Ulrika Knutson Podcasts
-
I valet mellan att bli författare eller läkare var Lars Gyllensten den självklara förebilden för den unge PC Jersild: "Han var både medicinare och författare, så jag satsade på det."
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
LARS GYLLENSTEN – LÄKARE OCH STRIDBAR FÖRFATTARELars Gyllensten (1921-2006) föddes i Stockholm. Han utbildade sig till läkare och blev på 50-talet professor i vävnadslära, men ägnade sig redan tidigt åt att skriva. 1946 gav han och en studiekamrat under pseudonym ut diktsamlingen Camera Obscura som var en parodi på 40-talisternas lyrik. Gyllensten blev känd för att vara frispråkig och inte rädd för att ta strid om sådant han ogillade. "Moderna myter" 1949 var hans första bok under eget namn och den skulle följas över nästan 40 böcker, mest romaner. Han skrev också essäer och debattartiklar, engagerad bland annat i kärnvapenmotstånd och miljöfrågor. Gyllenstens författande rör sig kring de existentiella frågorna, ett sökande och prövande av olika livshållningar inför dödens ofrånkomlighet. 1966 valdes han in i Svenska Akademien och var under en period dess ständige sekreterare, men lämnade den1989, kritisk till att Akademien inte stöttade den dödshotade Salman Rushdie. Lars Gyllensten dog 2006, 84 år gammal.
PC JERSILD LÄSTE GYLLENSTEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN 1952Författaren och läkaren PC Jersild debuterade med novellsamlingen "Räknelära" 1960. Samma år publicerade han tillsammans med bland annat Sonja Åkesson ett litterärt manifest i Dagens Nyheter med rubriken "Front mot formens tyranni". Jersild har gett ut ett fyrtiotal romaner, flera har blivit läsarsuccéer, som t ex "Grisjakten", "Barnens ö", "Babels hus", "En levande själ" och "Efter floden". 1989 kom hans självbiografiska "Fem hjärtan i en tändsticksask". Flera av romanerna har filmatiserats som till exempel är "Barnens ö" som hade premiär 1980 i regi av Kay Pollak, en film som överlag fick fin kritik och belönades med Guldbaggar för bästa film, bästa regi och bästa manliga huvudroll. PC Jersilds författarskap har prisats många gånger om med bland annat De Nios stora pris och Övralidspriset. Han är ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och hedersdoktor vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan.
I avsnittet medverkar och författaren och kulturskribenten Ulrika Knutson.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
I Godmorgon världen dessutom krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Helena von Zweigbergk, satir med Public Service och Panelen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Cherson är befriatMänniskor dansade på gatan och den ukrainska flaggan vajar i Cherson. Ryska armén har dragit sig tillbaka över floden Dnipro, under kaotiska former har det rapporterats. I Ryssland är stämningen deppig och människor är rädda. Samtal med korrespondent Maria Persson Löfgren som precis varit i Moskva och TV4s korrespondent Jona Källgren, som befinner sig på plats i Cherson, om vad denna befrielse betyder för den vidare utvecklingen.
Spioner mitt ibland ossTvå bröder har åtalats för grovt spioneri. Under mer än tio år har den ena av de jobbat på olika svenska myndigheter, däribland Säpo. Det kan vara en av Sveriges största spionskandaler som är på väg att rullas upp. Hur vanligt är det med spioneri av dessa mått? Samtal med Michael Jonsson, forskningsledare på FOI, som har europeisk institutionell spioneri som specialitet.
Alexandria på väg att gå underKlimattoppmötet COP 27 pågår i egyptiska Sharm el Sheik. Den egyptiska kuststaden Alexandria är ett prominent exempel för hur klimatförändringarna kan drabba en modern storstad. Vi hör också Ekot klimatreporter Annika Digréus på plats i Egypten.
Timme 1:
Cherson befriat
Det moderna beredskapslagret
Spioner, spioner
Sången som samlar protesterna i Iran
Krönika av Ulrika Knutson
Panelen med Helle Klein, Susanna Popova och Patrik Kronqvist
Timme 2:
Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg om konsekvenserna av mellanårsvalet
Kultur som glädjespridare i Baltimore
Satir med Public Service
Ekots klimatreporter Annika Digréus om vad som händer på COP 27 till veckan
Alexandria går under
Sven-Bertil Taubes sista projekt
Kåseri av Helena von Zweigbergk
Producent: Luise Steinberger, Nina Benner och Katarina von Arndt
Programledare: Katarina von Arndt
Tekniker: Joakim Persson
-
Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.
Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.
Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.
Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.
I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.
I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.
Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.
Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.
Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.
Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento och Mikael Cohen. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.
En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg
[email protected], [email protected] -
Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.
Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.
Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.
Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.
I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.
I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.
Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.
Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.
Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med statsvetaren Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.
En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg
-
I kulturredaktionens nya podd Bildningsresan får du följa med till kulturens huvudstäder en guide till de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Men vad är egentligen en bildningsresa? Och hur skulle den kunna se ut här i Sverige? Kalle Lind och Ulrika Knutson är våra reseledare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Bildningsresans första avsnitt hör vi Anna Blennow, docent i latin vid institutionen för språk och litteratur i Göteborg, berätta om de klassiska bildningsresorna som adeln företog sig på främst 1600- och 1700-talen. Det var långa resor till platser i hela Europa med avsikten att få djupa kunskaper i kultur, konst, arkitektur och samhällsliv – en livsavgörande utbildning för resenären, men också till nytta för landets utveckling.
Men vad kan en bildningsresa vara i dag? Och hur skulle en sådan te sig här på hemmaplan, i Sverige?
Bildningsresans gäster Ulrika Knutson och Kalle Lind – båda författare och kända radioröster – ger sina förslag på resmål som kan ge kunskap om svensk historia, men också insikter om det som sker just nu. Varför inte resa i sedlarnas spår till exempel, där Astrid Lindgrens 20-lapp kan ta dig till Vimmerby eller Ingmar Bergmans 200 kronors-sedel leder till Fårö? Eller besöka Kiruna, en stad som i detta nu håller på att flyttas, hur går det egentligen till? Hör också om glädjen av att läsa Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons underbara resa" eller vad som kan hända när man besöker Hasse och Tages skrivarstuga i Vita Bergsparken i Stockholm.
Programledare Måns Hirschfeldt
Producent Maria Götselius -
I Godmorgon världen denna vecka även om hur Putin motiverar kriget för ryssarna, om hotade klimataktivister i Colombia och så kultursamtal om Amber Heard- och Johnny Depp-rättegången - vad får den för konsekvenser här i Sverige? Panelen, Public Service och krönika av Ulrika Knutson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Skolskjutningen i UvaldeIdag söndag besöker USA:s president Joe Biden Uvalde i Texas där 19 barn och två lärare mördades på en skola i tisdags. Polisen har de senaste dagarna medgett att de borde ha ingripit tidigare för att försöka stoppa mannen som i nära en timme kunde barrikadera sig med barnen inne i ett klassrum. Och i Uvalde, en liten stad där många känner varandra, är chocken och sorgen förstås enorm. Vår korrespondent Cecilia Khavar var på plats under veckan.
Modernt broderi som konstFörr i tiden har broderi använts för att göra utsmyckningar och uppbyggliga religiösa uppmaningar. På senare år har allt fler kvinnor omvärderat broderandet och uttrycker sig på nya sätt. Mest känd är antagligen Britta Marakatt-Labba, som broderar samiskt vardagsliv och historia. Just nu är hon aktuell på Venedigbiennalen där nio av hennes verk ställs ut.
Heard mot Depp - vad får rättegången för konsekvenser i Sverige?Vi ägnar oss också åt rättegången i USA som lockat en enorm TV-publik globalt. Samtalet om rättegången, inte minst i sociala medier, har varit mycket intensivt. Delar av det går väl faktiskt inte ens att kalla ett samtal utan kanske mer aggressivitet i språklig dräkt.
Det handlar i all fall om skådespelarna Johnny Depp och Amber Heard som har stämt varandra på stora belopp. En tvist som i grund och botten handlar om misstänkt våld i deras relation.
Hör veckans kulturpanel samtala om betydelsen av rättegången här i Sverige.
Mer i programmet:
Timme 1:
Skolskjutningen i Uvalde
Så motiverar Putin kriget för ryssarna
Klimataktivister hotas till livet i Colombia
Broderiet som konst - på ett nytt sätt
Krönika av Ulrika Knutson
Panelen
Timme 2:
Partiernas pengar - så viktiga är de för valutgången
Stundande parlamentsval i Frankrike
Satir med Public Service
Mångfaldsuniversumet Star wars
Kulturpanel: Heard mot Depp - hur påverkar rättegången Sverige?
