New Orleans Podcasts
-
Vad är glögg? Vilken dryck i grunden? Vilka kryddor? Måste det vara varmt? Vi testar och diskuterar. Dessutom om julmust och svagdricka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vinskribenten Marie Oskarsson, Menys reporter Nina Frogneborn och programledare Tomas Tengby frågar sig vad glögg är?
Den klassiska glöggen görs på rött vin som sötas och kryddas med julkryddor.
Men dessutom finns det glögg på vitt vin, rosévin, mousserande vin, lingonvin, äppelmust och glögg på olika bär.
Kryddat med julkryddor, en eller flera. Eller nåt annat.
För några år sen var chokladglögg poppis. I år verkar gin-glögg vara en grej.
Systembolaget listar 100 varianter på glögg.
Hur långt är vi villiga att tänja gränserna?
Och hur smakar det?
Glögg som testas: Glöet Sparkling glögg (röd flaska), Blossa 22 (New Orleans), Hellström glögg (äpple, julkryddor och gin), Bergskär Glögg av lingon.
Vi testar också olika sorters julmust. (Nygårda lagrad på ekfat, Nygårda lagrad på romfat, Törst real julmust och Nyckelbryggeriers gammaldags julmust.) Och svagdricka från Kopparbergs.
-
Det är ännu en fredag och på söndag är det första advent och vad gör sig då mer lämpat, än att vi återigen dricker årets glögg från Blossa som i år hämtas från andra sidan Atlanten och New Orleans? Denna gång tror vi verkligen att Åsa som är Chief Blender på Blossa, har lyssnat på vår feedback.
-
Slaget vid Gettysburg blev en viktig vändpunkt i det amerikanska inbördeskriget. Före Gettysburg i juli 1863 var det amerikanska inbördeskriget ännu inte avgjort. Sydstatsgeneralen Robert E. Lees vilja att få till ett avgörande i kriget utmynnade i slaget vid Gettysburg i Pennsylvania – och han förlorade.
Det går att beskriva det amerikanska inbördeskriget som ett utnötningskrig som Sydstaterna förlorade på grund av Lees allt för offensiva krigsföring i Nordstaterna. När Nordstaterna också lyckades få kontrollen över krigsscenen i väster låg vägen öppen för att krossa Sydstaterna.
Detta är det andra avsnitt av tre om det amerikanska inbördeskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med professor Martin Hårdstedt om hur det amerikanska inbördeskriget avgörs under åren 1863-65.
Slaget vid Gettysburg den 1-3 juli 1863 var ett av de blodigaste under hela inbördeskriget med närmare 50 000 döda och sårade. Gettysburg är ett av de viktigaste avgörandena i kriget. Nordstatstrupperna kunde också ta kontroll över den strategiskt viktiga Mississippidalen efter att nordstatsflottan 1862 erövrat New Orleans och Vicksburg i ett belägringskrig.
Senare intogs och brändes Atlanta, varifrån nordstatsarmén tågade genom Georgia. I december 1864 intog man Savannah vid kusten. Sydstaternas huvudarmé blev inringad i Virginia, och den 9 april 1865 kapitulerade sydstatsgeneral Robert E. Lee.
Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.
Musik: When Johnny Comes Marching Home – framförd 1990 av USMA Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång om längtan efter soldaternas hemkomst, skriven 1863 av Patrick Gilmore under pseudonymet Louis Lambert.
Bild: Döda unionssoldater efter slaget vid Gettysburg som anses vara den viktigaste vändpunkten i det amerikanska inbördeskriget. Fotograferat den 5 eller 6 juli, 1863, av. Timothy H. O'Sullivan, Library of Congress, Wikipedia, Public domain.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I Humlepoddens 13 avsnitt pratar och skapar hembryggarna en ny dryck för oss: Glögg. Vilka sorter glögg finns det, vart dricker man denna dryck, hur gör man för att skapa den och vem är bäst på att göra glögg: Maja eller Rebecca?
I detta avsnitt prata Julia Jacka, Maja Koivunen och Rebecca Finndell om:
Höstölträffen
Oktoberfest beer and blood
Glöggens historia
Glögg från olika platser i världen
Årets Blossa glögg
Glöggtest: Blindtest av Majas, Rebeccas glögg plus en köpeglögg.
