären Åsa Fahlman har ägnat sig åt. Hon jobbar med såväl håriga noshörningar som med elefanters hälsa.

    Insatser för att skydda vilda djur innebär ibland att de måste hanteras av människor, och då vill man ju inte att djuren ska skadas av den hanteringen. Det är också viktigt att ha koll på sjukdomar som kan slå hårt mot en redan hotad djurart. Åsa Fahlman ägnar sig åt tuberkulos som sprids mellan människor och elefanter. Hon är veterinär och docent i viltmedicin vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet och jobbar också som veterinär rådgivare åt Världsnaturfonden. Hon deltar i en stor satsning ledd av indonesiska myndigheter som försöker hindra utdöendet av den akut hotade sumatranoshörningen, en liten och ganska hårig noshörning.Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

  • Puuttuva jakso?

    Paina tästä ja päivitä feedi.

  • Franska sjukan lamslog Europa för 200 år sedan, nu ökar syfilis igen. Benägenheten att skydda sig när man har sex har sjunkit på grund av mindre rädsla för hiv, och användningen av dejtingappar.

    Priset betalar 200 000 foster som dör i sina mammors magar årligen. Jamile Pedrosa Ferreira Souza Vieira förlorade sitt barn under graviditeten på grund av syfilissmitta som inte behandlades. Professor Mauro Romero Leal Passos vid Fluminense federala universitet anser att sjudubblingen av sådana fall i Brasilien är en skam för landet, när WHO har målet att överföringen ska stoppas helt globalt mellan mamma-barn och det finns billigt Bensatin penecillin som räddar alla barn om det sätts in i tid.Professor Magnus Unemo är chef för WHOs expertlabboratorium för sexuellt sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro är oroad att syfilisfallen ökar snabbt i både Europa, Nordamerika, Australien och Japan. Han anser att det behövs stora upplysningskampanjer så att folk inte tror att bara för att det finns så bra hiv-mediciner så kan man sluta använda kondom vid tillfälliga sexförbindelser.I programmet hörs: Jamile Pedrosa Ferreira Souza Vieira, som förlorade foster efter syfilisinfektion under graviditet i Rio, Mauro Romero Leal Passos, Gynekologiprofessor vid Fluminense federala universitet Rio, Magnus Unemo, chef för WHOs expertlabboratorium för sexuellt sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro.Programledare Johan Bergendorff, Sveriges radios globala hälsokorrespondent johan.bergendorff@sr.seProducent Peter Normark peter.normark@sr.se

  • Sociologen Tullia Jack har gjort en studie av folks duschvanor när de bor i tält på musikfestivaler. Och kommit fram till att vi bör lära och inspireras av den livsstilen.

    Tullia Jack, forskare i sociologi vid Lunds universitet, har intresserat sig för våra renlighetsvanor ända sedan hon läste modevetenskap i Australien och insåg hur ofta vi tvättar våra kläder och hur mycket vatten och andra resurser som går åt till det.Och duschandet har ökat enormt de senaste decennierna. Somliga duschar tre gånger om dagen på 50-60-talet fick vi hälsorådet att "bada ofta, minst en gång i veckan."Men mycket av vår renlighet har mer med sociala konventioner att göra än med hygien, anser hon, och uppmanar oss att inspireras av hur vi lever på sommaren, på musikfestivaler där vi står ut med varandra och tycker om att umgås, trots att vi inte duschar. Eller i sommarstugan.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

  • Hon har ett 70-tal patent inom främst hygienprodukter, men ser sig inte som uppfinnare utan som "kombinator". Nu hjälper hon en ny generation innovatörer att kliva fram.