Kåseri av Helena von Zweigbergk
Programledare: Jesper Lindau
Producent: Katarina von Arndt
Tekniker: Joakim Persson
-
I Godmorgon världen denna vecka även reportage om möteskulturen efter pandemin, om Finlands snabba Natoprocess, det ryska hotet mot Moldavien, Public Service, panelen och krönika av Ulrika Knutson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraternas snabbeslutar i NatofråganFrågan om en svensk ansökan till militäralliansen Nato har präglat även den här veckan och hastigheten, inte minst när det gäller Socialdemokraternas beslut om ett ja eller nej till natomedlemskap, har drivits upp ytterligare.
Samtidigt som såväl statsminister Magdalena Andersson som utrikesminister Ann Linde har besökt en rad världsledare i veckan pågår den socialdemokratiska interna säkerhetspolitiska dialogen för partiets förtroendevalda och andra medlemmar.
En skendemokratisk process menar en del kritiska socialdemokrater, medan andra ser fram emot att komma fram till ett beslut om Sverige ska överge alliansfriheten eller inte.
Mötesinflation efter pandemin - hur bra är det med hybridmöten?Pandemin har ju påverkat många delar av vår vardag och en av dem är möteskulturen. Vi har blivit tvungna att hålla möten på digitala plattformar, utan att träffas i verkligheten.
Nu har många börjat komma tillbaka till sina arbeten samtidigt som vi har vant oss vid att i större utsträckning jobba hemifrån vilket skapar halvdigitala möten - så kallade hybridmöten.
Den digitala möteskulturen under pandemin har dessutom gjort att vi nu lägger ännu mer tid på möten och har färre pauser mellan dem.
Finland och NatofråganPå torsdag kommer Finlands president Sauli Niinistö offentliggöra sin ställning i Nato-frågan och på lördag kommer socialdemokraterna där att offentligt bestämma kurs.
Men redan nu har både Nato-förespråkare och kritiker ställt in sig på att Finland kommer att ansöka om medlemskap i Nato.
Det som började med en opinionssvängning efter Rysslands invasion av Ukraina har lett till en historiskt snabb process - som nu är inne på sin avgörande vecka.
Timme 1:
Så går kriget i Ukraina vidare - hör militärexpert Joakim Paasikivi
Vardagslivet i Odessa i skuggan av kriget
(S) spurtar in i Nato
Hybridmöten präglar möteskulturen efter pandemin
Krönika om Natofrågan av Ulrika Knutson
Panelen
Timme 2:
Finlands snabba process mot Natomedlemskap
Det ryska hotet mot Moldavien
Satir med Public Service
Kulturpanelen om aborter - hör Jens Liljestrand, Helena Granström och Lotta Wendel
Generation 2 - Marcos och Duterte - väntas ta över i Filippinerna
Kåseri av Pamela Jaskoviak om tomheten efteråt
Programledare: Sara Stenholm
Producent: Katarina von Arndt
Tekniker: Jacob Gustavsson
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme ett
Hemska bilder i Kiewförorten Bucha. Hur används civila i krig. Samtal med Rysslandskorrespondent Maria Persson Lövgren och militärhistorikern Fredrik Eriksson.
De ukrainska flyktingarna vill hem så fort som möjligt - hur går det ihop med integration?
Darja i Sibirien har kritiserad kriget - riskerar att stängas av från universitetet
Åland - ett lätt byte?
Ulrika Knutson om krig och pacifism.
Panelen: Anna Dahlberg, Expressen, Jonna Sima, Aftonbladet, Olov Abrahamsson, NSD
Timme två
Valdag i Ungern, vår utsända är på plats.
Vem bryr sig? Ny serie om de bortglömda valfrågorna: långtidsarbetslösheten
Public Service om mutor och dans
Snart val i Frankrike
Kulturpanelen om bilden av kriget
Kåseri av Helena von Zweigbergk
Programledare: Jesper Lindau
Producenter: Luise Steinberger och Ellinor Eriksson
Tekniker: Matilda Eriksson -
Det kommer allt fler krav på bojkott i kulturvärlden liksom idrottsvärlden. Vi har frågat svenska kulturinstitutioner hur de ställer sig till ryska medverkande. Hör Konserthuset i Stockholms vd Stefan Forsberg i samtal med kulturjournalisten Ulrika Knutson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
VEM VINNER BERÄTTELSEN OM KRIGET?Under den gångna veckan har vi kunnat ta del av mängder av bilder, filmer och vittnesmål från framför allt ett ukrainskt perspektiv – samtidigt som ryska skildringar av kriget varit mer knapphändiga. Betyder det att det ryska informationskriget misslyckats? Hör journalisten Jack Werner och forskaren Ola Svenonius, vid Totalförsvarets forskningsinstitut, i ett samtal om narrativ och mytbilder i krig.
