Kreml Podcasts
-
Det har exploderat på flygbaser djupt inne i Ryssland. Enligt Kreml så är det ukrainska drönare som ligger bakom allt, men än så länge är det obekräftat. Skulle det dock visa sig vara sant så innebär det en ny utveckling av kriget – och definitivt en prestigeförlust för Ryssland. Om det stämmer att Ukraina ligger bakom det här, vad kan deras nästa drag väntas vara? Hur kommer Ryssland att svara? Är det här början på en ny eskalering av kriget? När kommer vi att få veta vem som eventuellt ligger bakom explosionerna? Hur påverkar det här säkerhetsläget i Europa?
Gäst: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare vid Försvarshögskolan
Programledare: Vilma Ljunggren
-
Jevgenij Prigozjin, känd under epitetet ”Putins kock”, har nyligen varit på fängelseturné i Ryssland. Skälet: Att rekrytera soldater till den ökända Wagnergruppen. Runt 1.000 mördare och rånare ska ha lockats med benådning och gratis likkistor för att strida i Ukraina. Samtidigt ska ukrainska gerillatrupper ha utfört flera attentat mot ryssvänliga politiker som verkar i ockuperade områden. Kreml har alltid förnekat att man skulle ha några relationer med Wagnergruppen – men har invasionen av Ukraina ändrat på det? Vilken roll utgör Wagnergruppen i kriget? Vad vet vi om de ukrainska gerillatrupperna?
Dagens gäst: Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet
Programledare: Ronja de Boer
Kontakt: [email protected]
-
Överstelöjtnant Stanislaw Petrov satt framför en övervakningsskärm i de sovjetiska kärnvapenstyrkornas högkvarter utanför Moskva natten mellan den 25 och 26 september 1983. Plötsligt började en siren tjuta och en textremsa på skärmen meddelade att kärnvapen avfyrats från amerikanskt territorium.
Petrov visste vilka hans order var men trots detta tvekade han att trycka på den knapp som skulle sätta i gång den beslutskedja som skulle leda till en sovjetisk vedergällningsattack. Det var något som inte stämde. Hans tvekan räddade världen undan en katastrof.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om det farliga 1983. Varför blev detta år så farligt? Vilka händelser var det som orsakade de starka spänningarna mellan supermakterna och vad var det egentligen som hände natten mellan den 25 och 26 september? Läs gärna mer i Olle Larssons bok Det dramatiska 1980-talet.
1983 var ett mycket farligt år, kanske ett av det farligaste under hela kalla kriget. Efter en mer än tjugo år lång avspänningsperiod tog det kalla kriget fart på nytt i slutet av 1970-talet. Det tidiga 1980-talet präglades av kapprustning och en hård retorik från de styrande i Moskva och Washington och den ömsesidiga misstron var monumental mellan Jurij Andropov i Kreml och Ronald Reagan i Vita huset. 1983 inträffade en rad händelser som mycket väl kunde ha kastat in världen i ett globalt kärnvapenkrig. Vid ett tillfälle var den nukleära mardrömmen bara en knapptryckning bort.
Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning
Bild: Ett svampmoln från det första sovjetiska testet av en luftsläppt atombomb från 1951. Wikipadia, Public domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm, torsdag.
Att ta avsked från Ryssland är omöjligt.I alla fall för en som följt landet, ständigt återvänt dit, nästan alltid med glädje, sedan ett avlägset 1990-tal.
Nu ska jag i alla fall ta paus, i rollen som korrespondent, och funderar på några väl valda avskedsord.
Det är, i rådande läge, inte enkelt.
Så minns jag mitt senaste besök i Moskva, dagarna efter att den ryska invasionen av Ukraina inleddes, då jag fortfarande hade ett giltigt visum som nu inte längre förnyas.
