Ungern Podcasts

  • Jag bodde över tre år i Budapest och jag tycker att det är en fantastisk stad. I det här avsnittet pratar jag om staden och vad jag gillar och inte gillar med den!

    Sample of the transcript at the bottom!

    --------------------

    Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron - det kostar bara 5€ per månad! Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida!

    På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som vill nå en avancerad nivå i svenska.

    --------------------

    If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron - it's only 5€ per month! Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page!

    On my website you can also find information about the Strong Swedish course! The course for you who want to reach an advanced level in Swedish.

    -------------------

    Instagram: swedish.linguistYouTube: Swedish LinguistFacebook: Swedish Linguist

    Letar du efter en svenskalärare? Jag har alltid använt italki för att hitta lärare. Klicka här för att få 10$ krediter på italki när du köper för minst 20$! Länken är en affiliate link, så du stödjer också mig när du använder den :)

    -------------------

    Ett smakprov (sample) på transkriptet:

    Hallå där, välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, dom här avsnitten kommer ut lite ojämt just nu. Och det är för att, ah, jag har lite halvsemester, och jag reser ganska mycket, så, ah, jag jobbar när jag får tid. Och just nu är jag faktiskt i Budapest, min gamla hemstad. Och jag tänkte att, ah men jag kanske ska göra ett avsnitt om Budapest. Så det ska jag göra idag, jag ska prata om staden Budapest faktiskt. Så..

    Och [i] förra avsnittet så pratade jag lite snabbare, jag pratade i mer vanlig takt, i mer vanligt tempo. Och det var flera personer som sa att det var bra. Men jag kommer såklart fortsätta att göra avsnitt i det här lite långsammare tempot. Men jag tänker att det kanske är bra att göra avsnitt med lite olika svårighetsgrad, alltså avsnitt som är lite olika svåra.

    Och du får gärna berätta för mig vad du tycker. Speciellt om du är patron på 10€-nivån, så kan du skriva på Discord vad du tycker. Ska jag fortsätta att bara ha avsnitt på, liksom, lite långsammare svenska, eller ska jag blanda lite, och ha lite svåra avsnitt, lite medelsvåra avsnitt, lite lätta avsnitt, och, ah, blanda lite? Det kanske är en bra grej.

    Och som sagt så är det bra att bli patron nu i början av månaden, för du måste alltid betala för en hel månad. Så därför är det såklart bättre att bli patron i början av månaden, så att du inte betalar för en hel månad, men får bara, liksom, andra halvan. För man måste alltid betala för en hel månad, och man betalar alltid i början av månaden, och tidpunkten när man blir patron. Ja..

    Så, jag ska också tacka några nya patros, det är Bartol, Natalia, John, Ewa och Gabrielle. Tack till er, och ni och alla andra som stödjer podden får såklart transkript till alla avsnitt.

    Okej, så Budapest då. Så jag är ju faktiskt i Budapest just nu. Jag är på besök, kan man säga. Jag var i Sverige och jag är på väg till Zagreb i Kroatien. Så jag tyckte att det passade att besöka Budapest. Så, jag bor hos en kompis här. Och dom jobbar här utanför på gatan (there were people doing road work), men just nu så blev det tyst. Så ja, dom slutade jobba, så jag tänkte att det är ett bra tillfälle att spela in podden.

    Så ja, jag bodde här i Budapest i, ah, totalt i ungefär tre och ett halvt år. Jag kan kanske prata om det i nåt annat avsnitt, men nu så tänkte jag prata om själva staden då. För Budapest, det är alltså Ungerns huvudstad, alltså huvudstaden i Ungern. Och det bor nästan två miljoner människor i Budapest.

    ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

  • Ljubomir Vranjes, proffstränare.

    Ljubomir Ljubo” Vranjes, mångårig spelare och framgångsrik med Bengan boys tiden. SM-guld flera gånger om med Redbergslids IK, utlandsproffs, både i Spanien och Tyskland. Förbundskapten för Serbien, Ungern och Slovenien. Moderklubben är Kortedala IF och det kunde lika gärna ha blivit en fotbollskarriär. I programmet bjuds på både allvarliga och skämtsamma berättelser.

    Till kommande säsong väntar ett nytt uppdrag som klubbtränare för Vranjes med franska Nimes


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Ljubomir Vranjes, proffstränare.

