Einstein Podcasts
-
I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Nya, abstrakta teorier om hur världen hänger samman fick fäste och ställde gamla sanningar på ända. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad den så kallade kvantfysiken egentligen kunde säga om världen. Obestämbarheten sporrade till tolkningar och vidare experiment, ett utforskande av kvantfysikens gränser som pågår än idag. Är mystiken kring kvantfysiken överdriven eller befogad? Hur kommer det sig att så många filosofer och teologer intresserat sig för kvantfysikens frågeställningar, inte sällan uppmuntrade av fysikerna själva? Och vad ville egentligen Schrödinger säga med sin berömda katt? Bildningspodden ger en grundkurs till ett av 1900-talets mest mytomspunna intellektuella fenomen.
Gäster i studion är Sören Holst och Karolina Enquist Källgren. Sören Holst är teoretisk fysiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad på Einsteins relativitetsteori och undervisar om kvantfysik. Karolina Enquist Källgren är idéhistoriker vid Stockholms universitet, specialiserad på kunskapsteori och forskar för närvarande om kopplingar mellan kvantfysiken och teologin.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se. -
Simon Kyaga, psykiatriker, kreativitetsforskare och författare.
Hösten 2022 släpptes Simon Kyaga och Jonas Mattssons bok "Ekvilibrium - om sambandet mellan kreativitet och galenskap".
Boken bygger på den senaste forskningen på kreativitetsområdet och det är revolutionerande resultat som Simon presenterar.
De har upptäckt ett starkt samband mellan kreativitet och psykisk ohälsa. Att personer med psykisk ohälsa oftare är kreativa, eller att personer som är kreativa oftare själva har psykisk ohälsa eller en släkting med psykisk ohälsa. Det har nämligen visat sig att Einstein, Newton och Leonardo da Vinci var släkt med någon som hade psykisk ohälsa, eller själva hade det.
Men vad är egentligen kreativitet och hur gör vi för att människor med psykisk ohälsa ska bli inkluderade, istället för stigmatiserade i dagens samhälle? För ärligt talat, idag står vi väl alla nära någon som har någon diagnos eller liknande? De här frågorna söker vi svar på i dagens avsnitt med Simon Kyaga.Tack för att du lyssnar!
Glöm inte att gå in på lassgard.com där du hittar Lassgårds specialkaffe direkt från gården i Colombia. -
Två ljuspartiklar kan höra ihop och veta om varann, trots stort avstånd mellan dem. Experiment om den märkliga företeelse som kallas sammanflätning gav Alain Aspect Nobelpris 2022.
Alain Aspect fick dålig undervisning i just kvantmekanik som student – och det gjorde honom intresserad av att forska i ämnet. När han fick möjligheten att göra experiment som kunde avgöra en tvist mellan fysikgiganterna Einstein och Bohr var det för honom som en kärlek vid första ögonkastet.
Reporter: Camilla Widebeck
[email protected]
Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Världsmästaren i schack, Magnus Carlsen, säger att han spelar på intuition. Världens bästa klättrare, Adam Ondra, säger att han klättrar på intuition. Albert Einstein säger att intuitionen är en helig gåva medan det rationella sinnet är en trogen tjänare, och att vi skapat ett samhälle som hedrar tjänaren men glömt bort gåvan. Det är minst sagt intressant att bland det mest intellektuella och till synes rationella som går att göra, spela schack, görs bäst på intuition enligt de bästa på det.
Kuriosa är att Mihaly Csikszentmihalyi, psykologen bakom begreppet flow, upptäckte att schackmästare uppvisar stark alfa- och theta-aktivitet i hjärnan när de kopplas upp mot en EEG (elektroencefalograf) under en match. Alfa är korrelerat med djup avslappning som i meditation medan theta är mer korrelerat med de hjärnvågor vi har när vi fantiserar eller drömmer på natten. Vidare har studier visat att schackspelare ökar andelen thetavågor när motståndet blir svårare.