Solen sken över Rysslands huvudstad. Det kändes att våren var på väg. Jag promenerade den vanliga vägen. Förbi Eremitazjparken med sina små kafébodar, passerade en grupp pensionärer som övade stavgångsteknik, korsade boulevarden där Vladimir Vysotskij står staty, fortsatte Petrovkagatan ner, genade över Teatertorget och så vidare mot Röda torget. Vid utgången från varuhuset GUM noterade jag en särskild ström av människor, med blommor i händerna, rosor och röda nejlikor, på väg förbi Vasilijkatedralen och vidare ut på bron som leder bort från Kreml.Det var söndagen 27 februari. Poliser stod i gathörnen och för att komma ut på bron behövde alla först passera genom metallbågar, öppna sina väskor, allt gick mycket lugnt och stillsamt till.
Där uppe på bron stannade strömmen till.
Människor la ner sina blommor mot broräcket. Stod tysta en stund. Betraktade bilderna på Boris Nemtsov, oppositionspolitikern som sköts till döds just där, en sen februarikväll sju år tidigare.
Vid ett av fotografierna hade någon skrivit för hand, på en bit kartong: “Förlåt oss, du hade rätt”. Rätt om Vladimir Putins imperiekomplex och vart det en dag kunde leda.
Dagens Ryssland hade så väl behövt sin Boris Nemtsov. Bufflig, rättfram men alltid trogen sin övertygelse om att hans land en dag ska bli fritt, från det gamla, förlegade, auktoritära, korrumperade.
Jag minns honom livs levande. Från en sensommarkväll i Moskva för drygt tio år sedan. Boris Nemtsov hade kommit för att fira en annan frihetskämpe, den då nyblivne 70-åringen, människorättsförsvararen Lev Ponomarjov. Jag hade frågat Nemtsov hur han orkade fortsätta i ständig motvind som då ändå bara var en västanfläkt mot den orkan som blåser nu.
“För det finns ju inget alternativ”, svarade han.
“Jag vill i alla fall inte att mitt land ska förvandlas till ett Nordkorea. Jag kommer fortsätta kampen så länge som jag lever”.
Den gången hade han tre och ett halvt år kvar i livet.
Människorna med blommor i händerna, i februarisolen uppe på bron bort från Kreml, några dagar efter att den ryska invasionen av Ukraina inletts, delade hans dröm om ett annat Ryssland. De är många i Ryssland som delar den drömmen.
Ingenting varar för evigt. Inte heller det som kallas för “Putins Ryssland”.
Johanna Melén
[email protected] -
Kreml annonserar, Twitter exploderar, svenska medier rapporterar. Totalt okritisk SVT-dokumentär om Christer Björkmans dröm att ta Melodifestivalen till USA. KD hotar SR med bojkott efter flera översättningsfel. Vi testar Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex i praktiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
I veckans avsnitt av Panelen samtalar Jacob Rudenstrand, Catarina Kärkkäinen och Torbjörn Elensky om Kremls krigspropaganda och om Sverige bör återöppna sin ambassad i Kiev, Rasmus Paludans koranbränningar och påskens upplopp samt Elon Musks köp av sociala medieplattformen Twitter. Programledare: Erik Thyselius.
-
Bilderna på döda civila från Kievs förstad Butja får Kievborna att reagera med chock och bestörtning. Det rapporterar korrespondent Johan Mathias Sommarström på plats.
På måndagen börjar tunnelbanan i Kiev att rulla igen – men staden är öde så när på soldater och äldre som inte kunnat lämna Ukrainas huvudstad.
I helgen hävdade Ukraina att man återtagit kontrollen över hela huvudstadsregionen Kiev.
Bilder från staden Butja strax utanför Kiev visar dödade civila på gatorna och rapporter om flera massgravar efter att ryska trupper dragit sig tillbaka därifrån.
Kievborna har reagerat med chock och bestörtning, säger Ekots korrespondent Johan Mathias Sommarström.
– Man hade hört från människor som flytt från dessa områden att det pågick något hemskt, men man ville inte ta det till sig. Nu finns det svart på vitt, säger Johan Mathias Sommarström.
EU uppges diskutera nya sanktioner mot RysslandDet hörs starka reaktioner internationellt på bilderna från staden Butja.
Frankrikes president Emmanuel Macron vill se fler sanktioner mot Ryssland. Premiärministrarna i Spanien och kallar Rysslands agerande i staden för ett folkmord, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
EU uppges också diskutera ytterligare sanktioner mot Ryssland.