Hur skapade Maja och Rebecca sin glögg, recept och tips
Wassail: Den kryddade äppelbålen som får äppelträden att blomma
*Glögg, Spritmuseum: https://spritmuseum.se/kunskap/dryckernas-historia/glogg/ (hämtad 2022-10-18)
*Glögg, Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gl%C3%B6gg (hämtad 2022-10-18)
*Årets glögg och lär dig mer om glögg, Systembolaget: https://www.systembolaget.se/vin/aperitif-dessert-och-starkvin/glogg/ (hämtad 2022-10-18)
*The mulled wine: origins and preparation advice: https://www.aveine.paris/blog/en/the-mulled-wine-origins-and-preparation-advice/#:~:text=Mulled%20wine%3A%20the%20origins,laurel%2C%20saffron)%20and%20dates. (hämtad 2022-10-18)
*Mulled Wine, Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Mulled_wine (hämtad 2022-10-18)
*A Brief History Of Glühwein, Germany’s Favorite Christmas Drink, The Culture Trip: https://theculturetrip.com/europe/germany/articles/a-brief-history-of-gluhwein-germanys-favorite-christmas-drink/ (hämtad 2022-10-18)
*Blossa 22 reser till New Orleans!, Blossa: https://blossa.com/sv/blossa-argangsglogg (hämtad 2022-10-18)
* https://www.whychristmas.com/customs/wassailing
Musik:
Musik: Mysig jullåt under glögg delen: Home by Julian Winter https://www.julianwinter.de/ https://freemusicarchive.org/music/Julian_Winter/home/home-1/
"Wassail song: Wassail! Wassail! All Over Town
by Nutmeg" https://freemusicarchive.org/music/Nutmeg/almanac-circle-of-days-pt-1-january-thru-july/wassail-wassail-all-over-town/
-
Ett nedknarkat lik. Så beskrivs den världskände gitarristen Johnny Thunders i svensk media tidigt 80-tal. Några år senare leker han med sin dotter i sandlådan i en Stockholmsförort.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I tv-programmet Måndagsbörsen 1982 stoppas en neddrogad Johnny Thunders och hans band från att uppträda. Gitarristen och sångaren, en av originalmedlemmarna i legendariska bandet New York Dolls, syns på otaliga löpsedlar och hamnar i den ena skandalen efter den andra.
Men så träffar Johnny Thunders en svensk tjej – Susanne. De får barn ihop.
Plötsligt är Sverige Johnny Thunders nya hem. I ett fridfullt bostadsområde i södra Stockholm försöker han bli drogfri och bygga ett nytt liv tillsammans med sin familj i Sverige.
I dokumentären berättar flickvännen Susanne, bandmedlemmar och vänner öppenhjärtigt om mannen bakom legenden. Från heroinet på gatorna i New York via världsberömmelsen till lekparken i Hägersten och slutligen hans gåtfulla död på ett hotellrum i New Orleans.
Dokumentären sändes första gången juli 2017 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar. Michael Thimrén, som medverkar i avsnittet, avled 2021.
Reporter: Magnus Thorén.
Producent: Jarri Häninen
-
Den perfekta stormen uppstod när olika vädersystem möttes över Toronto. Den kanadensiska vinterkylan kolliderade med värmen från Karibien. Calypso, reggae, garage, dubstep, grime och annat blandades med hiphop, soul, gospel och pop i en smältdegel som kunde föra tankarna till New Orleans drygt hundra år tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Drake, Weeknd och de som följde visade att det var möjligt för ett rockland att skapa en säregen och trotsig R&B-värld, och få alla andra med sig. Vemodiga bekännelser till förvriden boombap och stympad dancehall. Vi lägger Torontoljudets komplexa pussel på två timmar.
I avsnittet medverkar bland andra Drakes producent Boi-1da, dvsn, Majid Jordan, Roy Woods, Timbaland, Swizz Beats, Glenn Lewis, Remy Shand, Aaliyah, D Train, Kardinal Offishall, Saukrates, k-os och Janet Jackson.
-
Utrikeskrönikan 14 juni 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
San Francisco, tisdag.
I helgen var det sex år sedan masskjutningen på gayklubben Pulse i Orlando i Florida. Den 12 juni, 2016 dödades 49 personer och ytterligare 53 skadades inne på nattklubben. Det är den näst dödligaste masskjutningen i USA genom tiderna. Och årsdagen kändes förstås, om möjligt, ännu mer angelägen efter de senaste stora masskjutningarna i USA - dåden i Uvalde i Texas och Buffalo i delstaten New York. På årsdagen offentliggjorde också en grupp senatorer i kongressen ett förslag till ramverk för att minska vapenvåldet i USA - men det är ett förslag som redan fått kritik för att det är alltför tandlöst.
