Die Hard Productions Podcasts
-
Kriget i Ukraina har skakat om Europas energimarknader och under det senaste året har energins koppling till säkerhetspolitik förstärkts. Sanktionerna mot rysk olja och gas har lett till ökad instabilitet på den europeiska gas- och elmarknaden. EU:s medlemsländer arbetar därför aktivt för att försöka minska de skenande energipriserna och skapa ett mer robust energisystem inför framtiden.
Energimyndigheten anger i sin senaste lägesrapport att elförsörjningen i Sverige är stabil men ansträngd. Under vintermånaderna finns det risk för effektbrist och det svåra omvärldsläget kan också riskera att medföra begränsade importmöjligheter för Sverige. Utöver en volatil elmarknad i Sverige och Europa finns det betydande risker att energisektorn, i likhet med andra samhällsviktiga sektorer, drabbas av allvarliga dataintrång och attacker som kan hota Sveriges energisäkerhet.
Vilka hot och störningar riktas mot vår energiförsörjning idag och hur ska svensk elberedskap stärkas framöver? I följande avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera hur vårt omvärldsläge präglar Sveriges och Europas energiförsörjning samt vilka utmaningar som väntar i framtiden med anledning av den pågående energiomställningen i kombination med allt fler komplexa säkerhetshot?
Medverkande:
Mikael Toll, senior rådgivare, Ramboll Anne Gynnerstedt, chefsjurist, VattenfallAvsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Varje år sedan 1946 genomför Folk och Försvar Rikskonferensen – Sveriges främsta forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap. 2023 års upplaga av Rikskonferensen går av stapeln den 8-10 januari och EU och Nato kommer vara på agendan.
Säkerhetsläget präglas idag av oförutsägbarhet och vi står inför allt fler komplexa säkerhetsutmaningar. Kriget i Ukraina och hoten mot vår liberala världsordning har lett till ett allt försämrat säkerhetsläge och många experter och politiker uttrycker att läget inte har varit lika allvarligt sedan andra världskriget. Då, mitt under ett brinnande världskrig, bildades Folk och Försvar för att öka kunskap om vad var och en i samhället kunde bidra med. Folkförankring och engagemang för vår fred, säkerhet och suveränitet ansågs viktigt för samhällets motståndskraft att möta ett militärt angrepp – lika viktigt då som nu.
2023 års Rikskonferens har temat ”EU och Nato i en ny säkerhetspolitik verklighet”. Ordförandeskapet i EU och den svenska Nato-ansökan kommer vara viktiga temaområden för konferensen, i kombination med paradigmskiftet för Sveriges totalförsvar, säkerhetsutmaningar i skuggan av kriget i Ukraina och ökad demokratisk beredskap i en tid av spänningar.
I det här podcastsavsnittet diskuterar Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, och Frida Wallnor, politisk redaktör Dagens industri, några av de sakfrågor som kommer att tas upp under Rikskonferens 2023. Samtalet leds av Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar.
Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager, Maja Winberg och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Med kriget i Ukraina har vi sett hur storkriget har återvänt till den europeiska kontinenten. Det senaste året har vi sett exempel på den moderna krigföringen som innebär en kombination av såväl skyttegravar och stridsvagnar som precisionsvapen och cyberangrepp.
Samtidigt som kriget fortgår finns det redan nu erfarenheter och observationer som kan omhändertas för arbetet att stärka det svenska totalförsvaret. Det gäller både det militära och civila försvaret. Det är extra angeläget att belysa dessa lärdomar i och med arbetet med nästa totalförsvarsbeslut nu påbörjas.
Medverkande:
Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien
Pär Eriksson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut.
Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Kollektiva minnen utgörs av de föreställningar och kunskaper som en grupp eller befolkning delar om sitt gemensamma förflutna. Dessa föreställningar om det förflutna påverkar grupper och nationers identitetsskapande och i förlängningen får de konkreta effekter på samhällssystemet i nutid.