Ryssland förnekar att civila dödats i ButjaRyssland förnekar alla anklagelser om att civila dödats i staden Butja, enligt en talesperson för Kreml.
Ryssland menar att det är osanna uppgifter och har begärt att FN:s säkerhetsråd kallas in för att avslöja det Ryssland kallar för en “ukrainsk provokation” i Butja.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström på plats i Kiev.
Programledare: Alexander Zeilon Lundh
Producent: Pia Sjögren
-
Tvärtemot förväntningarna om att Vladimir Putin bluffade om att samla in rubel i utbyte mot rysk energiexport, bekräftade ett dekret undertecknat av den ryske presidenten för ett ögonblick att så inte var fallet. Enligt Bloomberg sa Putin att han hade undertecknat ett dekret som kräver betalning i rubel för rysk gasförsörjning, vilket enligt tidigare rapporter ska börja den 1 april. Enligt dekretet, medan Ryssland kommer att fortsätta att leverera gas till fastställda volymer och priser, kommer det att kräva att köpare av gas öppnar konton i ryska banker, och varnade för att Moskva kan stoppa gaskontrakt om köpare inte betalar i rubel; dessutom kan nya förfaranden i EUR eller USD blockeras. Putin pressade det som många såg som en bluff till kanten och sade att aktiva kontrakt kommer att stoppas om kraven inte uppfylls, och förklarade att åtgärden är avsedd att öka avvecklingen i nationella valutor. https://www.msn.com/.../gryningsr%C3%A4der.../ar-AAVHi2W... Putins dekret följer en tidigare rapport i rysk press om att Gazprom undersökte alternativen för att stoppa gasleveranserna till Europa mitt i RUB-betalningsproblem. Det följer också kommentarer från Kreml som föreslog att det skulle undersöka idén från lagstiftare att be andra nationer att betala för ett bredare utbud av Rysslands export i rubel. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
Veckorna efter överfallet på Ukraina under våren 2022 stod faktum klart för alla inblandade: Den rådande världshegemonin hade förändrats permanent i och med att Ryssland gjort verklighet av hotelserna om "militärtekniska åtgärder" för att göra anspråk på en maktsfär i Europa, utanför landets egna gränser.
Till undsättning kom gräddan av världens demokratier och satte sig till motvärn och den statskapitalistiska diktaturkolossens ekonomi puttades raskt mot ruinens brant. I ett slag stod det också klart att Kreml under rådande finansiella sanktionsregim tids nog skulle tvingas mot förhandlingsbordet.
Men skulle kvävningen av Ryssland vara tillräckligt snabb för att fasorna i Ukraina skulle upphöra innan landets försvarsförmågor imploderade, och längs vägen på bekostnad av ytterligare tusentals oskyldiga civila? Och Kina, som lurade i kulissen, vad tänkte dom om västerlandets stryptag på Moskva?
Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning. -
Historien vänder i Ukraina. Inte sedan andra världskriget har ett krig utkämpats i denna omfattning i Europa. En suverän demokratisk stat anfalls av två auktoritära stater. Putin motiverar anfall i Goebbelsliknande uttalanden och spelar upp scener för världspressen värdiga sovjetdiktatorn Stalin. Två klassiska ryska expansionsriktningar har alltid varit mot Östersjön och Svarta havet. Historien visar denna tendens mycket tydligt.
Efter en vecka förefaller det som skulle bli en snabb ”specialoperation” att ha kört fast inför ukrainarnas beslutsamhet och västmakternas enighet. Men krig innebär som alltid stora lidanden för civilbefolkningen som befinner sig fångade mellan de stridande inte minst i de större ukrainska städerna.
I detta specialavsnitt av Militärhistoriepodden försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förstå ett krig som händer just in denna stund. Ukraina har en lång historia som går tillbaka till vikingatiden. Den har kantats av mycket lidande inte minst under sovjettiden. Då dog miljoner människor i svält skapad av regimen för att tvinga ukrainarna att acceptera kollektivisering och sovjetstyre. Under andra världskriget fortsatte lidandena under Nazitysklands ockupation.