    Ljubomir Ljubo” Vranjes, mångårig spelare och framgångsrik med Bengan boys tiden. SM-guld flera gånger om med Redbergslids IK, utlandsproffs, både i Spanien och Tyskland. Förbundskapten för Serbien, Ungern och Slovenien. Moderklubben är Kortedala IF och det kunde lika gärna ha blivit en fotbollskarriär. I programmet bjuds på både allvarliga och skämtsamma berättelser.

    Till kommande säsong väntar ett nytt uppdrag som klubbtränare för Vranjes med franska Nimes


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • "Formula 1 Lenovo Grand Prix De France 2022"

    (00:26) Vi börjar såklart med att avhandla allt om kval och race.

    (43:20) Vi avslutar med att snacka om nästa veckas race i Ungern, F1-22 spelet, svenskarna i Indycar samt F2! 

    Gå med oss på Facebook för att tjöta med oss om racen: Formel 1 Sverige - Eftersnack eller så kan ni snacka med oss på Twitter!

    Tycker ni om oss och vill höra mer samt är intresserade av antingen tv-serier, filmer, böcker eller spel kan ni lyssna på någon av våra andra poddar som ni hittar i vårt länkträd

  • Belägringen av Wien 1683 var det sista osmanska försöket att på allvar hota Europas kristna riken. Hjälten för dagen var den polske kungen och härföraren Sobieski som lett anfallet mot belägrarna. Wien som belägrats sedan mitten av juli befriades och den osmanska hären flydde.


    Den polska kavallerichocken på efter middagen den 12 september 1683 rullade ner från höjden nordväst om Wien och krossade det osmanska motståndet. Anfallet brukar framställas som det största kavallerianfallet i världshistorien.


    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved olika aspekter på en av de mer dramatiska händelserna i det habsburgska rikets historia. Det osmanska anfallet och belägringen av Wien 1682-83 är en del av kampen mellan osmanska riket och det västkristna rikena under inte minst 1500- och 1600-talet. I Militärhistoriepodden har vi redan samtalat om Konstantinopels fall 1453, belägringen av Malta 1565 och sjöslaget vid Lepanto 1571.


    Det är trots allt tveksamt om det var en kamp mellan kristendom och islam. I det europeiska maktspelet var det osmanska riket en viktig bricka och aktör. Ludvig XIV:s Frankrike såg positivt på att det habsburgska riket försvagades genom ett nederlag mot osmanerna. Frankrike hade ambitioner att lägga under sig områden i det vi idag kalla Belgien och tyska områden som ingick i det av Habsburg ledda tysk-romerska riket.


    När den osmanska krigsförklaringen kom hade separatister i delar av Ungern dessutom gjort gemensam sak med osmanerna. Den osmanske sultanen Mehmet IV sände en stor armé på närmare 200 000 mot Habsburg under storvesiren Kara Mustafa. Habsburg kunde bara räkna med stöd från Polen och delar av Tyskland.


    Belägringen inleddes i mitten av juli 1683. Den kristna undsättningsarmén var på plats först i början av september. Vi det laget handlade det om dygn innan staden Wien föll. De knappt 15 000 försvararna hade då gjort ett hårdnackat motstånd och slagit tillbaka åtminstone aderton kraftfulla stormningsförsök. Att Wien kunder hålla ut så länge berodde mycket på att osmanerna saknade tungt belägringsartilleri.


    När undsättningsarméns anfall slutligen träffade den osmanska belägringsarmén insåg uppenbarligen inte Mustafa att det var ett allvarligt hot. Han trodde att det skulle gå att avstyra anfallet och ta Wien samtidigt. Men han trodde fel. Det polska kavalleriets slutanfall bröt slutligen igenom de osmanska leden medan de bästa osmanska trupperna fortsatte att försöka storma staden.


    I efterspel uppfattade Sobieski att han inte fick tillräckligt erkännande för sin insats. Den habsburgske kejsaren Leopold som flytt Wien och sökt skydd i staden Passau blev högst förargad över att Sobieski dagen efter slaget marscherade i in Wien i triumf. Sobieski hade trott på ett giftermål mellan hans egen son och Lepolds dotter. Av det blev det ingenting. Däremot kunde Leopold förstärka sin maktställning i öster som ett resultat av den osmanska militära kollapsen.


    Bild: Ottomanerna omringar Wien av Frans Geffels, Badisches Landesmuseum, Wikipedia, Public Domain.