Flow States, Part 3: Peak Performance as the Ego Falls Away: https://www.theinertia.com/surf/flow-states-part-3-peak-performance-as-the-ego-falls-away/
Chess Players Increase the Theta Power Spectrum When the Difficulty of the Opponent Increases: An EEG Study: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31861658/
Avsnitt
00:00 Magnus Carlsen, världsmästaren i schack, spelar på intuition
02:42 Världens bästa klättrare, Adam Ondra, klättrar på intuition
04:16 Einstein säger att vi ska lyssna på intuitionen före rationaliteten
05:47 Intuition och flow
09:00 Intuitionen ersätter inte utvecklade förmågor
12:54 Välstrukturerade vs dåligt strukturerade problem
16:50 Hur fattar vi beslut?
17:53 Moraliska intuitioner vs moraliskt resonerande - Jonathan Haidt vs Lawrence Kohlberg
23:33 Spielberg och att lyssna på den inre rösten
26:52 Icke-vetandets moln, don’t know mind och Bodhidarma
29:50 Naturalistiskt vis-a-vis andligt synsätt på intuition och flow
Andlighet på olika plattformar
Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCIp2530u_bJV55_4nbXkwkA
Korta klipp: https://www.youtube.com/channel
Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en
Google podcasts: https://podcasts.google.com/feed/aHR0cHM6Ly9hbmNob3IuZm0vcy83OGI5MjVmOC9wb2RjYXN0L3Jzcw
Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ -
Äntligen! och Ja! hördes det när Nobelprisen utropades i veckan. Svenske forskaren Svante Pääbo som undersökt människans släktskap med neandertalaren var en populär pristagare.
Också fysikpristagarna, som överbevisade Einstein om kvantmekaniken genom att visa att ljuspartiklar på långt avstånd från varann ändå kan höra ihop, fick många att jubla.
Samtidigt fortsätter metanläckan vid Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Snart ska tre nya satelliter skickas upp som kan mäta klimatutsläpp på detaljnivå. Utsläppsbovarna kommer få det svårare att dölja klimatutsläpp som tidigare gått under radarn.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Nobelpriset i fysik går till Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger, som gjort banbrytande experiment inom kvantmekaniken. De har visat att två partiklar som är separerade ändå kan höra ihop och vara sammanflätade på ett "spöklikt" sätt.
Pristagarna som är från Frankrike, USA och Österrike har med sina upptäckter öppnat upp ett helt forskningsfält. Det handlar om kvantmekaniken, som är en grundläggande lära om hur universums minsta beståndsdelar är beskaffade.
Och en del av deras bedrift är att bevisa att den sorts sammanflätning mellan två partiklar på stort avstånd från varandra, som Einstein tyckte var så spöklik att han inte trodde på det, faktiskt kan finnas.
De belönade upptäckterna är inte bara teoretiskt viktiga, utan banar också väg för de kvantdatorer som många hoppas ska kunna bli mycket effektivare än dagens.
I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator, och Mats Larsson, ledamot av Nobelkommittén för fysik, professor i molekylfysik vid Stockholms universitet. Vi hör också två av de glada nyblivna pristagarna, John Clauser och Anton Zeiliger.
Programledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Gravitation är en komplicerad grej. Men den lilla förståelsen vi har kommer framförallt från två män: Newton & Einstein. Det här är deras historia.
Brasklappar om berättelserna:
- Newton satt under sitt träd och tittade på äpplet och tänkte på gravitation - källa: Newton. Einstein satt och funderande på en fallande man och tänkte på gravitation - källa: Einstein.
- Den första berättelsen är helt påhittad. Alla faktiska händelser den refererar till har självklart hänt, men jag har inget bevis för att Wren, Halley och Hooke var i samma rum.
- Sluthistorierna är mer eller mindre genuina.