Dagens konflikt handlar om Krim och gränsregionerna i Donbassregionen där många rysktalande bor. Putin regimen menar att Ukraina utgör ett hot mot Ryssland. Egentligen handlar det mer om andra saker. Regimen i Kreml förfaller ha behov av att styra ryssarnas uppmärksamhet mot utrikespolitiken för skyla över det faktum att en majoritet av ryssarna faktiskt inte fått den levnadsstandard som de borde ha fått med tanken på Rysslands resurser. Kanske är också så att Ryssland nu återigen följer sin historiska puls och försöker expandera – eller hur ska vi uppfatta det vi nu upplever i Ukraina?
Två klassiska ryska expansionsriktningar har alltid varit mot Östersjön och Svarta havet. Historien visar denna tendens mycket tydligt. Frågan är vad kommer här näst. Är kriget i Ukraina slutet på Putinregimen eller kommer nya framstötar mot Baltikum, Finland och Sverige? Den ryska björnen är trängd in i hörnet. Men det är inte väst som tvingat honom dit. Det har han gjort själv. Ryssland hade kunnat välja demokratin och ekonomiskt samarbete och utbyte med sina grannländer. Ett sådant val hade sannolikt gett ett större inflytande över randstaterna i Östeuropa än att hot och som nu krig.
Krigföringen förfaller efter en vecka har kört fast för ryssarna. Trots deras överlägsenhet har de inte krossat den ukrainska krigsmakten. Krigföringen bygger på framstötar med yrkesförband av bataljons storlek uppbackande av värnpliktiga och miliser. Under det korta kriget har vi sett hur nya av folkrätten icke tillåtna vapen har kommit till användning.
Putin verkade inte ha räknat med sammanhållning inom EU och NATO. Krigföringen möts av omvärlden med förfäran och tuffa sanktioner. Historiska beslut från till och med neutrala stater som Sverige och Finland om att sända vapen till ett krigsområde kommer samtidigt som Tyskland meddelar att se rustar upp. I Sverige och Finland talas de högt om ett NATO-medlemskap. Var ska det sluta?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur ser missnöjet mot Putin ut i Ryssland och vad krävs för att han självmant ska kliva åt sidan? Vi reder även ut vem medlaren mellan Ryssland och Ukraina är. Satt han ens med under förhandlingarna? Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Kattis Ahlström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kattis Ahlström vikarierar för Thomas Nordegren idag som är ledig.
Magdalena Anderssons tal till nationenVi reflekterar över Magdalena Anderssons tal till nationen igår kväll. Påverkade det känslan av trygghet? Många känner oro över det säkerhetspolitiska läget men hur ska man hantera känslorna? Vi gästas av Camilla Lif som är präst i Svenska Kyrkan. Vad säger hon till människor som uttrycker oro och rädsla nu?
Finns det möjligheter för en så kallad palatskupp i Kreml?I takt med krigets utveckling växer det ryska folkets missnöje mot Putin. Är Putins dagar som ledare räknade? Finns det möjligheter för en så kallad palatskupp? Vi pratar med Anna-Lena Laurén, Dagens Nyheters rysslandskorrespondent. Vi reder också ut vad begreppet "palatskupp" faktiskt innebär och när det tidigare i historien har förekommit tillsammans med Daniel Hermansson från Historiepodden.
Vem är den rysk-israeliska miljardären Roman Abramovitj?I måndags inleddes förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland i den belarusiska staden Gomel. En av medlarna mellan länderna är den rysk-israeliska miljardären Roman Abramovitj. Vem är han egentligen? Hur ser hans kopplingar till Putin ut och befann han sig verkligen på mötet i Belarus i måndags? Vi frågar fotbollsjournalisten Olof Lundh som kommer till studion.
Programledare: Kattis Ahlström
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Olle Björkman
-
Hallå hallå! Det är märkliga tider just nu, och det verkar som Europa är nära att drabbas av den största konflikten sedan andra världskriget. Det är väldigt skrämmande att tänka på. Jag har dessutom vänner från den regionen, och jag kände att jag ville spela in ett avsnitt om det här ämnet.
