Stockholms universitet Podcasts
-
För den framväxande statsmakten under stormaktstiden var instruktioner via brevkorrespondens en viktig del av maktutövningen. Tidiga postsystem med kurirer som tog brev från avsändare till mottagare var ineffektiva. Lösningen blev en förordning år 1636 som ålade bönder att befordra brev enligt ett stafettsystem där postbud tog försändelserna en viss sträcka.
I reprisen av det nymixade avsnitt 70 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Magnus Linnarsson, docent i historia vid Stockholms universitet som bland annat skrivit avhandlingen Postgång på växlande villkor – Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.
I Europa hade ett postsystem växt fram redan under 1500-talet där privata entreprenörer tog hand om kungarnas postgång. Greven Franz von Taxis tecknade ett avtal med den spanska kungen Karl I, senare kejsare Karl V att organisera ett postväsende för dennes räkning. Det sträckte sig från Antwerpen till Nepal och från Madrid till Prag.
1620 upprättades en postlinje mellan Hamburg och Stockholm, på så sätt länkades Sverige samman med Europa. Den svenska posten kom att skilja sig från posten i Europa. I det glest befolkade Sverige blev det billigare att ålägga bönder att vandra med breven. Sverige hade också för få köpmän som skulle kunna utnyttja posten vid sidan om staten.
Rikskanslern Axel von Oxenstierna ägnade en hel del tid åt utvecklandet av den svenska postgången. Oxenstierna är också upphovsman till den förordning år 1636 som grundlägger det svenska postväsendet.
I Sverige rekryterades helst läs- och skrivkunniga bönder längs postlinjerna på ett avstånd på två till tre mil. Till sin hjälp skulle postbönderna ha ett antal drängar som sprang med postsäcken till nästa postbonde. På det viset skulle posten transporteras i ett stafettsystem längs postlinjerna. Postbönderna befriades från utskrivning till det militära, dagsverken och krav på skjutsar och gästningar. Systemet knöts samman av postmästare i städerna som såg till att posten skickades vidare till nästa stad.
Musik: Vivaldi: Gloria In D Major (Rv 589) – Quoniam Tu Solus Sanctus (Allegro), Storyblocks Audio
Bild: Träsnitt visande en postryttare som blåser i posthorn och kommer med meddelande om Westfaliska freden 1648. Träsnittet har överskriften: ”Neuer auss Münster vom 25. des Weinmonats im Jahr 1648. abgefertiger Freud- und Friedenbringender Postrreuter”. Fotografi efter original i Berlins Postmuseum.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
-
Turkiet säger ja till Sverige i Nato. Sverige, Finland och Turkiet har träffats i Madrid under Nato-toppmötet och förhandlat. Turkiet har haft som krav att både Finland och Sverige tar tydlig ställning mot bland annat den kurdiska gruppen PKK. Nu verkar alltså länderna ha kommit överens - bland annat så ska Sverige vidta konkreta åtgärder för att utlämna terroristbrottslingar och också stötta Turkiet i sitt arbete mot kurdiska grupper som just PKK.
Men president Erdoğan har bråkat med Sverige sen Sverige började andas om att gå med i Nato. I det här avsnittet, ska vi fördjupa oss i president Erdoğan, hans ledarskap och varför han varit emot Sverige i militäralliansen.
Gäst: Paul T. Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Programledare: Jenny Ågren.
Intervjun är gjort före länderna kom överens.
Kontakt: [email protected]
-
Borde inte hatet och våldet mot HBTQI-personer minska i takt med att samhället förändras? Och varifrån kommer hatet?