-
Vem var värst, Einstein eller Sinatra? Vem kallades för Den sista magikern, och varför förstod inte många män varför deras kvinnor sörjde Alan Rickmans bortgång? Vi har nästan svar på alla dessa frågor. Kom så får ni höra.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under första halvan av 1900-talet kallades den tyska matematikern Emmy Noether för "den moderna algebrans moder". Noether samarbetade med Einstein och hennes viktigaste teorem bidrog till att vända på en världsbild som varit sann sedan Newtons dagar. Idag är h0n i stort sett bortglömd. Historikern Julia Ravanis följer Emmy Noether i spåren, reflekterar över tänkandets skönhet och naturvetenskapens kön.
JULIA RAVANIS är doktorand i teknikhistoria vid Chalmers, skribent och författare till boken ”Skönheten i kaos” (Natur & Kultur 2021), som handlar om parallellerna mellan teoretisk fysik och mänskliga erfarenheter.
Regissör: Lars in de Betou
Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren.
Inläsare: Magdalena in de Betou
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se -
FAVORIT I REPRIS. Wow - det här är ett av mina favoritavsnitt där jag har med mig Dr. Marie Christina Gershagen, läkare med klinisk erfarenhet i allmänmedicin och psykiatri som har forskat på yogans effekter vid stress och hjärtsjukdom. Marie ser människan ur ett helhetsperspektiv och använder sig av västerländsk medicin, österländsk läkningstradition och spirituell praktik för att hjälpa människor till starkare hälsa och till att leva i sin fulla potential.
I det här avsnittet pratar vi om Maries historia där hon berättar att hon var nära döden för några år sedan då hon drabbades av blodförgiftning. Marie berättar hur döden och mörkret har möjligheter att inspirera oss och ge oss nya insikter. Ni får höra hur hon i tidig ålder kom i kontakt med hälsa, yoga, meditation och buddhism, samtidigt som hon hade ett intresse för psykologi, fysik och Einstein. Där växte hennes intresse för både vetenskap och spiritualitet.
Marie berättar hur vi kan lyssna mer på vår kropp och våra känslor, istället för att låta tankarna ofiltrerat bestämma. Vi kommer också in på hur vi kan vara sanna mot oss själva, drömmar, energier och rädslor. Det här är ett riktigt wow-avsnitt där jag blev väldigt imponerad av Maries kunskaper. Lyssna och njut!
@Drmariechristina
@Kimschoultz
-
Hello Interactors,
The next couple episodes will be a little off beat as I’m coming to you from the east coast of the United States. It’s time to deliver our little birdies from the nest so they may build their own. Dorm room nesting is a common sight this time of year among many young human adults seeking knowledge and independence. It can be observed in the towering cities of New York City and the smallest lowland wooded enclaves of Waltham, Massachusetts.
For this momentous trip I’m listening to a book about a young man who launched to places further away than this. It’s a book I wish I had consumed long before now – The Invention of Nature by historian Andrea Wulf. It tells the tale of a man few have heard of but have most likely have heard the name – Humboldt. Alexander von Humboldt. His name graces more geographic places, plants, and animals around the world than any other. That’s because he was the first person to travel the world scientifically articulating what traditional Indigenous knowledge keepers have known for millennia – that all of nature is connected by an intricate web we now call an ecosystem.
Born in Germany in 1769, he was the most celebrated scientist of his time. Upon his most famous and influential trip to South America, in his twenties, he observed how Spanish colonialism had ravaged the land. Acres of native vegetation had been cut and burned to make way for monoculture cash crops like sugar cane, wheat, and corn where all profits were then sent to the Spanish monarchy. Streams and rivers had been diverted to water these thirsty crops leaving lakes, ponds, and subterranean reservoirs dry. Local plants and animals, including Indigenous populations, were suffering as a result.
The local Spaniards and Creoles believed there must be a leak in the earth causing these conditions, but it was Humboldt, through meticulous geographic, geological, and meteorological observation, who determined it was the crops that had caused the devastation. He surmised that between the increased temperatures caused by the loss of trees and vegetation (that naturally cool and release moisture into the air) and the drying up and hardening of the soil (thus depleting the earth of groundwater) that significant damage was being done to the area.