--------------------
Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron. Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida!
På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som redan förstår den här podden och annat enkelt material relativt väl, och vill avancera till nästa nivå i svenska.
Följ mig på instagram: swedish.linguist
--------------------
If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron. Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page!
On my website you can also find information about the course Strong Swedish! The course for you who already understand this podcast quite well, and want to advance to the next level in Swedish.
Follow me on instagram: swedish.linguist
-------------------
Första delen av transkriptet: (finns också på min hemsida)
Okej, så, ja, jag vill prata lite om den här situationen som är just nu i Ukraina. Och det är så att jag har två vänner som bor här hos mig just nu. Och det är ett par, och den ena är från Belarus och den andra är från Ukraina.
Och dom planerade att..ah, dom har varit här i Spanien och spenderat lite tid, för båda jobbar online, och dom har varit här i Valencia och bott hos mig i typ två månader. Och dom planerade då att åka tillbaka till Ukraina. Dom skulle egentligen ha åkt tillbaka till Ukraina för en vecka sen.
Men dom har liksom..dom har ändrat sin biljett, ändrat sitt flyg, ett par gånger redan på grund av läget just nu, på grund av situationen just nu. Och nu..och den situationen har ju bara blivit värre och värre, och nu igår så deklarerade ju Putin att Ryssland erkänner dom här två republikerna, som är egentligen delar av Ukraina, men, ah, dom är kontrollerade av separatister.
Så Putin har alltså erkänt dom som självständiga stater. Det betyder att Ryssland tycker att..officiellt att dom är liksom sina egna länder. Och dom har skickat militär till dom här områdena. Och ja, det är liksom första steget i en invasion kan man säga. Så läget är inte så bra.
Och jag tänkte också prata om..ah men vad är det som händer, och varför. Så, Ryssland har byggt upp militär, och skickat trupper, till områden nära Ukrainas gränser dom senaste månaderna. Och det är såklart ett stort hot mot Ukraina.
Så, ah.. Man kan säga att Ryssland hotar Ukraina med militär. Putin säger att man inte planerar att invadera. Men man kan såklart inte tro så mycket på vad Putin säger. Det är ganska tydligt att det är ett stort hot mot Ukraina.
Och, ja, så, Kreml.. Okej, jag vill gärna separera Ryssland från Putin och Kreml, för att, jag menar, det är inte så många ryssar, tror jag, som vill invadera Ukraina. Men det är stor skillnad på det ryska folket och Putin och Kreml. Så jag vill gärna skilja på det, separera det.
...för hela transkriptet med övningsfrågor och översättningar, klicka här!
-
Kan man finna livets mening i en bok? Marcel Prousts roman "På spaning efter den tid som flytt" är visserligen inte en utan sju böcker, men att de kan bära en människa genom krig och fångenskap visar Vincent Flink Amble-Naess i denna essä.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
År 1924 reste den polske konstnären Jósef Czapski till Paris. Några år tidigare hade hans familjeförmögenhet exproprierats av den nybildade Sovjetunionen, men det gjorde honom inget. Han var en ung man, och bohemlivet passade honom utmärkt. Han var välutbildad och behärskade fyra språk flytande, däribland franska. Den tid han inte ägnade åt konstnärligt arbete gick därför åt till läsning.
Medan han botaniserade i en av stadens boklådor fick han syn på en volym med titeln À la recherche du temps perdu, På spaning efter den tid som flytt, av Marcel Proust. Han köpte boken, och började läsa. Språket var alltför konstlat, tyckte han, och handlingen var alldeles för långsam.
Det var inte förrän tre månader senare, då han plågades av olycklig kärlek, som Jósef plockade upp boken igen. Nu var han mottaglig för dess budskap: huvudpersonens förälskelse i den unga flickan Albertine, hans ansträngningar för att ta reda på var hon befann sig och hans svartsjuka som emellanåt tycktes angränsa till galenskap. Den sommaren insjuknade Czapski i tyfoid feber, och blev sängliggande i veckor. Under konvalescenstiden lät han sig uppslukas av verket.