    Om slaget vid Wien eller Kahlenberg 1683 finns inte mycket på svenska. Två böcker på engelska är Andrew Wheatcrofts The enemy at the gate: Habsburgs, Ottomans and the Battle for Europe (2009) och Peter Dennis Vienna 1683: Christian Europe repels the Ottomans (2008).


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • En ännu yngre gäst än förra veckan - Centerns Ungdomsförbunds ordförande Réka Tolnai!

    Hon brinner för att de unga ska våga använda och höja sina röster och tro på att de kan vara med och göra skillnad.

    Det var en stor omställning att som 10-åring flytta från ungerska landsbygden till en Stockholmsförort och Réka lyfter begreppet mellanförskap, som många kan relatera till idag. Klasskillnaden i uppväxten var kännbar, inte för att hon inte fick vara med men för att hon inte kunde relatera till det en del andra talade om, och vägen till ett politiskt engagemang gick via ett besök i den egna skolan.


    Reka hatar att sitta still och vi pratar om en del kontroversiella uttalanden hon gjort, i LAS-frågan samt avkriminalisering av drogbruk bland annat. 

    Vi konstaterar att man med 30 sekunders reflektioner i partiledardebatter i tv stjälper snarare än hjälper när vi ska rösta eftersom det är omöjligt att gå på djupet i ett sånt format. Varför är Sverige så kasst på att snegla på hur andra länder gör i olika frågor? Hur ser hon på politiken i sitt andra hemland Ungern? Och är det bra att politiker snuddar till att bli influencers?


    Alla ungdomsförbund kämpar tillsammans för att kunna få besöka skolor , vilket märkligt nog inte är självklart. Hur ska ungdomar annars få reda på att man faktiskt kan engagera sig politiskt? Reka slås fast att ungdomsförbunden måste få vara något mer radikala än moderpartierna, och att politiken inte ska diktera villkoren kring hur människor ska leva sina liv - de ska däremot ge möjligheter och förutsättningar för att kunna leva det liv folk vill strävar efter.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Stina och Åsa har varit på tågresa i Europa. De besöker en konferens för botaniska trädgårdar i Budapest och kollar in en salt våtmark i Ungern tillsammans med andra botanister. Att guida ett gäng upptäcktssugna botanister med lupp visar sig inte vara så lätt. Men att resa med tåg, vilken grej!

  • Varm öl, iskallt landslag, heta textrader i Storgodispåsen och coola (nåja) podcast-snackare.
    Nations League, gnäll från Hamilton (oväntat...) och padeldöd blir det i Passningen #318. Och annat. Såklart.

  • Författaren Agota Kristofs teman är kriget och exilen. På franska, som hon i vuxen ålder lärde sig skriva med hjälp av ordböcker, debuterade hon som femtioåring med "Den stora Skrivboken".

    Hon har kallats en författarnas författare. Jon Fosse har satt upp "Den stora skrivboken" i Oslo. Haruki Murakami började skriva på engelska efter att ha läst henne. Många har fascinerats Agota Kristofs sparsmakade författarskap. De senaste åren har hon fått ett uppsving i Sverige. Förläggaren Maria Såthe berättar hur det gick till när hon hittade en bortglömd Kristof i stadsbibliotekets magasin häromåret.Efter nyöversättningen har många läsare läsare stiftat bekantskap med tvillingarna Claus och Lucas. De växer upp med sin alkoholiserade mormor nära gränsen under kriget. Det är en studie i ensamhet och exilerfarenheter.Kristof flydde själv från Ungern 1956 och bodde resten av sitt liv i en liten stad i Schweiz. Översättaren Marianne Tufvesson berättar om hur det är att översätta Kristofs kondenserade prosa, att inte falla för frestelsen att smörja när det gnisslar utan behålla friktionen i språket.MedverkandeUppläsare: Jonas Karlsson ur Den stora skrivboken utgiven som ljudbok på Bonnier Media och Cecilia Nilsson ur Analfabeten, Det kan kvitta, Beviset och Igår. Ett reportage av Katarina Wikars.

  • Hanna Hellqvist och Christopher Garplind snackar om världens killigaste form av aktivism: klättra på byggnader. P3 Nyheters Ellen Lundström berättar om året som gått i Ungern under deras stränga hbtq-lag. Journalisten Christian Daun som gjort podden "Bulletin från insidan" pratar om den skandalomsusade tidningen som precis nekats presstöd. Är materiell lycka "den enda lyckan"? Det tycker Hanna, men vår egna psykolog Lisa Clefberg hjälper oss reda ut hur riktig materiell lycka egentligen är.

    Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellqivst

  • Få fenomen har blivit så omdiskuterade de senaste åren som liberalismens kris. I den här essän funderar författaren Per Wirtén på om utvägen ur krisen kanske ligger dold i liberalismens historia.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.De senaste trettio åren har varit liberalismens epok. Den har vunnit på alla fronter. Men om man ska vara mer korrekt, och det är viktigt i sammanhanget, så är det en specifik riktning inom den annars vittförgrenade liberalismen som dominerat, den så kallade nyliberalismen. Huvuddragen är vid det här laget välbekanta: privatiseringar, fria självreglerande marknader, individuell valfrihet i alla lägen och en krympande statsmakt.Men sedan några år har allt fler noterat att det liberala projektet drabbats av osäkerhet och förvirring. Liberalismens kris har blivit ett etablerat begrepp. Det som för trettio år sedan verkade så nytt och lovande uppfattas nu av många som slitet och tilltufsat. Först kom finanskraschen 2008 och sedan eurokrisen. Men det är så mycket mer som bidragit till diskussionerna om en liberalismens kris: envist hög arbetslöshet, växande inkomstskillnader och en utbredd känsla av att det gemensamma själva samhällsprojektet upplösts till förmån för ett race där de enskilda vinnarna tar allt.I början av 1900-talet stod liberalismen inför en lika djup kris som nu. Den ansågs uttjänt och omodern, svarslös inför dåtidens uppflammande klasskonflikter. Det utlöste en omtolkning av det liberala uppdraget på båda sidor om Atlanten.I USA skedde det genom den så kallade progressiva rörelsen där intellektuella och politiker gemensamt drog slutsatsen att i det storindustriella samhället behövde de liberala frihetsidealen garanteras och försvaras av en stark stat, ett nytt slags fördelningspolitik med progressiva skatter och en arbetslagstiftning som garanterade arbetarna viktiga rättigheter. Liberalerna lämnade helt enkelt sina tidigare dominerande doktriner om en minimal stat, fria marknader och begränsad rösträtt. Kanske kommer de som i framtiden ser tillbaka på vår tids samhällsomvandlingar ta fasta på de lika stora förändringar som skakade världen vid det förra sekelskiftet. Kanske kommer de att leta samband och undersöka skillnader mellan de utmaningar liberalismens idéer stod inför i början av 1900-talet och den hårda kritik den möter i dag. Då kom utmaningen från socialismen och arbetarrörelsen. Nu kommer den från ett helt annat håll: från den hårda konservatismens återkomst, från nationalismen och från auktoritära politiker. En del liberaler vill inte se några som helst problem i den förda politiken. De vill möta utmaningen med ännu fler avregleringar och skattesänkningar. Andra anpassar sig efter den nya konservativa nationalismens vindriktningar. Men inget av de båda vägvalen verkar kunna häva den liberala krisen.Möjligen är det något helt annat som behövs: en kritisk omorientering inifrån det liberala idéarvet, i likhet med den som skedde för drygt hundra år sedan. Det finns en pågående internationell debatt i den riktningen. För några år sedan drog till exempel den amerikanska journalisten James Traub en besk slutsats i boken "What was Liberalism?" om att det är liberalismen, så som den utformats under de här trettio åren, som berett vägen för den illiberala revolten. Som passionerad liberal menade Traub att räddningen ligger gömd i de liberala idéernas mångfacetterade historia.Liberalismen är ju som ett stort hus med många rum. Där har det alltid funnits konflikter och strider om hur den ska tolkas. Om de individuella friheterna är viktigare än demokratins majoritetsstyre. Om principen om fria marknader ska vara starkare än politikens försök att tämja dem.Nyliberalerna har i trettio år haft tolkningsmonopol på vad liberalism egentligen är. Men för att komma ur sin kris behöver liberaler antagligen gå tillbaka in i sitt eget hus, för att identifiera andra röster, andra texter och historiska erfarenheter.Ett viktigt bidrag finns i historikern Helena