Helgens pridefest i Oslo slutade i tragedi, när en ensam gärningsman gick till attack mot två krogar och ett gatukök. Hur ser brottsligheten mot HBTQ-personer ut, och hur har den förändrats över tid? Vi frågar Eva Tiby, professor emerita i kriminologi vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, som forskat på brott mot homosexuella sedan mitten av 90-talet. Hur manifesteras hat, hot och våld mot HBTQ-personer i vardagen? Och vilka krafter i samhället är det som är i rörelse? Trifa Shakely, förbundsordförande för RFSL, berättar.Pacifisten från KaliningradVi fördjupar oss ytterligare i Kaliningrad, tidigare Königsberg. Idag handlar det om filosofen och pacifisten Immanuel Kant. Hur präglades han av sin uppväxt i Königsberg, och hur relevanta är hans tankar om krig och fred idag? Vår gäst Rebecka Lettevall, professor i idéhistoria vid Malmö universitet, doktorerade på hans skrift Om den eviga freden: Ett filosofiskt utkast.Kommer Sverige och Finland släppas in i Nato vid toppmötet i Madrid på onsdag? Magdalena Andersson har talat direkt med president Erdogan i telefon, och det pågår intensiva förhandlingar på flera nivåer in i det sista.Det är värmebölja i världen. I Tokyo uppmanas man släcka ljuset så att strömmen ska räcka till luftkonditioneringen. Det som förr kändes härligt ger nu föraningar om domedagen. Och Louise oroar sig för att vattnet ska ta slut.Dessutom startar vi serien sommarboktipset, där Thomas och Louise delar med sig av sina bästa lästips.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman -
22 juni. Turkiets president Erdoğan har ställt upp en rad villkor för att godkänna Sverige och Finland som nya Natomedlemmar. Vad är orsaken och vad händer nu? Paul Levin, docent och föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet gästar Andreas Ericson för att reda ut läget.
-
Hur vill finansminister Mikael Damberg (S) hantera den höga inflationen? Hur ska han skapa ordning i budgetprocessen? Och är tystnad om förtryck i Turkiet priset man får betala för Nato-medlemskap?
I onsdags yrkade regeringen avslag på sitt egen budgetförslag eftersom kompromissförslaget om höjda pensioner hade stoppats av oppositionen. Två dagar senare lämnade regeringen in ett nytt budgetförslag där pensionsförslaget ingick. För att regeringen ska få igenom sin budget i riksdagen nästa vecka behöver de stöd från den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Hon har kommit med nya krav för att hon ska rösta ja nästa vecka, att Sverige lovar att inte exportera vapen till Turkiet och mer pengar till arbetet mot hedersförtryck. Hur säker är Mikael Damberg på att han får igenom sin budget? Inflationen i Sverige steg till 7,2 procent under maj månad. Det är den högst uppmätta nivån sen 1991. Regeringen har fått kritik för att man lagt många extraändringsbudgetar och fört en mycket expansiv finanspolitik även efter att pandemikrisen tagit slut och ekonomin fått fart. I Ekots lördagsintervju kritiserar Finansministern i sin tur andra partier för att de kommer med löften till väljarna utan att tala om hur de ska finansieras. Det blir ett ganska brutalt och kallt uppvaknande efter valet, vi går mot tuffar tider, då måste vi i politiken prioritera mellan olika utgifter och medborgarna är alltmer plågsamt medvetna om att de också kommer att få en tuffare ekonomi framöver. För att finansiera ökade försvarssatsningar vill han se en beredskapsskatt. Mikael Damberg efterlyser nu en diskussion med övriga partier om hur satsningen på försvaret ska finansieras, han har själv föreslagit en beredskapsskatt. Om Mikael DambergNamn: Mikael Damberg, finansminister Ålder: 50 år Bakgrund: Uppväxt i Solna, läste förvaltningslinjen vid Stockholms universitet. 28 år gammal blev han ordförande i SSU. Valdes in i riksdagen 2002. Tio år senare blev han gruppledare för Socialdemokraternas riksdagsgrupp. 2014 utsågs han till närings- och innovationsminister, 2019 till inrikesminister och när Magdalena Andersson blev statsminister 2021 fick han efterträda henne som finansminister.Gäst: Mikael Damberg, finansminister Kommentar: Jonas Hinnfors, statsvetare Göteborgs universitet Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jesper Timan -
Syftet med SNS forskning är att bidra till en saklig samhällsdebatt och att vara en kunskapskälla för beslutsfattare. Under året som gått har många intressanta SNS-rapporter publicerats. Tre av dessa presenteras vid mötet.