Viktiga händelser i samhället står ofta i centrum för kollektiva minnen. Det kan röra sig om såväl stora tragedier som storslagna framgångar. Erfarenheter av krig, såväl positiva som negativa, tenderar ofta att bli en betydelsefull del i en befolknings kollektiva minne, men i vår svenska kontext är det snarare stora samhällskriser som varit centrala i modern tid. Estoniakatastrofen 1994, tsunamikatastrofen 2004 och terrorattentatet på Drottninggatan 2017 är några av de kriser som blivit nationella trauman och som sedermera etsat sig fast i det svenska kollektiva minnet.
Våra kollektiva minnen av historiska kriser påverkar både hur vi förbereder oss inför nästa samhällskris och hur vi agerar när den uppstår. Detta öppnar upp för ett flertal intressanta frågor om relationen mellan kriser och kollektiva minnen. Hur formas kollektiva minnen av krishändelser? Vilka historiska svenska samhällskriser har gett upphov till kollektiva minnen? Hur påverkar och formar dessa kollektiva minnen dagens krisberedskap och krishantering?
Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om hur våra kollektiva minnen av gårdagens kriser påverkar Sveriges krisberedskap idag.
MEDVERKANDE
Susann Baez Ullberg, filosofiedoktor i socialantropologi vid Uppsala universitet
Dan Hansén, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan
Robert Strid, tillförordnad förbundsdirektör på Räddningstjänsten DalaMitt
Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Samverkan mellan civila och militära aktörer är en central komponent för totalförsvarets förmåga att möta hot. Ett led i arbetet med att stärka kopplingen mellan just civila och militära aktörer är den handlingsplan – Handlingskraft– som Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap offentliggjorde i slutet av augusti. Denna stakar ut vägen för en ”sammanhängande totalförsvarsplanering”.
Men vad innebär civil-militär samverkan i praktiken? Hur kan civila och militära aktörer samverka? Vilka utmaningar och vilken utvecklingspotential finns det inför framtiden? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden talar vi med Jan Demarkesse från Försvarsmakten och Annika Elmgart på MSB om hur de ser på civil-militär samverkan i det nya totalförsvaret.
Redan idag sker verksamhet inom totalförsvarsområdet där både civila och militära aktörer medverkar. Ett sådant exempel är det CBRN-samarbete där Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Hemvärnet ingår. För att få en bild av hur civil-militär samverkan kan se ut i praktiken besöker vi därför även SVA:s lokaler i Uppsala i avsnittet.
Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Kina har blivit allt viktigare för internationell säkerhetspolitik. I sin regeringsförklaring sa statsminister Magdalena Andersson "Kinas växande roll utgör ytterligare en av vår tids största globala förändringar. Sverige och EU ska bedriva en aktiv politik i relation till Kina, med utgångspunkt i våra intressen och våra värderingar."
I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden intervjuas diplomaten och tidigare ambassadören till Kina Lars Fredén om vilka aktörer, intressen och erfarenheter som driver kinesisk säkerhetspolitik.
Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Det har gått över ett år sedan spänningarna mellan Etiopiens federala regering och TPLF (Tigray People´s Liberation Front) övergick i väpnad konflikt. Kriget i Tigray och Etiopien har under ett års tid präglats av en katastrofal humanitär situation med massmord och systematiskt sexuellt våld med etnonationalistiska förtecken. Tusentals människor har dött, hundratusentals är på flykt och enligt FN lever minst 400 000 människor under svältliknande förutsättningar i Tigray då humanitär hjälp under en lång tid inte har kunnat nå regionen.