Vid tillfället för Czapskis upptäckt hade romanen ännu inte uppnått sin klassikerstatus. Bara två år tidigare hade författaren gått ur tiden, och det sista bandet – Le temps retrouvé – var ännu inte utgivet. När Czapski återvände till sitt hemland blev han den förste att presentera Prousts författarskap för en polsk publik. Intresset för romanen skulle kvarstå livet ut.
15 år senare utbröt krig mellan Tyskland och Polen. Året var 1939, och Czapski var 43 år gammal. Han och ett hundratal andra var satta att försvara en befästning vid staden Lwów från den tyska invasionen. Czapski hade knappt hållit i ett vapen, men eftersom han var adelsman fick han tjänstgöra som officer. Tids nog dök fienden upp, men det var inte bara Wehrmacht som angrep posteringen, utan även röda armén. Några månader tidigare hade Molotov-Ribbentrop-pakten trätt i kraft, som delvis i hemlighet hade slutits av Tysklands och Sovjets utrikesministrar. Stormakterna hade delat upp Polen mellan sig, och nu stod barbarerna vid porten.
Enligt avtalet skulle tyskarna få landets fotsoldater att använda som slavar i sina läger, medan Sovjet skulle samla officerarna och avrätta dem. Mellan den 5 april och 5 maj år 1940 mördades över 20 000 män. Kropparna grävdes ner och täcktes med åkerjord. För att hemlighålla morden lät man plantera granar över massgravarna. Enligt vittnen var det inte nog för att dölja stanken av lik.
Czapski och de andra officerarna Lwów tillfångatogs och förflyttades till ett övergivet kloster utanför den ryska staden Grjazovets. Av någon anledning avrättades de inte utan skulle hållas fångna där ändå tills alliansen mellan Stalin och Hitler slutligen sprack, och den polska armén återbildades för att tjäna kommunismen. Männen tvingades arbeta från morgon till kväll, i 40 graders kyla och i snöstorm. De fick inte veta något om omvärlden: Hade Warszawa fallit? Var deras kamrater vid liv? Skulle de få återse sina barn?
Snart kom officerarna på en idé. För att hålla sig vid liv skulle de ägna kvällarna åt att föreläsa för varandra. De flesta av männen hade haft andra yrken innan kriget, och alla hade något att berätta. I den spartanskt inredda matsalen hölls föredrag om arkitekturhistoria, geografi och den europeiska folkvandringstiden. För Czapski var ämnesvalet enkelt. Han skulle berätta om Marcel Proust.
Medan han tillfrisknade från en sjukdomsperiod fick Czapski tillåtelse att hålla sig inomhus och skrubba golven. Under arbetet började minnesbilderna från Prousts romanvärld sakta återvända. Han såg skådespelerskan Bermas pudrade ansikte, med ögonen som gnistrade som marmor; hertiginnan de Guermantes i sin röda aftonklänning och det blänkande rubinhalsbandet; författaren Bergotte med handen över bröstet, när han avlider i hjärtinfarkt framför Vermeers mästerverk Vy över Delft.
I frånvaro av den förströelse som livet i frihet hade att erbjuda – dagstidningar, böcker och teaterföreställningar – blev minnet av romanen mera levande. Förvecklingarna i berättelsen framstod som mera verkliga för Czapski än både lägret och fångenskapen. Han dikterade sitt manuskript för en medfånge, som skrev ner det på papperslappar. Efter kriget gavs de ut i bokform.
I sina föreläsningar målar Czapski upp bilden av Proust som ett ensamt geni. Författaren tillbringade 15 år till sängs i ett sovrum med väggar av kork. Han offrade sitt liv för skrivandet, liksom munken offrar sitt liv för Gud. Romanens handling presenteras i sammandrag, även om den mest kända passagen är utelämnad, den om madeleinekakan och lindblomsteet.
Texten har en detaljrikedom som gör det svårt att begripa att Czapski saknade tillgång till ett bibliotek. Långa passager ur romanen är citerade ordagrant, och händelser i författarens liv är återgivna med exakta datum. De litterära jämförelser som görs med Dostojevskij, Tolstoj, och Pascal ger intryck av att Czapskis minne, också vad gäller dessa författare, var osedvanligt gott.