Hur påverkas patientsäkerheten av överbelastade akutmottagningar och vårdplatsbrist? Björn af Ugglas, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet och strategisk verksamhetsutvecklare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Social rörlighet. Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Ett skattesystem för Sverige i en global värld. Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Vad gör SNS referensgrupper? Hanna Jarl, Kriminalvårdsdirektör och Yvonne Bertlin, CFO och skattechef på AstraZeneca, ger en inblick i arbetet i referensgrupperna till forskningsprogrammen Brottslighet och samhälle respektive Skatter i en globaliserad värld.
Ilinca Benson, vice vd, leder samtalet.
-
Föreställ dig ett lantligt, sommaridylliskt landskap. En herde vallar sina får i en vacker dalgång, mot fonden av storslagna berg som reser sig mot himlen. Allt är fridfullt och poetiskt. Ungefär där har du sinnebilden av pastoralen, en tradition av lantliga scener som är lika närvarande i konsten som litteraturen och musiken. Det framstår lätt som en mossig genre, men är det en nidbild? Vad var det mest radikala med 1700-talets pastoraler? Och hur mycket har antikens pastoraler gemensamt med vår tids vurm för det lantliga? Bildningspodden tar sommarlov med en vandring genom de pastorala landskapens litteraturhistoria.
Gäster i studion är Vera Sundin och Anna Blennow. Vera Sundin är litteraturvetare vid Stockholms universitet som skriver på en avhandling om svenska, litterära pastoraler. Anna Blennow är lektor och docent i latin vid Göteborgs universitet, bland annat specialiserad på den antika pastoralen.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se. -
Blåstången som vajar under ytan längs nästan hela Sveriges kuster, förökar sig när det är fullmåne på sommaren. Hur kommer det sig?
Hör om hur blåstången vet att det är fullmåne, och hur du som lyssnar kan hjälpa forskare i sommar att studera blåstång.Medverkande: Lena Kautsky, professor i marin växtekologi vid Stockholms universitet. Programledare: Camilla Widebeck [email protected]: Jonna Westin [email protected] -
Sverige ska in under Natos kärnvapenparaply. Samtidigt kommer uppgifter om nya taktiska teorier, som kan sänka ribban för när vapnen ska användas.
Sverige vill söka skydd under Natos kärnvapenparaply men absolut inte ha vapnen på egen mark. Går det i ett skarpt läge? Vi tittar på hur det där paraplyet är konstruerat, men också på det hotfulla kärnvapentänkande som medger att man skjuter av ett mindre, taktiskt vapen.Medverkande: Paula Silfverstolpe, jurist på Försvarshögskolan. Jonas Haggren, viceamiral och chef för Försvarshögkvarterets ledningsstab. Thomas Jonter, professor i internationella relationer på Stockholms universitet. Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på FOI.Ljud från: TV4, Sky News, AP, ABC, SVT, Sveriges Radio. -
Nu har vetenskapsmännen äntligen lyckats få mänsklig hud att fästa på robotfingrar vilka är de stora fördelarna och användningsområdena för detta tekniska genombrott?
Vi har väntat och väntat men snart är robotarna med mänsklig hud äntligen här! Blir de våra glada slavar i en förestående tech-utopi där vi kan sluta jobba, eller duger de bara till att glädja ett antal depraverade handfetischister som kollat för mycket på Star Wars? Vi frågar robotforskaren Erik Billing och manusförfattaren till SVT-serien "Äkta människor", Lars Lundström. Dessutom tittar vi närmare på en ny studie som verkar visa att personer med introverta drag har lättare att bemästra främmande språk än de med extroverta drag. Konstigt, tänker man först, eftersom de ju inte vågar prata med folk, men däri ligger kanske också förklaringen. Vi pratar med franskprofessorn Fanny Forsberg Lundell från Stockholms universitet.Och så har vi för våra lyssnare skull gått igenom HELA LISTAN med livsmedelspriser från SCB och kan konstatera: Det är bara att bli vegan om du vill spara pengar framöver.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Ulrika Lindqvist -
Gäddan försvinner och spiggen tar över i Östersjön. Dessutom blir vattnet sämre som resultat av spiggvågen, kanske till följd av överfiske, som gör att havet förändras till det sämre enligt forskarna.