    Solgun Drevik började 1986 arbeta på Mölnlycke AB, välkänd tillverkare av hygienprodukter av olika slag utanför Göteborg. Där kom hon att bli den ledande utvecklaren av tunna hygienartiklar. I stället för mjuka, tjocka bindor kombinerade hon styva superabsorberande material med en smidig och tunn passform. På det viset underlättade hon livet för miljontals kvinnor, i och utanför Sverige.Idag arbetar Drevik främst med att stötta andra uppfinnare, särskilt sådana som befinner sig i ett tidigt skede med en idé. Det gör hon som projektledare för "Uppfinnarlotsen", en statligt finansierad satsning i vilken idéer i tidigt skede testas. De idéer som bedöms vara nya och relevanta får stöd av olika slag.Bland uppfinnarna i projektet medverkar Sara Serray, som tagit fram ett nyttigt godis som nu är i produktion och är ute på marknaden, samt Leila Shirazi, kirurg som håller på att ta fram ett nytt kirurgiskt instrument som ska underlätta vissa operationer.Programmet är en repris från 10 maj 2019.Programledare Mats Carlsson-LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning.

    I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa.I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam.Programmet är en repris från 15 april 2019.Programledare Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Många adopterade har inget svar på en av läkarnas vanligaste frågor. Att inte känna till släktens sjukdomshistoria kan göra det svårt att utreda en patient och förebygga ärftliga sjukdomar.

    Adopterade Carina Lövkvist från Ecuador höll på att dö av en ärftlig sjukdom som det tog svensk sjukvård tio år att diagnosticera korrekt. Den biologiska släktens sjukdomshistoria kan vara en viktig pusselbit för att utreda en patient. Utan kunskap om sitt ursprung går man miste om möjligheten att få förebyggande vård.Med: Carina Lövkvist, adopterad, Anders Lövkvist, adopterad, Magnus Nordenskjöld, professor klinisk genetik KI Stockholm, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Anders Gummesson, specialistläkare klinisk genetik Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.Programmet är en repris från 5 februari 2019.Programledare Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Victor Hasselblad var den otekniske ornitologen som lyckades förverkliga en helt ny typ av kameramodell, vars bilder skulle få oss att omvärdera människan och hennes plats i världen.

    1948 lanserades en ny svensk stillbildskamera på en presskonferens i New York. Den hette Hasselblad och var uppkallad efter sin skapare, grosshandlarsonen och fågelskådaren Victor Hasselblad från Göteborg, som ända sedan barnsben drömt om en kamera som man kunde fotografera flygande fåglar med.Kameran blev efter en del inledande problem en världssuccé. Den höga bildkvalitén gjorde att rymdorganisationen NASA i början av 1960-talet började använda kameran under de amerikanska rymdfärderna.I programmet berättas om Victor Hasselblads liv och om hans kamerafabrik i Göteborg. Medverkar gör Sören Gunnarsson, expert på människan och företaget Victor Hasselblad, samt Elsa Modin, bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen i Göteborg.Programmet är en repris från 3 maj 2019.Programledare Mats Carlsson-LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • FN:s klimatpanel IPCC har kommit med en ny rapport som visar att det behövs stora förändringar i hur vi använder jordens landområden om de internationella klimatmålen ska nås.

    Den nya rapporten som presenterades den 8 augusti 2019 handlar både om hur människans markanvändning påverkar klimatet och hur klimatförändringar i sin tur påverkar jordens landområden.En av slutsatserna är att jordbruket och skogsbruket antingen kan förstärka klimatförändringarna eller bidra till att bromsa dem. Allt beror på hur vi väljer att bruka marken.Meteorologen Mikael Tjernström och Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, diskuterar innebörden av slutsatserna i rapporten.Programledare: Mona Hambraeus mona.hambraeus@sverigesradio.se

  • Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan.

    Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus.År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon.I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också.Programmet är en repris från den 26 april 2019.Programledare Mats Carlsson LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Maria skickade in ett DNA-prov och både hennes och andras liv förändrades för alltid. Omkring 100 000 svenskar har redan DNA-testat sig, men det gäller att vara lite modig om man ska släktforska.

    I vardagslivet har vi i Sverige på många sätt lösgjort oss från familjen. Många ser sig som självständiga individer utan särskilt stark koppling till hushåll, familj eller by. Samtidigt är Sverige är ett av de länder i världen där släktforskning är som allra populärast. Nya släktband kan innebära både känslostormar och ny hälsoinformation. I programmet hörs: Maria Johansson, adopterad som hittat sin bror, Henrik Erngren Othén, adopterad som hittat sin syster, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Peter Sjölund, professionell släktforskare.Programmet är en repris från 9 januari 2019.Programledare Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Kommer vår civilisation kollapsa eller kommer vi finnas kvar i miljarder år och expandera ut i världsrymden? Frågan är om vetenskapen kan räkna ut vad som ska ske.

