USA Podcasts

  • Om vad eller vilka som kan offras när statsminister Magdalena Andersson ska göra Turkiet nöjd i Natofrågan. Om kanske det största besöket en svensk statsminister kan göra- träffa USA:s president och om gåvor de gett och fått. Om den exakta tiden försvarsminister Peter Hultqvist inser att han är för ett svenskt medlemskap i Nato och om klassiska åkturer i Harpsundsekan.

    Turerna kring Nato har varit många. Vi går igenom det senaste och undrar hur statsminister Magdalena Anderssons vinnarskalle har reagerat på de villkor Turkiet ställt för att godkänna en svensk ansökan om Nato-medlemskap.Vi går igenom klassiska möten mellan svenska statsministrar och amerikanska presidenter apropå att Magdalena Andersson nyligen var i Vita huset och träffade Joe Biden. David imponerar på vår inrikespolitiska reporter Lova genom att veta vad statsministern tog med sig för present till Biden och vår satiriker Moa imponerar med att veta den exakta summan en gåva till presidenten får kosta utan att klassas som en muta, 4 153 kr.Vi hör om den exakta stunden försvarsminister Peter Hultqvist inser att han är för ett svenskt medlemskap i Nato.Vår lyssnare Anna undrar vad dealen är med Magdalena Anderssons roddbåt. Vi får veta att den kallas Harpsundsekan och får höra om några klassiska turer statsministrarna haft i den.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

  • Om vad eller vilka som kan offras när statsminister Magdalena Andersson ska göra Turkiet nöjd i Natofrågan. Om kanske det största besöket en svensk statsminister kan göra- träffa USA:s president och om gåvor de gett och fått. Om den exakta tiden försvarsminister Peter Hultqvist inser att han är för ett svenskt medlemskap i Nato och om klassiska åkturer i Harpsundsekan. Turerna kring Nato har varit många. Vi går igenom det senaste och undrar hur statsminister Magdalena Anderssons vinnarskalle har reagerat på de villkor Turkiet ställt för att godkänna en svensk ansökan om Nato-medlemskap.Vi går igenom klassiska möten mellan svenska statsministrar och amerikanska presidenter apropå att Magdalena Andersson nyligen var i Vita huset och träffade Joe Biden. David imponerar på vår inrikespolitiska reporter Lova genom att veta vad statsministern tog med sig för present till Biden och vår satiriker Moa imponerar med att veta den exakta summan en gåva till presidenten får kosta utan att klassas som en muta, 4 153 kr.Vi hör om den exakta stunden försvarsminister Peter Hultqvist inser att han är för ett svenskt medlemskap i Nato.Vår lyssnare Anna undrar vad dealen är med Magdalena Anderssons roddbåt. Vi får veta att den kallas Harpsundsekan och får höra om några klassiska turer statsministrarna haft i den.David Druid och Katherine Zimmerman i politisk talkshow.I den nya podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Talkshowen är deras återförening. I podden hör vi också Ekots politiska reporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från Tankesmedjan i P3. Producent: Sukran KavakDigitalredaktör: Petrina Hinas

  • Skrattrekord! Jag tror fan vi slår skrattrekord! Svenskt kulturlivs Power Couple, Anton Magnusson och Nanna Johansson bjuder upp till kamp hemma i deras vardagsrum och Stoffe är på efterlängtat besök. Vi lär oss att man tycker det är kul med våldtäkt i Nigeria och vilken svensk kändis som har barn med sin tvilling.

  • Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig?

    Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat. Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi. En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar. Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?Medverkande: Josefin Simonsson Brodén, sanktionssamordnare på UD, Majeed Olerud Khoso, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, Sergei Guriev f.d. rektor New Economic School i Moskva, Tatiana Stanovaja, statsvetare vid analysfirman R. Politik, Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik, Benjamin Coates docent i historia vid Wake Forest University. Programledare: Robin Olin [email protected]: Maria Persson Löfgren, Maria Georgieva Tekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmusson [email protected]

  • Ett land står över alla andra Nato-länder - USA. Inget annat land har lika stora militära muskler. Att Finland och Sverige skickar sina statschefer raka vägen till Vita huset när Turkiet sätter käppar i hjulet för vår Natoansökan, är därför inte konstigt. Men hur mycket vilar vår egen säkerhet nu i Vita husets händer? Och vet vi var vi har USA? Nyhetspodden med USA-korrespondent Ville Hupa och Johannes Tabermann.

    Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.

    Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected]

  • Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Margret Atladottir och Kodjo Akolor.

    Vi går igenom det urstarka stödet, den tafatta kramen och statsminister Magdalena Anderssons kanske omedvetna pik mot Turkiets president Erdogan allt skedde under presskonferensen i Washington D.C. i USA i går.Sedan snackar vi apkoppor, den ovanliga men milda virussjukdomen som upptäckts på flera håll i Europa och som Folkhälsomyndigheten vill klassa som allmänfarlig sjukdom för att begränsa smittspridningen.

  • Utrikeskrönikan 10 maj 2022.

    San Francisco, fredag.Max fem förpackningar per köp, står det vid hyllan för bröstmjölksersättning på ett av de stora varuhusen här i San Francisco. För än så länge gapar inte hyllorna tomma här, som det gjort på flera andra ställen i USA. Runt om i landet har allt mer uppjagade småbarnsföräldrar insett att bröstmjölksersättning numera är en bristvara. Allra värst är det för de som har barn med särskilda allergier, och som behöver specialprodukter.Det här med ojämn tillgång på varor har många amerikaner fått vänja sig vid under pandemin, men den här gången var det inte bara störningar i leverans- och produktionskedjor som låg bakom krisen.En av de största tillverkarna, Abbot, fick stänga en av sina fabriker efter att man vid en kontroll hittat en farlig bakterie i anläggningen - och företaget återkallade då redan producerad bröstmjölksersättning.Det här minskade tillgången väsentligt, något som blev extra problematiskt då just Abbot har stora kontrakt där de är huvudleverantör till de konsumenter som får statligt stöd för att kunna ha råd med bröstmjölksersättning.Abbots fabrik stängde i februari, och även om andra producenter kunnat öka sin produktion har det inte räckt till. Och den här veckan har debatten kring bristen på bröstmjölksersättning och vad som orsakat den briserat.En del ser det här som ett typiskt amerikanskt problem. Och pekar till exempel på marknadskoncentrationen, där fyra företag kontrollerar omkring 90% av USA-marknaden för bröstmjölksersättning.Medan andra hellre vill prata om att USA fortfarande inte har någon lagstiftad betald föräldraledighet för nyblivna mammor- något som gör att många kvinnor har svårt att hinna med att amma sina barn.Även den ständigt infekterade frågan kring migration och läget vid gränsen drogs in i debatten, när republikaner argumenterade mot att regeringen försåg migrantfamiljer med bröstmjölksersättning - produkter som gick till, som en profil på tv-kanalen Fox News gick så långt att han menade att maten skulle gå till illegala bebisar.Nu har Bidenadministrationen till sist satt in en rad åtgärder. Man flyger bland annat in bröstmjölksersättning från utlandet, och från myndighetshåll arbetar man intensivt för att få igång produktionen i den stängda fabriken igen.Men det är saktfärdiga reaktioner på ett problem som haft flera månader på sig att förvärras. Och de politiska motståndarna använder det här som ytterligare ett argument för Bidenadministrationens inkompetens.Och de har stor chans att få gehör hos de redan prövade amerikanska konsumenterna. De som efter månader av leveransstörningar nu ser priserna på bland annat livsmedel och drivmedel gå i höjden i den högsta inflationen på 40 år. Och där bröstmjölksersättning numera alltså är en bristvara.Roger Wilson, USA-korrrespondent

  • I veckans avsnitt pratar vi om den rasistiskt motiverade masskjutningen i Buffalo, New York och den så kallade replacement-teorin som inspirerade mördaren (och som bland annat har spridits av USA:s mest tittade nyhetsprogram). Sen pratar vi Turkiets nekande av Sveriges Nato-medlemskap. Det blir dessutom snack om telefonförsäljare, onödiga TV Shop-köp och när vi visste att våra respektive partners var ”the one”. Enjoy!

    Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer!

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Idag var Magdalena Andersson i Vita huset, USA, och pratade om Nato med president Joe Biden. Flera politiker vill ha mer idrott i skolan. Det klottras vid 8-åriga Los skola i Gagnef Kyrkby. Och ett historiskt beslut...

  • Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se Avsnitt 367 spelades in den 17 maj och eftersom att det finns 90 miljoner hundar i USA ( https://www.washingtonpost.com/science/2019/01/31/how-many-americans-have-pets-an-investigation-into-fuzzy-statistics/ ) så handlar dagens avsnitt om:

    INTRO:- Alla har haft en vecka... David har haft en tuff vecka, men nu är alla friska. BJörn har varit på AWS summit och pysslat hemma. Johan har kompromissat med dottern, och använt jättemycket roller. - Johan har även vunnit en elgato kamera och ett carepack

    FEEDBACK AND BACKLOG:- Elon Musk tvekar kring Twitter https://www.cnbc.com/2022/05/17/elon-musk-says-twitter-deal-cannot-move-forward-until-he-has-clarity-on-bot-numbers.html

    MICROSOFT- Microsoft släpper Kubernetes I Edge Computing https://www.zdnet.com/article/microsoft-is-enabling-kubernetes-for-windows-edge-computing-devices-via-project-haven/ - Ny build av Windows https://www.bleepingcomputer.com/news/microsoft/windows-11-to-show-suggested-actions-when-copying-data-to-the-clipboard/ - Microsoft Teams i Microsoft Store släppt https://www.thurrott.com/cloud/267202/microsoft-teams-lands-on-the-windows-10-11-microsoft-store - Azure Private DNS (preview) http://azure.microsoft.com/blog/announcing-azure-dns-private-resolver-now-in-preview/ - Xbox Cloud Gaming-enet inom 12 månader? https://www.gamereactor.se/nyheter/1053173/Rykte+Xbox+Cloud+Gamingenhet+lanseras+inom+tolv+manader/

    APPLE- Apple låter utvecklare höja prenumerationspriser https://www.thurrott.com/apple/267188/apple-now-lets-developers-automatically-raise-app-subscription-prices - Apple och Googles AppStores har massor med övergivna applikationer https://appleinsider.com/articles/22/05/12/apple-and-google-app-stores-include-more-than-15-million-abandoned-apps - iOS och iPadOS 15.5 https://support.apple.com/en-gb/HT213258 - macOS 12.4 https://support.apple.com/en-us/HT213257 - iOS 16 och watchOS 9 https://www.mactrast.com/2022/05/bloombergs-gurman-ios-16-to-bring-fresh-apple-apps-new-ways-to-interact-with-system/

    GOOGLE:- Google I/O - https://blog.google/technology/developers/io-2022-100-things/ - https://9to5google.com/2022/05/11/rcs-has-over-500-million-active-users-as-google-digs-at-apple-yet-again-for-ignoring-the-standard/ - https://swedroid.se/health-connect-ar-androids-nya-center-for-halso-och-traningsdata/ - https://swedroid.se/gruppsamtal-i-google-messages-kommer-krypteras/ - https://www.thurrott.com/google/266988/google-tv-app-will-support-casting-content-from-other-streaming-services - https://www.engadget.com/wear-os-devices-from-samsung-fossil-and-montblanc-are-coming-182852433.html - https://techcrunch.com/2022/05/11/google-chrome-adds-virtual-credit-card-numbers-to-keep-your-real-ones-safe/ - https://swedroid.se/google-translate-stodjer-24-nya-sprak/ - https://www.engadget.com/google-docs-automatic-summarization-chat-172231959.html - Google I/O 2022 keynote in 18 minutes => https://www.youtube.com/watch?v=U82aw8WEYAM - BONUSLÄNK: vad är RCS. https://en.wikipedia.org/wiki/Rich_Communication_Services - G suite Legacy kunder får behålla sina gratis kontonhttps://www.thurrott.com/cloud/267210/google-lets-g-suite-legacy-customers-keep-their-free-account

    ANDRA NYHETER:- AWS Summarit Stockholm 2022

    TIPS:- Moviedle (som "wordle" men för filmer… fast egentligen inte alls som Wordle) https://www.moviedle.app/ - Johan och David MÅSTE gör ett hörlursavsnitt, och även prata lite streaming

    PRYLLISTA- Björn: Lyssna på poddar i duschen!!!!!! https://www.etsy.com/listing/1005415202/10-clear-caps-bath-shower-dye-shampoo - David: Kolsyremaskin https://bagarenochkocken.se/koksmaskiner/kolsyremaskiner/aarke-carbonator-pro-kolsyremaskin-matte-black/ - Johan: Bokhylla bakom ryggen

    EGNA LÄNKAR- En Liten Podd Om IT på webben, http://enlitenpoddomit.se/ - En Liten Podd Om IT på Facebook, https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/ - En Liten Podd Om IT på Youtube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit - Ge oss gärna en recension - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069

    LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA:- Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577 - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20 - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit

    LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT- http://discord.enlitenpoddomit.se

    (Och glöm inte att maila [email protected] om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :)

  • Veckans avsnitt bjuder på icke rumsrena detaljer ifrån möhippor som tjejerna har varit på. Vem har tittat på en sexakt live ihop med sin bror? Och varför lackade folk på Bianca under Melinas möhippa?