Längs kusten från Kalmarsund och norrut blir stora fiskar som abborre och gädda allt mer sällsynta. Istället ersätts de av spigg. Spiggen tar över och orsakar ett ekologiskt regimskifte. De äter upp de större fiskarnas yngel och blir snart dominerande. De gör också att det blir mer alger i vattnet och försvårar kampen mot övergödning i havet.Spiggvågen är ett symtom på att havet är ur balans och den viktigaste orsaken bakom förändringen kan vara många års hårt fiske av de stora rovfiskarna i det öppna havet, tror forskarna. De krympande bestånden av torsk, lax och strömming i Östersjön gör att spiggen kan växa till sig i antal och skapa ett nytt ekologiskt system.Medverkande: Ulf Bergström, forskare marinekologi SLU Aqua; Petter Tibblin, biolog Linnéuniversitetet; Johan Eklöf, docent biologi Stockholms universitet; Agnes Olin, forskare marinekologi Stockholms universitet; Thomas Axenrot, forskare SLU.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunér [email protected] -
Moderatledaren har ambitionen att leda en ny regering efter valet i höst. Men trots att partiets hjärtefrågor som brott och trygghet värderas högt bland väljarna lyfter inte partiet i opinionen.
Så vilka chanser har Ulf Kristersson? Blir han statsministern som till slut får Turkiet att öppna dörren för ett svenskt Natomedlemskap och hur långt ska Sverige vara berett att gå Turkiet till mötes?Men i nuläget vill Moderatledaren inte lägga sig i hur regeringen sköter förhandlingarna om ett svenskt Nato-medlemskap."Jag tänker inte överhuvudtaget gå in i de samtalen som jag vet regeringen nu för."Han vill heller inte säga vad han tycker om Moderaternas tidigare krav på ett förbud mot vapenförsäljning till Turkiet.Om Ulf Kristersson:Namn: Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna Ålder: 58 år Bakgrund: Född i Lund 1963 och uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Ordförande i Moderata Ungdomsförbundet 19881992. Finanskommunalråd i Strängnäs och senare socialborgarråd i Stockholm. Socialförsäkringsminister åren 20102014 i Regeringen Reinfeldt. Blev partiledare för Moderaterna 2017.Gäst: Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna Kommentar: Tommy Möller, statsvetare Stockholms universitet Programledare: Pontus Mattsson Producent: Hansjörg Kissel Tekniker: Christer Tjernell -
Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet.
Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna. Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politikNär man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle? Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlLästips: Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red) Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari Feminsm - Lena Gemzöe Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld -
De ekonomiska problemen fortsätter för flygbolaget SAS. Är det värt att rädda? Dessutom: attackerande kråkor och bidragsfiffel.
SAS framtid Hur viktigt är det för den skandinaviska identiteten att ha ett eget flygbolag? Gäster: Christer Åström, journalist och expert på flygbranschen och Kristian Åström, ekonomikommentator på Sveriges Radio. Kråkor vs människor Lokaltidningen Mitt i rapporterar att flera personer blivit attackerade av kråkor i en park på Södermalm i Stockholm. Var kommer beteendet ifrån, och bör kråkorna skjutas av eller är det människorna som borde välja en annan promenadväg? Gäst: Johan Lind, docent i etologi vid Stockholms universitet.Dessutom: Vem kommer att få skulden om Sverige inte får gå med i NATO?Och blir Uppdrag gransknings avslöjanden ikväll om riksdagsledamöter och bostadsersättningar en valbomb? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Amanda Rydman -
Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten.
Enligt Parisavtalet ska utsläppsminskningarna som krävs fördelas på ett rättvist sätt. Men världens länder har inte enats om ett sätt att räkna det på. Även om Sveriges klimatmål är bland de mest ambitiösa i världen är de inte i linje med Parisavtalets temperatur- och rättvisemål, enligt forskaren Isak Stoddard på Uppsala universitet. En annan forskare, Johannes Morfeldt på Chalmers, säger att det beror på hur man räknar.Medverkande: Från Aurora: Saga Ernerfeldt Hedén, Anton Foley, Smilla Ubbe, Ida Edling, Esmeralda Sjögren och Sofi Marklew, professor i miljörätt vid Stockholms universitet Jonas Ebbesson, Isak Stoddard vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet, Johannes Morfeldt på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, på Chalmers.Skriv till oss! [email protected]: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten - Näytä enemmän