Rosenblatts uppmärksammade "The Lost History of Liberalism" där hon vänder sig till 1800-talets franska och tyska liberaler för en sådan omorientering. Hon framhåller till exempel de liberala pionjärerna Benjamin Constant och Madame de Staël. Hon visar hur de förkastade det individuella egenintresset som de kallade egoism till förmån för allmänintresset och det gemensamma ansvaret.Titeln på Rosenblatts bok är en riktningsgivare för nyorienteringen: Liberalismens förlorade historia. Något har tappats bort, eller i själva verket målmedvetet trängts undan, som nu behöver återfinnas. Det gäller framtiden.En liknande utgrävning gör holländska Annelien De Dijn i sin otroligt rika idéhistoria "Freedom" om det liberala frihetsbegreppet. Hon följer liberalernas långa brottning med idén om ett demokratiskt folkstyre, som de länge hade förvånansvärt svårt att acceptera. Hon ställer många frågor om vad begreppet liberal demokrati kan vara, men inte alltid varit.Så vad finns det då för liberala värderingar som kan omvärderas, men på fortsatt liberal grund? Poängen är inte att liberalismen ska förkastas utan återigen omtolkas i ny riktning ungefär som skedde i början av 1900-talet.Den första punkten är det meritokratiska idealet om att ge alla samma start i livet, för att sedan acceptera uppkomna ojämlikheter. Detta i motsats till socialdemokratin som kontinuerligt vill rätta till ojämlikheter under livscykeln. Men utan effektiva arvsskatter och enhetlig skola har ju den meritokratiska modellen tömts på reellt innehåll. I stället framträder nu en ny aristokrati som vilar på ärvda förmögenheter.Den andra punkten är den liberala antropologin, eller människosynen, där människor ses som helt självständiga individer på en valfrihetsmarknad utan några ömsesidiga beroenden. Det leder till just det samhälleliga sönderfall som den liberala pionjären Benjamin Constant befarade för över 200 år sedan. 1800-talets franska liberaler utvecklade därför en idé om mänsklig individualitet i stället för den antropologiska individualismen som de uppfattade som ren egoism. Liberaler behöver helt enkelt återskapa den ofta bortglömda liberala tanken om det gemsamma ansvaret för ett samhällsbygge, för det allmänna.Den tredje punkten är en uppgörelse med föreställningen om fria och självreglerande marknader. Där finns ju en lång och rik liberal tradition om en politiskt och socialt inbäddad kapitalism, med till exempel Karl Polanyi, Franklin D Roosevelt och John Maynard Keynes som framträdande representanter.Det är några exempel på hur vägen ut ur liberalismens kris kan ligga i en inventering och utvärdering av dess historia. Nycklarna till en möjlig ny liberal guldålder ligger i sådant fall gömda bland gamla historiska erfarenheter.En sådan kritisk omorientering behöver göras av just liberaler med sikte på att förändra den liberala politiken. Vi andra kan inskärpa betydelsen av en sådan, till exempel genom att peka på den liberala idéhistoriens rika möjligheter, men inte göra själva jobbet. Liberalismens kris angår alla, men den kan nog bara lösas av liberalerna själva.Per Wirtén, författareLitteraturHelena Rosenblatt: The Lost History of Liberalism: From Ancient Rome to the Twenty-First Century. Princeton University Press, 2018.Annelien de Dijn: Freedom: An Unruly History. Harvard University Press, 2020.James Traub: What Was Liberalism? The Past, Present, and Promise of a Noble Idea. Basic Books, 2019.BildenSex förgrundsfigurer ur liberalismens historia:James Madison: https://en.wikipedia.org/wiki/File:James_Madison(cropped)(c).jpgMadame de Staël: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Marie_El%C3%A9onore_Godefroid_-_Portrait_of_Mme_de_Sta%C3%ABl.jpgAdam Smith: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Adam_Smith_The_Muir_portrait.jpgJohn Stuart Mill: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Stuart_Mill_G_F_Watts.jpgJohn Locke: https://en.wikipedia.org/wiki/File:John_Locke.jpgMary Wollstonecraft: https://en.wikipedia.org/wiki/File:Mary_Wollstonecraft_by_John_Opie_(c._1797).jpg