    Varför har Beyonce och Jay Z (!!) sett Ellinor på en strippscen där det senare trycktes ut en livs levande kyckling ur en kvinnas underliv? Och hur kan Melina vilja förstöra Pernilla Wahlgrens förhållande? 


    Ellinor vägrar att klippa sitt långa näshår och Melina rasar över influenceryrket och vill spärra in Gugge i en hundbur. 


    Det gapskrattas, snackas renoveringsplaner och fantiseras om långa basketkillar i USA. Ellinor skulle nämligen ha åkt till New York i helgen, men både den resan och sommarplanerna är CANCELLED… Melina däremot har bebisproblem och bjuder på en massa kändizgossip som vanligt. 


    Ja, allt är som vanligt med andra ord! Missa INTE detta råa avsnittet med Inga Beiga Morsor!

    .

    Kan ni inte vänta till nästa torsdag eller vill ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på: 

    @ingabeigamorsor 

    @melina.criborn

    @ellinorlofgren 

    .

    ‘Inga Beiga Morsor’ är producerad av Silverdrake Förlag via Acast

    www.silverdrakeförlag.se


    Klippare:

    Marcus Tigerdraake, [email protected]

    @marcustigerdraake


    Redaktör: 

    Victoria Tigerdraake, [email protected]

    @victigerdraake


    .

    Bumbers (Jinglar och låtar under avsnittet):