På platsen där Pulse låg i Orlando finns idag en provisorisk minnesplats. Den stora skylten utanför klubben står kvar som ett landmärke. Intill den finns bland annat en fotovägg med bilder från manifestationer i Orlando som hölls efter skjutningen. Men här finns också en lägre vägg där familjer och sörjande kan sätta upp bilder på de dödade, de som kallas för de 49 änglarna. På sikt finns det planer på att hedra tragedins offer med ett större, nybyggt minnesmärke.
Historien om skjutningen på Pulse har nu också vävts in i en tv-serie som hade premiär i förra veckan här i USA. En ny version av bögklassikern Queer as folk som utspelas i New Orleans, och där seriens skapare skrivit in en masskjutning på en gayklubb redan i första avsnittet. Temat för säsongen ska vara hur en community reser sig efter en tragedi, och under arbetet med serien har man samarbetat med överlevare från Pulse.
Det här är för övrigt den tredje upplagan av tv-serien Queer as folk. Eller Queer as fuck, som var seriens ursprungliga namn - men som ansågs för grovt när den första inkarnationen av serien producerades i Storbritannien 1999. Den brittiska serien bestod av totalt tio avsnitt. När det sedan gjordes en amerikansk version 2000 flyttades handlingen från Manchester till Pittsburgh och historien svällde - serien pågick i fem säsonger och 84 avsnitt. Och även här skrevs det in ett attentat mot en bögklubb- fast 2005 i form av ett bombdåd.
Mycket har förändrats när det nu är dags för 20-talsversionen av Queer as Folk. Den nästan helt igenom vita bögvärlden i de två föregångarna har uppdaterats till en mer inkluderande verklighet, både när det gäller etnicitet och könsuttryck. Men precis som sina föregångare anstränger man sig verkligen för att vara sexuellt frispråkiga. Ibland så mycket att det känns just lite ansträngt.
Men det är mest ändå en känsla av sorg som dröjer kvar efter första avsnittet. Över att seriens huvudintrig om en masskjutning känns plågsamt högaktuell. Och som en del av en större amerikansk tragedi.
Roger Wilson, USA-korrespondent
[email protected] -
Han spelade sin första roll i småskolan i femte klass och blev helt förtrollad av alla som skrattade och applåderade. Det har gått några år sedan applåderna hemma i New Orleans i Louisiana. Retro FM:s Hasse Strandberg i ett personligt möte med regissören och skådespelaren Carl Weathers. Ett samtal om att ta till vara på stunden och om att samla på sig för mycket prylar. Det blir såklart även snack om The Mandalorian som Carl både spelat i och regisserat ett par avsnitt av
-
När Lars Hammar gjorde lumpen och Mossad och Spetsnaz ryckte i honom, hur bilden av ryssen gått från "Ivan Drago-energi" till berusade "Russians Gone Wild-energi", Zelenskys hämtningar och lämningar från förskolan och om journalistiken som framkallade text efter text om baren som aldrig slocknade i New Orleans under orkanen Katrina.
-
Hans och Gillis tar oss genom gatorna i New Orleans och ger oss in inblick i jazzens värld. Civilsamhällets godhet är viktig för att vi ska utvecklas åt rätt håll i det offentliga skyddsnätet. Vilket ansvar har vi? Vi får även en redogörelse för klimatmötet i Glasgow och boktips!
Följ @vidmogenalder på Instagram och Facebook! Och betygsätt/recensera gärna podden på iTunes. Synpunkter, tankar och frågor skickas till [email protected] eller via ett meddelande på sociala medier!
-
Hur vet vi när en upplevelse är "äkta"? Författaren Italo Calvino (19231985) sökte Amerika men fann det inte i USA. Torbjörn Elensky följer Calvino i spåren i denna essä.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den amerikanska litteraturkritikern Marjorie Perloff föddes som Gabriele Mintz i Österrike 1931. När hon bara var sju år gammal, 1938, lyckades hennes judiska familj fly undan nazisterna och tog sig till USA. I sina memoarer, The Vienna Paradox, beskriver hon alldeles i början hur ett kaffeehaus, en restaurang i klassiskt wiensk stil, som skapats i New York, med alla de typiska möblerna i böjträ, små marmorbord och leende kypare i vita förkläden känns mera autentiskt än det gör att besöka ett samtida kafé i Wien. Det handlar naturligtvis om flera saker, inte minst hur ens förväntningar uppfylls: medan kyparna i Wien, enligt henne, är rätt otrevliga är de amerikanska låtsaswienarna idel leenden. Och både schnitzeln och bakelserna smakar bättre i New York än i Wien, enligt henne. Nostalgi, som även den som flytt från ett land, kan känna inför barndomens miljöer, är en lurig känsla. Den har inte nödvändigtvis med någon riktig minnesbild att göra.