För närvarande finns det en risk att den federala regeringen i Etiopien störtas av TPLF, tillsammans med rebellgruppen Omoro Liberation army, som under sommaren och hösten har tagit alltmer mark i strider utanför Tigray, i regionen Amhara som leder till huvudstaden Addis Abeba. Ingen vapenvila mellan parterna finns ännu i sikte och det finns en överhängande risk att kriget kommer fortsätta även om Addis Abeba faller. TPLF har inte endast Etiopiens regering, med premiärminister Abiy Ahmed i spetsen, som fiende utan TPLF har under en lång tid både haft konflikter med landet Eritrea som gränsar till regionen i norr och med sina grannregioner Amhara och Afar.
I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att ge en bakgrund till de nuvarande stridigheterna i Etiopien och få en inblick i den senaste händelseutvecklingen. Vilka är de huvudsakliga aktörerna i konflikten och vilka inrikespolitiska såväl som utrikespolitiska konsekvenser kan konflikterna i Etiopien innebära för landet och regionen på kort och lång sikt? Hur ser situationen ut för civila i Tigray och i andra drabbade regioner i Etiopien och vilka människorättsbrott är det som har varit framträdande under kriget? Utöver detta diskuterar vi under podcastsavsnittet säkerhetsläget vid Afrikas horn där flera konflikter både inom och mellan länder pågår parallellt. Vad kan en ökad instabilitet och osäkerhet innebära för regionen i sin helhet och vilka konsekvenser kan detta få för den globala säkerheten?
I avsnittet medverkar David Larsson Gebre-Medhin, doktor i freds- och konfliktforskning vid Försvarshögskolan, Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch och Görrel Espelund, journalist och tidigare Afrika-korrespondent.
Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Att återupprätta ett totalförsvar för med sig en mängd praktiska frågor om hur olika aspekter av totalförsvaret ska fungera. En av dessa är hur säkerhetsprövningen av totalförsvarspliktiga ska se ut framöver. Så som systemet ser ut idag kan säkerhetsprövningar av totalförsvarspliktiga genomföras löpande under en period som kan omfatta flera årtionden.
Samtidigt krävs ett samtycke från den säkerhetsprövade individen, något som belyst frågan om de som till exempel rycker in i Försvarsmakten har tillräcklig information för att kunna göra ett informerat val – och vad som händer om man vägrar att lämna sitt samtycke.
För att få klarhet i detta tillsatte Regeringen tidigare i år en utredning ledd av Margareta Bergström. Uppdraget förutsätter en fortsatt säkerhetsprövning, men att den ska kunna ”genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt”. Samtidigt ska förslagen också säkerställa att kravet på samtycke inte urholkar totalförsvarsplikten.
Folk och Försvar-podden handlar i det här avsnittet om utmaningarna kring säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga.
MEDVERKANDE
Margareta Bergström, särskild utredare, utredningen Säkerhetsprövning av totalförsvarspliktiga
Sven Blomberg, ledamot, Pliktrådet
Henrik Häggström, senior analytiker, Försvarshögskolan
Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
En av årets stora händelser som ritat om den utrikes- och säkerhetspolitiska kartan är det snabba maktövertagandet av talibanerna i Afghanistan. Trots en nästan tjugo år lång multinationell civil och militär insats, där bland annat Sverige varit en deltagande stat, klarade inte den afghanska regeringen och dess säkerhetsstyrkor att stoppa sommarens talibanoffensiv.
Nu står det internationella samfundet inför en växande humanitär kris i Afghanistan samtidigt som det råder stora oklarheter om det framtida styret i Kabul. Samtidigt har misslyckandet i Afghanistan nystartat en debatt om framtiden för internationell insatser, något som är synnerligen relevant utifrån ett svenskt perspektiv givet den svenska närvaron i Sahelregionen.
I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden får vi ta del av fördjupade perspektiv på den politiska och humanitära utvecklingen i Afghanistan. Medverkar gör Kai Eide, före detta FN-sändebud till Afghanistan, Henrik Landerholm, ambassadör och tidigare chef för den svenska Afghanistaninsatsen, samt Malena Rembe, Mellanösternvetare och analytiker med lång erfarenhet av Afghanistan.
Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