VECKANS ORD ÄR GRÄNSVarje vecka väljer någon på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in något om vår samtid. Denna vecka är det Gunnar Bolin som valt ordet "gräns".
ESSÄ: ÄR DET DÖDSÅNGEST SOM DRIVER MÄNSKLIGHETEN?I dagens OBS-essä reflekterar författaren Helena Granström över allt från den enskilda individens, till planetens och hela universums död. Är det kanske dödsångest som driver mänskligheten? Och hur ska vi egentligen förhålla oss till evigheten? Del i OBS serie "Efter mänskligheten".
Programledare: Eskil Krogh Larsson
Producent: Felicia Frithiof -
Hör också krönika av Ulrika Knutson, panelen, satir med Public Service och kåseri av Helena von Zweigbergk
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme ett:
OS har öppnat. Vad ville Xi Jinping signalera med festceremonin?
Spotify och poddbråket
Katterna som har tusentals följare
Europas svar på Rysslands utmaning
Krönika av Ulrika Knutson
Panelen
Timme två:
Vänsterpartiets kongress, kommentar av Fredrik Furtenbach
De viktiga valmanifesten, hur blir de till?
Satir med Public Service
Havet stiger i Västafrika, reportage från Senegal
Kulturpanelen: Anna Kareninas återkomst
Kåseri av Helena von Zweigbergk
Programledare Jesper Lindau
Producent Nina Benner
Tekniker Ludvig Wiman -
Kulturredaktionens litteraturexperter Lina Kalmteg och Marie Lundström snitslar banan genom romanåret som gått. Vilka böcker blev årets läsäventyr? Vilka pratades det mest om och varför?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från Knausgård till Gurnah. Och däremellan Palm, Cullhed, Ekman och många, många fler. Vilka böcker gjorde störst avtryck? Vad minns vi helst av litteraturåret 2021? Marie Lundström och Lina Kalmteg snitslar en bana genom årets romaner och väljer en personlig favorit.
MÖTE PÅ PARKBÄNK MED VIVIAN GORNICKDen legendariska amerikanska feministen Vivian Gornick debuterade som författare på sjuttiotalet. Men det var när hennes memoarbok "Starka band" kom ut 1987, som hon nådde den riktigt breda publiken. Berättelsen om uppväxten i Bronx och den såriga relationen mellan Vivian och hennes mamma slog an hos många, och när New York Times häromåret sammanfattade 50 år av memoarutgivning så låg Gornicks bok på första plats. I år kom den äntligen på svenska. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson träffar Vivian Gornick på en parkbänk på södra Manhattan i New York.
OBS-ESSÄ: ULRIKA KNUTSON OM ERIK AXEL KARLFELDT OCH KVINNORNAÄldre tiders unkna värderingar ställer sig ofta i vägen när vi vill tillgodogöra oss kulturarvet. Men om vi anstränger oss lite kan vi ibland upptäcka att det som verkar stötande är just det som bär framsteget i sitt sköte. Diktaren Erik Axel Karlfeldt fick nobelpriset i litteratur postumt samma år som han dog, 1931. Ulrika Knutson hör friheten brusa i hans mustiga kärlekslyrik i dagens essä.
Programledare: Mårten Arndtzén
Producenter: Ulph Nyström och Anna Tullberg -
Var Erik Axel Karlfeldt (1864-1931) gubbsjuk eller progressiv, sexist eller feminist? Ulrika Knutson hör friheten brusa i hans mustiga kärlekslyrik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Har det funnits en värre tjejtjusare i svensk poesi än Erik Axel Karlfeldt? Skulle vara Tegnér, då. Men biskopen i Växjö var närmast stolt över sitt rykte som häradsbetäckare. Karlfeldt smusslade, ljög och spelade dubbelt, allt för att leva upp till rollen som oförvitlig Nationalskald.
Men tjejtjusarna har ju en sida som inte skall föraktas, nämligen att de gillar kvinnor! Många män gör det inte. De tycker att kvällen är förstörd om de måste tala med kvinnor. Det hade Karlfeldt inget emot. Han berättade sagor för damerna, och drog vitsar.