Mina tankar går till Perloffs iakttagelser när jag läser Italo Calvinos reseskildring från USA: Un ottimista in America (en optimist i Amerika). Mellan november 1959 och maj 1960 reste den mycket europeiske författaren och tidigare kommunisten från New York till Los Angeles, via Chicago, Cleveland, Detroit, New Orleans och många andra små och stora städer. Resan bekostades av ett stipendium från Ford foundation. Hans plan var att skriva en bok om sin resa, som en sorts Gullivers resor, men dokumentär. Men när han väl hade färdigställt sitt manus och valt titeln, i mars 1961, bestämde han sig för att han inte ville ge ut den. Som litterärt verk ansåg han den för tunn, och som reportage inte tillräckligt originell. Jag själv hade, utifrån hans brev, uppfattat det som att han förstört manuset – men för några år sedan gavs boken ut, med lite drygt 50 års fördröjning.
Det är inte sällan intressant att läsa gamla reseskildringar. Är de tillräckligt bra eller originella kan deras litterära värde göra att de lever vidare som klassiker. Men även om de är lite sämre kan de fungera som fascinerande tidsbilder. Calvinos USA-bok är läsvärd för att den är ännu en pusselbit i ett stort författarskap, men lika mycket som tidsbild, inte av USA i sig, men av den europeiske intellektuelles möte med detta stora land, vars livsstil, musik, mode redan hade börjat påverka livet i Europa på allvar.
När Calvino reser till USA är det som att han söker upp samtidens, modernitetens och framtidens urbild. Och hans skildring av mötet med landet, som legat så länge liksom i en tidkapsel, innehåller många välbekanta iakttagelser av fenomen som idag är normala även här: den stora mängden trafik, kvinnor som lever för sig själva, det för en italienare chockerande i att folk sitter ensamma och äter – och naturligtvis förekomsten av restauranger med mat från hela världen.
Han återkommer gång på gång till hur tråkigt livet i USA tycks honom.
Redan på första raden i sin bok ångrar han att han tog ett kryssningsfartyg över Atlanten, och inte ett flyg. Hans möte med USA blir på något sätt mindre autentiskt. Eller åtminstone inte i fas med vad han förväntat sig. Istället för de snabba beslutens finansliv eller storpolitikens svindlande värld möter han USA via uttråkade pensionärer från Mellanvästern som spelar bingo för att få tiden att gå under överresan. Samtidigt är det något i den där första upplevelsen som biter sig fast, och han återkommer gång på gång till hur tråkigt livet i USA tycks honom.
Folk har inte verkliga intressen, det förs inte seriösa diskussioner, och dess avantgarde i form av beatniks är bara en falsk upprorsrörelse, av folk som när det kniper kan gå hem till pappa och få lite mer pengar. Calvino själv hade i sin spädaste ungdom varit partisan och slagits mot fascisterna med vapen i hand, under andra världskrigets sista år. Att vara på houseparty med beatniks, för vilka den intellektuella höjdpunkten var knark och ett bongotrumsolo, var för honom helt meningslöst.
Under hela sin resa försöker han få grepp om det verkliga, det autentiska USA. Men när han tycker sig se det lockar det honom inte särskilt mycket. Och han konstaterar förvånad att det första intrycket faktiskt är att USA inte är amerikaniserat. Vi är mera amerikaniserade än de, menar han. Vi har fler flipperspel, mer reklam, och dricker mer Coca Cola än vad de gör. Men han älskar Manhattan, som är den del av landet han bekantar sig med först. Där finns en puls och en öppenhet som tilltalar honom. Men han konstaterar snabbt att det nog inte egentligen är USA han befinner sig i där, utan något annat, eget.
När han försöker närma sig landet genom att få gå på date med en genuin amerikansk kvinna på Manhattan visar hon sig undantagslöst vara ryska, polska, eller något annat, vad som helst utom vad han själv tänker sig som amerikanskt. Visst, han är inte dum, och han ironiserar samtidigt över sina egna förväntningar.
Han frågar sig om han gör fel som under sin vistelse bor i Greenwich village. De flesta han ser på gatorna är ättlingar till italienare som anlände i början av seklet. Men de kan i allmänhet inte italienska längre, och om de gör det är det ofta någon dialekt. Deras familjer lämnade landet innan det konsoliderats som nationalstat, de är mera sicilianare, napoletanare, som fört med sig kulturen från de borbonska Syditalien men skulle vara främmande i det samtida Italien.