    Damien N-Drix - Mamake

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Hur gör man för att undvika ett samhälle styrs av blind tro på lagtextens bokstav? Frilansskribenten Vincent Flink Amble-Naess berättar om juryräddningens viktiga roll i USA:s historia.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hudsonflodens utlopp i Atlanten såg under 1700-talets första hälft inte mycket ut för världen. Ursprungsbefolkningen hade kallat platsen för manahahtán, platsen där bågarna spänns, men nu var de fördrivna. På ett skär i bukten skulle man 150 år senare låta resa en staty i ärggrön kopparplåt the Statue of Liberty men än så länge var sikten klar. Den som närmade sig platsen från havet kunde vid horisonten skönja konturerna av en mindre handelsstad, med tullhus, bodar och magasin. Namnet New York hade staden fått efter sin förste beskyddare, hertigen av York. I vår tid betraktas den inte sällan som världens mittpunkt, men än så länge var platsen inte mer än en obetydlig kolonialprovins i det brittiska imperiets utkant.När Högsta domstolens ledamöter sammanträdde i New Yorks stadshus den 4 augusti år 1735 var det därför knappast en internationell angelägenhet. Men bland lokalinvånarna rådde det stor uppståndelse. Fallet gällde tidningsmannen och typografen John Peter Zenger. I åratal hade han spridit rykten om att provinsens kungliga guvernör, William Cosby, hade missbrukat sitt ämbete och gjort sig skyldig till nepotism. Zenger hade retat gallfeber på myndigheterna, och nu stod han åtalad för uppvigling.I väntan på rättegång hade han fått tillbringa 8 månader i fängelse, men nu skulle han få upprättelse. I rättssalen argumenterade försvarsadvokaten i timmar. Slutledningarna var vattentäta, tycktes det, och bevisen var övertygande. Visst hade Zenger låtit trycka texterna, men guvernör Cosby var skyldig och rättvisan krävde hans avgång.När domaren tog till orda vände han emellertid på saken, och förklarade att advokatens resonemang var irrelevanta. Även om Cosby var skyldig hade Zenger ingen rätt att skriva om det. Också sanna anklagelser kunde nämligen klassas som uppvigling. Zengers granskningar hade undergrävt förtroendet för myndigheterna, och därigenom äventyrat den samhälleliga stabiliteten. Juryn mer eller mindre instruerades att finna den tilltalade skyldig. Advokaten var chockad. Av misstag hade han alltså råkat erkänna sin klients brott. Ett brott som kunde ge hans klient en livstid i fängelse, det vill säga: om myndigheterna inte valde att hänga honom.Åklagarsidan klappade händerna när domaren hade hållit sin utläggning. De oregerliga amerikanarna var satta på plats, och kolonisatörerna kunde pusta ut. Allting var avgjort, tycktes det. Men efter att juryns förman hade rest sig upp och meddelat sin samlade bedömning blev det knäpptyst i salen. Zenger befanns vara oskyldig till brottet, trots att hans ombud hade erkänt å hans vägnar.Jurymedlemmarna förstod naturligtvis att Zenger i lagens mening var skyldig. Ändå valde de att fria honom, eftersom han i moraliskt hänseende hade uppträtt oklanderligt, ja till och med berömvärt. Och de lyckades i sina föresatser. När Zenger dagen därpå lämnade fängelset genom huvudentrén var han en fri man. Segern firades med biffstek och bayerskt öl på the Black Horse Tavern. Kanonerna sköt salut till hans ära.Denna triumf för rättvisan hade varit otänkbar om det inte vore för det amerikanska jurysystemet, som har levt vidare in i våra dagar. Ur ett svenskt perspektiv kan det te sig underligt att en samling slumpmässigt utvalda individer utan juridisk utbildning tillåts avgöra utfallet i en rättegång, men för amerikanerna är processen en självklar del av demokratin. Så här går det till:Efter förhandlingen i rättssalen drar sig jurymedlemmarna tillbaka till ett separat konferensrum. De överläggningar som sedan påbörjas är belagda med sträng sekretess. Tidigt i processen utses därför en förman, som sköter kommunikationen utåt. I normalfallet kommuniceras endast huruvida den tilltalade har befunnits vara skyldig eller oskyldig till brottet. Varken domaren, åklagaren eller försvarsadvokaten har rätt att få reda på jurymedlemmarnas bevekelsegrunder. Ett fällande juryutslag kan i specialfall tillbakavisas av domaren, men ett friande kräver en formell överklagan, vilket inte alltid beviljas.Detta faktum gör det möjligt för juryn att låta en i lagens mening skyldig person gå fri från straff. Fenomenet kallas på engelska för jury nullification, eller juryräddning. Zengers fall är ett av de tidigaste kända exemplen.Insikten om att det ibland är vår plikt att frångå lagens bokstav är urgammal. Ett välkänt exempel är Jesus uppmaning i Lukasevangeliet, om att ta åsnan ur brunnen på sabbaten. Orden var inte menade att avskaffa vilodagen, vilket är viktigt att hålla i minnet. Tvärt om var undantaget tänkt att bekräfta regeln. Eller som det heter i Matteusevangeliet: Jag har inte kommit för att upphäva lagen, men för att fullborda den.Fariséerna och de skriftlärda hade naturligtvis sina invändningar, men faktum kvarstod: Tog man inte djuret ur brunnen, så drunknade det. Och inte nog med att bonden då förlorade sin åsna, kadavret skulle dessutom förorena vattnet vilket i den judeiska hettan kunde innebära en dödsdom. Sådana konsekvenser var oacceptabla. Sabbaten fick vänta.Alla tycks emellertid inte ha lärt sig sin läxa. Också våra dagars skriftlärda har nämligen sina invändningar. I modern tid fördöms juryräddningar av i stort sett samtliga av USA:s domare. Åtgärden innebär en form av självsvåld, menar man. Men på senare tid har tillvägagångssättet också lyfts fram som något positivt, inte minst av röster inom akademin.Forskarnas ställningstaganden motiveras inte sällan av antirasistiska resonemang. Enligt somliga är landets lagstiftning nämligen oproportionerligt sträng mot afroamerikaner och andra minoriteter. Dessutom har forskarna historien på sin sida. Det är tydligt att de som stiftade den amerikanska grundlagen avsåg att jurymedlemmarna skulle pröva saken inte enbart i juridiskt hänseende utan även i moraliskt.Under månaderna innan grundlagen ratificerades publicerades en skriftsamling the Federalist Papers där den föreslagna lagtexten avhandlades i detalj. Samlingen författades av politikerna och sedermera grundlagsfäderna Hamilton, Madison och Jay. I dessa texter beskrivs jurysystemet inte enbart som ett försvar mot tyranniska arvsmonarker utan även mot domare och folkvalda. John Adams, som var landets första vicepresident, skriver utförligt om saken i sin dagbok. Det är jurymannens plikt, skriver han, att fälla sitt omdöme i enlighet med sitt samvete också då detta står i strid med lagen.I förstone kan det tyckas underligt att juryn ska tillerkännas sådan makt. En lag är trots allt resultatet av en demokratisk process, och därför ett uttryck för folkviljan. Varför skulle en liten samling slumpmässigt utvalda ha mera rätt än hela befolkningen? En del av svaret står att finna i faktumet att lagstiftarna sällan kan förutse varje potentiell tillämpning. I särskilda fall riskerar denna omständighet att ge upphov till orättvisa domar. När en människa ställs inför det individuella fallet är det däremot lättare att göra en rättvis bedömning. Kanske fattar man sympati för den åtalade, som vid närmare påseende framstår som blott ett offer för omständigheter. Jurysystemet är alltså inte enbart ett skydd mot maktens illvilja, som i Zengers fall, utan även mot dess dumhet och brist på förutseende.Än idag kvarstår möjligheten till juryräddning i det amerikanska rättssystemet. Ibland händer det också att den tillgrips. Det är när bevisen är överväldigande och lagen är hopplöst tydlig; när saken tycks vara avgjord på förhand, och det enda som fattas är en ren formalitet. Då reser sig juryns förman från bänken, harklar sig och talar. Och i domstolens marmorsal hörs ekot av hans stämma, som en påminnelse om att folket har makten och inte tjänstemännen. Och det ekar i kongressbyggnaden, i försvarshögkvarteret och i presidentens vita hus. Och orden får väggarna att skälva:Vi finner den tilltalade oskyldig.Vincent Flink Amble-Naess