Även om han ville fly samtiden, och längtade till ett bondesverige som redan var hotat, av industrialism, folkrörelser och emigration, så är samtiden ofta starkt närvarande i hans dikt. Den trängde sig in. Och denna samtid längtar också bort, efter något exotiskt.
Håkan på heden sitter i nordanstormen och knyter nät och drömmer om brudens långa färd hem till heden. Han drömmer om att frälsa "En piskad dotter till en träl I etiopisk bygd, med barm så gul och brun". När vinden slagit om från öster, längtar han i stället efter stäppens eldiga romska sångerska.
I dikten Vild kärlek kommer flickan och pojken av resandesläkt loss i en hölada: ”De voro käcka och fagra, fast jäktade, svultna och magra. Som skogarnas skadedjur.”
Metaforen skadedjur speglar den utdragna debatt om resandefrågan och resandeplågan, fattigdom och tiggeri. Men det unga paret hos Karlfeldt sprakar av liv och hopp på sin tjuvnadsstråt. De talar om
hösten och marknadsfärden,
Om strövtåg i vida världen –
Tills, det förstås, man blir fast en dag.Paret hos Karlfeldt är fria bohemer, avundsvärda ur ett bonde- eller borgarperspektiv. Det handlar, mycket tidstroget, också om ungdom, primitivism och vitalism.
I Sång med positiv träffar vi i stället
En dam av ädel vandel
Som står i tobakshandel
Hon sjunger mellan kaggarna i Ljunglöfs mörka bod.Det tidiga nittonhundratalets publik visste att Karlfeldt i denna lätta ton besjöng en bordell. Många av Stockholms cigarrbodar var nödtorftigt kamouflerade horhus. In kliver sjömannen och gör damen sin kur:
Så mötas vi bland dosorna
som blänka vid din knut,
mot aftonen, då rosorna,
och lyktorna slå ut.Alla har hämtat näring i Karlfeldts snusbod: Birger Sjöberg, Evert Taube, Dan Andersson och Nils Ferlin.
I den mer finstämda För vägens vind finns också ett tidstypiskt porträtt av den fallna kvinnan. Rosenblad heter hon, ett namn som Cornelis Vreeswijk adopterade till sin visvärld på sextiotalet.
Du arma, fallna rosenblad,
Som virvlar bort i stormig värld.Dikten slutar:
Jag minns från min ungdoms rus,
En ann som vägens vind tog fatt
---
Jag minns ej rätt vems felet var,
Men kanske, kanske var det mitt.Att tolka denna rad som personlig bikt av Karlfeldt tror jag leder fel, med kunskap om hans känslighet runt den personliga integriteten. Men det lilla tillägget skärper intresset för fröken Rosenblad, och ger en realistisk bild av den utbredda prostitutionen och manliga beteenden, i romantisk clairobskyr. Det är snyggt gjort.
De exotiska kvinnorna, från fjärran länder eller i marginaliserade socialgrupper, förekom överallt: i poesin, i reklamen, på chokladkartonger, cigarraskar, sherrybuteljer och parfym. Genom Karlfeldt har flickorna fått visst liv.
1906 stod Karlfeldt på toppen. Hans Fridolindikter är älskade, sedan ett år är han medlem av Svenska Akademien. Hans diktsamling Flora och Pomona hälsas med jubel. Fridolin och dunderkarlarna rider ännu till häst, sjungande, ljungande, råmande, kråmande män, ingen slak eller matt. Men här finns också plats för andra, oroligare tongångar.
De allra bästa dikterna, Häxorna och Nattyxne, vågade kritiken inte ta i ens med tång. Detta var inte så kärnfriskt och manligt, utan bar skydrag av hemligt och styggt. Men både kvinnor och män kunde tysta känna igen sig. En poetisk bragd.
Få kritiker vågade diskutera stoffet eller psykologin i dikterna, men undantag fanns. Vera von Kraemer, Hjalmar Brantings styvdotter och själv författare, anmäler i Socialdemokraten: ”Häxorna tilltalar mig starkt, här är omutligheten klar och allvarsam, och formen äkta Karlfeldtsk.” Birger Bäckström i Göteborgs-Posten håller med: ”i Häxorna brusar en djupare, tragisk ton.”
Här brusar sexualiteten, inifrån. Läsaren kommer inte undan, kan inte retirera till åskådarplats.
Vad handlar dikterna om? Mindre om medeltida demoner, häxhammare och häxbål och mer om modern sexualitet. I en rolig essä i Karlfeldtbladet undrade Lars Gustafsson hur Karlfeldt tordes. Det handlade ju om en ”Äldre herre som med allsköns spännande löften tubbar en ung dam att följa med hem till hans avlägset belägna men imponerade boning.”