Medan Czapski talade satt officerarna hopträngda på pallar framför honom, med frost i skägget och med rufsigt hår. Deras uniformer hade stulits, och istället var de klädda i den ryska fångdräkten fufaika, en form av bomullssärkar, som täckts med snöslask och gyttja under den långa arbetsdagen. Ovanför dem hängde porträtt av Lenin, Marx och Stalin.
Verksamheten betraktades som kontrarevolutionär, och somliga av Czapskis vänner deporterades till följd av sina föredrag. Ändå fortsatte berättandet.
Kanske frågade sig Czapski emellanåt vad det var för mening med hans tillvaro i Grjazovets. Lidandet som hade drabbat honom var knappast begripligt. Barbarerna hade slutit pakt och ville förgöra inte bara honom och hans kamrater, utan hela den polska civilisationen. Landets västra delar skulle bli en del av det nationalsocialistiska Tyskland, och få sina ortsnamn germaniserade. De östra delarna skulle inlemmas i den kommunistiska maktsfären, och förvandlas till en lydstat under Kreml. Mot detta ställde Czapski Marcel Proust: den perfekta symbolen för allting de totalitära ville utrota; en sjuklig, homosexuell och judisk man som ägnade sitt liv åt att skriva en roman om sig själv, full av bilder och associationer.
När vi tvekar på meningen med livet är det inte en rationell förklaring vi söker, utan en lindring av plågorna. Sådan lindring står att finna i Czapskis föreläsningar. Man behöver bara läsa mellan raderna:
Vi är slagna i bojor och tvingade att arbeta. Vårt hemland är erövrat, och vi är förödmjukade. Men skönheten är evig, och undgår förstörelse. Den är svaret på lidandets problem.
Vincent Flink Amble-Naess
-
FÖRETAGSLEDARE, VD 3M, 64 år. Född i Malmö, bosatt i Minneapolis, USA. Debuterar som Sommarvärd.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Företagsledaren Inge Thulin om resan från Fagerstagatan 1 i Malmö till Ovala rummet i Vita Huset via Kreml.
Inge Thulin berättar om uppväxten i Malmö där pappan var portvakt och mamman städerska på fabriken där de också bodde. Om de viktiga och lärorika åren i pojklagen i fotboll och ishockey. Om hur karriären som säljare går mot allt större och internationella uppdrag i bland annat Japan och Ryssland, och hur han till slut 2012 blir utnämnd till koncernchef, VD och styrelseordförande för ett av världens största företag, 3M.
Trots att jag är känd över nästan hela världen för det jag gör inom affärslivet, så var jag mycket okänd i Sverige fram till den 16 augusti 2017.
Inge Thulin har hela världen som arbetsfält och lever efter mottot ”hållbarhet, inkludering och mångfald”. Han bor sedan 20 år i USA och var rådgivare i handelsfrågor åt president Obama och senare även åt Trump. I augusti 2017 lämnade han dock det prestigefyllda uppdraget efter Trumps beslut att lämna Paris-avtalet och våldsamheterna i Charlottsville.
Man får inte bli förblindad av ära och prestige när ens egna personliga värderingar står på spel.
Om Inge ThulinHar kallats USA:s mäktigaste svensk som vd för företaget 3M, ett konglomerat med över 91 000 anställda och ett börsvärde på över 1 000 miljarder kronor. Mest känt för Scotch tejp och Post-it-lappar, men säljer 50 000 olika produkter över hela världen och ligger i framkant när det gäller tekniska lösningar och innovationer.
Har arbetat i företaget i fyrtio år och tidigare ansvarat för verksamheten i Ryssland, Asien, Europa och Mellanöstern. Lämnar i sommar vd-posten och blir arbetande styrelseordförande.
Skapade rubriker genom att hoppa av Donald Trumps näringslivsråd, för att stå upp för mångfald och inkludering. Var tidigare rådgivare åt president Barack Obama.
Håller på Malmö FF i fotboll, spelade själv där som pojklagspelare.
Producent: Kerstin Brunnberg