He posited that such destruction at larger scales around the world may alter climatic patterns. He introduced the idea of human induced climate change in 1800. He further observed that these negative effects originated with infective colonialism of European and American profit seeking imperialist machines that relied heavily on the abduction and trade of human slaves from Africa and local Indigenous populations to work the fields of these monocultural crops.
Governments and corporations didn’t just ignore Humboldt’s warnings, they accelerated the pace of production and destruction. That insistence continues to this day as countries and corporations fight for access to natural resources and cheap labor – far out of the reaches of complicit eyes and ears – to feed the beast of rampant worldwide consumerism. As Humboldt warned, over 200 years ago, at the peril of earth’s resources and their interconnected web of life. You can’t say we weren’t warned.
Alexander von Humboldt remained a harsh critic of colonialism, capitalism, and slavery until the day he died. He witnessed firsthand the early devastating impact greed was having on the planet and its inhabitants – most especially Black and Indigenous people. Humboldt was a heartfelt man, but his true love was science. He abhorred politics and politicians though remained popular among them all, except Napoleon.
Thomas Jefferson was particularly enamored with Humboldt. They shared a common affinity and thirst for botanical, astronomical, and geographical knowledge. Humboldt shared with Jefferson all he knew of South America and Mexico who was starved by the Spanish of any information at all. While he shared in the spirit of two science loving naturalist friends, that knowledge turned out to be instrumental in helping Jefferson, and the United States, increase their imperial standing in the world and its widespread ecologically damaging capitalistic dominance. Humboldt endeared himself to Jefferson mostly because he was impressed with Jefferson’s commitment to liberty.
Though he disapproved of Jefferson’s adherence to slavery, he was wary of criticizing Jefferson directly for fear of disenfranchising their friendship. However, his diary, and the diary of others, reveals he did so in private to Jefferson’s friends and colleagues. Some history scholars criticize Humboldt for not using these opportunities to sway the opinions of these powerful men, but Humboldt believed science should rise above politics and the best way to share science was to share it with everyone who would listen regardless of their political or governmental affiliation.
Humboldt worked tirelessly, day and night, wherever he happened to be living. Scientific luminaries and academics could not understand how a single man could be so well versed in so many subjects, be seen in so many places on a given day or night, while continuing to discover new insights about the world – all with boundless energy. He spoke so fast and on so many topics, in three languages, that people said one could learn in two hours of listening to Humboldt what would take months to master on their own.
He was a slight and nimble man with thin delicate hands. These attributes served him well squeezing into caverns and mines and placing sensitive miniscule blossoms into tiny glass vials. But he also had the strength and determination to endure extreme altitudes climbing rocky trails with shoes ripped to shreds. Upon total failure, he would hike barefoot. With his feet sometimes bleeding, he would stop every few hundred meters to take measurements with his barometer, altimeter, and sextant while collecting rock and plant specimens, drawing diagrams, and illustrating landscapes. It was he who first speculated on plate tectonics two hundred years before their full understanding by observing common plant species and geology between, say, a western coast of one continental land mass and the eastern coast of another.
It's unfortunate that one of the most intriguing, intelligent, and ecologically committed scientists to have ever lived, who inspired everyone from Charles Darwin to Henry David Thoreau, eventually succumbed to the realities of endless European wars and political turmoil. These ordeals limited his travels to other lands he desperately wanted to visit, explore, and further connect his web of knowledge and the web of life.
Given his broad and groundbreaking studies, travel, and international fame makes one wonder why Humboldt is not a household name today as it once was in the 1800s despite being in countless scientific books, journals, and maps. Is it that the complex connections and relationships that make life possible and sustainable are too difficult to teach or comprehend? That can’t explain why Newton or Einstein are so popular. Maybe it is just easier to teach the memorization of the scientific facts of biology and physics and the strict classification schemes of rocks, plants, and animals, than the rich interdependent interactions on which each of them relies.