  • EU fortsätter pressa Ungern om mänskliga rättigheter. Sista dagen i rättegången mot kirurgen Paolo Macchiarini. Krigsbrottsdom i Ukraina. Torv byts mot sol i Finland. Sveriges största innovationstävling, Debatt om mensledighet, med mera.

  • EU lyckas inte enas om ytterligare sanktioner mot Ryssland, Ungern vill inte minska på importen av rysk olja. Frankrikes president Macron vill se ett "EU Light" men bland annat Sverige motsätter sig en sån utveckling. Hör dessutom om den åldrade brittiska drottningen och alla politikerskandaler. Festandet fyller media i Storbritannien där "partygate" har följts av "beergate". Tories skakas av resultaten från lokalvalen och vad händer när Sinn Fein blir största parti på Irland?

    Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU kommentatorStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

  • Försvarsalliansen Nato överlevde tyskarnas demokratisering, Sovjetunionens fall och president Donald Trumps öppna förakt genom att anpassa sig. Enda gången artikel fem utnyttjas, om att hjälpa en angripen medlem, var efter den 11 september 2001 när européerna symboliskt skickade övervakningsplan till USA.


    Med grundandet av försvarsalliansen NATO, eller Atlantpakten, den 4 april 1949 stod det klart att USA lämnat sin isolationistiska hållning som präglat supermakten sedan grundandet. Ambitionerna med Nato var att  ”keep the Russians out, the Germans down and the Americans in”. Men under sina 73 år har alliansen genomgått flera viktiga förändringar.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Non-resident Senior Fellow vid Atlantic Council i Washington D.C. Hon har skrivit boken NATO – Historien om en försvarsallians i förändring som i dagarna släppts i en ny uppdaterad upplag.


    Redan i slutfasen av andra världskriget var det tydligt att världen var på väg mot en ny världsordning där de forna allierade Västmakterna och Sovjetunionen skulle hamna på var sin sida i det som blev Kalla kriget.


    USA tog en ledande roll för den fria världen efter andra världskriget. Marshall-hjälpen skulle få det av krig förödda Europa på fötter igen och försvarsalliansen Nato skulle stå för säkerheten. Medlemmarna har förbundet sig att försvara varandra om något medlemsland blir angripna.


    De första medlemmarna i Nato var USA och Kanada från Nordamerika och Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Norge och Island från Europa. Alla demokratier utom Portugal under diktatorn Salazar.


    Från Sovjetunionen kom svaret 1955 då Warszawapakten bildades med medlemmarna Sovjetunionen: Tjeckoslovakien, Östtyskland, Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.


    Européerna var rädda att Koreakriget 1950-53 skulle innebära att USA vände sig bort från Europa mot Asien. Men Washington upplevde att det kommunistiska hotet fanns överallt. Därför kom USA att storsatsa på Nato. Kort efter utbrottet av Koreakriget godkände kongressen ett paket på 4 miljarder dollar avsett att stärka försvaret av Västeuropa.


    Alliansen utvidgades 1952 med Grekland och Turkiet. 1955 anslöt sig Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och 1982 Spanien. Frankrike, som ville föra en mer självständig utrikes- och försvarspolitik, lämnade 1966 den del av samarbetet som rör samordning och samträning av militära styrkor, men ingår fortfarande i den kollektiva försvarspakten.


    Nato kom också att ifrågasätta när Storbritannien och Frankrike kom att intervenera i Egypten under Suezkrisen 1956 utan att ha konsulterat med USA ställdes sig Washington på Sovjetunionens sida och frontade sina nära engelska och franska allierade.


    Den ryska aggressionen i Ukraina våren 2014 ledde till ännu ett nytt skede i Nato:s historia. Med det nygamla hotet från Ryssland återvände organisationen till den europeiska scenen, med Östersjön som strategiskt centrum.


    Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.


    Bild: Nato-poster från 1960. Wikipedia.


    Musik: Cinematic Dramatic Adventure Hollywood Orchestra Strings March Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio.


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

  • Unge Ralf Edström har på nolltid blivit svensk fotbolls fixstjärna. Men när Sverige spelar avgörande VM-kvalmatch borta mot Ungern 1973 är han hämmad av en skada.

    Ralf Edström är svensk fotbolls stora stjärnskott i början av 70-talet. Stortalangen från Degerfors är landslagets målgörare som är livsfarlig i huvudspelet. Det vet även den stora konkurrenten i VM-kvalet om. De har extra hård bevakning på Ralf, som spelar matchen småskadad. Programledare, producent: Richard Henriksson. Producent, mixning: Andreas Matz. Slutmix: Patrik Falck. Exekutiv producent: Ulla Svensson. Referenter: Tommy Engstrand och Orvar Bergmark, Radiosporten. Arkivljud: Sveriges Radio.Det här är podden som berättar om allt från känslan i spelartunneln sekunderna innan matchen börjar, till spelarnas olika ritualer för att få turen på sin sida. Nytt avsnitt släpps varannan måndag.