Men det finns också senare invandrade, som bär med sig kunskapen om det moderna Italien. Inte sällan stöter han på dem på vad han kallar espresso-places, små kaffebarer i italiensk stil, som sedan några år blivit högsta mode. Han berättar att det är väldigt svårt för honom att få hans amerikanska vänner att förstå att dessa lokaler mest inger honom obehag. Försöken att skapa en ”italiensk atmosfär” med lite halvdunkel, marmorbord, byster av romerska kejsare och någon högtalare ur vilken operaarior strömmar på svag volym inger honom snarare främlingskap, kanske till och med ett lätt obehag, än någon nostalgi.
De som jobbar på de här barerna är ofta unga italienare, födda och uppvuxna i Italien. Calvino frågar sig hur de står ut. Han tänker att det inte kan finnas något svårare än att ställa om och förtränga det verkliga Italien som de känner till, för att bidra till att skapa denna konstgjorda italienska atmosfär, som inget har att göra med deras gamla hemland.
När jag själv för några år sedan var i New Yorks Little Italy ville jag göra mig till och säga något på italienska till en kypare. Han förklarade för mig att han kom från Albanien och inte pratade italienska. Men han spelade rollen till fulländning.
Det mest fascinerande som hänt sedan Calvino besökte USA är nog emellertid att det numera även i Italien finns ställen som är ”italienska” på det där tillrättalagt kitschiga sättet som ska motsvara turisters förväntningar. Och vem vet, kanske någon av de här unga männen som utvandrade från Italien på 1950-talet skulle ha samma känsla inför en modern restaurang i det gamla hemlandet som Marjorie Perloff inför kaféerna i Wien: imitationen i New York känns mera äkta, för den motsvarar de egna förväntningarna.
Torbjörn Elensky
-
Den perfekta stormen uppstod när olika vädersystem möttes över Toronto. Den kanadensiska vinterkylan kolliderade med värmen från Karibien. Calypso, reggae, garage, dubstep, grime och annat blandades med hiphop, soul, gospel och pop i en smältdegel som kunde föra tankarna till New Orleans drygt hundra år tidigare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Drake, Weeknd och de som följde visade att det var möjligt för ett rockland att skapa en säregen och trotsig R&B-värld, och få alla andra med sig. Vemodiga bekännelser till förvriden boombap och stympad dancehall. Vi lägger Torontoljudets komplexa pussel på två timmar.
I avsnittet medverkar bland andra Drakes producent Boi-1da, dvsn, Majid Jordan, Roy Woods, Timbaland, Swizz Beats, Glenn Lewis, Remy Shand, Aaliyah, D Train, Kardinal Offishall, Saukrates, k-os och Janet Jackson.
-
Två egensinniga producenter som la grunden till söderns hiphop med utgångspunkt i New Orleans rika musikarv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Enmansbandet Mannie Fresh kultiverade stadens bouncemusik, och visade vägen med det stilbildande Cash Moneyljudet. Hans teknologiska träsksväng blev fundamentet för artister som Lil Wayne, BG och Juvenile.
Likt en gång jazz, rhythm and blues och rock’n’roll gav den jublande bouncemusiken New Orleans en modern identitet. När industrin vände New Orleans ryggen sprutade staden ut en söndersliten känsla av sväng och snusk. Stympad hiphop stångades mot strippklubbattityd, secondline, indianramsor och rå gatukultur. Det fanns smak av jamaikansk dub och dancehall i en gumbo som bara kunde ha tillagats i den karibiska övärldens nordligaste utpost. DJ Jubilee använde sig av fraser som han hade hört sedan sin barndomen i beryktade Saint Thomas Projects, och skapade tidiga bouncedängor!
-
I dagens avsnitt diskuterar Tim och Charles tidiga MVP och MIP kandidater i NBA. Vi diskuterar även: Är New Orleans Pelicans säsongens besvikelse? Cleveland Cavaliers är roliga att titta på igen. Detta och mycket mycket mer!
Kontakt: @insta/twitter: oncourtpodden
Ge oss gärna en rating, review och follow på era valda podcastplattformar!
-
I avsnitt 21 av Oncourtpodden svarar Tim och Charles på frågor om såpoperan som kallas för Orlando Bubblan. Russel Westbrook testar positivt, Lakers får + net rating med the GOAT Caruso, Sixers experimenterar med Shake Milton och Ben Simmons. Är New Orleans Pelicans schema riggat? Och mycket mer!
Lämna en review av podden och dela med er av avsnittet till era vänner!
Kontakt: email: [email protected], insta: @oncourtpodden.
- Näytä enemmän