Or perhaps we’ve grown ambivalent. Have we grown too comfortable to care about the workings of the world? Maybe Humboldt’s ideas are too threatening to the very institutions of colonialism, unbridled capitalism, and the over exploitation of natural and human resources he warned everyone of. Has overt capitalism made us too comfortable, complacent, and complicit? Perhaps those in power think it best not to perpetuate the ideas of a man critical of those systems that maintain the power of few, the comfort for some, and the education of many.
Napoleon thought so. He tried to have Humboldt banished from Paris, the heartbeat of scientific discovery and individual liberties at the time, suspecting him a subversive threat to Napoleonic domination. After all, it was politics and power struggles by the Napoleonic Wars that interrupted Humboldt’s continued quest to document, communicate, and share the scientific knowledge of ecosystems; the roots of which exist in traditional indigenous knowledge colonists squelched, shunned, or stole. Perhaps the same power and politics that held Humboldt back continue to hold us back today.
But we’ve had over 200 years to adjust course and have done nothing. Is it too late? I think not. Besides, there’s too much at stake for us all to remain ambivalent. If you haven’t already, I highly recommend this book. May it mark the beginning of your own journey. Let’s all follow in the footsteps of Alexander von Humboldt and share with our web of connections the ecological web connecting all of life.
This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit interplace.io -
Drömmar om en fasansfull framtid plågar tigerdrömmaren. Han vet att tvåfotingarnas värld är i fara, men som nyinflyttad i grannskapet är allt utomhus läskigt. Ovant. Det luktar konstigt. Hans desto modigare, och mer äventyrslystna, bröder ger honom dock sitt stöd. Med en ny bekantskap från grannhuset ger de sig av, för att lista ut vad ån egentligen döljer för hemligheter. Men det är en konstig lukt som ligger över det annars så lugna samhället. Må Fftar-axlan vara med dem.
Med gäst Tobias Josefsson, som spelar grannkatten Einstein. -
Fysikern som gör allt för att hålla fast vid världens begriplighet. Diktaren som ser verkligheten som en mänsklig företeelse. Helena Granström skildrar det laddade mötet mellan Einstein och Tagore.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången den 31 oktober 2017.
De två männen går varandra till mötes. Besökarens skägg är yvigt och vitt, vita mustascher, vitt utvuxet hår. Han är iklädd en lång kappa i dämpade färger; han bruna skinn är fårat, han går med lugna, värdiga steg.
Mannen som tar emot honom är yngre, men också hans hår är vitt. Han är iklädd en lätt skrynklad kritstrecksrandig kostym, en knapp knäppt på kavajen; en slips omsluter den stärkta skjortkragen. Ljus i hyn, mörk mustasch, antydan till en grop i hakan; det bleka håret står som en sky kring hans hjässa.
Han hälsar sin gäst: ”Välkommen, Rabindranath”. Besökaren svarar: ”Albert – tack!”
Det är den 14 juli 1930. De två som nu fattar varandras hand är båda Nobelpristagare, från skilda traditioner men med ett gemensamt intresse för tillvarons inre. Rabindranath Tagore, författare och poet; Albert Einstein, fysiker.
"Sanning och skönhet är i grunden mänskliga företeelser."
De befinner sig i Einsteins hus i Kaputh, högt beläget strax utanför Berlin. Det samtal som skall följa kommer att nedtecknas av ett par närvarande åhörare.
Du, säger Tagore till sin värd, har varit upptagen. Du har med matematikens hjälp försökt förstå två uråldriga storheter: Tiden och rummet. Tagores eget sökande efter sanningen om universum har tagit sig andra uttryck; litterära, religiösa. För honom är denna sanning innesluten i det mänskliga.
Existerar sanningen då inte oberoende av människan, frågar Einstein. Och inte skönheten?
Nej, svarar Tagore.