  • Utrikeskrönikan 19 maj 2022.

    Stockholm, torsdagEfter totalt nästan en månads tid spenderad i krigets Ukraina har jag fram och tillbaka funderat över motståndskraft och rätten att vara rädd.Att Ukraina lyckats göra sånt motstånd mot stora Ryssland har förvånat omvärlden. Det var många som trodde att det här skulle ta en helt annan vändning när invasionen inleddes. Och att det gått så bra för ukrainarna bottnar enligt bedömare delvis i viljan hos människor att slåss för landet kraften i att president Zelenskyj tidigt tittade in i kameran i ett klipp på sociala medier och sa vi är här, jag är här. Han lämnade inte landet. Jag behöver vapen, inte skjuts härifrån, var hans svar på USA:s erbjudande om evakuering.En inställning som helt klart speglas i de flesta jag mött under veckorna i landet. Många vill inte prata om något fredsavtal, inte om krigets slut bara om Ukrainas vinst.Soldaterna som vi mött på tågstationer som kramar sina familjer farväl, de som vaktar checkpoints, de som motat bort ryssarna från Kiev-området. Nej, Jag är inte rädd, svarar nästan alla. Motståndet har hyllats och berömts. Men det finns också något komplext i viljan att försvara sig.I kön till tågen som ska lämnar Ukraina bara drygt två veckor efter Rysslands invasion, står en 18-årig kille. Han pluggar i ett annat land i Europa egentligen men hade kommit hem för att hälsa på familjen precis innan 24:e februari. Nu står han i kön med hundratals andra ukrainare som vill lämna det krigsdrabbade landet. Han rycker på axlarna, skakar på huvudet; jag vet inte om de kommer släppa på mig på tåget, säger han. Han har ju fyllt 18 år. Och män mellan 18 och 60 får inte lämna. Jag kan se att han är tårögd. Hans mamma står bredvid, har följt honom till tåget. Han tittar sig omkring när jag frågar om det här det är uppenbart ingenting som han vill säga högt - att han som redan befinner sig i relativ säkerhet i västra delen av landet ska fly nu - när andra i hans ålder åker åt motsatt håll för att slåss mot Ryssland. Ordspråket "bättre fly än illa fäkta" gäller inte här. Inte nu.Långt ner under jord, i Kievs tunnelbana, president Zelenskyj håller presskonferens. Kriget har nu pågått i två månader. Hur mår presidenten själv egentligen undrar en reporter, är han inte rädd? Han som är en måltavla likt ingen annan här. Han upprepar att det inte är intressant. Han har inte RÄTT att vara rädd, säger han.Över sex miljoner personer har flytt Ukraina. I de köer som jag har stått i ut ur landet, har det nästan uteslutande varit kvinnor och barn. Nästan inga män. De som velat har, likt killen i kön till tåget, in pratat så högt om det. Ofta har de sagt att de har medicinska skäl att få lämna men det känns inte alltid som att det har stämt. Kanske ibland ville de bara få leva sitt liv? Som Leo jag träffade. Snart 30 år, snart pappa för första gången. Han ville så gärna följa med sin fru om hon måste åka över till Polen för att föda deras barn i lugn och ro - utan kriget. Han var rädd, rädd att missa när hans första son föds. Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga [email protected]