    I programmet hörs: Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Anders Sandberg, filosof vid Future of humanity institute i Oxford, Simon Beard, Luke Kemp och Lauren Holt, center for study of existential risk Cambridge.Programmet är en repris från 7 januari 2019.Programledare Olof PetersonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • För första gången på över hundra år har ett stort vikingaskepp upptäckts i Norge. Fyndet har uppmärksammats runt om i världen, men vilka hemligheter finns i dess tusenåriga last?

    Spåren av det 20 meter långa vikingaskeppet upptäcktes i somras då forskare från Norska institutet för kulturminnesforskning, Niki, undersökte en åker i norska Halden med hjälp av georadarteknik. Dessutom fann man även spår av flera långhus och gravhögar i området, vilket gör att platsen nu tros ha varit en viktig plats för vikingarna.Men vad kan fynden ge oss för kunskap om dessa människor som levde sina liv så beroende av havet? Vad blir resultatet när modern spjutspetsteknologi används för att studera en såhär sensationell upptäckt från vikingatiden?I programmet hörs: Knut Paasche, arkeolog och avdelningschef arkeologiska avdelningen på Norska Institutet för Kulturminnesforskning Niku, Bjørn Bandlien, historieprofessor på Universitetet i Sørøst-Norge.Programmet är en repris från 11 december 2018.Programledare Agnes Faxén agnes.faxen@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • "Möt mig vid Molins fontän kl. 12. Endast hästgardister göre sig besvär." Offentliga toaletter hade en viktig roll när män sökte kontakt med män för sexuell samvaro i början av 1900-talet när sådana möten var olagliga.

    En museiman i Stockholm dokumenterade noga den tidiga 1900-talets toalettklotter, men innehållet i hans klotterböcker har varit okänt fram till nu.För män som ville ha sex med män i början av förra seklet fungerade väggarna på offentliga toaletter nämligen lite som dagens dejtingappar. Men de var mer anonyma, vilket var nödvändigt i en tid när samkönat sex var olagligt.Anteckningarna från museimannen Bengt Claudelin hamnade så småningom på Hallwylska museet i Stockholm med strängt direktiv att inte spridas eller publiceras någonstans under hela 1900-talet.Men nu är det nytt århundrade och Hallwylska museet har digitaliserat böckerna. Museipedagogen Michaela Carberg har fördjupat sig i materialet och berättar att klottret var minst sagt rakt på sak med illustrativa teckningar, inbjudningar till trekanter, och ett mycket grovt språk. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

  • Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt.

    I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen.Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar, om hundar och vad man tror är smärtlukt.Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i. Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande.Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång.I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella.Programmet är en repris från mars 2018.Programledare: Ulla de Verdier ulla.deverdier@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss?

    Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går? I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.Programmet är en repris från mars i år.Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.seProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal.

    I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag.I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten.Programmet är en repris från juni 2019.Programledare: Anna Torgnysdotter anna.torgnysdotter@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet.

    Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet.Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld:När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913."Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar.Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson.Programmet är en repris från maj 2019.Programledare: Elisabeth RenströmProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

  • I framtiden kanske fossila drivmedel kommer att ersättas med miljövänligt bränsle gjort på bara sol, vatten och luft. De som ska hjälpa oss med det är cyanobakterierna.

    Solbränsle tillverkas med hjälp av solens energi och luftens koldioxid. För att få fram det behöver man använda en grön organism som har fotosyntes. I det här fallet är det cyanobakterier som också är kända för att orsaka algblomningar på sommaren.Vid Uppsala universitet arbetar Peter Lindblad som är professor i mikrobiell kemi tillsammans med sina kollegor för att på molekylär väg designa om cyanobakterierna så att de ska tillverka bränsle i form av butanol.De har nu gjort framsteg i forskningen gör att hoppet ökar om att på sikt kunna ersätta fossila drivmedel med solbränsle.Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

  • Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra.

    När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra.Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra.I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet.Programmet är en repris från mars 2019.Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se