När vårt universum är i harmoni med mänsklighetens eviga väsen, känner vi det som sanning, upplever det som skönhet, säger han. Religionen utgör länken mellan de allmänmänskliga sanningarna och den enskildes strävanden och behov. Sanning och skönhet är i grunden mänskliga företeelser.
Utan en mänsklig betraktare är det vackra konstverket inte längre vackert – om detta kan de två samtalande enas. Men sanningen!
Att Einstein är beredd att överge det enas absoluta status, men inte det andras, är anmärkningsvärt: För honom, liksom för många fysiker och matematiker, fungerade skönheten som en vägvisare mot sanningen. När han vid ett besök i Princeton år 1921 konfronterades med observationer som påstods vederlägga hans speciella relativitetsteori svarade han bara med fullständig tillförsikt: ”Gud är subtil, men han är inte illasinnad.” En gud som skulle tillåta en så vacker teori att existera, men sedan inte låta den gälla för verkligheten, skulle vara en illasinnad gud – medveten om sin teoris elegans var Einstein tryggt förvissad om dess giltighet.
Icke desto mindre: Om många saker kunde Einstein förhandla, men inte om den objektiva sanningen.
Att förneka existensen av en sanning oberoende av människan, är att förneka existensen av en verklighet oberoende av människan, menar Einstein.
Men, invänder Tagore, också den logiskt tvingande sanningen är i grunden mänsklig – logik är den mänskliga tankens ordning. Sanningen är en illusion – men inte hos individen, utan hos mänskligheten. Vi kallar någonting för sant när det finns en korrespondens mellan inre föreställning och yttre förhållanden – men det som egentligen korresponderar är inre förställning och den mänskliga sinnesupplevelse som vi aldrig kan ta oss utanför.
Om många saker kunde Einstein förhandla, men inte om den objektiva sanningen.
Föreställ dig ett bord i ett hus. Finns bordet fortfarande där när huset är tomt?
Ja, menar Tagore, men fortfarande i en i grunden människospecifik bemärkelse, som en möjlig mänsklig sinneserfarenhet.
Bordet finns där, säger Einstein, oberoende av oss, men vi kan inte förklara vad det innebär. Vi kan inte bevisa att det finns en sanning oberoende av människan – men det är en övertygelse som ingen kan sakna. Denna verklighet är helt oundgänglig för oss, även om vi inte kan förklara vad den är.
Den som talar är en man som i ett annat sammanhang – i samtal med vännen Abraham Pais – retoriskt men med uppenbar emfas har undrat: Är månen där när ingen betraktar den?
Frågan föranleddes av de resultat från den för tiden fortfarande nya kvantmekaniken, för vars utveckling Einstein själv spelade en avgörande roll, som antydde att det vi genom mätning kan observera hos tingen omkring oss – egenskaper som läge, rörelsemängd eller en partikels spinn – inte är egenskaper i klassisk bemärkelse, utan realiseras först i och med att de uppmäts.
Fem år efter sitt möte med Tagore formulerade Einstein tillsammans med sina kollegor Podolsky och Rosen den så kallade EPR-paradoxen, just i syfte att slå fast att tingens egenskaper är bestämda oavsett om de observeras eller ej, och att den kvantmekaniska beskrivningen således är ofullständig.
Resultatet av EPR:s arbete skulle istället bli motsatsen: Med hjälp av deras tankeexperiment skulle John S Bell knappt trettio år senare visa att frågan om huruvida observationen i någon mening skapar den verklighet som observeras faktiskt är möjlig att avgöra i laboratoriet.
Det är två ovanliga Nobelpristagare som möts.
Ytterligare knappt tjugo år därefter utfördes också detta test, och utfallet var tydligt: Verkligheten är inte bestämd innan någon form av yttre påverkan tvingar den att bestämma sig. Om vi förstår begreppet betraktande i vid mening, är månen faktiskt inte där när ingen betraktar den.