Skymningsfurstens borg talas det om i dikten, med sitt irrande eldsken - det är väl elektriska ljuset som släcks någonstans på Östermalm.
Tungt, tungt går vindarnas spel
Och bruset ur flodernas töcken.
Det är Isacharums arvedel,
De ruvande drömmarnas öken.Karlfeldts kärleksscener undviker dagsljuset. Skickligt gör han läsaren till sin förtrogna och medbrottsling – kliv in i texten och förlusta dig, på egen risk. Vem vet vad som händer, hur du förändras. Trots att Karlfeldt är noga med rekvisitan handlar inte dikten om häxprocesserna, utan om processerna i vårt driftliv. Tvånget drabbar inte utifrån och in, utan lika mycket inifrån och ut. Som den unga Elin Wägner skriver i ett brev vid förra sekelskiftet: "Att hålla en förälskad man på armlängds avstånd är svårt, särskilt om kvinnan själv har en stark erotisk vilja". Här är hon influerad av Ellen Keys kärlekstankar, och Keys svar på Nietzsches retorik: "Medvetna ungmörs salighet är icke att mannen vill; de äro själva vilja."
Det är Ellen Keys och Elin Wägners ungmör som dansar in i Karlfeldts dikters hemliga rum. Där det händer saker. Djävulen skryter i viskande ton:
På skuldran under särken,
du bär som en brännjärnsfläck,
och det är mina märken,
i dem är kvinnan mig täck.Faderns lag, den grå kaplanen, tystnar snart i dikten. Jaget bestiger lugnt det flammande bålet, knappast som straff. Och vem talar i dikten? Det är hon och han och detet i muntert samspråk:
Luften är full av djur ikväll,
Full av eld, herr Uriel.
Mellan ugglevingarna brinna
vintergatsormens blanka fjäll.
Tag mig i famn och städ mig till din,
Dansa mig yr i din lustgård in.Ulrika Knutson
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges radios politiske kommentator Tomas Ramberg sammanfattar den tumultartade politiska veckan, med reportage från onsdagen när Magdalena Andersson (S) valdes till statsminister och avgick bara sju timmar senare. Vi hör också om den kritiske talmannen som har en annorlunda roll i Sverige jämfört med till exempel Storbritannien.
Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén berättar om en renässans för faraonernas Egypten och så blir det krönika av Ulrika Knutson om kvinnliga politiker i Sverige.
Också panelen handlar om den dramatiska politiska veckan.
Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, berättar vad vi vet om den nya coronavarianten omrikon som skapar oro i världen och så får vi ett granskande reportage om bristerna i Sveriges krisberedskap.
Public service är med förstås, och så får vi höra om hur den tillträdande tyska regeringen inspirerats av Sverige.
Det blir det reportage från Grekland där 24 volontärer står inför rätta, misstänkta för brott när de hjälpt flyktingar och asylsökande, något som väckt internationella protester.Sist i programmet kåseri med Pamela Jaskoviak.
-
Dessutom i Godmorgon världen Panelen, satir med Public service, krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Pamela Jaskoviak.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Timme 1:
* Miljömötet i Glasgow öppnar
* Småstad och landsbygd lockar allt fler unga
* Norden efter pandemin - hur ska samarbetet återuppväckas?
* Polsk popartist protesterar mot hårdnande klimat för homosexuella
* Krönika av Ulrika Knutson
* Panelen
Timme 2
* Socialdemokraterna pressas vänsterut inför kongressen
* Melody Farshin - standup i hemorten Husby
* Public Service
* Efter abortlagen i Texas - nu reser kvinnorna till delstaten Oklahoma
* Prostituterade får mer stöd efter #Metoo
* Kåseri av Pamela Jaskoviak
-
Om de orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare, manus
Emilia Mellberg – producent
Pablo Leiva Wenger – scenuppläsare
Julia Öjbrant– ljuddesign och slutmixMedverkade gjorde också Christina Florin, professor i historia vid Stockholms universitet
Vill du veta mer om Signe Bergman och kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Kvinnor får röst : kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse av Christina Florin
Kata Dalström : agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk
Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson
Rösträttens århundrade kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige av Ulrika Holgersson och Lena Wängnerud
Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt av Barbro Hedvall
Tusen svenska kvinnoår av Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg
- Näytä enemmän