Så, när Einstein i sitt hus, i samtal med den bengaliske författaren med det vita skägget och det orubbliga ansiktet, hävdar att ingen kan sakna tilltro till att verkligheten existerar oberoende av att någon observerar den är det helt enkelt inte sant: Aldrig har så många tvivlat på detta faktum som just vid denna tid.
Det är två ovanliga Nobelpristagare som möts. Tagore tilldelades litteraturpriset år 1913, som första utomeuropé; bland annat för sina ”dikters djup och höga syftning”. Einstein som med sin speciella och allmänna relativitetsteori på djupet förändrade vår bild av tillvaron, mottog 1921 års fysikpris i första hand för upptäckten av den fotoelektriska effekten – inte för sina arbeten inom relativitetsteori, som då fortfarande ansågs kontroversiella.
En tid senare träffas de igen hemma hos en gemensam bekant, Dr Mendel.
Idag, säger Tagore, diskuterade jag och Dr Mendel de nya matematiska upptäckter som gör gällande att den subatomära världen styrs av slumpen; att tillvaron inte är helt förutbestämd.
Einstein svarar honom: De fakta som får vetenskapen att dra sådana slutsatser innebär på intet sätt ett avsked till kausaliteten. Orsak och verkan består.
Jag tänker mig att Einstein här fäster sin blick vid Tagore, naglar fast den: efter deras möte skall Tagore beskriva hans ”brinnande ögon”. Einsteins egen relativitetsteori hade inneburit ett avsked till entydiga svar på frågorna var, när och hur; kvantmekaniken ett avsked till den klassiska mekanikens förutsägbarhet och rumsliga begränsningar. Kvantteorin rörde sig enbart med sannolikheter, och medgav mystiska kopplingar över godtyckligt långa avstånd, något som djupt bekymrade Einstein. När han klamrar sig fast vid orsak och verkan, gör han det som en skeppsbruten vid drivved; kausaliteten utgör en spillra av hopp om den fullständiga teori om världen som han in i döden försökte finna. Övertygelsen om världens begriplighet lämnade honom aldrig.
Tron på en yttre verklighet oberoende av det subjekt som uppfattar den är, har han betonat, basen för all naturvetenskap.
Men detta är just vad det är: En tro.
Som Einstein konstaterar är han i denna mening djupt troende. När Tagore nöjer sig med att slå fast att det finns en mänsklig upplevelse av verkligheten, insisterar Einstein själv på att denna verklighet existerar oberoende och absolut.
Han vänder sig till Tagore, ett leende spelar som en solkatt över hans ansikte, det yviga vita håret tycks lyfta ännu ett stycke: ”Då är ju jag”, utbrister han, ”mer religiös än du!”
Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik
-
Gabriel har förberett utmaningen SANT eller FALSKT, men Åsskar ändrar namnet till gurkhali istället. I alla fall så läser Gabriel upp tio intressanta och tokiga påståenden som Åsskar gissar om dom stämmer eller är påhittade. Det handlar om enhörningar, Venus, kinesiska muren, Einstein, långa ord, VM i mobilkastning och mycket annat. Gabriel och Åsskar diskuterar även fobier och återvinning samt berättar om extremvärmen i södra Europa. Dom reflekterar över klimatförändringarna och ger uppdateringar från fotbolls-EM och Sri Lanka!
Dagens ord: hippopotomonstrosesquippedaliofobi
Produceras av Frälsningsarmén
www.kylskåpsradion.se
-
Det här avsnittet är i betalt samarbete med NordVPN!
Med ett IQ på 178 har Andreas Hurtig uppmätt ett högre resultat än flera av världens mest intelligenta personer. Tex Einstein och Steven Hawking.
---------
Gå in på https://nordvpn.com/mauri och använd rabattkoden "mauri" för att få en 2-års plan plus 1 extra månad på köpet, med en enorm rabatt. Det är riskfritt med Nords 30-dagars pengarna-tillbaka-garanti!
- Näytä enemmän